ARN 2010-4253

Grupptalan. En fjärrvärmeleverantör har inte ansetts ha rätt att jämka tidsbundna avtal och införa en avgift för administrativa kostnader, eftersom leverantören borde ha kunnat förutse dessa kostnader när avtalen ingicks. Avgörande i utökad sammansättning 2011-03-14; 2010-4253

Konsumentombudsmannen (KO) yrkade att bolaget skulle ersätta de fjärrvärmekunder som omfattas av grupptalan och som tecknat tidsbundna fjärrvärmeavtal före den 1 januari 2009 med 15 öre per förbrukad kWh fr.o.m. den 1 juli 2009 t.o.m. den dag då avgiftsuttaget för administrationskostnader upphör, dock längst tills de tidsbundna avtalen upphör.

KO menade att bolaget inte haft rätt att införa en administrationsavgift för de berörda kunderna eftersom någon sådan rätt inte finns i avtalen och det inte heller finns grund för jämkning av avtalen.

Bolaget motsatte sig yrkandet med motiveringen att det uppstått ändrade förhållanden som inte var kända då avtalen ingicks, vilket lett till ett missförhållande mellan storleken på bolagets kostnader och kundernas pris. Eftersom kommunen svarat för bolagets administration uppmärksammades inte att administrationskostnaderna ökat och den taxa som tillämpades gentemot kunderna kom att förbli oförändrad under lång tid. Det har funnits skäl att jämka avtalen och på det sättet införa en administrationsavgift även för kunderna med tidsbundna avtal.

Bolaget ifrågasatte även om ärendet kunde prövas som en grupptalan.

Nämnden gjorde följande bedömning.

Kan nämnden pröva tvisten?

Nämnden konstaterar inledningsvis att förfarandet vid prövning av grupptalan hos nämnden, i motsats till vad som gäller för grupprättegång i domstol, bygger på ett s.k. opt out-förfarande. Det innebär en automatisk grupptillhörighet för de konsumenter som ingått sådana avtal som det avtal som nu ska prövas. De konsumenter som omfattas av grupptalan behöver inte namnges, och KO:s anmälan kräver vare sig gruppmedlemmarnas samtycke eller medverkan på annat sätt.

Förutsättningarna för att nämnden ska kunna pröva en grupptalan anges i förordningen (2007:1041) med instruktion för Allmänna reklamationsnämnden. Enligt 3 § får myndigheten pröva konsumenttvister mellan en grupp konsumenter och en näringsidkare om 1. det finns flera konsumenter som kan antas ha anspråk mot näringsidkaren på väsentligen likartade grunder, 2. tvisterna rör förhållanden som får prövas av myndigheten, och 3. en prövning av tvisterna är motiverad från allmän synpunkt.

Bolaget har vidgått att det är fråga om cirka 200 kunder som inte har tecknat de nya avtal som bolaget erbjudit, och som därmed fortfarande får fjärvärmeleverans enligt de avtal som tvisten handlar om. Nämnden finner att dessa personer måste antas ha anspråk mot bolaget på väsentligen likartade grunder.

Nämnden konstaterar härefter att tvisten rör förhållanden som får prövas av nämnden.

Nämnden finner vidare att det framstår som mer processekonomiskt med en grupptalan än att var och en av de berörda konsumenterna enskilt ska föra sin talan. En prövning av grupptalan är därför motiverad från allmän synpunkt.

Nämnden anser således att förutsättningarna för grupptalan är uppfyllda och att KO:s grupptalan omfattar de konsumenter som KO har uppgett, dvs. de som har tecknat tidsbundna avtal om fjärrvärme före den 1 januari 2009 och som inte har godtagit bolagets erbjudande att teckna nya avtal.

Bolaget har gjort gällande att den omständigheten att KO har yrkat återbetalning, trots att den enskilde konsument som KO hänvisat till i sin grupptalan inte betalat den höjda avgiften, talar för att nämnden inte kan pröva ärendet. Enligt nämndens bedömning måste KO:s yrkande anses omfatta såväl krav på återbetalning av den administrationsavgift som redan är betald som krav på betalningsbefrielse för obetalda avgifter och avgifter som bolaget har för avsikt att debitera under resterande avtalsperiod. Yrkandets utformning utgör därför enligt nämndens mening inget hinder för nämndens prövning av ärendet.

Ger avtalen som ingicks före den 1 januari 2009 bolaget rätt att ta ut ersättning för bolagets administrativa kostnader?

Parterna är överens om att avtalen enligt sin ordalydelse inte ger bolaget rätt till ersättning för administrativa kostnader.

Kan bolaget få avtalsvillkoren jämkade enligt 36 § avtalslagen ?

Bolaget har gjort gällande att det har rätt att ta ut en administrationsavgift med stöd av 36 § avtalslagen. Enligt bolaget har avtalen blivit oskäliga eftersom förhållandena ändrats på grund av att bolaget fått ökade kostnader för sin administration.

Nämnden gör följande bedömning. En avtalsrättslig utgångspunkt är att avtal ska tillämpas enligt parternas avsikt då avtalet träffades. Ibland kan det dock på grund av olika omständigheter finnas skäl att jämka eller åsidosätta ett avtal med stöd av 36 § avtalslagen. Av denna bestämmelse framgår att ett avtalsvillkor får jämkas eller lämnas utan avseende, om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Om villkoret har sådan betydelse för avtalet att det inte skäligen kan krävas att detta i övrigt ska gälla med oförändrat innehåll, får avtalet jämkas även i annat hänseende eller i sin helhet lämnas utan avseende. I bestämmelsen anges också att särskild hänsyn ska tas till behovet av skydd för den som i egenskap av konsument eller annars intar en underlägsen ställning i avtalsförhållandet.

Enligt bolaget är det inte fråga om att ett befintligt avtalsvillkor i sig är oskäligt, utan om att tillämpningen av ett befintligt avtalsvillkor leder till ett oskäligt resultat för bolaget. Av förarbetena till 36 § avtalslagen (prop. 1975/76:81) framgår att bestämmelsen inte enbart är avsedd att bli tillämplig i situationer där ett avtalsvillkor är oskäligt, utan även när tillämpningen av ett avtalsvillkor skulle leda till ett oskäligt resultat. Det innebär att jämkning i ett fall som detta är möjlig. Att särskild hänsyn ska tas till behovet av skydd för den som intar en underlägsen ställning i avtalsförhållandet påverkar inte den bedömningen, även om utrymmet för jämkning till förmån för en näringsidkare är mindre och starkt begränsat.

Frågan är alltså om bolaget haft rätt att jämka avtalet på grund av ändrade förhållanden.

Som huvudregel måste en avtalspart ta konsekvenserna av sina misstag i samband med ett avtals ingående. Det innebär att en avtalspart normalt sett inte kan åberopa förutsättningsfel eller felaktiga förväntningar som skäl för att undgå sina förpliktelser. Vid en bedömning av om ändrade förhållanden ändå kan utgöra skäl för jämkning av ett avtal, bör man väga in vad som ligger eller bort ligga inom avtalspartens kontroll.

Den ökning av administrationskostnaderna som bolaget åberopat som grund för jämkning kan enligt nämnden inte anses vara en sådan oväntad förändring av förhållandena som legat utanför bolagets kontroll. Bolaget kan inte heller ursäktas för att det inte uppmärksammat kostnadsposten i samband med avtalstecknandet. Det borde ha varit möjligt för bolaget att förutse kostnadsökningen. Kostnadsökningen är därmed en sådan omständighet som legat inom bolagets kontroll och som bolaget borde ha räknat med. Det är även värt att framhålla att det är fråga om tidsbundna avtal. Nämnden konstaterar att en anledning till att en konsument väljer att ingå ett tidsbundet avtal om ett visst pris är att han eller hon vill försäkra sig om att inte drabbas av oväntade prisökningar under avtalstiden. Det krävs mycket för att en näringsidkare ska kunna frångå ett sådant avtal – den självklara utgångspunkten är att det ursprungliga avtalet ska respekteras. Dessa omständigheter leder till bedömningen att bolaget inte har rätt att åsidosätta de ursprungliga prisvillkoren och ersätta dessa med ett annat med stöd av 36 § avtalslagen.

Vilken betydelse har det att vissa konsumenter har betalat avgiften utan protest?

Bolaget har invänt att KO:s uppdrag inte omfattar de konsumenter som har betalat avgiften utan att protestera mot den. Enligt nämnden kan invändningen också uppfattas som att bolaget menar att de konsumenter som har betalat avgiften utan protest har godkänt avtalsändringen och därmed inte har rätt till återbetalning, eftersom de genom sin passivitet ingått ett nytt avtal.

Enligt allmänna principer om bevisbördans placering ska den som påstår att ett avtal med ett visst innehåll har träffats, i detta fall bolaget, bevisa sitt påstående. De ursprungliga fjärrvärmeavtalen har ingåtts skriftligen och undertecknats av både kunden och en företrädare för bolaget. Eftersom de ursprungliga avtalen har ingåtts i skriftlig form är det enligt nämnden rimligt att ställa krav på att en avtalsändring också ska dokumenteras skriftligen. Om ett avtal ska ändras är det också av största vikt att tydlig information om detta ges till motparten på förhand. Nämnden anser att den information bolaget har tillhandahållit, och som givits in i ärendet, har varit otydlig och otillräcklig. Konsumenterna har såvitt framkommit inte heller, varken tillsammans med fakturorna eller på annat sätt, tillräckligt tydligt informerats om att avgiften höjts. Sammantaget anser nämnden att bolaget inte har bevisat att det träffat bindande avtal om att administrationsavgift ska debiteras de konsumenter som har betalat avgiften utan att protestera. Konsumenterna kan alltså, genom att ha betalat utan protest, inte anses ha godkänt avtalsändringen och har därmed inte blivit bundna att betala avgiften. Med hänsyn till detta bör samtliga berörda konsumenter ha rätt att få full ersättning för, eller betalningsbefrielse från, den debiterade administrationsavgiften.

Sammanfattande bedömning

Nämndens slutsats är att bolaget ska rekommenderas att betala tillbaka, samt avstå från krav på betalning, för administrationskostnader under avtalsperioden. Bolaget bör även betala ränta på de belopp som ska återbetalas enligt 6 § räntelagen. Räntan ska betalas från den dag som infaller 30 dagar efter det att borgenären, i detta fall KO, har framställt krav på ersättning och

lagt fram tillräcklig utredning. KO gav in sin ansökan om grupptalan till nämnden den 11 juni 2010. Ränta ska därför utgå fr.o.m. den 11 juli 2010 till dess betalning sker.