Bokföringslag (1999:1078)

(BFL)

Departement
Justitiedepartementet L1
Utfärdad
1999-12-02
Ändring införd
SFS 1999:1078 i lydelse enligt SFS 2019:905
Ikraft
2000-01-01
Upphäver
Jordbruksbokföringslag (1979:141)
Bokföringslag (1976:125)
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2020-07-01

1 kap. Inledande bestämmelser

Lagens innehåll

[K1]1 §  I denna lag finns bestämmelser om bokföringsskyldighet för vissa fysiska och juridiska personer. Lagen innehåller bestämmelser om

  • kretsen av bokföringsskyldiga (2 kap.),
  • räkenskapsår (3 kap.),
  • bokföringsskyldighetens innebörd (4 kap.),
  • löpande bokföring och verifikationer (5 kap.),
  • hur den löpande bokföringen avslutas (6 kap.),
  • arkivering av räkenskapsinformation m.m. (7 kap.),
  • utvecklandet av god redovisningssed (8 kap.), samt
  • överklagande (9 kap.).

Prop. 1998/99:130: (Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag. Jfr 1 kap. 1 § promemorian 1)

Paragrafen innehåller en översikt över lagens bestämmelser.

Definitioner

[K1]2 §  I denna lag betyder

  1. företag: en fysisk eller juridisk person som är bokföringsskyldig enligt denna lag,
  2. verksamhet: näringsverksamhet eller annan verksamhet som omfattas av bokföringsskyldighet enligt denna lag,
  3. moderföretag: företag som utgör moderföretag enligt definitionen i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554),
  4. koncern: vad som utgör koncern enligt definitionen i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen,
  5. filial: ett sådant avdelningskontor med självständig förvaltning som omfattas av lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. eller ett kontor som tillhör en europeisk ekonomisk intressegruppering med säte utomlands,
  6. bokföringspost: varje enskild notering i grundbokföringen eller huvudbokföringen,
  7. affärshändelser: alla förändringar i storleken och sammansättningen av ett företags förmögenhet som beror på företagets ekonomiska relationer med omvärlden, såsom in- och utbetalningar, uppkomna fordringar och skulder samt egna tillskott till och uttag ur verksamheten av pengar, varor eller annat,
  8. verifikation: de uppgifter som dokumenterar en affärshändelse eller en vidtagen justering i bokföringen,
  9. räkenskapsinformation:
    1. sådana sammanställningar av uppgifter som avses i
    1. avtal och andra handlingar av särskild betydelse för att belysa verksamhetens ekonomiska förhållanden, samt
    2. sådana uppgifter i övrigt som är av betydelse för att det ska gå att följa och förstå de enskilda bokföringsposternas behandling i bokföringen,
  10. nettoomsättning: intäkter från sålda varor och utförda tjänster som ingår i företagets normala verksamhet med avdrag för lämnade rabatter, mervärdesskatt och annan skatt som är direkt knuten till omsättningen.

[S2]Företag som avses i 2 kap. 2 § första stycket och 3 § ska vid tillämpningen av bestämmelser i denna lag som hänför sig till nettoomsättning, till nettoomsättningen lägga bidrag, gåvor, medlemsavgifter och andra liknande intäkter. Lag (2017:437).

Prop. 2005/06:116: (Jfr 1 kap. 2 § i Justitiedepartementets promemoria.)

Paragrafen innehåller definitioner av vissa i lagen använda begrepp. Den tidigare definitionen i punkten 2 av vad som avses med bokslutsföretag, dvs. företag som är skyldiga att avsluta den löpande bokföringen med ett årsbokslut eller en årsredovisning, har tagits bort. Det beror på att alla bokföringsskyldiga företag numera skall avsluta den löpande bokföringen antingen med en årsredovisning, ett årsbokslut eller ett förenklat ...

Prop. 2009/10:235: Paragrafen innehåller definitioner av ett antal begrepp som används i lagen.

I första stycket har punkten 8 a ändrats. Eftersom 6 kap. 5 § inte längre anger principerna för upplysningarnas placering, har hänvisningen till den paragrafen förts ihop med hänvisningen till 6 kap. 4 §. De upplysningar som ska lämnas enligt 6 kap. 5 § utgör alltså även fortsättningsvis räkenskapsinformation.

Vidare har hänvisningarna till 6 kap. 10 § om förenklat årsbokslut ...

Prop. 2006/07:27: 2. verksamhet: näringsverksamhet eller annan verksamhet som omfattas av bokföringsskyldighet enligt denna lag,

Prop. 2016/17:149: Paragrafen innehåller definitioner av ett antal begrepp som används i lagen.

I första stycket införs en ny punkt, 5. Av punkten framgår att med filial avses i lagen detsamma som i lagen om utländska filialer m.m. (filiallagen). Även ett kontor som tillhör en europeisk ekonomisk intressegruppering med säte utomlands omfattas.

Av 2 § första stycket 1 filiallagen framgår det att en filial är ett avdelningskontor med självständig förvaltning genom vilket ...

Prop. 1998/99:130: (Jfr 3, 4 och 29 §§ i kommitténs förslag.)

Paragrafen innehåller definitioner på några i lagen använda begrepp. Av punkten 1 framgår att begreppet företag i lagen används för att beteckna alla som är bokföringsskyldiga enligt lagen. Begreppet har därmed en vidare innebörd än det har i dagligt tal och omfattar även verksamhet som helt saknar karaktär av affärsverksamhet. Det innefattar sålunda – utöver enskilda näringsidkares näringsverksamhet – all verksamhet som bedrivs ...

Ändrad: SFS 2006:874 (Förenklade redovisningsregler, m.m.), 2010:1514 (Enklare redovisning), 2007:134 (Begreppet nettoomsättning i bokföringslagen och årsredovisningslagen), 2017:437 (Bokföringsbrott i filialer)

[K1]3 §  Vad som sägs i denna lag om juridiska personer tillämpas inte på dödsbon. I fråga om dödsbon gäller i stället vad som sägs om fysiska personer.

Prop. 1998/99:130: (Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag. Jfr 1 kap. 3 § i promemorian 1.)

I flera avseenden, särskilt när det gäller kretsen av bokföringsskyldiga, gör lagen åtskillnad på fysiska personer och juridiska personer. Ett dödsbo är en juridisk person men har i bokföringshänseende ansetts böra behandlas på samma sätt som en fysisk person. Denna paragraf innehåller därför en bestämmelse om att det i fråga om dödsbon gäller samma regler som för fysiska personer. Det får ...

Språk

[K1]4 §  Räkenskapsinformation som företaget självt upprättar enligt denna lag skall avfattas på svenska, danska, norska eller engelska.

[S2]Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket tillåta att ett företag, trots bestämmelserna i första stycket, upprättar räkenskapsinformationen på annat språk. Ett företag som har fått ett sådant tillstånd skall dock, om en myndighet begär det, på egen bekostnad översätta räkenskapsinformationen till något av de språk som anges i första stycket.

[S3]Tillstånd enligt andra stycket ges av Finansinspektionen när det gäller företag som står under inspektionens tillsyn.

[S4]Av 2 kap. 5 §, 7 kap. 7 § och 9 kap. 1 §årsredovisningslagen (1995:1554) följer att en årsredovisning, en koncernredovisning och en delårsrapport alltid skall avfattas på svenska. Lag (2006:874).

Prop. 2005/06:116: (Jfr 1 kap. 4 § i Justitiedepartementets promemoria.)

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om vilket språk som skall användas i bokföringen. Frågan har behandlats i avsnitt 15.2.

Av första stycket framgår att räkenskapsinformation får upprättas ...

Införd: SFS 2006:874 (Förenklade redovisningsregler, m.m.)

2 kap. Kretsen av bokföringsskyldiga

När juridiska personer är bokföringsskyldiga

[K2]1 §  En juridisk person är bokföringsskyldig, om inte annat anges i 2-5 §§.

Prop. 1998/99:130: En juridisk person är bokföringsskyldig, om inte annat anges i 2–5 §§.

(Jfr 1 § i kommitténs förslag och 2 kap. 1 § i promemorian 1.)

Av paragrafen följer att juridiska personer som huvudregel är bokföringsskyldiga. Huvudregeln omfattar bl.a. samtliga aktiebolag, ekonomiska föreningar och handelsbolag. Några juridiska personer är emellertid – såsom framgår av de följande paragraferna – i viss utsträckning undantagna från bokföringsskyldighet. Det gäller bl.a. ...

  • NJA 2012 s. 826:1. En person har tagit ut pengar från ett bolags konto och förmedlat dessa vidare till bolagets ledning, som underlät att bokföra transaktionerna. Personen har inte genom sitt förfarande ansetts främja bokföringsbrottet.2. När ett brott som kan ligga till grund för ett beslut om företagsbot har begåtts av en enskild näringsidkare och föranleder fängelse bör den straffrättsliga påföljden kunna ges företräde framför företagsbot. Ett yrkande om företagsbot för en näringsidkare som för brottet och för viss annan brottslighet dömdes till fängelse två år har avslagits.
  • NJA 2016 s. 169:Bokföringsbrott förutsätter åsidosättande av "bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen" (11 kap. 5 § brottsbalken). Ett utländskt bolag, som ansetts etablerat i Sverige och därmed bokföringsskyldigt enligt filiallagen, har åsidosatt sin bokföringsskyldighet. Eftersom bolaget inte har varit bokföringsskyldigt enligt bokföringslagen utan enligt annan lag, har åsidosättandet ansetts inte vara straffbelagt.

[K2]2 §  Följande juridiska personer är bokföringsskyldiga i den utsträckning som anges i andra-fjärde styckena:

  1. ideella föreningar,
  2. registrerade trossamfund och registrerade organisatoriska delar av sådana samfund enligt lagen (1998:1593) om trossamfund,
  3. samfällighetsföreningar enligt 17 § lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter,
  4. viltvårdsområdesföreningar enligt 1 § lagen (2000:592) om viltvårdsområden,
  5. fiskevårdsområdesföreningar enligt 1 § lagen (1981:533) om fiskevårdsområden.

[S2]Juridiska personer som anges i första stycket är bokföringsskyldiga, om värdet av tillgångarna, beräknat enligt 4 §, överstiger en och en halv miljon kronor. Bokföringsskyldigheten inträder

  1. från och med tidpunkten för den juridiska personens bildande, om tillgångarna då överstiger det angivna gränsbeloppet, eller
  2. från och med det kalenderår vid vars ingång värdet av tillgångarna överstiger gränsbeloppet.

[S3]Bokföringsskyldigheten enligt andra stycket upphör, om tillgångarnas värde vid utgången av de tre senaste räkenskapsåren har varit lägre än det angivna gränsbeloppet.

[S4]Om den juridiska personen bedriver näringsverksamhet eller är moderföretag i en koncern, är den bokföringsskyldig även om förutsättningarna enligt andra stycket inte är uppfyllda. Lag (2006:874).

Prop. 2005/06:116: (Jfr 2 kap. 2 § i Justitiedepartementets promemoria.)

Av andra stycket framgår att ideella föreningar m.fl. juridiska personer är bokföringsskyldiga om värdet på dess tillgångar överstiger en och en halv miljon kronor. Det tidigare gränsvärdet har varit uttryckt i prisbasbelopp. Frågan har behandlats i avsnitt 6.

Prop. 1998/99:130: (Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag. Jfr 2 kap. 2 § i promemorian 1.)

Paragrafen reglerar – såsom framgår av första stycket – bokföringsskyldigheten för ideella föreningar och vissa uppräknade samfällighetsföreningar. Den frågan har behandlats i avsnitt 8.4.2. Paragrafen reglerar också i vilken omfattning bokföringsskyldighet föreligger för registrerade trossamfund och registrerade ...

  • NJA 2012 s. 826:1. En person har tagit ut pengar från ett bolags konto och förmedlat dessa vidare till bolagets ledning, som underlät att bokföra transaktionerna. Personen har inte genom sitt förfarande ansetts främja bokföringsbrottet.2. När ett brott som kan ligga till grund för ett beslut om företagsbot har begåtts av en enskild näringsidkare och föranleder fängelse bör den straffrättsliga påföljden kunna ges företräde framför företagsbot. Ett yrkande om företagsbot för en näringsidkare som för brottet och för viss annan brottslighet dömdes till fängelse två år har avslagits.
Ändrad: SFS 2006:874 (Förenklade redovisningsregler, m.m.)

[K2]3 §  Stiftelser är bokföringsskyldiga om värdet av tillgångarna, beräknat enligt 4 §, överstiger en och en halv miljon kronor. Bokföringsskyldigheten inträder

  1. från och med tidpunkten för stiftelsens bildande, om tillgångarna då överstiger det angivna gränsbeloppet, eller
  2. från och med det kalenderår vid vars ingång värdet av tillgångarna överstiger gränsbeloppet.

[S2]Bokföringsskyldigheten enligt första stycket upphör om tillgångarnas värde vid utgången av de tre senaste åren har varit lägre än det angivna gränsbeloppet.

[S3]Följande stiftelser är dock bokföringsskyldiga även om förutsättningarna enligt första stycket inte är uppfyllda:

  1. stiftelser som bedriver näringsverksamhet,
  2. stiftelser som är moderstiftelser,
  3. insamlingsstiftelser enligt 11 kap. 1 § stiftelselagen (1994:1220),
  4. kollektivavtalsstiftelser enligt 11 kap. 3 § samma lag,
  5. stiftelser som har bildats av eller tillsammans med staten, en kommun eller en region,
  6. pensionsstiftelser enligt 9 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.,
  7. personalstiftelser enligt 27 § samma lag. Lag (2019:905).

Prop. 2008/09:84: Paragrafen innehåller bestämmelser om när en stiftelse är bokföringsskyldig.

Av första stycket framgår att stiftelser är bokföringsskyldiga om värdet på dess tillgångar överstiger en och en halv miljon kronor. Det tidigare gränsvärdet har varit uttryckt i prisbasbelopp. Gränsvärdet är detsamma som för ideella föreningar (se prop. 2005/06:116 s. 157).

Övervägandena finns ...

Prop. 1998/99:130: (Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag. Jfr 2 kap. 3 § i promemorian 1.)

Paragrafen reglerar i vilken utsträckning stiftelser är bokföringsskyldiga. Detta har behandlats i avsnitt 8.4.4.

Första stycket har utformats på det sätt som Lagrådet har föreslagit. Huvudregeln, som kommer till uttryck i första och andra styckena, är konstruerad på samma ...

  • NJA 2012 s. 826:1. En person har tagit ut pengar från ett bolags konto och förmedlat dessa vidare till bolagets ledning, som underlät att bokföra transaktionerna. Personen har inte genom sitt förfarande ansetts främja bokföringsbrottet.2. När ett brott som kan ligga till grund för ett beslut om företagsbot har begåtts av en enskild näringsidkare och föranleder fängelse bör den straffrättsliga påföljden kunna ges företräde framför företagsbot. Ett yrkande om företagsbot för en näringsidkare som för brottet och för viss annan brottslighet dömdes till fängelse två år har avslagits.
Ändrad: SFS 2019:905 (En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning), 2009:249 (Stiftelser - frågor om registrering och tillsyn, m.m.)

[K2]4 §  När värdet på tillgångarna enligt 2 § andra stycket och 3 § första stycket bestäms, skall varje tillgång tas upp till ett värde som motsvarar vad tillgången kan anses betinga vid en försäljning under normala förhållanden. Fastigheter och byggnader som är lös egendom tas dock upp till taxeringsvärdet, om ett sådant värde finns.

Prop. 1998/99:130: (Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag. Jfr 2 kap. 4 § i promemorian 4 §.)

Av paragrafen, som har sin förebild i den bestämmelse som hittills har funnits i 3 kap. 6 § stiftelselagen, framgår att, när tillgångarnas värde enligt 2 § andra stycket och 3 § första stycket bestäms, varje tillgång skall tas upp till ett beräknat marknadsvärde. Paragrafen innehåller även en specialregel, avsedd att förenkla ...

  • NJA 2012 s. 826:1. En person har tagit ut pengar från ett bolags konto och förmedlat dessa vidare till bolagets ledning, som underlät att bokföra transaktionerna. Personen har inte genom sitt förfarande ansetts främja bokföringsbrottet.2. När ett brott som kan ligga till grund för ett beslut om företagsbot har begåtts av en enskild näringsidkare och föranleder fängelse bör den straffrättsliga påföljden kunna ges företräde framför företagsbot. Ett yrkande om företagsbot för en näringsidkare som för brottet och för viss annan brottslighet dömdes till fängelse två år har avslagits.

[K2]5 §  Följande juridiska personer är inte bokföringsskyldiga enligt denna lag:

  1. staten, kommunerna, regionerna, kommunalförbunden och regionförbunden,
  2. konkursbon, samt
  3. stiftelser vars tillgångar enligt stiftelseförordnandet får användas endast till förmån för bestämda fysiska personer. Lag (2019:905).

Prop. 1998/99:130: (Jfr 1 § tredje stycket i kommitténs förslag och 2 kap. 5 § i promemorian 1.)

I paragrafen anges de juridiska personer som inte omfattas av lagen. Hit hör främst de offentliga rättssubjekten staten, kommunerna, landstingen, kommunalförbunden och regionförbunden. För dessa rättsubjekt finns i stället särskilda bestämmelser om redovisning (se främst bokföringsförordningen [1979:1212] samt 8 kap. kommunallagen [1991:900] ...

  • NJA 2012 s. 826:1. En person har tagit ut pengar från ett bolags konto och förmedlat dessa vidare till bolagets ledning, som underlät att bokföra transaktionerna. Personen har inte genom sitt förfarande ansetts främja bokföringsbrottet.2. När ett brott som kan ligga till grund för ett beslut om företagsbot har begåtts av en enskild näringsidkare och föranleder fängelse bör den straffrättsliga påföljden kunna ges företräde framför företagsbot. Ett yrkande om företagsbot för en näringsidkare som för brottet och för viss annan brottslighet dömdes till fängelse två år har avslagits.
Ändrad: SFS 2019:905 (En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning)

När fysiska personer är bokföringsskyldiga

[K2]6 §  En fysisk person som bedriver näringsverksamhet är bokföringsskyldig för denna.

[S2]Vid tillämpningen av första stycket skall uthyrning av en sådan privatbostadsfastighet som avses i 2 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229) inte anses som näringsverksamhet. Ägande eller brukande av en sådan näringsfastighet som avses i 2 kap. 14 § nämnda lag skall alltid anses som näringsverksamhet. Lag (1999:1304).

Prop. 1998/99:130: (Jfr 1 § andra stycket i kommitténs förslag.)

I paragrafen regleras kretsen av bokföringsskyldiga fysiska personer. Av 1 kap. 3 § följer att paragrafen också blir bestämmande för när ett dödsbo är bokföringsskyldigt.

Enligt första stycket är fysiska personer som bedriver en näringsverksamhet skyldiga att upprätta en bokföring för denna. Detta överensstämmer med hittills gällande rätt.

Uttrycket ”näringsverksamhet” är avsett att ha ...

  • NJA 2015 s. 811:Underlåtenhet att bokföra olagliga affärshändelser. För frågan om bokföringsbrott förekommit saknar det betydelse om affärshändelserna företagits som en integrerad del i en annars laglig näringsverksamhet liksom om det har bedrivits annan näringsverksamhet.
  • NJA 2004 s. 519:Fråga om bokföringsskyldighet förelegat för viss illegal spelverksamhet.
Ändrad: SFS 1999:1304 (Inkomstskattelagen)

När utländska juridiska personer och utomlands bosatta fysiska personer är bokföringsskyldiga

[K2]7 §  En utländsk juridisk person som ska bedriva sin näringsverksamhet i Sverige genom en filial är bokföringsskyldig för verksamheten.

[S2]En utomlands bosatt fysisk person som bedriver näringsverksamhet i Sverige är bokföringsskyldig för verksamheten. Det som sägs i 6 § andra stycket om förfogandet över vissa fastigheter gäller även i fråga om sådana personer. Lag (2017:437).

Prop. 2016/17:149: I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om när utländska juridiska personer och utomlands bosatta fysiska personer är bokföringsskyldiga. Paragrafen ersätter den hittillsvarande 7 §, som är utformad som en upplysning om att bestämmelser om bokföringsskyldighet finns i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. (filiallagen). Övervägandena finns i avsnitt ...

Prop. 1998/99:130: (Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag. Jfr 2 kap. 7 § i promemorian 1.)

I paragrafen finns en erinran om att bestämmelser om bokföringsskyldighet för näringsverksamhet som bedrivs i Sverige av utländskt företag eller utomlands bosatta personer finns i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. Sådan näringsverksamhet skall enligt 11 och 26 §§ nämnda lag ha en egen bokföring skild från verksamheten ...

  • NJA 2016 s. 169:Bokföringsbrott förutsätter åsidosättande av "bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen" (11 kap. 5 § brottsbalken). Ett utländskt bolag, som ansetts etablerat i Sverige och därmed bokföringsskyldigt enligt filiallagen, har åsidosatt sin bokföringsskyldighet. Eftersom bolaget inte har varit bokföringsskyldigt enligt bokföringslagen utan enligt annan lag, har åsidosättandet ansetts inte vara straffbelagt.
Införd: SFS 2017:437 (Bokföringsbrott i filialer)
Upphävd: SFS 2017:437 (Bokföringsbrott i filialer)

[K2]8 §  Utländska försäkringsgivare och utländska tjänstepensionsinstitut som bedriver verksamhet som avser skadeförsäkring eller återförsäkring av skadeförsäkring genom en sådan generalagent eller generalrepresentation som avses i 1 kap.9 eller 12 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige, är bokföringsskyldiga för verksamheten under förutsättning att verksamheten bedrivs från ett sådant fast driftställe som avses i 2 kap. 29 § inkomstskattelagen (1999:1229). Lag (2017:437).

Prop. 2016/17:149: I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om viss verksamhet som bedrivs genom generalagent eller generalrepresentation.

Införd: SFS 2017:437 (Bokföringsbrott i filialer)

3 kap. Räkenskapsår

Normalt räkenskapsår

[K3]1 §  Ett räkenskapsår ska omfatta tolv kalendermånader.

[S2]Fysiska personer, handelsbolag där en fysisk person ska beskattas för hela eller en del av bolagets inkomst och sådana samfällighetsförvaltande juridiska personer som avses i 6 kap. 6 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229) ska ha kalenderåret som räkenskapsår.

[S3]Andra företag får tillämpa annat räkenskapsår än kalenderår (brutet räkenskapsår). Lag (2010:1514).

Prop. 2009/10:235: I paragrafen finns bestämmelser om räkenskapsårets omfattning och förläggning i tiden.

I första stycket slås fast att ett räkenskapsår ska omfatta tolv kalendermånader. Den nya lydelsen tydliggör att ett räkenskapsår ska påbörjas den första och avslutas den sista dagen i en kalendermånad.

Tredje stycket andra meningen, där det brutna räkenskapsåret bands till vissa i lagen angivna fasta tidsperioder, har upphävts. Ändringen innebär att ett företag ...

Prop. 1998/99:130: (Jfr 4 § första stycket i kommitténs förslag.)

Lagrummet överensstämmer med 12 § första stycket 1976 års bokföringslag. Frågan om räkenskapsårets förläggning i tiden har behandlats i avsnitt 9.

Av 1 kap. 3 § framgår att det som sägs i denna lag om fysiska ...

Ändrad: SFS 2010:1514 (Enklare redovisning), 1999:1304 (Inkomstskattelagen)

Annat tolvmånaders räkenskapsår

[K3]2 §  Om det med hänsyn till det allmännas ekonomiska intresse eller andra omständigheter finns synnerliga skäl, får Skatteverket i ett enskilt fall medge att en annan period av tolv kalendermånader än som följer av 1 § andra stycket får utgöra räkenskapsår. Lag (2010:1514).

Prop. 2009/10:235: Paragrafen ger Skatteverket möjlighet att i ett enskilt fall medge att ett företag som omfattas av 1 § andra stycket får ha en annan period än kalenderår som räkenskapsår. Perioden ska dock omfatta tolv kalendermånader.

Skatteverkets rätt att medge dispens har justerats redaktionellt. Någon saklig ändring är inte avsedd.

Möjligheten att lämna dispens från 1 § tredje stycket har tagits bort som en följd av de flexiblare bestämmelser som har införts där. ...

Prop. 1998/99:130: (Jfr 4 § andra stycket i kommitténs förslag.)

Paragrafen, som motsvarar 12 § andra stycket 1976 års bokföringslag, ger Riksskatteverket möjlighet att i ett enskilt fall tillåta annat brutet räkenskapsår om tolv månader än vad som följer av 1 §.

Riksskatteverkets beslut i tillståndsärenden enligt denna paragraf får enligt 9 kap. 1 § överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Ändrad: SFS 2010:1514 (Enklare redovisning), 2003:727 (Det nya Skatteverket)

Förkortat eller förlängt räkenskapsår

[K3]3 §  När bokföringsskyldigheten inträder eller räkenskapsåret läggs om, får räkenskapsåret omfatta kortare tid än tolv månader eller utsträckas att omfatta högst arton månader. Räkenskapsåret får också kortas av om bokföringsskyldigheten upphör.

Gemensamt räkenskapsår för flera verksamheter

[K3]4 §  Om ett företag bedriver flera verksamheter, skall det tillämpa samma räkenskapsår för dessa.

Prop. 1998/99:130: (Jfr 6 § andra stycket i kommitténs förslag.)

Paragrafen överensstämmer med 12 § femte stycket första meningen 1976 års bokföringslag och innebär att samma räkenskapsår måste tillämpas för all verksamhet som den bokföringsskyldige bedriver.

Gemensamt räkenskapsår för koncernföretag

[K3]5 §  Företag som ingår i samma koncern skall ha gemensamt räkenskapsår.

[S2]Om det finns synnerliga skäl, kan Skatteverket medge att olika räkenskapsår får tillämpas.

[S3]Om en fysisk person som bedriver jordbruksverksamhet också äger ett aktiebolag, som också bedriver jordbruksverksamhet, utan att han är skyldig att upprätta koncernredovisning, får aktiebolaget, trots bestämmelsen i första stycket, ha brutet räkenskapsår. Lag (2003:727).

Prop. 1998/99:130: (Jfr 7 § i kommitténs förslag.)

Av första stycket, som närmast överensstämmer med 12 § sjätte stycket första meningen 1976 års bokföringslag, framgår att företag som tillhör samma koncern skall ha samma räkenskapsår.

Om det finns synnerliga skäl, kan dock Riksskatteverket – enligt andra stycket – medge att olika räkenskapsår får tillämpas. Riksskatteverkets beslut i sådana ärenden får enligt 9 kap. 1 § överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Ändrad: SFS 2003:727 (Det nya Skatteverket)

Omläggning av räkenskapsår

[K3]6 §  Räkenskapsår får läggas om endast om Skatteverket ger tillstånd till det. Tillstånd behövs dock inte

  1. för omläggning från brutet räkenskapsår till kalenderår,
  2. för omläggning till gemensamt räkenskapsår i fall som avses i 4 § och 5 § första stycket. Lag (2003:727).

Prop. 1998/99:130: (Jfr 6 § första och andra styckena i kommitténs förslag.)

Enligt paragrafen, som närmast har sin motsvarighet i 12 § fjärde och femte stycket i de äldre bestämmelserna, får ett företag ändra räkenskapsår endast om skattemyndigheten ger tillstånd till det. Ett företag som tillämpar brutet räkenskapsår får emellertid utan särskilt tillstånd lägga om detta till kalenderår. Detsamma gäller om en samordning av räkenskapsåren skall ske till följd av bestämmelserna i 4 § och 5 § första ...

Ändrad: SFS 2003:727 (Det nya Skatteverket)

Föreläggande om rättelse

[K3]7 §  Om ett företag tillämpar brutet räkenskapsår i strid med 1 § andra stycket, får Skatteverket förelägga företaget att lägga om räkenskapsåret till kalenderår. Ett sådant föreläggande får förenas med vite. Lag (2003:727).

Prop. 1998/99:130: (Jfr 6 § tredje stycket i kommitténs förslag.)

Bestämmelsen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, saknar motsvarighet i 1976 års bokföringslag. Av bestämmelsen framgår att skattemyndigheten får förelägga ett företag som i strid med bestämmelserna i 1 § andra stycket tillämpar brutet räkenskapsår att lägga om räkenskapsåret till kalenderår.

Ändrad: SFS 2003:727 (Det nya Skatteverket)

Räkenskapsår i finansiella företag

[K3]8 §  I 1 kap. 7 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och i 1 kap. 6 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag finns bestämmelser om räkenskapsår i vissa företag.

Prop. 1998/99:130: (Jfr 8 § i kommitténs förslag.)

Paragrafen innehåller en erinran om att det gäller särskilda regler beträffande räkenskapsårets förläggning i tiden för vissa företag. De företag som avses är sådana kreditinstitut och värdepappersbolag respektive försäkringsföretag som skall tillämpa de särskilda årsredovisningslagarna för finansiella företag. Sådana företag måste ha kalenderår som räkenskapsår utom i fall som avses i 3 §.

4 kap. Bokföringsskyldighetens innebörd

Allmänt om vad bokföringsskyldigheten innebär

[K4]1 §  Ett företag skall

  1. löpande bokföra alla affärshändelser enligt bestämmelserna i 5 kap.1-5 §§,
  2. se till att det finns verifikationer enligt 5 kap.6-9 §§ för alla bokföringsposter samt systemdokumentation och behandlingshistorik enligt 5 kap. 11 §,
  3. bevara all räkenskapsinformation och sådan utrustning och sådana system som behövs för att presentera räkenskapsinformationen i den form som anges i 7 kap. 1 § 1 eller 2,
  4. upprätta en balansräkning enligt 3 §, och
  5. avsluta den löpande bokföringen enligt bestämmelserna i 6 kap.Lag (2006:874).

Prop. 2005/06:116: (Jfr 4 kap. 1 § i Justitiedepartementets promemoria.)

Paragrafen innehåller en sammanfattning av de krav som ställs upp i lagen. Det tidigare andra stycket har arbetats in i det första stycket. Begreppet ”bokslutsföretag” används inte längre i lagen. Samtliga bokföringsskyldiga företag skall nu upprätta s.k. öppningsbalansräkning och avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning eller ett årsbokslut. Förslagen har behandlats i <a href="https://lagen.nu/prop/2005/06:116#S8-2" ...

Prop. 1998/99:130: (Jfr 9 § i kommitténs förslag och 4 kap. 1 § i promemorian 1.)

Lagrummet, som i huvudsak motsvarar 2 § första stycket 1976 års bokföringslag, innehåller en sammanfattande beskrivning av bokföringsskyldighetens innebörd. Skillnaderna i förhållande till den äldre lagen är främst av redaktionell och språklig art.

Enligt första stycket 1 skall affärshändelserna bokföras löpande. Begreppet ”affärshändelse” definieras i 1 kap. 2 §. Innebörden i ”löpande bokföra” ...

  • NJA 2009 s. 3:En revisor har avgett s.k. ren revisionsberättelse. Fråga om detta har kunnat innebära medverkan till bokföringsbrott avseende årsredovisningen för det granskade räkenskapsåret.
  • NJA 2008 s. 251:En konkursförvaltare som tagit hand om, gått igenom och arkiverat räkenskapsmaterial som återfunnits efter avslutad konkurs, har ansetts vara berättigad till ersättning för arbete och kostnader i anledning härav. Även fråga om arkiveringsskyldigheten enligt bokföringslagen (1999:1078).
Ändrad: SFS 2006:874 (Förenklade redovisningsregler, m.m.)

God redovisningssed

[K4]2 §  Bokföringsskyldigheten skall fullgöras på ett sätt som överensstämmer med god redovisningssed.

Prop. 1998/99:130: (Jfr 9 § andra stycket i kommitténs förslag och 4 kap. 2 § i promemorian 1.)

Paragrafen – som motsvarar 2 § andra stycket 1976 års bokföringslag – innehåller den viktiga bestämmelsen att bokföringsskyldigheten skall fullgöras på sätt som överensstämmer med god redovisningssed.

I avsnitt 6.3 har redogjorts för hur god redovisningssed bör bestämmas. Av det som där har sagts framgår ...

Upprättande av balansräkning när bokföringsskyldigheten inträder eller när grunden för denna ändras

[K4]3 §  När bokföringsskyldighet inträder eller när grunden för sådan skyldighet ändras, ska företaget utan dröjsmål upprätta en öppningsbalansräkning.

[S2]Vid upprättandet av öppningsbalansräkningen gäller 6 kap. 4 § andra stycket eller, om företaget är ett sådant företag som avses i 6 kap. 3 § andra stycket andra meningen, 6 kap. 6 § i tillämpliga delar. Lag (2010:1514).

Prop. 2005/06:116: (Jfr 4 kap. 3 § i Justitiedepartementets promemoria.)

I paragrafen finns bestämmelser om s.k. öppningsbalansräkning. Begreppet ”bokslutsföretag” används inte längre i lagen. Samtliga bokföringsskyldiga företag skall nu upprätta en öppningsbalansräkning (se avsnitt 8.2).

Ändringen i andra stycket är en följd av att bl.a. enskilda näringsidkare och vissa handelsbolag har getts möjlighet ...

Prop. 2009/10:235: Paragrafen innehåller bestämmelser om upprättande av balansräkning när bokföringsskyldigheten inträder eller när grunden för denna ändras.

Andra stycket har ändrats med anledning av att 6 kap. 10 § nu betecknas 6 kap. 6 §.

Paragrafen har även justerats språkligt.

Prop. 1998/99:130: (Jfr 13 § och 23 § första stycket i kommitténs förslag och 4 kap. 3 § i promemorian 1.)

Bestämmelsen i första stycket överensstämmer i huvudsak med 11 § tredje stycket 1976 års bokföringslag. Tillämpningsområdet har dock begränsats till företag som är skyldiga att avsluta den löpande bokföringen.

För en enskild näringsidkare inträder bokföringsskyldigheten – och därmed skyldigheten att upprätta en öppningsbalans – när näringsidkaren faktiskt börjar ...

Ändrad: SFS 2006:874 (Förenklade redovisningsregler, m.m.), 2010:1514 (Enklare redovisning)

Bokföring för flera verksamheter

[K4]4 §  Om ett företag bedriver flera verksamheter, skall det ha en bokföring som omfattar samtliga verksamheter.

[S2]Trots bestämmelsen i första stycket får ett företag som bedriver flera verksamheter ha en bokföring för varje enskild verksamhet, om det finns särskilda skäl och det är förenligt med god redovisningssed. Företag som avses i 6 kap. 1 § skall i så fall löpande arkivera uppgifter om ställning och resultat i de olika verksamheterna på en gemensam plats. Om företaget bedriver verksamhet på egen hand, skall arkiveringen ske i anslutning till bokföringen för en sådan verksamhet.

Prop. 1998/99:130: (Jfr 2 § i kommitténs förslag och 4 kap. 4 § i promemorian 1.)

Paragrafen innehåller bestämmelser om vad som gäller när ett företag bedriver flera verksamheter. Frågan har behandlats i avsnitt 10.3.

Huvudregeln är – enligt första stycket – att företaget måste ha en enda bokföring som avser all verksamhet som bedrivs av företaget. Det skall finnas en enda löpande bokföring. ...

Gemensam bokföring för flera bokföringsskyldiga

[K4]5 §  Ett företag får ha gemensam bokföring med någon annan bokföringsskyldig endast för gemensamt bedriven verksamhet och endast om det är förenligt med god redovisningssed.

[S2]Trots bestämmelsen i första stycket får församlingar i Svenska kyrkan som ingår i en kyrklig samfällighet enligt 3 § andra stycket lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan ha en gemensam bokföring som omfattar församlingarnas och samfällighetens verksamheter. Vidare får prästlönetillgångar enligt 10 § lagen (1998:1592) om införande av lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan ha gemensam bokföring, om de förvaltas tillsammans.

Prop. 1998/99:130: (Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag. Jfr 4 kap. 5 § i promemorian 1.)

Paragrafen behandlar frågan om två eller flera bokföringsskyldiga kan fullgöra bokföringsskyldigheten gemensamt. Detta har behandlats i avsnitten 10.3.1 och 10.3.2.

Den outtalade utgångspunkten i lagen är att var och en som är bokföringsskyldig är skyldig att hålla sig med en egen bokföring för verksamhet som han bedriver. Från denna utgångspunkt gör förevarande paragraf ...

  • NJA 2009 s. 3:En revisor har avgett s.k. ren revisionsberättelse. Fråga om detta har kunnat innebära medverkan till bokföringsbrott avseende årsredovisningen för det granskade räkenskapsåret.

Redovisningsvaluta

[K4]6 §  Affärshändelserna ska kunna presenteras i en och samma redovisningsvaluta. Redovisningsvalutan ska vara svenska kronor. I aktiebolag, ekonomiska föreningar, sparbanker, medlemsbanker, försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag får dock redovisningsvalutan i stället vara euro.

[S2]Byte av redovisningsvaluta får ske endast vid ingången av ett nytt räkenskapsår. Bestämmelser om omräkning i samband med byte av redovisningsvaluta finns i årsredovisningslagen (1995:1554).

[S3]Om företaget har bytt redovisningsvaluta, får ett nytt byte göras endast om Skatteverket tillåter det. Tillstånd får vägras endast om det finns anledning att anta att bytet har ett otillbörligt syfte.

[S4]Trots första-tredje styckena får ett avdelningskontor som är beläget utomlands och som har självständig förvaltning ha sin redovisning i en valuta som i det andra landet godtas som redovisningsvaluta. Lag (2019:753).

Prop. 2018/19:158: Paragrafen innehåller bestämmelser om vilken redovisningsvaluta ett företags affärshändelser får presenteras i, när byte får ske samt att filialer får ha en annan redovisningsvaluta. Övervägandena finns i avsnitt 15.3.

Prop. 2016/17:149: I paragrafen finns bestämmelser om vilken valuta som ska användas i redovisningen.

I fjärde stycket byts ordet ”filial”, som definieras i 1 kap. 2 § första stycket 5, ut mot uttrycket ”ett avdelningskontor som är beläget utomlands och som har självständig förvaltning”. Bestämmelsen avser ett avdelningskontor i ett annat land och inte utländska företags verksamhet i Sverige. Någon saklig ändring är inte avsedd. ...

Införd: SFS 2000:31 (Redovisning och aktiekapital i euro)
Ändrad: SFS 2010:2064 (En ny försäkringsrörelselag), 2019:753 (En ny reglering för tjänstepensionsföretag), 2003:727 (Det nya Skatteverket), 2017:437 (Bokföringsbrott i filialer), 2020:669 (Ny associationsrätt för medlemsbanker)

Utländska företags verksamhet i Sverige

[K4]7 §  Bokföringsskyldighetens innebörd är densamma för en filial som för ett svenskt företag av motsvarande slag.

[S2]Filialen ska ha en egen bokföring som är skild från det utländska företagets bokföring i övrigt. Lag (2017:437).

Prop. 2016/17:149: I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om bokföringsskyldighetens innebörd för filialer. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

Enligt första stycket har bokföringsskyldigheten samma innebörd för en filial som för ett svenskt företag av motsvarande slag. Bestämmelsen motsvarar hittillsvarande 14 § första stycket lagen (1992:160) ...

Införd: SFS 2017:437 (Bokföringsbrott i filialer)

[K4]8 §  Bestämmelserna i 7 § ska tillämpas även på försäkringsverksamhet som omfattas av 2 kap. 8 §.

[S2]Ett skadeförsäkringsföretag som bedriver sin verksamhet genom generalrepresentation ska anses utgöra en självständig filial i förhållande till ett annat skadeförsäkringsföretag som bedriver verksamhet genom samma generalrepresentation. Lag (2017:437).

Prop. 2016/17:149: I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om viss verksamhet som bedrivs genom generalagent eller generalrepresentation.

Det första stycket innebär att bestämmelserna om bokföringsskyldighetens innebörd i 7 § görs tillämpliga på verksamhet som omfattas av 2 kap. 8 §. Det handlar om verksamhet som avser skadeförsäkring, eller återförsäkring av skadeförsäkring, som bedrivs av utländska skadeförsäkringsföretag genom generalagent eller generalrepresentation från fast driftställe ...

Införd: SFS 2017:437 (Bokföringsbrott i filialer)

[K4]9 §  Näringsverksamhet som bedrivs i Sverige av en utomlands bosatt fysisk person ska ha en egen bokföring som är skild från den fysiska personens bokföring i övrigt. Lag (2017:437).

Prop. 2016/17:149: I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om bokföringen för näringsverksamhet som bedrivs i Sverige av utomlands bosatta fysiska personer. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

Paragrafen motsvarar hittillsvarande 26 § lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. Enligt ...

Införd: SFS 2017:437 (Bokföringsbrott i filialer)

5 kap. Löpande bokföring och verifikationer

Grundbokföring och huvudbokföring

[K5]1 §  Affärshändelserna skall bokföras så att de kan presenteras i registreringsordning (grundbokföring) och i systematisk ordning (huvudbokföring). Detta skall ske på ett sådant sätt att det är möjligt att kontrollera fullständigheten i bokföringsposterna och överblicka verksamhetens förlopp, ställning och resultat.

[S2]En affärshändelse som avser mottagandet av en gåva behöver inte bokföras, under förutsättning att

  1. gåvans marknadsvärde är svårbestämbart men kan antas vara lågt, och
  2. det är förenligt med god redovisningssed. Lag (2006:874).

Prop. 2005/06:116: (Jfr 5 kap. 1 § i Justitiedepartementets promemoria.)

Paragrafen innehåller grundläggande krav på grund- och huvudbokföring. Huvudregeln är att samtliga affärshändelser (jfr 1 kap. 2 §) skall bokföras. Andra stycket, som är nytt, innehåller ett undantag från huvudregeln. Gåvor behöver sålunda inte bokföras löpande, under förutsättning att gåvans marknadsvärde är svårbestämbart men kan antas vara lågt och det är förenligt med god redovisningssed. Detta gör det möjligt att i praxis ...

Prop. 1998/99:130: (Jfr 19 § i kommitténs förslag.)

Paragrafen innehåller bestämmelser om grundbokföring och huvudbokföring (jfr avsnitt 12.2).

Av paragrafen framgår att bokförda affärshändelser skall kunna presenteras i registreringsordning och i systematisk ordning. Bestämmelsen motsvarar närmast 8 § första stycket första meningen och 9 § första stycket första meningen i 1976 års bokföringslag....

  • NJA 2005 s. 252:Underlåtenhet att bevara verifikationer avseende varje enskilt köruppdrag i taxirörelse har stått i strid med bokföringslagen, men har inte ansetts medföra att rörelsens förlopp inte i huvudsak kunnat bedömas med ledning av bokföringen. Åtal för bokföringsbrott har därför ogillats.
Ändrad: SFS 2006:874 (Förenklade redovisningsregler, m.m.)

Tidpunkten för bokföring

[K5]2 §  Kontanta in- och utbetalningar ska bokföras senast påföljande arbetsdag. Andra affärshändelser ska bokföras så snart det kan ske.

[S2]Affärshändelserna får bokföras senare än som anges i första stycket, om det finns skäl för det och det är förenligt med god redovisningssed.

[S3]Ett företag vars årliga nettoomsättning normalt uppgår till högst tre miljoner kronor får dröja med att bokföra affärshändelserna tills betalning sker. Vid räkenskapsårets utgång ska dock samtliga då obetalda fordringar och skulder bokföras.

[S4]Tredje stycket gäller inte företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag. Inte heller gäller tredje stycket finansiella holdingföretag som ska upprätta koncernredovisning enligt någon av de nämnda lagarna. Lag (2010:1514).

Prop. 2005/06:116: (Jfr 5 kap. 2 § i Justitiedepartementets promemoria.)

I paragrafen finns bestämmelser om löpande bokföring. Av huvudregeln i första stycket framgår att kontanta in- och utbetalningar skall bokföras senast påföljande arbetsdag och att andra affärshändelser skall bokföras så snart det kan ske. I andra–fjärde styckena finns undantag från denna skyldighet.

Bestämmelsen i tredje stycket innebär att vissa företag får tillämpa den s.k. kontantmetoden. Det gäller ...

Prop. 2009/10:235: I paragrafen finns bestämmelser om tidpunkten för bokföringen av olika affärshändelser.

I andra stycket har kravet på särskilda skäl för att en senareläggning av den löpande bokföringen ska få ske tagits bort. En senareläggning får nu ske om det finns skäl för det och det är förenligt med god redovisningssed.

Den utökade ...

Prop. 1998/99:130: (Jfr 18 § första–tredje styckena i kommitténs förslag)

Paragrafen behandlar tidpunkten för bokföring (se avsnitt 12.3). Av första stycket, som närmast motsvarar 8 § andra stycket i 1976 års bokföringslag, framgår att kontanta in- och utbetalningar skall bokföras...

Ändrad: SFS 2006:874 (Förenklade redovisningsregler, m.m.), 2010:1514 (Enklare redovisning)

Bokslutstransaktioner

[K5]3 §  I samband med att den löpande bokföringen avslutas skall sådana poster som är nödvändiga för att bestämma räkenskapsårets intäkter och kostnader och den finansiella ställningen på balansdagen bokföras.

Prop. 1998/99:130: (Jfr 18 § fjärde stycket i kommitténs förslag.)

Paragrafen behandlar s.k. bokslutstransaktioner (se avsnitt 12.4). Med begreppet bokslutstransaktion avses främst periodiseringar av inkomster och utgifter som hänför sig till två eller flera räkenskapsår. I begreppet inryms emellertid även andra typer av transaktioner som skall bokföras när ett årsbokslut eller en årsredovisning upprättas, t.ex. avskrivningar, ...

Sidoordnad bokföring

[K5]4 §  Vid bokföringen skall konton över tillgångar, avsättningar, skulder och eget kapital specificeras i en sidoordnad bokföring i den utsträckning det behövs för att ge en tillfredsställande kontroll och överblick. Lag (2006:874).

Prop. 2005/06:116: (Jfr 5 kap. 4 § i Justitiedepartementets promemoria.)

Paragrafen innehåller en bestämmelse om att konton över tillgångar, avsättningar och skulder skall specificeras i en sidoordnad bokföring om det behövs för att ge en tillfredställande kontroll och överblick. Den sidoordnade bokföringen kan bestå av t.ex. anläggningsregister samt kund- och leverantörsreskontror. Hittills har kravet på sidoordnad bokföring inte avsett eget kapital. I vissa fall kan emellertid också poster som ...

Prop. 1998/99:130: (Jfr 19 § andra stycket i kommitténs förslag.)

Bestämmelsen, som behandlar s.k. sidoordnad bokföring, motsvarar i huvudsak 9 § andra stycket i 1976 års bokföringslag. Den har behandlats i avsnitt 12.5.

Ändrad: SFS 2006:874 (Förenklade redovisningsregler, m.m.)

Rättelse av bokföringspost

[K5]5 §  Om en bokföringspost rättas, skall det anges när rättelsen har skett och vem som har gjort den. Sker rättelsen genom en särskild rättelsepost, skall det samtidigt säkerställas att det vid en granskning av den rättade bokföringsposten utan svårighet går att få kännedom om rättelsen.

Prop. 1998/99:130: (Jfr 19 § tredje stycket i kommitténs förslag.)

Bestämmelsen motsvarar i huvudsak 6 § andra stycket i 1976 års bokföringslag. En rättelsepost utgör en ny bokföringspost och förutsätter därför en särskild verifikation (jfr 10 §).

Den bokföringsskyldige bör ha i förväg fastställda rättelserutiner. Dessa bör framgå av företagets systemdokumentation (jfr 11 §).

Verifikationer

[K5]6 §  För varje affärshändelse ska det finnas en verifikation. Om företaget har tagit emot en uppgift om affärshändelsen i den form som anges i 7 kap. 1 § första stycket, ska denna uppgift, i förekommande fall kompletterad med uppgifter enligt 7 och 8 §§, användas som verifikation.

[S2]Om det behövs med hänsyn till arten av den mottagna verifikationen, får bokföringen grundas på en särskilt upprättad hänvisningsverifikation.

[S3]Flera likartade affärshändelser får dokumenteras genom en gemensam verifikation. Vid försäljning av varor och tjänster mot kontant betalning får även inbetalningarna under en dags försäljning dokumenteras genom en gemensam verifikation. Den gemensamma verifikationen får då utgöras av uppgifter från en kassaapparat, kassarapport eller annan uppgift som anger summan av mottagna betalningar. Lag (2010:1514).

Prop. 2009/10:235: Paragrafen innehåller bestämmelser om verifikationer.

Av tredje stycket framgår när ett företag får använda sig av en gemensam verifikation vid försäljning av varor och tjänster mot kontant betalning. Kravet på att det ska vara förenat med svårigheter att upprätta verifikationer för de olika affärshändelserna för att få använda gemensam verifikation har slopats.

Vilka uppgifter en verifikation ska innehålla regleras i 7 och 8 §§. Övervägandena finns ...

Prop. 1998/99:130: (Jfr 15 § i kommitténs förslag.)

I första stycket föreskrivs att det skall finnas verifikationer till alla affärshändelser och att den bokföringsskyldige skall använda mottagen uppgift som verifikation när sådan föreligger. Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 12.1.

Med verifikation avses uppgifter som dokumenterar förändringar i storleken och sammansättningen av ett företags ...

  • NJA 2005 s. 252:Underlåtenhet att bevara verifikationer avseende varje enskilt köruppdrag i taxirörelse har stått i strid med bokföringslagen, men har inte ansetts medföra att rörelsens förlopp inte i huvudsak kunnat bedömas med ledning av bokföringen. Åtal för bokföringsbrott har därför ogillats.
Ändrad: SFS 2010:1514 (Enklare redovisning)

[K5]7 §  Verifikationen skall innefatta uppgift om när den har sammanställts, när affärshändelsen har inträffat, vad denna avser, vilket belopp den gäller och vilken motpart den berör. I förekommande fall skall verifikationen även innefatta upplysning om handlingar eller andra uppgifter som har legat till grund för affärshändelsen samt var dessa finns tillgängliga.

[S2]I verifikationen skall det ingå ett verifikationsnummer eller annat identifieringstecken samt sådana övriga uppgifter som är nödvändiga för att sambandet mellan verifikationen och den bokförda affärshändelsen utan svårighet skall kunna fastställas.

Prop. 1998/99:130: (Jfr 16 § i kommitténs förslag.)

I första stycket regleras vilka uppgifter en verifikation skall innehålla. Verifikationen skall bl.a. innehålla upplysningar om de handlingar eller andra uppgifter som ligger till grund för affärshändelsen. Med ”handlingar och andra uppgifter” avses såväl traditionella pappersbaserade handlingar som uppgifter lagrade i mikroformat eller elektroniskt....

  • NJA 2005 s. 252:Underlåtenhet att bevara verifikationer avseende varje enskilt köruppdrag i taxirörelse har stått i strid med bokföringslagen, men har inte ansetts medföra att rörelsens förlopp inte i huvudsak kunnat bedömas med ledning av bokföringen. Åtal för bokföringsbrott har därför ogillats.

[K5]8 §  Uppgifter enligt 7 § första stycket får utelämnas, om det är förenat med svårigheter att låta uppgiften ingå i verifikationen och ett utelämnande är förenligt med god redovisningssed.

Prop. 1998/99:130: (Jfr 17 § första stycket i kommitténs förslag.)

Om företaget varje dag gör ett stort antal kontantaffärer som rör mindre belopp och kundkretsen är anonym, är det inte rimligt att kräva att verifikationen innefattar samtliga uppgifter enligt 7 §. Paragrafen innehåller därför en undantagsregel som innebär att uppgifterna får utelämnas om det är förenat med svårigheter att infoga uppgiften i verifikationen samt ett utelämnande av uppgiften är förenligt med god redovisningssed. De ...

[K5]9 §  Om en verifikation rättas, skall det anges när rättelsen har skett och vem som har gjort den.

Prop. 1998/99:130: (Jfr 17 § andra stycket i kommitténs förslag.)

Paragrafen motsvarar 5 § fjärde stycket sista meningen 1976 års bokföringslag och innehåller bestämmelser om rättelse av verifikation.

Andra bokföringsposter än sådana som avser affärshändelser

[K5]10 §  Vad som föreskrivs i 1-9 §§ gäller även andra bokföringsposter än sådana som avser affärshändelser.

Prop. 1998/99:130: (Jfr 20 § i kommitténs förslag.)

Huvuddelen av posterna i den löpande bokföringen utgörs normalt av affärshändelser. Därutöver kan det emellertid förekomma andra bokföringsposter, såsom bokslutstransaktioner och rättelseposter. I denna paragraf föreskrivs att även sådana poster omfattas av bestämmelserna i 1 -9 §§. Detta innebär bl.a. att det skall finnas verifikationer också för dessa poster och att verifikationerna skall uppfylla kraven i 6 -9 §§. Vidare innebär paragrafen ...

Systemdokumentation och behandlingshistorik

[K5]11 §  Företaget skall upprätta sådana beskrivningar över bokföringssystemets organisation och uppbyggnad som behövs för att ge överblick över systemet (systemdokumentation). Företaget skall också upprätta sådana beskrivningar över genomförda bearbetningar inom systemet som gör det möjligt att utan svårighet följa och förstå de enskilda bokföringsposternas behandling (behandlingshistorik).

[S2]Om företaget har flera separata bokföringar, skall det av systemdokumentationen för varje bokföring framgå var uppgifter ur övriga bokföringar kan erhållas.

Prop. 1998/99:130: (Jfr 21 § i kommitténs förslag.)

Bestämmelserna i paragrafens första stycke har i huvudsak hämtats från 7 § andra stycket 1976 års bokföringslag och ställer krav på att det finns behövlig dokumentation om bokföringssystemet. Även om de nya bestämmelserna torde få störst betydelse för datorbaserad bokföring, är de till skillnad från tidigare bestämmelser inte begränsade till sådan utan gäller även vid manuell bokföring.

Med systemdokumentation avses beskrivningar, ...

Kassaregister

[K5]12 §  I skatteförfarandelagen (2011:1244) finns bestämmelser om användning av kassaregister i vissa fall. Lag (2011:1399).

Prop. 2006/07:105: Bestämmelsen, som är ny, innehåller en upplysning om att det finns bestämmelser om användning av kassaregister i lagen om kassaregister m.m. Bestämmelsen har fått sin placering i enlighet med Lagrådets förslag.

Införd: SFS 2007:596 (Konkurrens på lika villkor i kontantbranschen)
Ändrad: SFS 2011:1399 (Följdändringar med anledning av införandet av skatteförfarandelagen)

6 kap. Hur den löpande bokföringen avslutas

När den löpande bokföringen ska avslutas med en årsredovisning

[K6]1 §  Företag som tillhör någon eller några av följande kategorier ska för varje räkenskapsår avsluta bokföringen med en årsredovisning och offentliggöra den enligt 2 §:

  1. aktiebolag,
  2. ekonomiska föreningar,
  3. handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är delägare,
  4. grupperingar enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS),
  5. konsortier enligt rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortium),
  6. europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 av den 22 oktober 2014 om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser,
  7. företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag,
  8. stiftelser som är bokföringsskyldiga enligt denna lag, dock inte stiftelser som får använda sina tillgångar uteslutande till förmån för medlemmar av en viss eller vissa släkter och som är bokföringsskyldiga endast på grund av 2 kap. 3 § första stycket,
  9. företag som uppfyller mer än ett av följande villkor:
    1. medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,
    2. företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor,
    3. företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor,
  10. företag som är moderföretag i en koncern vilken uppfyller mer än ett av följande villkor:
    1. medelantalet anställda i koncernen har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,
    2. koncernföretagens redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor,
    3. koncernföretagens redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor,
  11. företag som har licens enligt spellagen (2018:1138), dock inte sådana företag med licens enligt 6 kap.spellagen vars balansomslutning för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren inte uppgått till 5 miljoner kronor.

[S2]Vid tillämpningen av första stycket 7 b och c ska fordringar och skulder mellan koncernföretag, liksom internvinster, elimineras. Detsamma gäller för intäkter och kostnader som hänför sig till transaktioner mellan koncernföretag, liksom förändring av internvinst. Lag (2018:1142).

Prop. 2005/06:116: (Jfr 6 kap. 1 § i Justitiedepartementets promemoria.)

Av paragrafen framgår vilka företag som skall avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning (jfr avsnitt 10).

Punkten 6 i första stycket anger när ett företag som inte omfattas av punkterna 1–5 skall upprätta en årsredovisning. Bestämmelsen har hittills gällt ”bokslutsföretag”. Nu skall alla bokföringspliktiga företag ...

Prop. 2009/10:204: Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka företag som ska avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning.

Av paragrafen framgår att vissa företag alltid ska avsluta sin bokföring med en årsredovisning medan andra företag endast behöver avsluta bokföringen med en sådan om det gränsvärde som ställs upp i paragrafen uppfylls. Genom ändringarna ...

Prop. 2016/17:6: Paragrafen anger vilka företag som ska avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.

I första stycket införs en ny punkt, 3 c. Europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser ska alltid avsluta sin löpande bokföring med en årsredovisning.

I fråga om upprättande av årsredovisningen gäller <a href="https://lagen.nu/1995:1554" ...

Prop. 2014/15:4: Paragrafen innehåller bl.a. bestämmelser om vilka företag som ska avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning.

Av paragrafen framgår att vissa företag alltid ska avsluta sin bokföring med en årsredovisning medan andra företag endast behöver avsluta bokföringen med en sådan om det gränsvärde som ställs upp i paragrafen uppfylls.

I första stycket 3 b införs ett krav på att ett Eric-konsortium alltid ska avsluta sin bokföring med en årsredovisning. ...

Prop. 1998/99:130: (Jfr 12 § i kommitténs förslag.)

Av uppräkningen i första stycket följer att aktiebolag och ekonomiska föreningar alltid måste avsluta den löpande redovisningen med en årsredovisning. Detsamma gäller för handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är delägare; i det sammanhanget skall dock dödsbon inte behandlas som juridisk person (se 1 kap. 3 §). Samma skyldighet att alltid upprätta en fullständig årsredovisning åvilar alla företag som skall tillämpa de särskilda ...

  • NJA 2009 s. 3:En revisor har avgett s.k. ren revisionsberättelse. Fråga om detta har kunnat innebära medverkan till bokföringsbrott avseende årsredovisningen för det granskade räkenskapsåret.
Ändrad: SFS 2018:1142 (En omreglerad spelmarknad), 2014:1387 (Inkomstbeskattning, redovisning och revision avseende Eric-konsortier), 2016:1058 (Kompletteringar till EU:s förordning om europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser), 2006:874 (Förenklade redovisningsregler, m.m.), 2010:849 (En frivillig revision), 2009:701 (Lag om europeiska grupperingar för territoriellt samarbete m.m.)

Årsredovisningens innehåll m.m.

[K6]2 §  En årsredovisning skall upprättas och offentliggöras enligt bestämmelserna i årsredovisningslagen (1995:1554) eller, i förekommande fall, lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.

Prop. 1998/99:130: (Jfr 22 § i kommitténs förslag.)

Hänvisningen till årsredovisningslagarna innebär dels att årsredovisningen skall innehålla en balansräkning, en resultaträkning, noter, en för-

valtningsberättelse och, i vissa fall, en finansieringsanalys (härutöver ställer de särskilda lagarna för årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag ...

När den löpande bokföringen får avslutas med ett årsbokslut i stället för en årsredovisning

[K6]3 §  Andra företag än sådana som avses i 1 § ska, om de inte upprättar årsredovisning, för varje räkenskapsår avsluta den löpande bokföringen med ett årsbokslut.

[S2]Årsbokslutet ska upprättas enligt 4 och 5 §§. Företag i vilket den årliga nettoomsättningen normalt uppgår till högst tre miljoner kronor och som inte är skyldigt att upprätta årsredovisning enligt 1 § får upprätta årsbokslutet i förenklad form enligt 6 §. Lag (2010:1514).

Prop. 2005/06:116: (Jfr 6 kap. 3 § i Justitiedepartementets promemoria.)

Samtliga bokföringspliktiga företag skall nu avsluta den löpande bokföringen med ett bokslut (se avsnitt 8.2). I den mån den löpande bokföringen inte avslutas med en årsredovisning skall det ha formen av ett årsbokslut. Detta framgår av första stycket.

I andra stycket, som är nytt, har klargjorts att årsbokslutet som huvudregel ...

Prop. 2009/10:235: Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka företag som ska avsluta sin löpande bokföring med ett årsbokslut.

Andra stycket har ändrats till följd av att bestämmelserna om upprättande av årsbokslut nu finns i 4 och 5 §§ (se författningskommentarerna till dessa paragrafer). Vidare har en följdändring gjorts med anledning av att 10 § nu betecknas 6 §.

Paragrafen har även justerats språkligt.

Prop. 1998/99:130: (Jfr 11 § i kommitténs förslag)

Paragrafen erbjuder ett alternativt sätt att avsluta den löpande bokföringen. Om företaget inte är av det slag som enligt 1 § måste upprätta årsredovisning, kan det välja mellan att upprätta en årsredovisning och upprätta ett årsbokslut. Bestämmelser om årsbokslutets innehåll finns i 4 §; där framgår bl.a. att årsbokslutet skall bestå av en resultaträkning och en balansräkning.

Bestämmelserna om årsbokslut får självfallet ...

  • NJA 2009 s. 3:En revisor har avgett s.k. ren revisionsberättelse. Fråga om detta har kunnat innebära medverkan till bokföringsbrott avseende årsredovisningen för det granskade räkenskapsåret.
Ändrad: SFS 2006:874 (Förenklade redovisningsregler, m.m.), 2010:1514 (Enklare redovisning)

[K6]3 a §  Skyldigheten enligt 1 § att upprätta en årsredovisning gäller inte för en filial, om det utländska företaget lyder under lagstiftningen i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och

  1. har en rättslig form som är jämförbar med aktiebolaget,
  2. är ett kreditinstitut eller värdepappersbolag av motsvarande slag som de företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag,
  3. är ett försäkringsföretag av motsvarande slag som de företag som omfattas av lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, eller
  4. är ett europakooperativ.

[S2]Om filialen till följd av första stycket inte upprättar någon årsredovisning, ska den i stället upprätta ett årsbokslut. För årsbokslutet tillämpas

  1. i en filial till ett företag som avses i första stycket 1 eller 4 och som inte är ett sådant företag som avses i samma stycke 2 eller 3, bestämmelserna i 4, 5, 7 och 8 §§,
  2. i en filial till ett företag som avses i första stycket 2, bestämmelserna i 2 kap. 2 § och 3–5 kap. lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, med undantag för hänvisningen till 3 kap. 5 § årsredovisningslagen (1995:1554), och
  3. i en filial till ett företag som avses i första stycket 3, bestämmelserna i 2 kap. 2 § och 3–5 kap. lagen om årsredovisning i försäkringsföretag, med undantag för hänvisningen till 3 kap. 5 § årsredovisningslagen. Lag (2018:172).

Prop. 2017/18:77: Paragrafen innehåller bestämmelser om när den löpande bokföringen får avslutas med ett årsbokslut i stället för en årsredovisning.

Prop. 2016/17:149: I paragrafen, som är ny, finns särskilda bestämmelser om upprättande av årsbokslut för filialer. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

Enligt första stycket behöver vissa närmare angivna filialer inte upprätta någon årsredovisning. Bestämmelserna överensstämmer med hittillsvarande 14 § andra stycket lagen (1992:160) om utländska filialer ...

Införd: SFS 2017:437 (Bokföringsbrott i filialer)
Ändrad: SFS 2018:172 (Nya regler om betaltjänster)

[K6]3 b §  Bestämmelserna i 3 a § ska tillämpas även på försäkringsverksamhet som omfattas av 2 kap. 8 §.

[S2]Ett skadeförsäkringsföretag som bedriver sin verksamhet genom generalrepresentation ska anses utgöra en självständig filial i förhållande till ett annat skadeförsäkringsföretag som bedriver verksamhet genom samma generalrepresentation.

[S3]När bestämmelserna om årsbokslut i 3 a § andra stycket 3 tillämpas, gäller inte de föreskrivna begränsningarna i första stycket i den paragrafen till företag som lyder under lagstiftningen i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och till vissa slag av försäkringsföretag. Lag (2017:437).

Prop. 2016/17:149: I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om viss verksamhet som bedrivs genom generalagent eller generalrepresentation.

Det första stycket innebär att undantaget från skyldigheten att upprätta årsredovisning i 3 a § sträcks ut till verksamhet som omfattas av 2 kap. 8 §. Det handlar om verksamhet som avser skadeförsäkring, eller återförsäkring av skadeförsäkring, som bedrivs av utländska skadeförsäkringsföretag genom generalagent eller generalrepresentation från fast ...

Införd: SFS 2017:437 (Bokföringsbrott i filialer)

Årsbokslut

[K6]4 §  Ett årsbokslut ska bestå av en resultaträkning och en balansräkning. Årsbokslutet ska upprättas i vanlig läsbar form eller i elektronisk form. Beloppen i årsbokslutet ska anges i svenska kronor.

[S2]När årsbokslutet upprättas, ska följande bestämmelser i årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas:

[S3]1 kap. 3 § om vad som avses med andelar och nettoomsättning samt om de tillägg som ska göras till nettoomsättningen,

[S4]1 kap.4–6 §§ om koncern, intresseföretag m.m.,

[S5]2 kap. 2 § om överskådlighet och god redovisningssed,

[S6]2 kap. 3 a § om väsentlighet,

[S7]2 kap. 4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper,

[S8]2 kap. 7 § om undertecknande,

[S9]3 kap.1 och 2 §§ om balans- och resultaträkningarnas innehåll,

[S10]3 kap.3 och 4 §§ om uppställningsformer,

[S11]3 kap. 9 § om redovisning av avsättningar,

[S12]3 kap. 11 § första stycket om resultaträkning i förkortad form,

[S13]4 kap.1 och 2 §§ om vad som är anläggningstillgångar och omsättningstillgångar,

[S14]4 kap. 3 § första stycket om anskaffningsvärdet för anläggningstillgångar,

[S15]4 kap. 4 § om avskrivning av anläggningstillgångar,

[S16]4 kap. 5 § om nedskrivning av anläggningstillgångar,

[S17]4 kap. 9 § om värdering av omsättningstillgångar,

[S18]4 kap. 10 § om värdering av pågående arbeten,

[S19]4 kap. 11 § om varulagrets anskaffningsvärde,

[S20]4 kap. 12 § om redovisning till bestämd mängd och fast värde,

[S21]4 kap. 13 § om omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta, och

[S22]4 kap. 15 a § om värdering av avsättningar. Lag (2015:821).

Prop. 2005/06:116: (Jfr 6 kap. 4 § i Justitiedepartementets promemoria.)

Ett företag som upprättar ett årsbokslut skall tillämpa de i paragrafen särskilt angivna bestämmelserna i ÅRL.

I andra stycket har hänvisningen till 2 kap. 5 § ÅRL om språk och form liksom hänvisningen till 2 kap. 6 § ÅRL om valuta tagits bort. Bestämmelsen om årsbokslutets form och om valuta har i stället tagits in i första stycket. Språket i årsbokslut regleras nu i 1 kap. 4 §. Ändringarna har behandlats ...

Prop. 2009/10:235: Paragrafen innehåller bestämmelser om vad ett årsbokslut ska innehålla.

I andra stycket har kraven tagits bort på att 3 kap. 13 § första stycket och 4 kap. 15 §årsredovisningslagen om extraordinära poster respektive periodisering av vissa belopp vid upptagande ...

Prop. 2007/08:45: (Jfr 6 kap. 4 § i promemorians förslag.)

Paragrafen innehåller bestämmelser om årsbokslut. Ändringen i första stycket innebär att det blir möjligt att upprätta ett årsbokslut i elektronisk form. Hänvisningen i andra stycket till 2 kap. 7 § årsredovisningslagen medför att ett årsbokslut som upprättas i elektronisk form måste undertecknas med avancerad elektronisk signatur enligt lagen om kvalificerade elektroniska ...

Prop. 2006/07:27: När årsbokslutet upprättas, skall följande bestämmelser i årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas:

Prop. 1998/99:130: (Jfr 23 § i kommitténs förslag.)

Enligt paragrafen skall årsbokslutet bestå av en resultaträkning och en balansräkning samt upprättas med motsvarande tillämpning av ett antal särskilt angivna bestämmelser i årsredovisningslagen.

Ändrad: SFS 2015:821 (Tydligare redovisningsregler och nya rapporteringskrav för utvinningsindustrin), 2008:90 (Elektronisk ingivning för ekonomiska föreningar och vissa andra företag, m.m.), 2006:874 (Förenklade redovisningsregler, m.m.), 2010:1514 (Enklare redovisning), 2007:134 (Begreppet nettoomsättning i bokföringslagen och årsredovisningslagen)

[K6]5 §  I årsbokslutet ska företaget lämna de ytterligare upplysningar som anges i andra och tredje styckena.

[S2]Upplysningar ska lämnas om:

  1. vilka principer för värdering av tillgångar, avsättningar och skulder som har tillämpats,
  2. hur värdet av varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen har beräknats,
  3. hur stor del av de totala skulderna som ska betalas senare än ett år efter balansdagen,
  4. ställda säkerheter, med angivande av säkerheternas omfattning, art och form, och
  5. summan av garantiåtaganden, ekonomiska åtaganden och eventuella förpliktelser som inte tas upp i balansräkningen (eventualförpliktelser).

[S3]Om företaget har ändrat redovisningsprinciper, ska en upplysning lämnas om detta. Skälen för ändringen ska anges. Lag (2015:821).

Prop. 2009/10:235: Paragrafen är till sitt innehåll ny. I första stycket anges att årsbokslutet måste kompletteras med de ytterligare upplysningar som anges i andra och tredje styckena.

Andra stycket innehåller tre punkter. Punkten 1 motsvarar hittillsvarande 6 § första stycket. Kravet i den paragrafens andra stycke om angivande av principer för valutaomräkning har tagits bort. Punkten 2 ersätter den hittillsvarande 7 § som innehållit ett antal detaljerade krav på att ...

Prop. 1998/99:130: I årsbokslutet skall företaget lämna de ytterligare upplysningar som anges i 6–9 §§.

Ändrad: SFS 2015:821 (Tydligare redovisningsregler och nya rapporteringskrav för utvinningsindustrin), 2010:1514 (Enklare redovisning)
Upphävd: SFS 2010:1514 (Enklare redovisning)

Förenklat årsbokslut

[K6]6 §  Ett förenklat årsbokslut ska bestå av en resultaträkning och en balansräkning. Det ska upprättas enligt god redovisningssed och i vanlig läsbar form eller i elektronisk form.

[S2]I fråga om undertecknande av årsbokslutet gäller 2 kap. 7 § årsredovisningslagen (1995:1554) i tillämpliga delar. Lag (2010:1514).

Tidpunkten för färdigställande av årsbokslutet

[K6]7 §  Årsbokslutet skall färdigställas så snart det kan ske, dock senast sex månader eller, i stiftelser, fyra månader efter räkenskapsårets utgång. Lag (2010:1514).

Prop. 1998/99:130: (Jfr 26 § i kommitténs förslag.)

I första stycket föreskrivs att ett antal huvudsakligen beloppsmässiga uppgifter skall lämnas beträffande de poster i balansräkningen som hänför sig till anläggningstillgångar. Paragrafen överensstämmer i stort med 5 kap. 3 § årsredovisningslagen. Upplysningskraven är dock inte lika långtgående.

Såsom framgår av andra stycket skall grunderna ...

Ändrad: SFS 2010:1514 (Enklare redovisning)
Upphävd: SFS 2010:1514 (Enklare redovisning)

Specifikation till årsredovisning eller årsbokslut

[K6]8 §  För varje sammandragen post i den balansräkning som skall ingå i årsredovisningen eller årsbokslutet skall, om inte postens sammansättning klart framgår av bokföringen i övrigt, de belopp som ingår i posten specificeras i en särskild förteckning, som inte behöver offentliggöras. Lag (2010:1514).

9 § Har upphävts genom lag (2010:1514).
10 § Ny beteckning 6 § genom lag (2010:1514).
11 § Ny beteckning 7 § genom lag (2010:1514).
12 § Ny beteckning 8 § genom lag (2010:1514).

7 kap. Arkivering av räkenskapsinformation m.m.

Former för bevarande

[K7]1 §  Räkenskapsinformation skall bevaras i

  1. vanlig läsbar form (dokument),
  2. mikroskrift som kan läsas med förstoringshjälpmedel, eller
  3. annan form som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel (maskinläsbart medium) och som genom omedelbar utskrift kan tas fram i sådan form som avses i 1 eller 2.

[S2]Dokument, mikroskrift och maskinläsbart medium med räkenskapsinformation som företaget har tagit emot från någon annan skall bevaras i det skick materialet hade när det kom till företaget. Dokument, mikroskrift och maskinläsbart medium med räkenskapsinformation som företaget självt har upprättat skall bevaras i det skick materialet fick när räkenskapsinformationen sammanställdes.

Prop. 1998/99:130: (Jfr 30 § i kommitténs förslag.)

Paragrafen, som i vissa delar motsvarar 10 § första stycket 1976 års bokföringslag, innehåller bestämmelser om i vilken form räkenskapsinformationen skall bevaras. Dessa frågor har behandlats i avsnitt 13.1.

Såsom framgår av första stycket kan räkenskapsinformation bevaras i direkt läsbar form (pappersdokument eller mikroformat) eller i maskinläsbar ...

Tid och plats för förvaring

[K7]2 §  Dokument, mikroskrift och maskinläsbara medier som används för att bevara räkenskapsinformation ska vara varaktiga och lätt åtkomliga. De ska bevaras fram till och med det sjunde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. De ska förvaras i Sverige, i ordnat skick och på betryggande och överskådligt sätt.

[S2]Maskinutrustning och system som behövs för att presentera räkenskapsinformationen i den form som anges i 1 § första stycket 1 eller 2 ska hållas tillgängliga i Sverige under hela den tid som anges i första stycket. Lag (2010:1514).

Prop. 2009/10:235: Paragrafen innehåller bestämmelser om bevarande och förvaring av dokument m.m. som används för att bevara räkenskapsinformation.

Ändringen i första stycket innebär att tiden för bevarande av det material på vilket räkenskapsinformationen lagras har sänkts från tio till sju år.

Övervägandena finns i avsnitt 9.5. Paragrafen har även justerats språkligt.

Prop. 1998/99:130: (Jfr 31 § i kommitténs förslag.)

Paragrafen innehåller bestämmelser om bevarande och förvaring av de fysiska föremål med anknytning till räkenskapsinformationen, främst sådana föremål i vilka räkenskapsinformationen kommer till uttryck och sådana föremål med vars hjälp räkenskapsinformationen kan presenteras. Skälen bakom bestämmelsen har behandlats i avsnitt 13.1.

Enligt 1 § skall ...

  • NJA 2008 s. 251:En konkursförvaltare som tagit hand om, gått igenom och arkiverat räkenskapsmaterial som återfunnits efter avslutad konkurs, har ansetts vara berättigad till ersättning för arbete och kostnader i anledning härav. Även fråga om arkiveringsskyldigheten enligt bokföringslagen (1999:1078).
Ändrad: SFS 2010:1514 (Enklare redovisning)

Tillfällig förvaring av verifikation utomlands

[K7]3 §  Om det finns särskilda skäl och är förenligt med god redovisningssed, får ett dokument som innefattar en verifikation, trots bestämmelserna i 2 §, tillfälligt förvaras utomlands.

Prop. 1998/99:130: (Jfr 31 § tredje stycket i kommitténs förslag.)

Av 2 § följer att alla föremål som omfattas av förvaringsbestämmelsen som huvudregel skall förvaras i Sverige. Detta gäller såväl själva informationsbäraren som den utrustning som fordras för att presentera räkenskapsinformationen i vanlig läsbar form eller mikroskrift. Förevarande paragraf innehåller emellertid ett undantag från kravet på förvaring i Sverige. Enligt bestämmelsen får en verifikation i pappersformat tillfälligt förvaras ...

Utomlands placerad utrustning m.m.

[K7]3 a §  Trots bestämmelserna i 2 § får ett företag förvara maskinläsbara medier och hålla maskinutrustning och system tillgängliga i ett annat land inom Europeiska unionen om

  1. platsen för förvaring och varje ändring av denna plats anmäls till Skatteverket eller, när det gäller företag som står under Finansinspektionens tillsyn, till Finansinspektionen,
  2. företaget på begäran av Skatteverket eller Tullverket medger omedelbar elektronisk åtkomst till räkenskapsinformationen för kontrolländamål under arkiveringstiden, och
  3. företaget genom omedelbar utskrift kan ta fram räkenskapsinformationen i Sverige i sådan form som avses i 1 §1 eller 2.

[S2]Första stycket gäller också förvaring i ett land utanför Europeiska unionen med vilket det finns rättsliga instrument om ömsesidigt bistånd med en räckvidd som är likartad med de som föreskrivs i

  • rådets direktiv 2010/24/EU av den 16 mars 2010 om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som avser skatter, avgifter och andra åtgärder, i den ursprungliga lydelsen,
  • rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG, i lydelsen enligt rådets direktiv 2014/107/EU, och
  • rådets förordning (EU) nr 904/2010 av den 7 oktober 2010 om administrativt samarbete och kampen mot mervärdesskattebedrägeri, i lydelsen enligt rådets förordning (EU) nr 517/2013. Lag (2015:821).

Prop. 2003/04:26: Paragrafen som är ny, innehåller ett undantag från 2 §. Den tillåter att företag under vissa förutsättningar förvarar maskinläsbara medier med räkenskapsinformation utomlands.

Första stycket ger möjlighet att förvara maskinläsbara medier och hålla maskinutrustning och system tillgängliga i ett annat EU-land. Bestämmelsen omfattar all räkenskapsinformation. Det innebär att såväl fakturor som andra verifikationer och annan räkenskapsinformation kan bevaras på maskinläsbara medier ...

Införd: SFS 2003:1135 (Nya faktureringsregler när det gäller mervärdesskatt)
Ändrad: SFS 2015:821 (Tydligare redovisningsregler och nya rapporteringskrav för utvinningsindustrin)

[K7]4 §  Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket tillåta att ett företag förvarar maskinläsbara medier utomlands även om förutsättningarna enligt 3 a § inte föreligger. I sådana fall får maskinutrustning och system som avses i 2 § andra stycket hållas tillgängliga i samma land. Tillståndet får förenas med villkor och begränsas till viss tid.

[S2]Tillstånd enligt första stycket ges av Finansinspektionen när det gäller företag som står under inspektionens tillsyn. Lag (2003:1135).

Prop. 2003/04:26: Första stycket innehåller bestämmelser om att maskinläsbara medier som används för att bevara räkenskapsinformation får förvaras utomlands efter särskilt myndighetstillstånd. De nya bestämmelserna i 3 a § har föranlett att den har getts en något annorlunda utformning än den hittills har haft.

Tillståndsbestämmelsen aktualiseras i de fall där ett företag önskar förvara maskinläsbara medier med räkenskapsinformation i ett land där förvaring inte får ske med stöd av bestämmelserna ...

Prop. 1998/99:130: (Jfr 31 § i kommitténs förslag.)

Huvudregeln är att all räkenskapsinformation samt den utrustning och de system som behövs för att presentera räkenskapsinformationen i läsbar form skall finnas i Sverige (se 2 §). Enligt första stycket i förevarande paragraf kan dock skattemyndigheten tillåta att ett företag förvarar maskinläsbara medier utomlands. Om företaget har fått en sådan dispens får även den maskinutrustning och de system som används för att bevara räkenskapsinformation ...

Ändrad: SFS 2003:1135 (Nya faktureringsregler när det gäller mervärdesskatt)

Förvaring av dokument m.m. som hör till en verksamhet utomlands

[K7]5 §  Bestämmelserna i 2 § om förvaring i Sverige gäller inte dokument, mikroskrift, maskinläsbara medier, utrustning och system som avser verksamhet som företaget bedriver genom ett avdelningskontor som är beläget utomlands och som har självständig förvaltning, om företaget är bokföringsskyldigt i det andra landet. Lag (2017:437).

Prop. 2016/17:149: Av paragrafen framgår att kravet på förvaring av dokument m.m. med anknytning till räkenskapsinformationen i Sverige inte gäller i viss verksamhet som företaget bedriver utomlands.

Ordet ”filial”, som definieras i 1 kap. 2 § första stycket 5, byts ut mot uttrycket ”ett avdelningskontor som är beläget utomlands och som har

självständig ...

Prop. 1998/99:130: (Jfr 32 § i kommitténs förslag.)

Av paragrafen framgår att kravet på förvaring i Sverige inte gäller de föremål med anknytning till räkenskapsinformationen som avser en verksamhet som företaget bedriver utomlands i form av en filial om denna är bokföringsskyldig i det landet. Bestämmelsen innebär i övrigt inte någon lättnad i de krav som ställs upp i 2 §. Alla informationsbärare skall således, oavsett var de fysiskt befinner sig, vara varaktiga och lätt åtkomliga samt förvaras ...

Ändrad: SFS 2017:437 (Bokföringsbrott i filialer)

Överföring av räkenskapsinformation

[K7]6 §  Ett företag får förstöra sådant material för bevarande av räkenskapsinformation som avses i 1 §, om räkenskapsinformationen på ett betryggande sätt överförs till något annat sådant material. Om materialet är sådant som avses i 1 § andra stycket, får det dock förstöras först från och med det fjärde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. Lag (2010:1514).

Prop. 2005/06:116: (Jfr 7 kap. 6 § i Justitiedepartementets promemoria.)

Paragrafen behandlar överföring av räkenskapsinformation från maskinläsbart medium till annan bevarandeform. Av paragrafen har hittills framgått att maskinläsbara medier med räkenskapsinformation som företaget har tagit emot från någon annan (t.ex. en elektronisk faktura) får förstöras först från och med det fjärde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. Bestämmelsen har nu ändrats. Enligt andra ...

Prop. 2009/10:235: Paragrafen innehåller bestämmelser om överföring av räkenskapsinformation. Den har med ett ytterligare mindre förtydligande utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

Första meningen innebär att material som används för att bevara räkenskapsinformation får förstöras om informationen överförs till dokument, mikroskrift eller maskinläsbart medium på ett betryggande sätt, dvs. på ett sådant sätt att det inte finns någon risk för att informationen förvanskas eller ...

Prop. 1998/99:130: (Jfr 33 § i kommitténs förslag.)

Paragrafen behandlar överföring av räkenskapsinformation från maskinläsbart medium till annan bevarandeform. Skälen till bestämmelsen har behandlats i avsnitt 13.2.3.

Av 7 § framgår att det som huvudregel krävs särskilt tillstånd för förtida förstöring av det medium som räkenskapsinformation bevaras på. För handlingar i läsbar form gäller detta ...

Ändrad: SFS 2006:874 (Förenklade redovisningsregler, m.m.), 2010:1514 (Enklare redovisning)

När räkenskapsinformation får förstöras

[K7]7 §  Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket för visst fall tillåta att dokument, mikroskrift och maskinläsbara medier som används för att bevara räkenskapsinformation förstörs före utgången av den tid som anges i 2 §.

[S2]Tillstånd enligt första stycket ges av Finansinspektionen när det gäller företag som står under inspektionens tillsyn.

[S3]Även om ett tillstånd enligt första stycket har meddelats, får dokument, mikroskrift och maskinläsbara medier som används för att bevara information som omfattas av lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. inte förstöras förrän tidigast fem år efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. Förstöring får dock ske om informationen bevaras på annat sätt. Lag (2005:591).

Prop. 2004/05:140: Tillstånd enligt första stycket ges av Finansinspektionen när det gäller företag som står under inspektionens tillsyn.

Även om ett tillstånd enligt första stycket har meddelats, får dokument, mikroskrift och maskinläsbara medier som används för att bevara information som omfattas av lagen (2005:000) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. inte förstöras förrän tidigast fem år efter utgången av det kalenderår ...

Prop. 1998/99:130: (Jfr 33 § i kommitténs förslag.)

Paragrafen innehåller bestämmelser om förstörande av räkenskapsuppgifter och motsvarar närmast 22 § andra–fjärde styckena 1976 års bokföringslag. Frågan har behandlats i avsnitt 13.2.4.

Av första stycket framgår att det medium som räkenskapsinformationen bevaras på får förstöras före utgången av den tioåriga arkiveringstiden om det finns ...

Ändrad: SFS 2003:727 (Det nya Skatteverket), 2005:591 (Genomförande av transparensdirektivet)

8 kap. Utvecklandet av god redovisningssed samt bemyndiganden

[K8]1 §  Bokföringsnämnden ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed. Finansinspektionen ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed i sådana företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag i den utsträckning det är påkallat av dessa företags särart.

[S2]Av 1 kap. 5 § lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, 1 kap. 4 § lagen om årsredovisning i försäkringsföretag och 23 kap. 15 § 3 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden följer att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om redovisning för finansiella företag. Lag (2007:551).

Prop. 1998/99:130: (Jfr 35 § i kommitténs förslag.)

I paragrafens första stycke slås fast att det är Bokföringsnämndens som ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed. Det innebär bl.a. en skyldighet att utarbeta vägledande uttalanden i redovisningsfrågor. Finansinspektionen har motsvarande ansvar för de finansiella företagen, dock endast i den utsträckning det är påkallat av de finansiella företagens särart. Frågor om Bokföringsnämndens och Finansinspektionens roller vid utvecklandet ...

Ändrad: SFS 2007:551 (Ny lag om värdepappersmarknaden)

[K8]2 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om bokföringsskyldighetens fullgörande enligt 4 kap. 7 § och om utformning av och innehåll i den redovisning som enligt 6 kap. 3 a § ska lämnas för verksamhet i en filial till

  1. ett utländskt kreditinstitut eller värdepappersbolag av motsvarande slag som de företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, och
  2. ett utländskt försäkringsföretag av motsvarande slag som de företag som omfattas av lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.

[S2]Rätten att meddela föreskrifter gäller även sådan verksamhet som avses i 4 kap. 8 § och 6 kap. 3 b §. Lag (2018:172).

Prop. 2017/18:77: Paragrafen innehåller bemyndiganden.

Prop. 2016/17:149: Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om rätt för regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, att meddela närmare föreskrifter om den redovisning som ska lämnas av en filial till bl.a. ett utländskt kreditinstitut, värdepappersbolag eller försäkringsföretag. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

Första stycket motsvarar hittillsvarande <a href="https://lagen.nu/1992:160#P14a" ...

Införd: SFS 2017:437 (Bokföringsbrott i filialer)
Ändrad: SFS 2018:172 (Nya regler om betaltjänster)

9 kap. Överklagande

[K9]1 §  En myndighets beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

[S2]Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Prop. 1998/99:130: (Jfr 34 § i kommitténs förslag.)

Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande av skattemyndighetens och Finansinspektionens beslut enligt lagen. Frågor om överklagande har behandlats i avsnitt 21.1.

Av 7 a § förvaltningsprocesslagen (1971:291) framgår att den beslutande myndigheten är motpart till företaget ...

Ändringar och övergångsbestämmelser

Bokföringslag (1999:1078)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999. I fråga om juridiska personer som avses i 2 kap. 2 § första stycket skall dock lagen tillämpas först från och med det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2000. Detsamma gäller fysiska personer som vid utgången av år 1999 inte var bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen (1976:125) och som skulle vara bokföringsskyldiga enligt den nya lagen endast därför att de äger eller brukar en näringsfastighet.
  2. Bokföringslagen (1976:125) skall upphöra att gälla vid utgången av år 1999. Lagen skall dock fortfarande tillämpas för räkenskapsår som har inletts före nämnda tidpunkt. I fråga om juridiska personer som avses i 2 kap. 2 § första stycket, med undantag av Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar, skall lagen även tillämpas för räkenskapsår som inleds före utgången av år 2000. Lagen skall vidare tillämpas på understödsföreningar som med stöd av punkten 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1999:1114) om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag alltjämt tillämpar 29 och 30 §§ lagen (1972:262) om understödsföreningar.
Bestämmelsen i 16 § andra stycket bokföringslagen får tillämpas även för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999.
  1. Jordbruksbokföringslagen (1979:141) skall upphöra att gälla vid utgången av år 2000. Lagen skall dock fortfarande tillämpas för räkenskapsår som har inletts före nämnda tidpunkt.
  2. Om det i en lag eller i en annan författning hänvisas till någon föreskrift i bokföringslagen (1976:125) eller jordbruksbokföringslagen (1979:141) som har ersatts av en föreskrift i denna lag, tillämpas i stället den nya föreskriften.
Förarbeten
Rskr. 1999/2000:50, Prop. 1998/99:130, Bet. 1999/2000:LU2
Ikraftträder
2000-01-01

Lag (1999:1304) om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas på räkenskapsår som avslutas efter utgången av år 2000.
Förarbeten
Rskr. 1999/2000:117, Prop. 1999/2000:2, Bet. 1999/2000:SkU2
Omfattning
ändr. 2 kap 6 §, 3 kap 1 §
Ikraftträder
2001-01-01

Lag (2000:31) om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2000.
  2. Försäkringsbolag som avses i punkt 2 eller 5 i övergångsbestämmelserna till lagen (1999:600) om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713) får, trots bestämmelsen i 4 kap. 6 § första stycket tredje meningen, inte ha euro som redovisningsvaluta.
Förarbeten
Rskr. 1999/2000:127, Prop. 1999/2000:23, Bet. 1999/2000:LU8
Omfattning
ändr. 6 kap 6 §; ny 4 kap 6 §, rubr. närmast före 4 kap 6 §
Ikraftträder
2000-03-01

Lag (2000:598) om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

Förarbeten
Rskr. 1999/2000:253
Omfattning
ändr. 2 kap 2 §
Ikraftträder
2001-01-01

Lag (2003:727) om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

Förarbeten
Rskr. 2003/04:17, Prop. 2002/03:99, Bet. 2003/04:SkU2
Omfattning
ändr. 3 kap 2, 5, 6, 7 §§, 4 kap 6 §, 7 kap 7 §
Ikraftträder
2004-01-01

Lag (2003:1135) om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
  2. Villkor och begränsningar som följer av ett tillstånd som har lämnats enligt 7 kap. 4 § i sin äldre lydelse behöver inte längre tillämpas om de maskinläsbara medier som tillståndet avser får förvaras med stöd av 7 kap. 3 a §.
Förarbeten
Rskr. 2003/04:82, Prop. 2003/04:26, Bet. 2003/04:SkU15
Omfattning
ändr. 7 kap 4 §; rubr. närmast före 7 kap 4 § sätts närmast före 7 kap 3 a §; ny 7 kap 3 a §
CELEX-nr
32001L0115
Ikraftträder
2004-01-01

Lag (2005:591) om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

Förarbeten
Rskr. 2004/05:297, Prop. 2004/05:140, Bet. 2004/05:NU16
Omfattning
ändr. 7 kap 7 §
CELEX-nr
32000L0052
Ikraftträder
2005-08-01

Lag (2006:874) om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2006.
Förarbeten
Rskr. 2005/06:330, Prop. 2005/06:116, Bet. 2005/06:LU28
Omfattning
nuvarande 6 kap 10, 11 §§ betecknas 6 kap 11, 12 §§; ändr. 1 kap 2 §, 2 kap 2 §, 4 kap 1, 3 §§, 5 kap 1, 2, 4 §§, 6 kap 1, 3, 4 §§, 7 kap 6 §, rubr. närmats före 6 kap 10, 11 §§ sätts närmast före 6 kap 11, 12 §§; nya 1 kap 4 §, 6 kap 10 §, rubr. närmast före 1 kap 4 §, 6 kap 10 §
Ikraftträder
2007-01-01

Lag (2007:134) om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2007 och tillämpas första gången för räkenskapsår som inleds närmast efter den 30 april 2007.
Förarbeten
Rskr. 2006/07:126, Prop. 2006/07:27, Bet. 2006/07:CU13
Omfattning
ändr. 1 kap 2 §, 6 kap 4 §
Ikraftträder
2007-05-01

Lag (2007:551) om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

Förarbeten
Rskr. 2006/07:211, Prop. 2006/07:115, Bet. 2006/07:FiU25
Omfattning
ändr. 8 kap 1 §
Ikraftträder
2007-11-01

Lag (2007:596) om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

Förarbeten
Rskr. 2006/07:182, Prop. 2006/07:105, Bet. 2006/07:SkU18
Omfattning
ny 5 kap 12 §, rubr. närmast före 5 kap 12 §
Ikraftträder
2010-01-01

Lag (2008:90) om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

Förarbeten
Rskr. 2007/08:138, Prop. 2007/08:45, Bet. 2007/08:CU17
Omfattning
ändr. 6 kap 4, 10 §§
Ikraftträder
2008-04-01

Lag (2009:249) om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2009.
Förarbeten
Rskr. 2008/09:185, Prop. 2008/09:84, Bet. 2008/09:CU17
Omfattning
ändr. 2 kap. 3 §
Ikraftträder
2010-01-01

Lag (2009:701) om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:303, Prop. 2008/09:174, Bet. 2008/09:NU22
Omfattning
ändr. 6 kap. 1 §
CELEX-nr
32006R1082
Ikraftträder
2009-08-01

Lag (2010:849) om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 november 2010 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 oktober 2010.
Förarbeten
Rskr. 2009/10:368, Prop. 2009/10:204, Bet. 2009/10:CU28
Omfattning
ändr. 6 kap. 1 §
Ikraftträder
2010-11-01

Lag (2010:1514) om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.
  2. Bestämmelserna i 1 kap. 2 § och 6 kap.3–5 §§ i sin nya lydelse tillämpas första gången för årsbokslut som avser räkenskapsår som avslutas närmast efter den 31 december 2010.
Förarbeten
Rskr. 2010/11:39, Prop. 2009/10:235, Bet. 2010/11:CU3
Omfattning
upph. 6 kap. 6, 7, 8, 9 §§, rubr. närmast före 6 kap. 5 §; nuvarande 6 kap. 10, 11, 12 §§ betecknas 6 kap. 6, 7, 8 §§; ändr. 1 kap. 2 §, 3 kap. 1, 2 §§, 4 kap. 3 §, 5 kap. 2, 6 §§, 6 kap. 3, 4, 5 §§, 7 kap. 2, 6 §§, rubr. närmast före 6 kap. 4 §, 7 kap. 6 §, rubr. närmast före 6 kap. 10, 11, 12 §§ sätts närmast före nya 6 kap. 6, 7, 8 §§
Ikraftträder
2011-01-01

Lag (2010:2064) om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:62, Prop. 2009/10:246, Bet. 2010/11:FiU8
Omfattning
ändr. 4 kap. 6 §
Ikraftträder
2011-04-01

Lag (2011:1399) om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

Förarbeten
Rskr. 2011/12:29, Prop. 2010/11:166, Bet. 2011/12:SkU4
Omfattning
ändr. 5 kap. 12 §
Ikraftträder
2012-01-01

Lag (2014:1387) om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

Förarbeten
Rskr. 2014/15:12, Prop. 2014/15:4, Bet. 2014/15:SkU5
Omfattning
ändr. 6 kap. 1 §
Ikraftträder
2015-01-01

Lag (2015:821) om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
  2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2015.
Förarbeten
Rskr. 2015/16:36, Prop. 2015/16:3, Bet. 2015/16:CU6
Omfattning
ändr. 6 kap. 4, 5 §§, 7 kap. 3 a §
Ikraftträder
2016-01-01

Lag (2016:1058) om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

Förarbeten
Rskr. 2016/17:41, Prop. 2016/17:6, Bet. 2016/17:KU8
Omfattning
ändr. 6 kap. 1 §
Ikraftträder
2017-01-01

Lag (2017:437) om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

Förarbeten
Rskr. 2016/17:271, Prop. 2016/17:149, Bet. 2016/17:CU17
Omfattning
upph. 2 kap. 7 §, rubr. närmast före 2 kap. 7 §; ändr. 1 kap. 2 §, 4 kap. 6 §, 7 kap. 5 §, rubr. närmast före 7 kap. 5 §, rubr. till 8 kap.; nya 2 kap. 7, 8 §§, 4 kap. 7, 8, 9 §§, 6 kap. 3 a, 3 b §§, 8 kap. 2 §, rubr. närmast före 2 kap. 7 §, 4 kap. 7 §
Ikraftträder
2017-07-01

Lag (2018:172) om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:207, Prop. 2017/18:77, Bet. 2017/18:FiU36
Omfattning
ändr. 6 kap. 3 a §, 8 kap. 2 §
Ikraftträder
2018-05-01

Lag (2018:1142) om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:363, Prop. 2017/18:220, Bet. 2017/18:KrU8
Omfattning
ändr. 6 kap. 1 §
Ikraftträder
2019-01-01

Lag (2019:753) om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

Förarbeten
Rskr. 2019/20:27, Prop. 2018/19:158, Bet. 2019/20:FiU12
Omfattning
ändr. 4 kap. 6 §
Ikraftträder
2019-12-15

Lag (2019:905) om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

Förarbeten
Rskr. 2019/20:48, Prop. 2018/19:162, Bet. 2019/20:KU3
Omfattning
ändr. 2 kap. 3, 5 §§
Ikraftträder
2020-01-01

Lag (2020:669) om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

Förarbeten
Rskr. 2019/20:346, Prop. 2019/20:97, Bet. 2019/20:FiU50
Omfattning
ändr. 4 kap. 6 §
Ikraftträder
2021-01-01