ARN 1995-2154

Fråga om resebyrå var att anse som resenärens motpart i reseavtalet; tillika fråga om prisavdrag för sämre prestation än vad som avtalats, skadestånd för förlorade semesterdagar och ränteberäkning.

J bokade hos resebyrån en paketresa för fyra personer till Chile och Brasilien. I resebyråns åtagande ingick bokning av två dubbelrum på hotell i Rio. J fick biljetterna dagen före avresan och han hade därför ingen möjlighet att kontrollera hotellbokningen. När resenärerna kom till Rio fanns det inga rum eftersom hotellet inte hade fått betalt för rummen. J och hans medresenärer fick under två nätter tränga ihop sig i ett rum. Till slut lyckades de genom resebyrån ordna två hotellrum. Resenärerna förlorade två semesterdygn på grund av telefonsamtal, telefonpassning, sökande efter hotellrum och flyttning. J yrkade skadestånd med 5 940 kr samt ränta. Beloppet innefattade inbetald kostnad för två dubbelrum i två nätter 1 840 kr, taxiresor i samband med flyttning 100 kr, förlorade semesterdagar 2 dygn x 4 personer x 500 kr.

Resebyrån bestred yrkandet och invände att man endast var återförsäljare av bl.a. researrangören C:s arrangemang. Resebyrån hade betalat hotellkostnaden till researrangören C. Man hade givetvis kontrollerat att krediter och resegarantier var i ordning.

Researrangören C inkom inte med svaromål. Arrangören hade försatts i konkurs.

Nämndens bedömning:

Av utredningen i ärendet framgår att resebyrån till J har sålt en paketresa innefattande flygresor och hotellrum. Resebyrån har hävdat att den inte är part i avtalet med J utan att det är researrangören C som är J:s motpart i paketreseavtalet. På köpnotan avseende den ifrågavarande resan finns emellertid endast resebyrån och J angivna som delaktiga i avtalet. Vid sådant förhållande och då resebyrån inte på annat sätt förmått styrka att resebyrån och J vid avtalets ingående varit överens om att researrangören C i stället för resebyrån skulle vara part i avtalet, finner nämnden att resebyrån är att anse som J:s motpart i avtalet. Resebyrån bär således det ansvar för avtalets riktiga fullgörande som tillkommer näringsidkarsidan.

Näringsidkarsidan har inte fullgjort avtalet på ett nöjaktigt sätt. Vid ankomsten till Rio fick resenärerna inte de hotellrum som de bokat. Resenärerna tvingades till följd härav bo två dygn i ett rum som var avsett för två-tre personer. De har därmed fått en sämre prestation än vad som avtalats. Enligt nämndens mening bör de härför vara berättigade till ett prisavdrag med skäliga ansedda 1 000 kr. På beloppet skall betalas ränta. Av rättsfallet NJA 1985 s. 352 samt förarbetena till räntelagen (1975:635) - se särskilt prop. 1975:102 s. 93 f. och 115 f. samt SOU 1974:28 s. 132 f. - framgår att räntan på det belopp som i detta fall skall återbetalas skall bestämmas med tillämpning av 2 § andra stycket och 5 §räntelagen.

J har yrkat skadestånd för att resenärerna förlorade semesterdagar under två dygn när de bl.a. sökte efter hotellrum. Som närmare framgår av 15 och 16 §§paketreselagen har resenären i vissa fall rätt till skadestånd vid fel i prestationen. Av förarbetena till lagen (se prop. 1992/93:95 s. 88) framgår att om skadestånd skall betalas, torde man vid bestämmande av beloppet få tillämpa allmänna principer om skadestånd vid kontraktsbrott. Resenären skall då ha full ersättning för

den skada han faktiskt lidit. Däri kan bl.a. enligt förarbetena till konsumentköplagen och konsumenttjänstlagen ingå ersättning för exempelvis förlorad rekreation (se prop. 1984/85:110, s. 271 f., och prop. 1989/90:89, s. 41 f.). Nämnden finner att J och hans medresenärer har gått miste om tid i Rio och att de därmed är berättigade till skadestånd med yrkat belopp 4 000 kr. Vidare är de berättigade till ersättning för taxiresor med yrkat belopp 100 kr. På skadeståndsbeloppen skall ränta utgå enligt 4 § andra stycket och 6 §räntelagen (1975:635).