JK 3148-01-40

Bakgrund

I en konkursansökan som kom in till Malmö tingsrätt den 19 november 1999 uppgavs som sökande MC, företrädd av ombudet advokaten MW, och som motpart Swedish-International Spare Parts AB, Box 65, 232 21 Arlöv. Till denna ansökan var inte något registreringsbevis avseende konkursgäldenären fogat. I ansökan angavs gäldenärens organisationsnummer till 556491-0809.

Den 22 november 1999 registrerade tingsrätten konkursansökningen i sitt datoriserade målhanteringssystem (MÅHS). Gäldenärens organisationsnummer angavs till 556491-0809, dvs. enligt ansökan. Påföljande dag förelade rätten ingivaren, advokaten MW, skriftligen att snarast komplettera ansökningen med dels fullmakt att företräda MC, dels registreringsbevis för konkursgäldenären. Begärda kompletteringar kom in till rätten den 30 november 1999 och den 1 december 1999 kallades sökanden och konkursgäldenären till förhandling.

Vid månadsskiftet november/december 1999 kopierade tingsrätten samtliga ärendeförteckningar avseende inkomna konkursärenden under november 1999. Ärendeförteckningarna skickades därefter den 2 december 2000 till de kreditupplysningsföretag som vid denna tidpunkt hade en stående beställning. Dessa företag var UC AB, KreditFakta Kreditupplysningar i Norden AB och Dun & Bradstreet Sverige AB.

Swedish-International Spare Parts AB försattes av tingsrätten i konkurs den 14 februari 2000, och den 26 oktober 2000 anmälde konkursförvaltaren att konkursen kunde skrivas av enligt 10 kap. 1 § konkurslagen.

I slutet av oktober 2000 uppmärksammade SWEAB Elteknik AB tingsrätten på att ifrågavarande tre kreditupplysningsföretag hade registrerat konkursansökan mot Swedish-International Spare Parts AB under SWEAB Elteknik AB:s organisationsnummer. Med anledning härav rättade tingsrätten organisationsnumret på ärendeförteckningen till 556491-0890 och tillskrev den 30 oktober 2000 de berörda kreditupplysningsföretagen om det felaktiga numret på den tidigare utlämnade förteckningen.

I konkursbeslutet samt i de annonser och underrättelser som utgick i samband med detta beslut har rätt organisationsnummer angetts.

Tingsrätten skrev den 31 oktober 2000 av konkursen mot Swedish-International Spare Parts AB.

Anspråket m.m.

SWEAB Elteknik AB (SWEAB) har genom ombudet advokaten ML i en skrivelse hit begärt skadestånd av staten för ren förmögenhetsskada med 50 000 kr och för ombudskostnader med 34 600 kr (exklusive moms). Som grund härför har bolaget gjort gällande, såsom grunden slutligen preciserats, att Malmö tingsrätt förfarit felaktigt eller försumligt genom att inte vid registreringen av den inkomna konkursansökningen mot Swedish-International Spare Parts AB kontrollera att det uppgivna organisationsnumret tillhörde det bolaget. Till följd härav kom det inregistrerade numret i stället att avse SWEAB och lämnas ut till tre kreditupplysningsföretag. Under tiden december 1999 - oktober 2000 fanns uppgiften om konkursansökningen antecknad i dessa företags register. SWEAB har därigenom ansett sig ha gått miste om affärsprojekt och den begärda ersättningen för förmögenhetsskada bygger på en uppskattad inkomstförlust.

Malmö tingsrätt har yttrat sig över anspråket och därvid anfört i huvudsak följande.

"När konkursansökningen kom in till tingsrätten måste den naturligtvis registreras. Så skedde också och databilden i målhanteringssystemet kom därmed att innehålla samma felaktighet som konkursansökningen. Den felaktiga uppgiften kom sedan att vidarebefordras till de tre kreditupplysningsföretagen genom att kopior av ärendeförteckningsbladet lämnades ut till dem. Så långt kan tingsrätten knappast anses ha gjort sig skyldig till någon försumlighet. Tingsrätten fullgjorde bara sin skyldighet att registrera ansökningen och att enligt offentlighetsprincipen lämna ut en allmän handling.

Under den fortsatta handläggningen av konkursärendet uppmärksammades, sedan begärd komplettering kommit in, att det uppgivna bolagsregistreringsnumret var felaktigt. De tre kreditupplysningsföretagen underrättades emellertid inte om detta förrän långt senare. Frågan är om detta kan läggas tingsrätten till last som fel eller försummelse.

Någon författningsenlig skyldighet att lämna en sådan underrättelse torde inte finnas. Däremot kan man hävda att tingsrätten snarast möjligt borde ha underrättat kreditupplysningsföretagen i enlighet med allmänna principer om de statliga myndigheternas serviceskyldighet. Uppenbarligen har man, när felaktigheten upptäcktes under handläggningen av konkursärendet, inte tänkt på att den felaktiga uppgiften tidigare lämnats ut till de tre kreditupplysningsföretagen. Jag ifrågasätter emellertid om denna underlåtenhet kan betraktas som skadeståndsgrundande oaktsamhet. Oavsett hur man ser på frågan om oaktsamhet har enligt min mening SWEAB Elteknik AB inte visat att det har lidit någon skada."

SWEAB har kommit in med synpunkter.

Gällande regler

Staten skall enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen bl.a. ersätta ren förmögenhetsskada, som vållas genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i verksamhet för vars fullgörande staten svarar.

Vid handläggningen av mål och ärenden hos tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen gäller förordningen (1996:271) om mål och ärenden i allmän domstol. Förordningen gäller dock inte hos inskrivningsmyndigheterna. I 2 § nämnda förordning anges att varje mål och ärende skall registreras samt att registreringen sker i dagböcker eller enligt, såvitt nu är av intresse, dåvarande förordningen (1986:104) om registerföring vid allmänna domstolar med hjälp av automatisk databehandling. Av den sistnämnda förordningen följer att ett av de övergripande tillämpningsområdena är registerföring med hjälp av automatisk databehandling av mål och ärenden samt att registret bl.a. får innehålla uppgifter om enskild part, partsställning och personnummer/organisationsnummer.