Bastubadarprincipen

Rättsprincip som slogs fast av Arbetsdomstolen i AD 1978 nr 89 med innebörden att en särskilt ingripande omplacering p.g.a. personliga skäl kräver godtagbara skäl.

Fallet rörde en arbetstagare som var anställd i ett företag inom pappersindustrin. Bland hans arbetsuppgifter ingick att övervaka en ångpanna. Sedan arbetstagaren blivit påkommen med att bada bastu under arbetstid omplacerades han till okvalificerade arbetsuppgifter, vilket även innebar en ändring av arbetstiderna och sänkta löneförmåner.

Huvudfrågan i målet rörde huruvida arbetsgivaren i och med omplaceringen hade handlat i strid mot lag eller avtal. Arbetstagarorganisationen yrkade i målet att omplaceringen skulle ses som:

1. ett avskedande,
2. en provocerad uppsägning, eller i sista hand
3. en disciplinär åtgärd i strid med 62 § MBL.

Arbetsdomstolen fann dock att omplaceringen inte föll in under någon av dessa punkter men fastslog i stället att "en särskilt ingripande omplacering p.g.a. personliga skäl kräver godtagbara skäl", vilket efter detta rättsfall kom att benämnas som bastubadarprincipen.

En särskilt ingripande omplacering kan dock accepteras om arbetsgivaren kan visa godtagbara skäl till omplaceringen. Exempel på detta är samarbetssvårigheter, allvarliga konflikter eller om arbetsgivaren har varit tvungen att omplacera en arbetstagare p.g.a. sexuella trakasserier enligt diskrimineringslagen.

Bastubadarprincipen utgör en arbetsrättslig grundsats och är även en dold kollektivavtalsklausul. Den är dock en undantagsmöjlighet och ska tillämpas restriktivt.

Bastubadarprincipen har tillämpats i AD 2006:12 där godtagbara skäl för omplacering inte ansågs föreligga.