JK 3897-00-42

Markus N bodde några månader år 1996 i Trelleborg med adress Pilegränden 2 C. Hans förenklade deklaration det året blev korrekt förtryckt med den adressen. Markus N flyttade från Trelleborg hösten 1996 och gjorde i samband med flyttningen en korrekt anmälan om flyttning till folkbokföringen.

Adressen i Trelleborg kom att stå kvar i skattemyndighetens register. I Markus N:s skattekonto noterades adressen som en särskild utbetalningsadress. Detta fick till följd att Markus N:s deklarationsblankett för inkomståret 1998 förtrycktes med adressen i Trelleborg (och inte kom honom till handa i tid) samt att återbetalningen av överskjutande skatt efter 1999 års taxering också gick dit med följd att den kom att returneras till skattemyndigheten.

I en skrivelse till Skattemyndigheten i Malmö har Markus N, genom sin mor Elisabet N, begärt ersättning med sammanlagt 5 200 kr, varav 2 000 kr avser förseningsavgift, 200 kr ränta för ej i rätt tid utbetalad överskjutande skatt, 1 500 kr kostnader i samband med omprövning av hans taxering 1999 och 1 500 kr ersättning för skada på grund av felaktiga uppgifter i folkbokföringsregistret.

Skattemyndigheten har överlämnat ärendet till Riksskatteverket som i sin tur med ett yttrande överlämnat ärendet hit.

Skattemyndigheten (SKM) beslutade den 19 juni 2000 dels att undanröja den förseningsavgift på 2 000 kr som påförts Markus N, dels att bevilja honom kostnadsersättning med 1 000 kr enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. (ersättningslagen) för hans kostnader i samband med omprövning av taxeringsbeslut avseende 1999 års taxering.

I sitt yttrande har Riksskatteverket (RSV) bl.a. anfört följande.

"I sak delar RSV SKM:s bedömning att den felaktiga uppgiften i folkbokföringsregistret om Markus N:s adress utgör ett fel som grundar skadeståndsskyldighet enligt 23 § datalagen. Markus N är därför berättigad till ersättning för den skada som han lidit på grund av det inträffade.

Vad gäller Markus N:s skadeståndsanspråk får RSV anföra följande.

Förseningsavgiften på 2 000 kr har undanröjts av SKM. Myndigheten har vidare beviljat Markus N ersättning med 1 000 kr enligt ersättningslagen för kostnader i samband med omprövning av hans taxering 1999. Han får därför anses tillgodosedd för de kostnader som han haft i samband med omprövning av hans taxering 1999.

Beloppet 200 kr utgör enligt Elisabet N ränta i fyra månader på summan av förseningsavgiften, 2 000 kr, och "överskjutande skatt", 1 169 kr, beräknad efter en räntesats på 19 procent.

Av utdrag ur Markus N:s skattekonto den 6 december 1999 framgår att han den 28 november 1999 påförts förseningsavgift med 2 000 kr och att överskottet på kontot uppgick till 1 156 kr. Detta belopp har utbetalats till honom den 4 december 1999. Beloppet har emellertid kommit i retur den 17 december 1999. Den 21 mars 2000 har ett belopp på 1 169 kr utbetalats till Markus N. Detta belopp inkluderar det tidigare överskottet på 1 156 kr. Efter beslutet den 19 juni 2000 att undanröja förseningsavgiften har samma dag beloppet 2 000 kr återbetalats till Markus N.

Ränta har i sedvanlig ordning beräknats på Markus N:s skattekonto i enlighet med skattebetalningslagens (1997:483) regler.

Felet i folkbokföringsregistret kan antas ha medfört obehag och besvär för Markus N. RSV tillstyrker därför att han medges ersättning för detta med skäligt belopp."

Markus N har härefter beretts tillfälle att lämna ytterligare synpunkter i ärendet.

Folkbokföringsregistret har innehållit en felaktig uppgift om Markus N. Jag delar Riksskatteverkets bedömning att han därför är berättigad till ersättning med stöd av datalagens bestämmelser för den skada han drabbats av till följd av den felaktiga registreringen av uppgiften.

Förseningsavgiften har genom ett beslut från skattemyndigheten den 19 juni 2000 nedsatts till 0 kr. Någon ersättning i den delen kan således inte utgå.

Markus N:s rätt till kompensation för de kostnader som uppkommit för honom till följd av begäran om omprövning av taxeringen för år 1999 har redan prövats enligt ersättningslagens bestämmelser. Han har därvid erhållit skälig ersättning för dessa kostnader. Inte heller i denna del kan därför någon ersättning utges här.

Beträffande begäran om ränta kan konstateras att Markus N har erhållit intäktsränta (1,8 %) enligt skattebetalningslagens (1997:483) bestämmelser. För vissa perioder har emellertid ränta inte kunnat utgå. Räntelagens (1975:635) regler är inte tillämpliga på det skatterättsliga området. Ränta kan emellertid utgå som skadestånd. I Justitiekanslerns skadereglerande praxis brukar skadan i sådana fall beräknas motsvara den ränta som vederbörande kunde ha erhållit om medlen gjorts räntebärande i bank.

Det får anses klarlagt att 3 156 kr (1 156 kr + 2 000 kr) skulle ha utbetalats till Markus N den 4 december 1999 om folkbokföringsregistret innehållit riktiga adressuppgifter.

Intäktsränta har beräknats från den 17 december 1999 fram till utbetalningsdatum den 22 mars 2000. Markus N har således gått miste om ränta den 4 - 17 december 1999 på beloppet 1 156 kr.

Förseningsavgiften, 2 000 kr, har krediterats Markus N:s skattekonto och ränta har beräknats från den 29 februari 2000 fram till utbetalningsdagen den 20 juni 2000. I den delen har Markus N gått miste om ränta från den 4 december 1999 - 29 februari 2000 på beloppet 2 000 kr.

Markus N:s skada i denna del är obetydlig. Jag finner skäligt att kompensera honom för ränteförlusten med 25 kr.

Folkbokföringsregistret har innehållit en felaktig adressuppgift angående Markus N från slutet av 1996 och fram till 2000. Jag medger ersättning med begärt belopp, 1 500 kr, för det lidande som den felaktiga registreringen orsakat.

Ärendet är härmed avslutat.