1 §  Denna förordning innehåller bestämmelser om det arbetsmarknadspolitiska programmet jobbgaranti för ungdomar.

Syftet med jobbgarantin för ungdomar är att erbjuda ungdomar särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser på ett tidigt stadium för att de så snabbt som möjligt ska få arbete motsvarande hela sitt arbetsutbud eller påbörja eller återgå till en utbildning som inte berättigar till aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Förordning (2012:690).

2 §  Arbetsförmedlingen ska för deltagare i jobbgarantin för ungdomar genomföra en fördjupad kartläggning som kompletterar den individuella handlingsplan som redan upprättats enligt 6 § förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Den fördjupade kartläggningen ska visa vilka aktiviteter deltagaren behöver för att ytterligare kunna stärka sin position på arbetsmarknaden.

Den individuella handlingsplanen ska revideras utifrån resultatet av den fördjupade kartläggningen. Sedan handlingsplanen reviderats ska Arbetsförmedlingen lämna deltagaren det intensifierade stöd som han eller hon bedöms behöva för att kunna uppfylla det som framgår av handlingsplanen. Förordning (2017:828).

3 §  En anvisning till jobbgarantin för ungdomar innebär att den som anvisas erbjuds att ta del av garantin. Inom ramen för garantin kan den enskilde ta del av aktiviteter där aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning kan lämnas enligt förordningen (2017:819) om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser.

Så snart den enskilde uppfyller förutsättningarna för en anvisning till jobbgarantin enligt 5 §, ska Arbetsförmedlingen pröva om en sådan anvisning ska göras.

Frågor om anvisningar prövas av Arbetsförmedlingen. Förordning (2017:828).

4 §  En anvisning till jobbgarantin för ungdomar ska avse verksamhet på heltid.

En anvisning får dock avse verksamhet på deltid, om den enskildes arbetsutbud understiger det arbetsutbud som motsvarar verksamhet på heltid och detta beror på

1. sjukdom eller funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga,
2. föräldraledighet, eller
3. annat hinder som anmälts till och godtagits av Arbetsförmedlingen.

I fall som avses i andra stycket ska anvisningen göras för den tid som motsvarar arbetsutbudet.

En anvisning får även göras på deltid i en omfattning som understiger arbetsutbudet om den enskilde samtidigt

1. arbetar, under förutsättning att han eller hon har rätt till arbetslöshetsersättning enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och att arbetstiden och tiden i garantin sammanlagt motsvarar hans eller hennes arbetsutbud, eller
2. studerar inom ramen för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare eller motsvarande utbildning vid folkhögskola enligt 24 kap.skollagen (2010:800), eller har fyllt 20 år och studerar inom ramen för kommunal vuxenutbildning på grundläggande eller gymnasial nivå eller motsvarande utbildning inom folkhögskolan, under förutsättning att studietiden och tiden i garantin sammanlagt motsvarar hans eller hennes arbetsutbud. Förordning (2019:1159).

4 a §  För den som har ett nedsatt arbetsutbud på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska en anvisning göras på heltid, trots att den enskilde har ett lägre arbetsutbud. Detta gäller dock endast under förutsättning att han eller hon inte kan få sjukpenning enligt socialförsäkringsbalken med anledning av sjukdomen eller funktionsnedsättningen samtidigt som han eller hon är inskriven i programmet och får aktivitetsstöd.

För den som avses i första stycket och samtidigt har ett nedsatt arbetsutbud på grund av föräldraledighet eller annat hinder som anmälts till och godtagits av Arbetsförmedlingen eller ägnar sig åt sådana aktiviteter som avses i 4 § fjärde stycket, ska anvisningen avse verksamhet i sådan omfattning att den sammanlagda tiden motsvarar verksamhet på heltid. Förordning (2010:1732).

4 b §  Om en anvisning görs till verksamhet på deltid, ska skälen för beslutet anges i beslutet. Vidare ska de uppgifter som ligger till grund för beslutet dokumenteras hos Arbetsförmedlingen. Förordning (2010:64).

5 §  En anvisning till jobbgarantin för ungdomar får göras för en arbetslös person som har fyllt 16 men inte 25 år och som har varit arbetslös och anmäld hos den offentliga arbetsförmedlingen i sammanlagt 90 kalenderdagar under en ramtid om fyra månader.

En anvisning till garantin får även göras för en person som har fyllt 16 men inte 25 år, är arbetslös och anmäld hos den offentliga arbetsförmedlingen och som har

1. dömts till fängelse och beviljats vistelse utanför anstalt enligt 11 kap. 1 § fängelselagen (2010:610) eller blivit villkorligt frigiven men inte fullgjort ett år av prövotiden, eller
2. deltagit i insatser enligt förordningen (2017:820) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare under maximal tid enligt den förordningen. Förordning (2019:1159).

6 §  Aktiviteterna i jobbgarantin för ungdomar, inklusive sådant arbete eller sådan utbildning som enligt 10 § andra stycket får ingå i garantin, ska täcka den enskildes arbetsutbud inom garantin och omfatta

1. fördjupad kartläggning,
2. studie- och yrkesvägledning,
3. jobbsökaraktiviteter med coachning,
4. arbetspraktik,
5. utbildning,
6. stöd till start av näringsverksamhet,
7. arbetslivsinriktad rehabilitering,
8. arbetsträning, och
9. förstärkt arbetsträning.

Jobbsökaraktiviteter ska under arbetspraktik, utbildning och arbetslivsinriktad rehabilitering motsvara minst fyra timmar per vecka och regelbundet redovisas till och följas upp av coachen. Förordning (2015:148).

7 §  Med arbetspraktik enligt 6 § första stycket 4 avses praktik på en arbetsplats. Arbetspraktik får anordnas av den som Arbetsförmedlingen ingår överenskommelse med.

Arbetspraktik inom ramen för jobbgarantin för ungdomar får pågå under längst tre månader. Förordning (2019:1159).

8 §  Med utbildning enligt 6 § första stycket 5 avses

1. kortare yrkesinriktad utbildning som syftar till att underlätta för den enskilde att få ett arbete,
2. kortare teoretisk utbildning som syftar till att underlätta för den enskilde att påbörja eller återgå till en utbildning som inte berättigar till aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning,
3. folkhögskoleutbildning i studiemotiverande syfte enligt 30 § andra stycket 3 förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program, eller
4. kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare eller motsvarande utbildning vid folkhögskola enligt 24 kap.skollagen (2010:800).

Utbildning enligt första stycket 4 får pågå under längst sex månader. Förordning (2016:819).

9 §  Med stöd till start av näringsverksamhet avses stöd till en näringsidkares försörjning under inledningsskedet av näringsverksamheten. Sådant stöd får lämnas till den som har fyllt 18 år och som bedöms ha goda förutsättningar att driva näringsverksamheten med tillfredsställande lönsamhet och som genom verksamheten kan få varaktig sysselsättning. Stödet får lämnas under längst sex månader. Tiden kan dock förlängas om det behövs på grund av sjukdom eller på grund av att en myndighets tillstånd som behövs för verksamheten blivit försenat.

Arbetsförmedlingen bör inhämta upplysningar om den enskilde och hans eller hennes förutsättningar att driva näringsverksamhet innan Arbetsförmedlingen beslutar om stödet.

Stödet ska lämnas som ett stöd av mindre betydelse enligt kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse. Arbetsförmedlingen ska utföra de uppgifter som en medlemsstat har enligt artikel 6.1, 6.3 och 6.4 i kommissionens förordning. Förordning (2016:819).

9 a §  Arbetslivsinriktad rehabilitering inom ramen för jobbgarantin för ungdomar får pågå under längst sex månader.

Närmare bestämmelser om arbetslivsinriktad rehabilitering finns i förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Förordning (2009:1604).

9 b §  Med arbetsträning enligt 6 § första stycket 8 avses att den enskilde får arbetsträna på en arbetsplats. Arbetsträning får anordnas av den som Arbetsförmedlingen ingår överenskommelse med.

Arbetsträning får pågå under längst tre månader. Förordning (2015:148).

9 c §  Med förstärkt arbetsträning enligt 6 § första stycket 9 avses att den enskilde erbjuds en arbetsplats för utredning av arbetsförmåga eller för arbetsträning. Förstärkt arbetsträning får anordnas av den som Arbetsförmedlingen ingår överenskommelse med. Arbetsgivaren har inget inflytande över vilken person som erbjuds arbetsplatsen.

Förstärkt arbetsträning får pågå under längst sex månader. Förordning (2015:148).

10 §  Den som har anvisats till jobbgarantin för ungdomar får ta del av aktiviteterna inom garantin till dess att han eller hon

1. påbörjar ett arbete på heltid med eller utan statligt stöd, eller ett arbete på deltid med särskilt anställningsstöd i form av traineejobb,
2. påbörjar en utbildning som inte berättigar till aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning,
3. påbörjar en period med föräldrapenningsförmån enligt socialförsäkringsbalken på heltid,
4. påbörjar en period med sjukfrånvaro på heltid,
5. har deltagit i garantin under sammanlagt 15 månader, eller
6. uppfyller ett nytt arbetsvillkor enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.

Första stycket 2 gäller inte den som studerar inom ramen för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare eller motsvarande utbildning vid folkhögskola enligt 24 kap.skollagen (2010:800), eller har fyllt 20 år och studerar inom ramen för kommunal vuxenutbildning på grundläggande eller gymnasial nivå eller motsvarande utbildning inom folkhögskolan, under förutsättning att studietiden och tiden i garantin sammanlagt motsvarar hans eller hennes arbetsutbud.

Den som inte längre får ta del av aktiviteterna i garantin ska skrivas ut ur den. Vid en sådan frånvaro enligt första stycket 1, 2 eller 3 som kan antas vara kortvarig, får Arbetsförmedlingen avvakta med utskrivning till dess att frånvaron har varat mer än 30 kalenderdagar i följd. Vid frånvaro enligt första stycket 4 ska utskrivning ske först när frånvaron har varat mer än 30 kalenderdagar i följd.

Ärenden om utskrivning ska handläggas skyndsamt. Förordning (2019:1159).

10 a §  I fråga om den som är frånvarande från jobbgarantin för ungdomar på grund av sjukdom ska Arbetsförmedlingen inom 30 kalenderdagar från första sjukdagen undersöka om en utskrivning enligt 10 § tredje stycket kan undvikas genom att aktiviteterna i programmet anpassas så att den enskilde åter kan delta i garantin. Förordning (2019:1159).

11 §  Den som har skrivits ut ur jobbgarantin för ungdomar enligt 10 § första stycket 1 har möjlighet att återinträda i garantin, under förutsättning att han eller hon inte uppfyller ett nytt arbetsvillkor enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och inte heller erbjuds en anställning.

Den som har skrivits ut ur garantin enligt 10 § första stycket2–4 har möjlighet att återinträda i garantin, under förutsättning att avbrottet har varat i högst ett år.

Återinträde enligt första och andra styckena ska anses ske dagen efter den ersättningsdag då den enskilde lämnade garantin. Förordning (2010:398).

12 §  En anvisning till jobbgarantin för ungdomar ska återkallas om den som anvisats missköter sig eller stör verksamheten eller om det i övrigt finns särskilda skäl för att återkalla den.

Ett beslut om återkallelse gäller omedelbart. Förordning (2014:879).

13 §  Om en anvisning till jobbgarantin för ungdomar har återkallats därför att den som anvisats misskött sig eller stört verksamheten, får den enskilde på nytt anvisas till garantin om han eller hon

1. anmält sig som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen inom 60 kalenderdagar efter återkallelsen, och
2. efter återkallelsen varit inskriven som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen under 45 dagar som det skulle ha lämnats aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning för om inte återkallelsen gjorts.

Vid tillämpning av första stycket 2 ska dagar då den enskilde utfört förvärvsarbete räknas in i de 45 dagarna.

Den som på nytt anvisas till garantin träder in i garantin dagen efter den ersättningsdag då han eller hon lämnade den. Förordning (2014:879).

14 §  I förordningen (2017:819) om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser finns bestämmelser om att den som tar del av programmet jobbgaranti för ungdomar kan få ekonomiskt stöd för sin försörjning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Förordning (2017:1165).

14 a §  Arbetsförmedlingen får besluta om och betala ut ekonomiskt stöd till

1. en kommun som anordnar studie- och yrkesvägledning eller jobbsökaraktiviteter med coachning, och
2. den som anordnar arbetsträning eller förstärkt arbetsträning.

När ekonomiskt stöd lämnas till privata arbetsgivare eller offentliga arbetsgivare vid drift av affärsverksamhet ska Arbetsförmedlingen säkerställa att inte vissa företag eller viss produktion gynnas på det sätt som framgår av artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Förordning (2015:148).

14 b §  Arbetsförmedlingen ska se till att stöd enligt denna förordning används på föreskrivet sätt. Förordning (2010:82).

14 c §  En mottagare av ekonomiskt stöd enligt denna förordning är återbetalningsskyldig om han eller hon genom att lämna oriktiga uppgifter eller på något annat sätt har förorsakat att stöd har lämnats på felaktig grund eller med ett för högt belopp.

Om stöd i annat fall har lämnats på felaktig grund eller med ett för högt belopp, är mottagaren återbetalningsskyldig endast om han eller hon insett eller skäligen borde ha insett felet. Förordning (2010:398).

14 d §  Om en mottagare av ekonomiskt stöd är återbetalningsskyldig enligt 14 c §, ska Arbetsförmedlingen besluta att återkräva det felaktigt utbetalda beloppet. Förordning (2010:398).

14 e §  Vid återkrav enligt 14 d § får Arbetsförmedlingen bevilja anstånd med betalningen eller träffa avtal med den återbetalningsskyldige om en avbetalningsplan. Arbetsförmedlingen ska i sådana fall ta ut ränta på det obetalda beloppet.

Ränta ska tas ut från den dag då anståndet beviljades eller avtalet om avbetalningsplan träffades, dock inte för tid innan det återkrävda beloppet har förfallit till betalning.

Ränta ska tas ut efter en räntesats som vid varje tidpunkt överstiger statens utlåningsränta med två procentenheter. Förordning (2010:398).

14 f §  Om ett belopp som har återkrävts med stöd av 14 c § inte betalas i rätt tid, ska dröjsmålsränta enligt räntelagen (1975:635) tas ut på beloppet. Detsamma gäller när den återbetalningsskyldige beviljats anstånd med betalningen eller träffat ett avtal om en avbetalningsplan enligt 14 e § och betalning inte sker inom den tid som följer av beslutet om anstånd eller avtalet. Förordning (2010:398).

14 g §  Om det med hänsyn till den återbetalningsskyldiges personliga eller ekonomiska förhållanden eller andra omständigheter finns särskilda skäl för det, får Arbetsförmedlingen helt eller delvis efterge ett krav på återbetalning enligt 14 d § eller ett krav på ränta enligt 14 e eller 14 f §. Myndigheten ska i sådant fall i beslutet ange vilka de särskilda skälen är och dokumentera den information som ligger till grund för beslutet. Förordning (2010:398).

14 h §  Vid återkrav enligt 14 c § får Arbetsförmedlingen, vid en senare utbetalning till den återbetalningsskyldige, besluta att dra av ett skäligt belopp i avräkning på vad som betalats ut för mycket. Detsamma gäller skyldighet att betala ränta enligt 14 d eller 14 e §. Förordning (2010:398).

15 §  Arbetsförmedlingen ska till Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen lämna de uppgifter som har betydelse för inspektionens granskning av handläggningen av och rutinerna för handläggningen av ärenden om återkallande av anvisningar till jobbgarantin för ungdomar. Förordning (2007:933).

16 §  Arbetsförmedlingens beslut enligt denna förordning ska omprövas hos myndighetens centrala enhet för omprövning, om det begärs av den som beslutet gäller. Vid omprövningen får beslutet inte ändras till den enskildes nackdel.

En begäran om omprövning ska vara skriftlig. Begäran ska ges in till Arbetsförmedlingen och ska ha kommit in dit inom tre veckor från den dag då den som begär omprövning fick del av beslutet. Förordning (2010:398).

16 a §  I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överklagande hos allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut än beslut om omprövning av beslut enligt 10, 11, 12 och 14 h §§ får dock inte överklagas.

Om ett beslut överklagas innan det har omprövats, ska överklagandet anses som en begäran om omprövning. Förordning (2010:398).

17 §  Arbetsförmedlingen får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning. Förordning (2007:933).