AFS 2012:6

Xxxxx

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets

föreskrifter (AFS xxxx:xx) om

Arbetsmiljöverkets författningssamling

AFS 2012:XX

Bekämpningsmedel

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i

Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1998:6)

om bekämpningsmedel

Arbetsmiljöverkets författningssamling

AFS 2012:6

3

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring

i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS

1998:6) om bekämpningsmedel och allmänna

råd om tillämpningen av föreskrifterna;

beslutade den 24 april 2012.

Arbetsmiljöverket föreskriver

dels, med stöd av 47 och 49 §§ förordningen (2000:338) om biocidpro-

dukter, att 11–19 §§ i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1998:6) om

bekämpningsmedel ska upphöra att gälla,

dels, med stöd av 18 § arbetsmiljöförordningen att 1, 2, 6 och 20 §§ i Arbe-

tarskyddsstyrelsens föreskrifter om bekämpningsmedel ska ha följande

lydelse,

dels, med stöd av 47 och 49 §§ förordningen (2000:338) om biocidproduk-

ter, att det i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om bekämpningsmedel

ska införas nya paragrafer, 11–19 §§, med följande lydelse.

Arbetsmiljöverket beslutar att de allmänna råden till föreskrifterna i

avsnitten Bakgrund, Allmänt om bekämpningsmedel, Planering och pro-

duktval, Information och utbildning, Förvaring och förpackning, Transport,

Råd i speciella fall om sprutning samt om rengöring av sprututrustning,

Betning och hantering av betat utsäde, Virke behandlat med bekämpnings-

medel och kommentarerna till 1, 3, 4, 6, 7, 10, 15 och 20 §§ ska ha följande

lydelse.

1 § Dessa föreskrifter gäller arbete med sådana produkter som enligt

14 kap. 2 § miljöbalken ska anses som kemiska bekämpningsmedel.

Vidare gäller föreskrifterna arbete med material och varor som har

behandlats med en sådan produkt som avses i första stycket.

Föreskrifterna gäller dock inte arbete med sådana biocidprodukter för vil-

ka Kemikalieinspektionen med stöd av 3 eller 5 §§ förordningen (2000:338)

om biocidprodukter har föreskrivit om undantag från kravet på godkännan-

de i 14 kap. 4 § miljöbalken eller i förordningen om biocidprodukter.

Föreskrifterna gäller inte heller arbete med sådana växtskyddsmedel

för vilka Kemikalieinspektionen med stöd av 3 eller 5 §§ förordningen

Arbetsmiljöverkets författningssamling

AFS 2012:6

Utkom från trycket

den 11 maj 2012

AFS 2012:6

4

(2006:1010) om växtskyddsmedel har föreskrivit om undantag från kravet

på godkännande i 14 kap. 4 § miljöbalken eller i förordningen om växt-

skyddsmedel.

2 § Skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner ska finnas för

– arbete med bekämpningsmedel som enligt 25 § förordningen (2000:338)

om biocidprodukter och 20 § förordningen (2006:1010) om växtskyddsmedel

har hänförts till klass 1,

– arbete med antifoulingprodukt och

– arbete med annat bekämpningsmedel eller med material eller varor som

är behandlade med bekämpningsmedel om arbetet innebär särskilda risker

för ohälsa eller olycksfall.

6 § Vissa bekämpningsmedel ska enligt föreskrifter från Kemikalieinspek-

tionen förses med beteckningen SoX när de godkänns enligt 14 kap. 4 och

10 §§ miljöbalken. Sådana bekämpningsmedel får spridas i gasform endast

under sådana förhållanden att omedelbar hjälp går att få vid olycksfall.

11 § Föreskrifterna i 12–15 §§ gäller endast sådana bekämpningsmedel för

behandling av trä som enligt 25 § förordningen (2000:338) om biocidproduk-

ter hänförts till klass 1 och som enligt 48 § samma förordning fordrar Arbets-

miljöverkets tillstånd för användning.

12 § Tillstånd att använda bekämpningsmedel som avses i 11 § meddelas

av Arbetsmiljöverket under följande förutsättningar.

1. På det arbetsställe där bekämpningsmedlet ska användas finns minst en

person som genomgått en av Arbetsmiljöverket anordnad utbildning för

aktuell bekämpningsmedelsanvändning och därvid erhållit ett av Arbets-

miljöverket utfärdat utbildningsbevis. Ett sådant utbildningsbevis får dock

vara högst fem år gammalt.

2. Arbetsmiljöverket bedömer att användningen kommer att ske med

betryggande säkerhet mot ohälsa och olycksfall samt mot skada i miljön.

13 § Tillstånd lämnas för en tid av högst fem år och kan återkallas av

Arbetsmiljöverket om det behövs av säkerhetsskäl. Det kan förenas med sär-

skilda villkor.

Tillståndet gäller endast så länge det på arbetsstället normalt finns någon

person som innehar ett högst fem år gammalt utbildningsbevis enligt 12 §.

14 § Ansökan om tillstånd ska göras av den arbetsgivare eller det företag

som ska bedriva verksamheten.

5

AFS 2012:6

I ansökan ska följande uppgifter lämnas:

1. Namn och adress på arbetsgivaren eller företaget samt på det arbetsstäl-

le, där verksamheten ska bedrivas.

2. Namn på den eller de personer på arbetsstället som har ett högst fem år

gammalt utbildningsbevis samt beskrivning av deras arbetsuppgifter.

3. Vilket eller vilken typ av bekämpningsmedel som ska användas samt

beräknad årlig förbrukning av medlet.

4. Beskrivning av arbetssätt och utrustning.

5. Ungefärligt antal personer som avses direkt medverka vid använd-

ningen.

6. Tid för vilken tillstånd söks. Till ansökan ska fogas följande handlingar:

7. Ett högst fem år gammalt utbildningsbevis för den eller de personer som

anges i punkt 2.

8. För arbetet upprättade hanterings- och skyddsinstruktioner.

9. Yttrande från skyddsombud för de arbetstagare som ska delta i arbetet,

om ett sådant ombud finns.

15 § Personal som medverkar vid användning av bekämpningsmedel som

avses i 11 § ska ha goda kunskaper om

– de använda bekämpningsmedlens egenskaper från hälso- och miljö-

skyddssynpunkt,

– hur arbetet ska bedrivas med hänsyn till de risker som bekämpnings-

medlet medför samt

– hur den personliga skyddsutrustning som behövs vid arbetet ska använ-

das och skötas.

16 § Föreskrifterna i 17–19 §§ gäller endast sådana bekämpningsmedel

för antifoulingbehandling som enligt 25 § förordningen (2000:338) om bio-

cidprodukter hänförts till klass 1 och enligt 48 § samma förordning fordrar

Arbetsmiljöverkets tillstånd för användning.

17 § Tillstånd att använda bekämpningsmedel som avses i 16 § meddelas

av Arbetsmiljöverket under förutsättning att Arbetsmiljöverket gör bedöm-

ningen att användningen kommer att ske med betryggande säkerhet mot

ohälsa och olycksfall samt mot skada i miljön.

18 § Tillstånd lämnas för en tid av högst fem år och kan återkallas av

Arbetsmiljöverket om det behövs av säkerhetsskäl. Det kan förenas med sär-

skilda villkor.

AFS 2012:6

6

Tillståndet gäller endast för arbete som utförs av personal som genom-

gått en av Arbetsmiljöverket anordnad utbildning för den aktuella bekämp-

ningsmedelsanvändningen och därvid fått ett av Arbetsmiljöverket utfärdat

utbildningsbevis. Ett sådant utbildningsbevis får dock vara högst fem år

gammalt.

19 § Ansökan om tillstånd ska göras av den arbetsgivare eller det företag

som ska bedriva verksamheten.

I ansökan ska följande uppgifter lämnas:

1. Namn och adress på arbetsgivaren.

2. Beskrivning av arbetssätt och utrustning.

3. Tid för vilken tillstånd söks. Till ansökan ska fogas följande handlingar:

4. Exempel på för arbetet upprättade hanterings- och skyddsinstruktioner.

5. Yttrande från skyddsombud för de arbetstagare som ska delta i arbetet

om sådant ombud finns.

20 § Bestämmelser om ansvar på grund av överträdelse av 12–14 §§ och

17–19 §§ finns i 29 kap.miljöbalken.

Bestämmelser om ansvar på grund av överträdelse av 15 § finns i förord-

ningen (1998:950) om miljösanktionsavgifter.

Denna författning träder i kraft den 1 juli 2012.

MIKAEL SJÖBERG

Claes Trägårdh

Anna Middelman

7

AFS 2012:6

Bakgrund

Grundläggande krav för hantering av bl.a. bekämpningsmedel finns i

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker. Arbetar-

skyddsstyrelsens föreskrifter om bekämpningsmedel innehåller komplette-

rande regler om hantering av bekämpningsmedel.

Allmänt om bekämpningsmedel

För att ett bekämpningsmedel ska få föras in till Sverige, saluhållas, överlå-

tas eller användas måste det, med vissa undantag, vara godkänt av Kemika-

lieinspektionen. Bestämmelser om detta finns i 14 kap. 4 § och 10 § miljöbal-

ken. Medlet godkänns för användning endast inom ett preciserat använd-

ningsområde. I vissa fall föreskrivs också appliceringsmetod. Av 14 kap. 4 §

miljöbalken följer att all annan användning är förbjuden.

När ett bekämpningsmedel godkänns ska enligt förordningarna om bio-

cidprodukter och växtskyddsmedel medlets hälso- och miljöfarliga egenska-

per bedömas med hänsyn till användningsområdet. På grundval av denna

bedömning hänförs medlet till en av tre klasser.

Bekämpningsmedel som tillhör klass 1 får enligt förordningarna om bio-

cidprodukter och växtskyddsmedel användas endast för yrkesmässigt bruk

av den som har särskilt tillstånd. Statens jordbruksverk eller – efter Jord-

bruksverkets bestämmande – länsstyrelsen ger sådant tillstånd för använd-

ning av bekämpningsmedel klass 1 inom verksamhet som huvudsakligen

gäller jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel. Dessa medel får vid god-

kännande tilläggsbeteckningen L. Socialstyrelsen ger tillstånd för använd-

ning av bekämpningsmedel klass 1 mot ohyra och skadedjur i byggnader,

lokaler och anläggningar. Dessa medel får tilläggsbeteckningen So eller

SoX. Arbetsmiljöverket ger tillstånd för användning av bekämpningsmedel

som hänförs till klass 1 som träskyddsmedel samt inom annan verksamhet.

Dessa medel får tilläggsbeteckningen ASS.

Bekämpningsmedel som hänförs till klass 1 får enligt förordningarna om

biocidprodukter och växtskyddsmedel användas endast om särskilda kun-

skapskrav är uppfyllda. De olika tillståndsmyndigheterna fastställer dessa

kunskapskrav.

För bekämpningsmedel som hänförs till klass 2 gäller enligt förordningar-

na om biocidprodukter och växtskyddsmedel att de endast får användas för

yrkesmässigt bruk. För sådana medel i klass 2 som huvudsakligen används

inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel eller som träskyddsmedel,

har Kemikalieinspektionen föreskrivit att särskilda kunskapskrav ska vara

AFS 2012:6

8

uppfyllda. Dessa medel har tilläggsbeteckningen L. För dessa medel krävs

godkänd utbildning men inte tillstånd för användning.

Bekämpningsmedel klass 3 får användas av var och en.

Regler om förbud att anlita minderårig (den som inte fyllt 18 år) till arbete

med bekämpningsmedel klass 1 och 2 samt om vissa undantag från förbudet

finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om minderåriga.

Planering och produktval

Det är viktigt att man redan vid planeringen av arbetet med såväl bekämp-

ningsmedel som behandlat material gör en riskbedömning. Det gäller att

välja sådan arbetsteknik och utrustning som minskar riskerna att utsättas för

bekämpningsmedlet.

Även valet av bekämpningsmedel har stor betydelse för att minska ris-

kerna. Vid produktvalet bör man ta hänsyn till de ingående ämnenas hälso-

risker. Om möjligt bör man dessutom välja en sådan beredningsform som

medför så liten risk som möjligt vid hanteringen. Det är t.ex. att föredra att

använda ett granulat framför en pulverformulering och en emulsion i vatten

framför ett medel löst i ett organiskt lösningsmedel.

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om gravida och ammande arbetstagare

finns regler om att arbetsgivaren ska göra en bedömning av om det finns

faktorer som är skadliga för en gravid kvinna eller för fostret, för amning

eller det ammade barnet. Om sådana faktorer finns, ska en individuell risk-

bedömning göras för den som har meddelat sin arbetsgivare att hon är

gravid.

Bekämpningsmedelsförpackningens utformning har också betydelse för

riskerna att utsättas för bekämpningsmedel. Det är viktigt att förpackningen

går att öppna och tömma utan att medel spills. Vissa bekämpningsmedel är

idag förpackade i vattenlösliga påsar som släpps direkt ner i tanken.

Vid hantering av bekämpningsmedel inomhus är det väsentligt att loka-

len har god ventilation.

Information och utbildning

Enligt 3 kap.arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren bl.a. informera sina anställ-

da om riskerna med arbetet. Arbetsgivaren ska också förvissa sig om att de

anställda har tillräcklig utbildning och tillräckliga kunskaper för att undvika

riskerna. Arbetstagaren ska bl.a. följa givna skyddsinstruktioner.

Användningen av bekämpningsmedel som hänförs till klass 1 är förenad

9

AFS 2012:6

med särskilda kunskapskrav. Tillståndsmyndigheten meddelar föreskrifter

om kunskapskrav. För bekämpningsmedel som har tilläggsbeteckningen

L ges olika utbildning för t.ex. bekämpning i jordbruk, i växthus eller bet-

ning. Det innebär att en person som uppfyller kunskapskravet för 1L-medel

för bekämpning i jordbruk t.ex. inte kan hantera betningsmedel i behörig-

hetsklass 1L. Motsvarande gäller för bekämpningsmedel i behörighetsklass

2L. Den som uppfyller kunskapskraven kan dock behöva kompletterande

utbildning eller information med hänsyn till förhållandena på det egna

arbetsstället.

Information om risker och skyddsåtgärder (inklusive vilken personlig

skyddsutrustning som behövs) finns bl.a. i märkningen på bekämpnings-

medlets förpackning och i säkerhetsdatablad som ska tillhandahållas av

leverantören. Ytterligare information om risker och skyddsåtgärder kan fås

från leverantören av bekämpningsmedlet eller i vissa fall i Kemikalieinspek-

tionens ämnesblad.

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker finns reg-

ler om arbetsgivarens skyldighet att ha god kännedom om farligt ämne som

förekommer på arbetsstället och om arbetsgivarens informationsansvar gen-

temot arbetstagarna.

Även den som arbetar med bekämpningsmedelsbehandlat material som

kan medföra risk för ohälsa, behöver risk- och skyddsinformation. Detta kan

gälla t.ex. information om vilket medel eller vilken typ av medel materialet

behandlats med, hur lång tid som gått sedan behandlingen utfördes och vil-

ken personlig skyddsutrustning som kan användas som skydd.

Utöver risk- och skyddsinformation kan arbetstagaren också behöva

hanterings- och skyddsinstruktioner, se Arbetsmiljöverkets föreskrifter om

kemiska arbetsmiljörisker.

Förvaring och förpackning

Det är viktigt att ett förvaringsutrymme för bekämpningsmedel är utformat

så att det går att hålla god ordning. Det är också viktigt att utrymmet har

god ventilation och att det hålls rent. Det bör ha avloppslöst golv. Det är

bra om det finns angivet i utrymmet hur eventuellt spill ska tas om hand.

Bekämpningsmedel bör förvaras avskilt från andra varor. I vissa fall kan

det vara nödvändigt att hålla medlen inlåsta. Bekämpningsmedel bör inte

förvaras i lokaler där människor vistas. Det är inte lämpligt att förvara per-

sonlig skyddsutrustning i ett förvaringsutrymme för bekämpningsmedel.

Bekämpningsmedel som omfattas av tillståndskrav i 7–14 §§ förordningen

(2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer får enligt

AFS 2012:6

10

2 kap. 9 § Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:2) om kemiska

produkter och biotekniska organismer inte vara tillgängliga för obehöriga.

Bekämpningsmedel, som godkännandet har upphört för, och som inte

längre får användas, bör inte förvaras ihop med tillåtna medel. Det är lämp-

ligt att de icke längre tillåtna medlen lämnas till destruktion. Kommunens

hälso- och miljökontor kan informera om var medlen kan lämnas.

Det är viktigt att förpackning och behållare för bekämpningsmedel är

utformade så att risken för stänk och spill vid tillblandning och påfyllning

blir så liten som möjligt. Att beakta förpackningens betydelse för säker-

heten är i första hand leverantörens ansvar. Men också köparen bör vara

uppmärksam på att förpackningens utformning har betydelse vid valet mel-

lan olika produkter. Man bör t.ex. försöka undvika förpackningar som lätt

skvimpar när man ska hälla ur dem, om detta är möjligt utan att göra avkall

på strävan att välja de medel som medför minst risker. Dosering underlättas

om en dunk är försedd med doseringsskala. Vid hantering av bekämpnings-

medel i små mängder kan t.ex. vattenlösliga portionsförpackningar vara ett

bra alternativ. Det är viktigt att förpackningsmaterialet är sådant att det tål

de påfrestningar som kan bli aktuella t.ex. mekanisk yttre påverkan, fuktig-

het, hög eller låg temperatur.

Det är viktigt att man kan öppna ursprungsförpackningen så att den inte

skadas. Förpackningen bör vara utformad så att den lätt kan återförslutas.

Det är också viktigt att förpackningen går lätt att tömma. Det finns olika

doseringshjälpmedel som kan underlätta doseringen, t.ex. ett sugspjut. En

preparatfyllare underlättar påfyllningen. Tömning av förpackningen kan

underlättas av en emballagetvätt för dunkar och plastpåsar som kan köpas

som tillbehör till preparatfyllaren.

Transport

Vid transport av bekämpningsmedel är det viktigt att förar- och passagerar-

utrymmet är avskilt från förvaringsutrymmet. Luft som innehåller bekämp-

ningsmedel kan annars komma in i förarutrymmet. Det är också viktigt att

förpackningar och utrustning är säkrade så att de inte kan ramla omkull

eller förskjutas.

Särskilda regler om transport av farligt gods på väg och i terräng medde-

las av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

11

AFS 2012:6

Råd i speciella fall

Sprutning

Sprutning med fordonsburen eller bogserad utrustning.

Vid all sprutning är det viktigt att använda rätt teknik och utrustning, så

att man inte utsätts för bekämpningsmedel. Exempelvis är en sprututrust-

ning med liten sprutvätskeavdrift att föredra.

För att minska risken för att fordonsföraren utsätts för bekämpningsme-

del vid sprutning med fordonsburen eller bogserad utrustning, kan exem-

pelvis följande åtgärder behövas:

– Särskild anordning för rening av tilluft till fordonshytt kan behövas när

risken att fordonsföraren utsätts för sprutdimma är stor. Exempel på detta

är vid uppåtriktad sprutning med fläktspruta.

– Fordon med hytt bör användas även i fruktodlingar när det är möjligt.

Användning av spruttunnel är ett bra sätt att minska risken för exponering.

– Risken att utsättas för bekämpningsmedel vid sprutning kan minskas

genom att sprutan förses med flervalshållare för munstycken samt dropp-

skydd. Den kan också minskas om spridarrampen är maskinellt manövrer-

bar och hopfällbar ifrån fordonshytten.

– Styr- och reglersystem bör placeras och användas så att sprutan kan

manövreras inifrån en stängd fordonshytt. Det är direkt olämpligt att i hyt-

ten dra in tryckförande ledningar som innehåller bekämpningsmedel.

Det är bra om spruttanken är utformad så att tömningsutlopp och töm-

ningsventil är lättåtkomliga och så att tanken kan tömmas utan risk att man

får bekämpningsmedel på sig. Sprutning bör inte ske när vinden blåser

sprutvätskan mot föraren. Det är viktigt att sprutning utomhus inte sker i

stark vind. Bestämmelser om spridning utomhus samt om påfyllning, ren-

göring och underhåll av sprutor finns också i Naturvårdsverkets föreskrift

SNFS 1997:2 och tillhörande allmänna råd 97:3.

Vid påfyllning av bekämpningsmedel i sprututrustningen är det stor risk

för kontakt med det koncentrerade medlet. Genom att sprutan förses med

ett sugspjut eller en preparatpåfyllare som monteras i sådan höjd att det

går att stå på marken och fylla på bekämpningsmedel, kan påfyllningen ske

med större säkerhet.

Påfyllning i fordonsburen eller bogserad sprututrustning som saknar pre-

paratpåfyllare underlättas av bra tillträdesleder, inklusive fotsteg, på sprut-

utrustningen. Påfyllningshålet på tanken bör vara placerat och utformat så

att det är lätt att fylla på medel.

Spridarmunstycken bör inte ge upphov till efterdropp. För att hindra

AFS 2012:6

12

detta kan s.k. efterdroppsskydd monteras. Spridarmunstycken samt efter-

droppsskydd bör vara lätta att byta.

Det är viktigt att pumpar, slangar och andra tryckförande delar tål den

belastning de är avsedda för och att de är placerade så att de inte så lätt

skadas. Det är också viktigt att underhåll av utrustningen är lätt att utfö-

ra. Regler om säkerhetsventiler finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om

användning av trycksatta anordningar och Arbetsmiljöverkets föreskrifter

om besiktning av trycksatta anordningar.

Det är viktigt att tryckeliminering och rengöring sker innan underhålls-

eller servicearbete påbörjas på sprutramp, pump, spridare eller andra tryck-

förande delar. Rengöring behövs normalt även före underhållsarbete på

andra delar av sprutan.

Kontroll av beskaffenheten hos spridningsutrustningens delar såsom

pump, slangar, anslutningar, ventiler, påfyllningshål, bottenventil samt

spridarmunstycken bör ske med täta mellanrum.

Rengöring av sprututrustning

Det är viktigt att sprututrustning och fordon rengörs regelbundet, i syn-

nerhet om de också används för andra ändamål än bekämpning. De bör

efter spridning av bekämpningsmedel spolas av utvändigt för att få bort

rester av bekämpningsmedel. Även spridarmunstycken bör rengöras efter

varje användning. Grundligare rengöring bör utföras minst en gång per

spridningssäsong eller vid behov med tätare tidsintervall. Det kan vara nöd-

vändigt att använda personlig skyddsutrustning vid rengöring av sprutut-

rustning. Från såväl miljö- som arbetsmiljösynpunkt kan det vara lämpligt

att påfyllning och rengöring av sprututrustning sker på en s.k. bio-bädd.

Det är viktigt att sprututrustning eller fordon rengörs innan de lämnas för

reparation. Se även Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kemiska arbetsmiljö-

risker.

Det är viktigt att filter e.d. i klimatanläggning eller motsvarande anlägg-

ning för rening av tilluft i fordon rengörs regelbundet och vid behov byts ut.

Man kan också kontakta leverantörer av lantbruksmaskiner för att få råd om

filter.

Vid arbete på fält kan det vara svårt att rengöra delar av sprututrust-

ningen utan att utsättas för bekämpningsmedel. Genom att man tar med de

reservdelar som behövs kan t.ex. igensatta spridarmunstycken bytas. Ren-

göring av utrustning på platsen kan därmed undvikas och i stället utföras

där den kan ske på säkrare sätt. Det är viktigt att en tank med rent vatten

finns på sprutan, dels för personlig hygien dels för rengöring av sprutan

eller delar av sprututrustningen.

13

AFS 2012:6

Betning och hantering av betat utsäde

Betning samt säckning av betat utsäde i säckningsmaskin bör ske i slutet

system. Om det finns risk för att man utsätts för betningsmedel vid överfö-

ring av betat utsäde mellan betningsmaskin och lagringsficka, mellan lag-

ringsficka och säckningsmaskin eller mellan lagringsficka och transportfor-

don bör även dessa överföringar så långt möjligt ske i slutet system.

För att undvika direktkontakt med betningsmedlet är det viktigt att hålla

god arbetshygien genom hela hanteringskedjan, från arbete med det out-

spädda medlet till dess utsädet placerats i såbädden. Överföring av betat

utsäde från säckar till såmaskin samt rengöring av såmaskin är exempel på

arbetsmoment där det är viktigt att minska risken att utsättas för betnings-

medel på grund av damning. Det kan vara lämpligt att använda andnings-

skydd, skyddshandskar och skyddskläder, så att andningsvägar och hud

skyddas.

Det är viktigt att halten luftföroreningar hålls så låg som möjligt vid arbe-

te i utrymme där betning, säckning och liknande pågår. Se Arbetsmiljöver-

kets föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker.

Utnyttjande av snabbkopplingssystem minskar betydligt stänk- och

dropp risken vid byte av fat eller annan behållare.

För att hindra att obehandlat utsäde eller andra fodervaror förorenas av

betningsmedel eller sammanblandas med betat utsäde, är det viktigt att

betat utsäde förvaras separat och är korrekt märkt. Visst emballage får inte

återanvändas, enligt Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2001:13) om

emballage för betat utsäde.

Utrymme för betning, säckning, påsfyllning eller förvaring av betat utsä-

de bör vara lätt att hålla rent. För att minska damning i betningslokal är det

viktigt att golv, väggar och tak hålls rena. Torrsopning bör inte förekom-

ma. Damm bör avlägsnas på lämpligt sätt, exempelvis genom dammsug-

ning. Vid val av dammsugare och dammsugarfilter är det viktigt att beakta

hur finkornigt dammet är, så att man väljer ett filter med tillfredsställande

avskiljningsgrad, alternativt att man använder en centraldammsugare där

frånluften leds ut ur lokalen. Vid användning av flyktiga bekämpningsme-

del som lätt förångas, är dammsugning en olämplig metod och rengöring

bör ske genom avspolning. Spolvatten får dock enligt förordningen (SFS

1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd inte ledas till avlopp

eller dräneringsledning.

Det är lämpligt att skyltar med information om att betning pågår finns i

anslutning till utrymmet, exempelvis på dörr.

AFS 2012:6

14

Virke behandlat med bekämpningsmedel

Det är viktigt att beakta att det vid manuellt arbete med nybehandlat vir-

ke finns risk att utsättas för impregneringsmedel genom hudkontakt samt

genom inandning av ångor, damm eller andra partiklar som innehåller

bekämpningsmedel, även efter det att virket blivit dropptorrt. Det är därför

viktigt att skyddshandskar används.

Vägledning vid bedömning av risken vid samtidig förekomst av trädamm

och träskyddsmedel som luftförorening finns i Arbetsmiljöverkets föreskrif-

ter om hygieniska gränsvärden.

För leverans av virke impregnerat med vissa medel har Kemikalieinspek-

tionen fastställt regler som anges i godkännandevillkoren.

Beträffande omhändertagande, exempelvis förbränning, av avfall från

träskyddsbehandlat virke finns bestämmelser i godkännandevillkoren för

vissa impregneringsmedel. Vid osäkerhet om avfallshantering bör man råd-

göra med sitt lokala miljö- och hälsoskyddskontor.

Till 1 § Enligt 14 kap. 2 § miljöbalken anses med kemiskt bekämpningsme-

del en kemisk produkt som är avsedd för att förebygga eller motverka att

djur, växter eller mikroorganismer, däribland virus, förorsakar skada eller

olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom. Vissa undantag

finns.

Enligt miljöbalken och förordningarna om biocidprodukter och växt-

skyddsmedel får bekämpningsmedel inte föras in till Sverige, släppas ut på

marknaden eller användas utan att vara godkänt av Kemikalieinspektionen.

Inspektionen får meddela föreskrifter om undantag från dessa bestämmel-

ser och får i enskilda fall besluta om dispens från kravet på godkännande,

om det finns synnerliga skäl.

Exempel på områden där Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om

bekämpningsmedel gäller är vid arbete med bekämpningsmedel i lantbruk

och trädgårdsodling, vid träskyddsbehandling, behandling av barrträds-

plantor, sanering av bostäder och förråd, användning av antifoulingproduk-

ter samt användning av slembekämpningsmedel inom pappers- och cellulo-

saindustri.

Exempel på bekämpningsmedelsbehandlat material är impregnerat

eller doppat virke, blomsterlökar som doppats i bekämpningsmedel samt

bekämpningsmedelsbehandlade blomplantor.

Till 3 § Anvisningar om vilken personlig skyddsutrustning som är lämp-

lig vid arbete med bekämpningsmedlet kan stå på förpackningen till medlet

och i bruksanvisningen till medlet eller anges i säkerhetsdatablad. Bestäm-

15

AFS 2012:6

melser om märkning finns också i Kemikalieinspektionens föreskrifter om

bekämpningsmedel samt om klassificering och märkning av kemiska pro-

dukter.

Behov kan finnas av ytterligare personlig skyddsutrustning vid vissa

arbetsmoment som innebär stor risk att utsättas för medlet, t.ex. tillbland-

ning och rengöring.

För att undvika att kläder och hud förorenas av bekämpningsmedel är det

viktigt att personlig skyddsutrustning tas på innan arbetet påbörjas.

Det är viktigt att välja skyddshandskar av ett material som skyddar mot

det aktuella bekämpningsmedlet. Man kan kontakta leverantörer av person-

lig skyddsutrustning för att få råd om handskmaterial.

Arbete med bekämpningsmedel kan medföra att hud och kläder blir föro-

renade. Beroende på vilket medel som används och hur man arbetar, kan

skyddskläder behövas. Vid exempelvis sprutning i fruktodlingar och växt-

hus kan det dessutom vara nödvändigt att använda huva som skydd för

huvud och hals.

Arbetsmoment som påfyllning och tillblandning av medel medför stor

risk för stänk i ögon och ansikte. Det kan då vara befogat att använda

skyddsglasögon eller ansiktsskärm.

Vid arbete där andningsskydd behövs och det samtidigt finns risk för att

få sprutdimma, stänk e.d. i ögonen är det bättre att använda helmask än

kombinationen halvmask och tättslutande skyddsglasögon. Vid arbete med

risk att utsättas för höga halter av bekämpningsmedel kan tryckluftapparat

med säkerhetstryck behövas, t.ex. vid rengöring av tryckimpregneringskärl

invändigt.

Gummistövlar kan behövas vid arbete med bekämpningsmedel, både vid

bekämpning i växthus, på fält och när nybesprutad gröda beträds. För att

hindra att medlet rinner in i stövlarna bör byxorna normalt bäras utanpå

stövlarna. Observera att om bekämpningsmedel runnit ned i stövlarna, bör

dessa kasseras, om de inte kan rengöras på ett tillfredsställande sätt.

Det är viktigt att

– hålla skyddutrustningen i gott skick,

– rengöra utrustningen efter användning,

– tvätta skyddskläder regelbundet,

– hålla skyddshandskar rena inuti,

– byta förorenade skyddshandskar och skyddskläder snarast samt

– inte använda arbetskläder som skyddskläder.

Förorenad skyddsutrustning ger ett dåligt skydd, i vissa fall inget skydd

alls. Förorenad skyddsutrustning kan i stället bidra till en ökad exponering

för bekämpningsmedel. Innan man tar av sig skyddsklädsel som förorenats

med bekämpningsmedel bör denna spolas av. När skyddskläder används,

AFS 2012:6

16

bör de tas på utanpå arbetskläderna så att de kan tas av t.ex. vid raster och

vid biltransporter.

Det är inte alltid möjligt att avgöra hur ofta den personliga skyddsutrust-

ningen behöver bytas. Så är t.ex. fallet med filter till andningsskydd och med

skyddshandskar. Det är därför viktigt med bra arbetsrutiner som ger väg-

ledning när och hur ofta den personliga skyddsutrustningen behöver bytas.

Det är också viktigt att inte förvara personlig skyddsutrustning i utrym-

me där bekämpningsmedel används eller förvaras.

Regler om personlig skyddsutrustning finns i Arbetsmiljöverkets före-

skrifter om användning av personlig skyddsutrustning. Regler om förvaring

av skyddskläder finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens

utformning. Arbetsgivaren är enligt 2 kap. 7 § arbetsmiljölagen skyldig att

tillhandahålla personlig skyddsutrustning när sådan behövs.

Till 4 § Det är viktigt att bekämpningsmedel som kommit på huden snarast

tvättas bort. För vissa medel räcker det att skölja med stor mängd vatten,

medan det för andra medel också krävs något hudrengöringsmedel. Det är

därför viktigt att tvättmöjligheter finns i omedelbar närhet till den aktuella

hanteringen. Före raster, måltider, toalettbesök och liknande är det mycket

viktigt att man tvättar sig.

Då hantering av bekämpningsmedel sker på en plats där vatten inte finns

framdraget, exempelvis vid arbete ute på fält, är det viktigt att tvål och till-

räckligt mycket vatten medförs. Våtservetter är ofta direkt olämpliga som

ersättning för vatten och tvål, eftersom deras innehåll av lösningsmedel kan

underlätta hudupptag av bekämpningsmedel. Vissa undantag finns dock.

Det finns t.ex. speciella våtservetter som kan användas för att ta bort enstaka

fläckar av kreosot på huden. Användning av skyddskräm (barriärkräm) kan

i vissa fall underlätta rengöring av huden, men utgör inget direkt skydd.

När kläder förorenats av bekämpningsmedel så att det finns risk för att

bekämpningsmedel tas upp i kroppen, är det viktigt att snarast byta kläder-

na samt, om det behövs, duscha. Det är viktigt att kläder som ska återanvän-

das tvättas omsorgsfullt. Det är viktigt att den som tvättar kläderna informe-

ras om att det finns bekämpningsmedel på kläderna.

Det är viktigt att mat, dryck och liknande förvaras på betryggande sätt

t.ex. vid arbete ute på fält. Avdrift av bekämpningsmedel kan annars leda

till att dessa varor förorenas.

Regler om tillgång till utrustning för ögonspolning respektive nöddusch

finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning och

föreskrifter om första hjälpen och krisstöd.

Regler om personlig hygien och om förvaring av arbetskläder finns i

17

AFS 2012:6

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker och om arbets-

platsens utformning.

Till 6 § Enligt 46 och 47 §§ förordningen (2000:338) om biocidprodukter och

44 och 45 §§ förordningen (2006:1010) om växtskyddsmedel får ett bekämp-

ningsmedel i behörighetsklass 1 endast användas av personal som upp fyller

särskilda kunskapskrav. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:5)

om tillstånd för användning av vissa bekämpningsmedel ska alla som deltar

i spridning av bekämpningsmedel i behörighetsklass 1 SoX ha tillstånd för

detta. När ett bekämpningsmedel kräver tillstånd för klass 1 SoX framgår av

märkning eller dispensvillkor.

Arbete med bekämpningsmedel i gasform kan innebära en kraftigt ökad

risk för allvarliga skador vid olycksfall. Det är därför väsentligt att arbetet

sker med noggrann planering och att avstämning görs med alla som berörs

av arbetet. Regler om planering, om information och instruktioner finns i

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker.

För att uppnå hög säkerhet när arbetet utförs av mer än två personer, är

det ofta lämpligt att en person utses till ansvarig för gasarbetet, här kallad

gasledare. Det är viktigt att gasledaren har goda kunskaper om arbete med

bekämpningsmedel i gasform och har erfarenhet av liknande gasarbeten.

Gasledaren bör finnas på en plats som är riskfri för exponering och därifrån

ordna med kontinuerlig kontakt med den personal som arbetar inom områ-

den med exponeringsrisk. Bärbar radiosändare som med ett enkelt hand-

grepp ger kontaktmöjlighet är ett lämpligt sätt att anordna hörselkontakt.

Mobiltelefon är normalt inte lämpligt, om det innebär att man måste ringa

varje gång man vill få kontakt.

Det är viktigt att en fullständig personlig skyddsutrustning finns tillgäng-

lig utanför och i omedelbar närhet till den plats där spridningen sker. Då

kan gasledaren eller någon annan lämplig person gå in i lokalen där sprid-

ning sker och göra akuta insatser vid olycksfall.

Det antal personer som kan anses tillräckligt för att utföra spridningsarbe-

tet, beror på hur omfattande arbetet är och hur lokalerna ser ut från arbets-

och säkerhetssynpunkt. Vid containergasning eller vid arbete med gaskam-

mare, som innebär att man befinner sig utanför gassatt utrymme, kan det

vara lämpligt med två personer. Vid gassättning i lokaler, där arbetet görs

direkt i lokalerna kan ett tillräckligt antal personer vara tre.

Exempel på olika gasformuleringar är

– gas i gasform eller kondenserad till vätska, t.ex. sulfurylfluorid eller

metylbromid. Gasen släpps ut ur gasflaskor, vilket innebär att exponerings-

risk föreligger omedelbart,

AFS 2012:6

18

– bekämpningsmedel i fast form, där t.ex. fosfingas bildas först efter kon-

takt med fukt (vatten) och avges därefter. Detta innebär att exponeringsrisk

för gas föreligger först en tid efter utsättning.

Exempel på arbete med bekämpningsmedel i gasform är utsättning, kon-

troll och utvädring av medlet. Risker finns vid dessa typer av arbete även

vid hantering av oförbrukade förpackningar eller behållare samt kontroll

om förpackningen eller behållaren är tom.

Till 7 § För att underlätta rengöring och underhåll är det lämpligt att välja

betong med lämplig ytbeläggning som golvmaterial.

Ojämnheter och gropar i golvet kan innehålla träskyddsmedel som torkat

in och därför har en starkare koncentration än brukslösningen. Det är därför

viktigt att eventuella gropar och ojämnheter i golvet snarast fylls igen.

Till 10 § Observera att fartyg som bottenmålats utomlands kan vara behand-

lat med antifoulingprodukt som inte får användas vid målning i Sverige och

som kan medföra större risker vid borttagningen än produkt som är tillåten

här.

Det är angeläget att det så långt möjligt används sådan metod för borttag-

ning av antifoulingprodukt att dammbildning undviks. Se även Arbetsmil-

jöverkets föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker.

Borttagning av färg genom blästring kan medföra att särskilt långtgående

skyddsåtgärder behövs. Det är lämpligt att arbetet utförs inom särskilt mar-

kerat område såsom vid sprutapplicering. Det är viktigt att borttagen färg,

färgkontaminerat blästermedel och spolvatten tas om hand på betryggande

sätt.

Vid svetsning och skärning i plåt som är belagd med antifoulingfärg avges

hälsofarlig rök. För att undvika detta bör färgen avlägsnas inom ett område

av 10 cm eller mer från värmningsstället före svetsning eller skärning.

Till 15 § Bekämpningsmedel klass 1 får enligt 46 och 47 §§ förordningen

(2000:338) om biocidprodukter användas endast av personal som upp fyller

särskilda kunskapskrav. Föreskrifter om kunskapskrav meddelas av till-

ståndsmyndigheten. Ett bra sätt att se till att personalen får goda kunska-

per är att den genomgår sådan utbildning som avses i 12 § i Arbetarskydds-

styrelsens föreskrifter om bekämpningsmedel. När det gäller andra än de

personer, som särskilt anges enligt 14 § 2, kan dock kravet på goda kunska-

per tillgodoses även på annat sätt. Bestämmelsen i 15 § innebär att arbets-

givaren eller motsvarande måste förvissa sig om att personalen har tillräck-

19

AFS 2012:6

liga kunskaper. Bestämmelser om utbildning och kunskaper finns även i

3 kap. 3 § arbetsmiljölagen.

Till 20 § I 29 kap. 4 § miljöbalken finns bestämmelser om straff, i form av

böter eller fängelse i högst två år, för den som bryter mot föreskrifter som

regeringen har meddelat med stöd av 14 kap. 8 § miljöbalken om bl.a. han-

tering av och tillstånd för kemiska produkter. Sådana föreskrifter finns i

44–49 §§ förordningen (2000:338) om biocidprodukter. 11–19 §§ i Arbetar-

skyddsstyrelsens föreskrifter om bekämpningsmedel är meddelade med

stöd av biocidförordningen.

Enligt bilagan till förordningen (1998:950) om miljösanktionsavgifter ska

en miljösanktionsavgift om 10 000 kronor tas ut för en överträdelse av 47 §

biocidförordningen genom att använda biocidprodukter i klass 1 utan att

föreskrivna särskilda kunskapskrav för användning av sådana medel är

uppfyllda. Kunskapskraven i 15 § i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om

bekämpningsmedel är meddelade med stöd av 47 § biocidförordningen.

Enligt 29 kap. 4 § miljöbalken ska ansvar enligt samma paragraf inte

dömas ut om gärningen omfattas av en föreskrift som regeringen har med-

delat om skyldighet att betala miljösanktionsavgift.

Detta innebär att överträdelse av kunskapskraven i 15 § Arbetarskydds-

styrelsens föreskrifter om bekämpningsmedel leder till miljösanktionsavgift

men inte till straffansvar enligt miljöbalken. Överträdelse av 12–14 §§ och

17–19 §§ leder till straffansvar enligt 29 kap. 4 § miljöbalken.

Som framgår av 30 kap. 3 § miljöbalken är det tillsynsmyndigheten som

beslutar om miljösanktionsavgift.

AFS 2012:6

20

Arbetsmiljöverket ^· 112 79 Stockholm ^· Tel 010-730 90 00 ^· www.av.se

Utgivare: Anna Middelman

ISBN 978-91-7930-569-7 · ISSN 1650-3163