JK 4837-15-30

Justitiekanslern beslutar att inte inleda förundersökning eller vidta någon annan åtgärd med anledning av affischer och banderoller som satts upp i Östermalms tunnelbanestation (kampanj från Sverigedemokraterna)

Justitiekanslerns beslut

De anmälda uttalandena kan inte antas innefatta något som utgör tryckfrihetsbrott. Justitiekanslern inleder därför inte någon förundersökning.

Justitiekanslern är inte behörig att utöva tillsyn över AB Storstockholms lokaltrafik (SL) och vidtar inte heller i övrigt någon ytterligare åtgärd.

Justitiekanslern har tagit emot ett stort antal anmälningar riktade mot affischer och banderoller som satts upp i Östermalms tunnelbanestation. Dessa ingår som del i en kampanj som drivs av Sverigedemokraterna. På en av affischerna avbildas en person som sover utomhus tillsammans med texten ”Sweden should do better than this!”.

På banderollerna finns bl.a. följande text.

”SORRY ABOUT THE MESS HERE IN SWEDEN.” “WE HAVE A SERIOUS PROBLEM WITH FORCED BEGGING!” “INTERNATIONAL GANGS PROFIT FROM PEOPLE’S DESPERATION.” “OUR GOVERMENT WON’T DO WHAT’S NEEDED.” “BUT WE WILL! AND WE’RE GROWING AT RECORD SPEED.” “WE ARE THE OPPOSITION AND WE PROMISE REAL CHANGE!” “WE ARE THE SWEDEN DEMOCRATS!” “WELCOME BACK TO A BETTER SWEDEN IN 2018!”

I de inkomna anmälningarna uttrycker anmälarna sin ilska, bestörtning och oro över innehållet i kampanjmaterialet. Många anmälare ställer allmänna frågor om gränserna för vad som är tillåtet. Flera anmälare gör gällande att uttalandena innefattar tryckfrihetsbrottet hets mot folkgrupp. Några anmälare begär att Justitiekanslern ska utöva tillsyn över AB Storstockholms lokaltrafik (SL). Andra vill att Justitiekanslern ska fatta beslut för att påverka bolagets hantering av kampanjen.

De uttalanden som görs på anmälda affischer och banderoller innefattar inte något tryckfrihetsbrott

Justitiekanslern är åklagare i mål om tryckfrihetsbrott. De anmälda affischerna och banderollerna är av allt att döma tryckta och det är därmed Justitiekanslern som ska pröva frågan om de uttalanden som finns på affischerna och banderollerna kan antas utgöra brott.

Det tryckfrihetsbrott som det skulle kunna vara fråga om är hets mot folkgrupp. Det brottet innebär att någon hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning.

Den i våra grundlagar fastlagda principen om yttrandefrihet är en grundpelare i vår demokrati och en förutsättning för fri debatt och åsiktsbildning. När Justitiekanslern ska pröva frågan om ett uttalande kan vara ett tryckfrihetsbrott ska också den s.k. instruktionen i 1 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen särskilt beaktas. Där sägs bl.a. att den som har att vaka över efterlevnaden av grundlagarna ska tänka på att tryckfriheten utgör grundval för ett fritt samhällsskick.

Att det finns olika åsikter om det befogade i ett uttalande eller att ett visst påstående är osakligt eller direkt felaktigt saknar betydelse för frågan om yttrandet är straffbart. Även för yttranden om en viss grupp som av en bred allmänhet uppfattas som stötande eller direkt missvisande finns det ett vidsträckt utrymme (jfr Holmqvist m.fl., Brottsbalken – En kommentar, s. 16:36 f., och Axberger, Tryckfrihetens gränser, s. 209 f.). Alla förnedrande eller nedsättande uttalanden är därför inte att bedöma som hets mot folkgrupp. Yttrandefriheten innebär att sådana yttranden istället ska bemötas med motargument i en öppen och fri debatt.

Bedömningen av om ett yttrande eller något annat meddelande utgör straffbart hets mot folkgrupp ska också göras med tillämpning av de principer och bedömningar som Europadomstolen har utvecklat i sin praxis (jfr NJA 2007 s. 805 I och II). Ett uttalande kan inte anses brottsligt om detta skulle innebära ett oproportionerligt intrång i yttrandefriheten. Och yttrandefriheten kan då innefatta även rätten att framföra sådan information och sådana åsikter och tankar som kränker, chockerar eller stör.

Vid en prövning mot den här bakgrunden gör jag följande bedömning.

Det är tveksamt om de uttalanden som finns på affischerna och banderollerna kan anses riktade mot en viss folkgrupp eller grupp av personer i den mening som straffstadgandet kräver. Även om så skulle vara fallet når uttalandena, med beaktande av de yttrandefrihetsrättsliga hänsyn som beskrivits ovan, inte upp till en sådan nivå av missaktning som krävs för att brott ska föreligga.

De aktuella affischerna och banderollerna innefattar således inte något straffbart hets mot folkgrupp. De kan inte heller, såvitt kan bedömas, innefatta något annat tryckfrihetsbrott. Förundersökning ska därför inte inledas.

Någon tillsyn eller annan åtgärd från Justitiekanslern är inte aktuell

SL är inte en myndighet och frågor om vilken reklam eller annan information som ska få anslås i tunnelbanan har inte samband med någon myndighetsutövning. Justitiekanslern kan därför inte utöva någon tillsyn över SL. Justitiekanslern har inte heller någon behörighet att besluta om bolagets hantering av Sverigedemokraternas kampanj. Det anmälarna begärt i dessa avseenden kan alltså inte föranleda någon åtgärd här.