1 §  Denna lag innehåller bestämmelser som kompletterar avtalet om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan, i denna lag kallat avtalet.

De delar av avtalet som kompletteras är avdelning VII om överlämnande (artiklarna 596-632) och avdelning XI om frysning och förverkande (artiklarna 656-689) i del 3 om brottsbekämpning och straffrättsligt samarbete.

2 §  Termer och uttryck i denna lag har samma betydelse som i avtalet.

1 §  Behörig rättslig myndighet enligt artikel 598 d i avtalet är åklagare.

2 §  Om en person har överlämnats till Sverige på villkor att han eller hon återförs till Förenade kungariket, tillämpas 8 kap. 1 § lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder.

3 §  Vid transport i Sverige av den som överlämnats hit tillämpas 8 kap. 3 § lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder.

1 §  Behöriga rättsliga myndigheter enligt artikel 598 c i avtalet är åklagare och allmän domstol.

2 §  En svensk medborgare får inte överlämnas.

3 §  Ett överlämnande får vägras om den gärning som arresteringsordern avser är ett politiskt brott.

Ett överlämnande får dock inte vägras om den gärning som arresteringsordern avser omfattas av artikel 602.2 i avtalet.

4 §  Överlämnande får inte beviljas

1. om den utfärdande myndigheten inte lämnar sådana garantier som enligt artikel 604 b i avtalet krävs för att överlämnande ska få beviljas, eller
2. om den eftersökte enligt artikel 614 i avtalet ska överlämnas eller utlämnas till en annan stat eller överlämnas till Internationella brottmålsdomstolen.

5 §  I frågor om hinder mot överlämnande tillämpas 2 kap. 3 § 1, 5 och 6 lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder. Lag (2024:47).

6 §  Under det inledande förfarandet om överlämnande och under utredningen tillämpas 4 kap. 1 § andra stycket och 3 § första stycket lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder.

En efterlysning som är registrerad i ett system för eftersökning av personer och som gäller utlämning eller överlämnande till Förenade kungariket ska jämställas med en arresteringsorder i avvaktan på att en sådan översänds.

Vid utredningen tillämpas bestämmelserna om förundersökning i brottmål, om inte annat anges i avtalet eller i denna lag.

Beslut om kompletteringar enligt artikel 613.2 i avtalet fattas av åklagare.

7 §  I frågor om offentlig försvarare för den eftersökte tillämpas 4 kap. 8 § och 5 kap. 8 § lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder.

8 §  I frågor om samtycke och medgivande tillämpas 4 kap. 9 § lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder.

9 §  Vid prövningen av frågan om överlämnande tillämpas 5 kap.1 och 2 §§, 4 § första och andra styckena, 5 § och 9 § utom första stycket första meningen lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder.

Om garantier som avses i artikel 604 b i avtalet har lämnats av den utfärdande myndigheten, ska rätten i beslutet om överlämnande ange att det är ett villkor för överlämnande att garantierna kommer att uppfyllas.

Ett beslut om att inte bevilja ett överlämnande enligt artikel 601.1 f i avtalet får inte överklagas.

10 §  I frågor om gripande, anhållande och häktning samt reseförbud och anmälningsskyldighet tillämpas bestämmelserna i 4 kap.5 och 6 §§, 5 kap. 7 § och 6 kap. 3 § lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder.

11 §  I frågor om beslag och husrannsakan tillämpas bestämmelserna i 4 kap. 7 § och 5 kap. 6 § andra stycket lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder.

12 §  Rätten kan i samband med ett beslut om att den eftersökte ska överlämnas, bestämma att

• verkställigheten ska skjutas upp med stöd av artikel 621.4 eller artikel 622.1 i avtalet, eller
• den eftersökte tillfälligt ska överlämnas enligt artikel 622.2 i avtalet.

Efter att rätten har beslutat om överlämnande kan åklagaren bestämma att verkställigheten ska skjutas upp med stöd av artikel 621.3 eller artikel 621.4 i avtalet.

13 §  Vid verkställighet av ett beslut om överlämnande tillämpas 6 kap.4 och 5 §§ lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder.

14 §  Verkställigheten av en frihetsberövande påföljd ska överföras till Sverige enligt bestämmelserna i 2 § andra stycket lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom om

• rätten med stöd av artikel 601.1 f i avtalet vägrat överlämna den eftersökte, eller
• någon har överlämnats från Sverige på villkor att han eller hon ska återföras hit enligt artikel 604 b i avtalet.

Vid ett sådant överförande av verkställigheten till Sverige ska bestämmelserna i 25 a § första och andra styckena och 25 b § lagen om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom dock inte tillämpas. Vid tillämpning av 25 c § i den lagen krävs inte någon begäran från behörig myndighet i Förenade kungariket för att tvångsmedel ska få användas.

När rätten med stöd av artikel 601.1 f i avtalet vägrat överlämna den eftersökte, ska ett beslut om att överföra verkställigheten av den frihetsberövande påföljden inte meddelas om Förenade kungariket motsätter sig att verkställigheten överförs.

15 §  Bestämmelserna i 1-3, 6, 7 och 9 §§ tillämpas i frågor om tillstånd till utvidgat överlämnande enligt artikel 625.4 eller till vidareöverlämnande enligt artikel 626.3 i avtalet.

Ett tillstånd till vidareöverlämnande enligt artikel 626.3 i avtalet ska även kunna avse ett överlämnande eller en utlämning från Förenade kungariket till Island eller Norge.

16 §  Vid tillstånd till vidareutlämning enligt artikel 626.5 i avtalet tillämpas 6 kap. 9 § lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder.

17 §  Vid en begäran om tillstånd till transport genom Sverige tillämpas 8 kap. 2 § lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder.

1 §  Regeringskansliet är centralmyndighet för samarbetet om verkställighet av beslut om förverkande enligt avdelning XI i avtalet.

2 §  Kronofogdemyndigheten prövar om det ska begäras verkställighet i Förenade kungariket av ett svenskt beslut om förverkande.

En framställning om verkställighet av ett svenskt beslut om förverkande överlämnas av Kronofogdemyndigheten till Regeringskansliet.

3 §  Om en framställning om verkställighet av ett svenskt beslut om förverkande har överlämnats till Förenade kungariket och Kronofogdemyndigheten även verkställer beslutet i Sverige, ska myndigheten bevaka att det sammanlagda värdet av det som verkställs inte överstiger det belopp som anges i beslutet.

4 §  Kronofogdemyndigheten får inte samtycka till att ett svenskt beslut om förverkande verkställs i Förenade kungariket genom omvandling enligt artikel 665.4 eller genom åtgärder enligt artikel 669 i avtalet.

5 §  Regeringskansliet ska överlämna en ansökan från Förenade kungariket om verkställighet av ett beslut om förverkande till åklagaren för vidare handläggning.

6 §  Vid prövning av en ansökan om verkställighet av ett beslut om förverkande och vid verkställighet av beslutet gäller i tillämpliga delar följande bestämmelser i lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom:

• 4 § tredje stycket,
• 9 § med bortseende från hänvisningarna till 19-22 §§,
• 11 § första stycket med bortseende från hänvisningarna till 12-14 §§,
• 16 § utom andra stycket andra meningen,
• 24 § första och andra styckena med bortseende från hänvisningarna till 11 § andra stycket och 12-14 §§, och
• 35, 38 och 39 §§.

7 §  I frågor om förfogande över förverkad egendom tillämpas 36 § första stycket lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom.

Kronofogdemyndigheten meddelar beslut om fördelningen av influtna medel i enlighet med artikel 667.3 i avtalet.