Om vissa inkomstförstärkningar på statsbudgeten, m. m. (prop. 1985/86:140)

Skatteutskottets betänkande 1985/86:38

om vissa inkomstförstärkningar på statsbudgeten, m. m. (prop. 1985/86:140)

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens förslag om vissa höjningar av den allmänna energiskatten, en fördubbling av omsättningsskatten på värdepapper och en begränsning av representationsavdraget. Samtidigt behandlas vissa motioner från den allmänna motionstiden angående energibeskattningen. Utskottet tillstyrker propositionen med vissa detaljändringar gällande naturgas och gasol och föreslår dessutom en möjlighet till dispens från kolskatten för värmeverk. På dessa områden tillstyrks vissa motionsyrkanden. I övrigt avstyrker utskottet motionerna.

Reservationer har avgivits avseende energiskattehöjningarna på olja, kol och gasol av å ena sidan moderata samlingspartiet och folkpartiet, å andra sidan vänsterpartiet kommunisterna som också reserverat sig till förmån för en sänkning av energiskatten på naturgas. Vidare har moderata samlingspartiet och folkpartiet reserverat sig gemensamt angående underlaget för nedsättning av energiskatten för viss industri och var för sig i fråga om principerna för energibeskattningen. Vad i övrigt gäller energibeskattningen har centern reserverat sig i fråga om beskattningen av etanol och vänsterpartiet kommunisterna då det gäller vattenkraftsskatten.

När det gäller höjningen av skatten på värdepapper och begränsningen av representationsavdraget har reservationer avgivits av å ena sidan samtliga borgerliga partier, å andra sidan vänsterpartiet kommunisterna. Moderata samlingspartiet och folkpartiet har också reserverat sig beträffande övriga frågor som har samband med omsättningsskatten på värdepapper. Frågan om att belägga ersättningar från vinstandelsstiftelser med arbetsgivaravgift har föranlett en gemensam borgerlig reservation. Vidare har vänsterpartiet kommunisterna förordat en höjning av skatten på tobak.

Särskilda yttranden har avgivits av moderata samlingspartiet och folkpartiet avseende kilometerskatten för dieseldrivna personbilar och dessutom av folkpartiet rörande tobaksskatten.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1985/86:140 att riksdagen antar de vid propositionen fogade förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,

2. lag om ändring i lagen (1973:1216) om särskild avgift för oljeprodukter 1 och kol.

SkU

1985/86:38

1 Riksdagen 1985186. 6 sami Nr 38

3. lag om ändring i lagen (1983:1104) om särskild avgift för elektrisk kraft från kärnkraftverk,

4. lag om ändring i lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper,

5. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).

I propositionen föreslås att skatten höjs på eldningsolja och motorbrännolja från 411 till 610 kr. per m\ på kolbränslen från 140 till 305 kr. per ton, på naturgas från 308 till 460 kr. per 1 000 m3 och på den gasol som används för annat än motordrift och stadsgasframställning från 125 till 550 kr. per ton. De särskilda avgifterna för oljeprodukter och kol samt elektrisk kraft från kärnkraftverk föreslås få karaktären av skatter i stället för avgifter. Den ändrade karaktären på avgifterna bör träda i kraft den 1 juli 1986. Ändringarna i övrigt föreslås träda i kraft den 1 januari 1987.

I propositionen föreslås vidare att omsättningsskatten på värdepapper fördubblas och utvidgas till att omfatta också vissa andra värdepapper, däribland s. k. köpoptioner. Dessa ändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 1986.

En begränsning av rätten till avdrag för utgifter för representationsmåltider föreslås också. Avdrag skall normalt inte medges med större belopp än som motsvarar skäliga utgifter för lunch. Begränsningen i avdragsrätten är avsedd att gälla i fråga om representation som utövas efter utgången av år 1986.

Lagförslagen har följande lydelse.

SkU 1985/86:38

1¶Förslag till Lag om ändring i lagen (1957: 262) om allmän energiskatt

Härigenom föreskrivs att bilaga 1 till lagen (1957:262) om allmän energiskatt' skall ha följande lydelse.

Bilaga 1 till lagen (1957: 262) om allmän energiskatt2

Nuvarande lydelse

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas

Tulltaxe- Bränsle Skattesats

nummer

ur 27.01,

eller

27.04¶Kolbränslen 140 kr. per ton

ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör drift av

snabbgående dieselmotorer 411 kr. perm3

ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor 411 kr. per m’

ur 27.11 Naturgas 308 kr. per 1 000 nr’

ur 27.11 eller

38.19¶Gasol som används för

a) motordrift 92 öre per liter

b) framställning av stadsgas 24 kr. per ton

c) annat ändamål än motordrift eller stadsgasframställning 125 kr. per ton.

Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans fakturerade volym. Kan skatten icke beräknas på sådant sätt eller sker fakturering annorledes än enligt vedertagna grunder, äger beskattningsmyndigheten fastställa grunder för beräkning av volymen.

1¶Lagen omtryckt 1984:994.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975: 272.

2 Senaste lydelse 1985: 1030.

SkU 1985/86:38

3¶Föreslagen lydelse

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas

Tulltaxe- Bränsle Skattesats

nummer

ur 27.01,

eller

27.04¶Kolbränslen 305 kr. per ton

ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör drift av

snabbgående dieselmotorer 610 kr. per m3

ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor 610 kr. per m’

ur 27.11 Naturgas 460 kr. per 1 000 m1

ur 27.11 eller

38.19¶Gasol som används för

a) motordrift 92 öre per liter

b) framställning av stadsgas 24 kr. per ton

c) annat ändamål än motordrift eller stadsgasframställning 550 kr. per ton.

Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans fakturerade volym. Kan skatten icke beräknas på sådant sätt eller sker fakturering annorledes än enligt vedertagna grunder, äger beskattningsmyndigheten fastställa grunder för beräkning av volymen.

Denna lag träder i kraft den I januari 1987.

SkU 1985/86:38

2 Förslag till

SkU 1985/86:38

Lag om ändring i lagen (1973: 1216) om särskild avgift för oljeprodukter och kol

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:1216) om särskild avgift för oljeprodukter och kol1 dels att i I § ordet ”avgift” skall bytas ut mot ”skatt”, dels att i 2 § ordet ”avgift” skall bytas ut mot ”skatt enligt denna lag”, dels att lagens rubrik skall ha följande lydelse.

Lag om särskild skatt för oljeprodukter och kol

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

1¶Lagen omtryckt 1984:995.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1983: 1103.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1983: 1104) om särskild avgift för elektrisk kraft från kärnkraftverk

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:1104) om särskild avgift för elektrisk kraft från kärnkraftverk1

dels att ordet ”avgift” i olika böjningsformer skall bytas ut mot "skatt” i motsvarande form, dels att lagens rubrik skall ha följande lydelse.

Lag om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

SkU 1985/86:38

' Lagen omtryckt 1984: 165.

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1983: 1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper

Härigenom föreskrivs att 1, 3 och 4 §§ lagen (1983: 1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 8

Till staten skall enligt denna lag Till staten skall enligt denna lag

erläggas skatt på omsättning av ak- erläggas skatt på omsättning av

tier, konvertibla skuldebrev, skul- I. aktier,

debrev förenade med optionsrätt 2. konvertibla skuldebrev,

till nyteckning, interimsbevis, leck- 3. skuldebrev förenade med op ningsrättsbevis,

optionsbevis och tionsrätt till nyteckning, delbevis. Med omsättning avses 4. skuldebrev förenade med op köp

och byte. tionsrätt till köp av aktier,

5. teckningsbevis,

6. interimsbevis,

7. emissionsbevis,

8. inköpsrättsbevis,

9. optionsbevis,

10. köp- och säljoptioner, som avser aktier elter konvertibla skuldebrev.

Med omsättning avses köp och byte.

3 §2

Skattskyldig är fondkommissionär som sluter avtal om omsättning av värdepapper som avses i 1 8 eller medverkar till ett sådant avtal. Om den för vars räkning kommissionären medverkar inte är bosatt i Sverige skall skatt inte erläggas för hans led när omsättningen avser utländska värdepapper.

Vid omsättning där fondkommissionär inte medverkar är den skattskyldig som är bosatt i Sverige och som under ett halvt kalenderår omsätter värdepapper som avses i 1 8 till ett värde av minst 500000 kronor.

I fråga om var en person skall anses vara bosatt tillämpas för en fysisk person punkt I av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen 11928:370) och för en juridisk person I § valutaförordningen (1959:262).

Vid överlåtelse som avses i 2 8 4 mom. nionde stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall skatt inte utgå.

SkU 1985/86:38

1¶Lagen omtryckt 1984: 164.

2 Senaste lydelse 1985: 1024.

7¶Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:38

Skatten utgår med fem promille av överiåtelsesumman (vederlaget). I vederlaget inräknas inte courtage, därmed jämförlig ersättning eller skatt. Har vederlaget bestämts i utländskt myntslag räknas det om till svenska kronor enligt bankernas noterade säljkurs på avslutsdagen.

Skatten utgår med en procent av överlåtelsesumman (vederlaget). När en aktie omsätts på grund av att en köpoption som avses i 1 § första stycket 10 utnyttjas (löses) utgörs dock vederlaget i stället av aktiens lägsta noterade säljkurs på avslutsdagen, om detta värde är högre än överlåtelsesumman.

I vederlaget inräknas inte courtage, därmed jämförlig ersättning eller skatt. Har vederlaget bestämts i utländskt myntslag räknas det om till svenska kronor enligt bankernas noterade säljkurs på avslutsdagen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

5¶Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom föreskrivs att punkt 1 av anvisningarna till 20 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Anvisningar

till 20 §

l.1 Till skattskyldigs levnadskostnader, för vilka avdrag enligt denna paragraf ej medges, räknas bland annat premier för egna personliga försäkringar och avgifter till kassor, föreningar och andra sammanslutningar, i vilka den skattskyldige är medlem. Avdrag får dock göras för sådana premier och avgifter i den omfattning som anges i 25 § 1 morn., 33 § och 46 § 2 mom. samt punkt 2 av anvisningarna till 22 §, punkt 9 av anvisningarna till 29 § och punkt 6 av anvisningarna till 33 §.

Utgifter för representation och liknande ändamål är att hänföra till omkostnader i förvärvskälla endast om de har omedelbart samband med verksamheten, såsom då fråga uteslutande är om att inleda eiler bibehålla affärsförbindelser och liknande eller då utgifterna avser jubileum för företaget, invigning av mera betydande anläggning för verksamheten, stapelavlöpning eller jämförliga händelser eller då utgifterna är att hänföra till personalvård. Avdrag medges i det enskilda fallet inte med större belopp än som kan anses skäligt och inte i något fall för utgifter för spritdrycker och vin.

Utgifter för representation och liknande ändamål är att hänföra till omkostnader i förvärvskälla endast om de har omedelbart samband med verksamheten, såsom då fråga uteslutande är om att inleda eller bibehålla affärsförbindelser och liknande eller då utgifterna avser jubileum för företaget, invigning av mera betydande anläggning för verksamheten, stapelavlöpning eller jämförliga händelser eller då utgifterna är att hänföra till personalvård. Avdrag medges i det enskilda fallet inte med större belopp än som kan anses skäligt och inte i något fall för utgifter för spritdrycker och vin. Avdrag för måltidsutgifter medges normalt inte med större belopp än som motsvarar skäliga utgifter för lunch.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas i fråga om representation och liknande som utövas efter utgången av år 1986.

SkU 1985/86:38

Senaste lydelse 1980: 1077.

9¶Motionerna

SkU 1985/86:38

Motioner med anledning av propositionen

1985/86:428 av Ivar Franzén m.fl. (c), vari yrkas att riksdagen dels med godkännande av de riktlinjer för energibeskattningen som anges i motionen, dels med instämmande i behovet av stimulanser för omställning och förnyelse av energisystemet beslutar i enlighet med vad som anförts i motionen om

1. avdragsrätt för energiinvesteringar,

2. investeringsbidrag för eldningsanläggningar för biobränslen,

3. bidrag till solenergianläggningar och små vattenkraftverk,

4. PoD-stöd till halmeldade anläggningar,

5. ortstilläggen,

6. användningen av intäkterna av den särskilda skatten för specialdestinerade ändamål på energiområdet m. m.,

7. skatten på olja, kol, naturgas och gasol.

1985/86:429 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), vari yrkas

1. att riksdagen avslår propositionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av principerna för energibeskattningen i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stimulanser till vinstandelssystem.

1985/86:430 av Knut Wachtmeister m. fl. (m), vari yrkas att riksdagen beslutar att omsättningsskatt inte skall utgå i utlandsledet vid export och import av svenska aktier.

1985/86:431 av Rosa Östh m. fl. (c), vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande behovet av en branschneutral skattepolitik.

1985/86:432 av Lena Öhrsvik (s) och Bengt Kronblad (s), vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av särskilda åtgärder för cement- och kalkindustrin med anledning av förslaget om höjd kolskatt.

1985/86:433 av Börje Hörnlund (c) och Görel Thurdin (c), vari yrkas att riksdagen beslutar i fråga om kilometerskatten att grundbeloppen för personbilar med en skattevikt om högst 900 kg skall sättas till 105 öre per mil och för personbilar med en skattevikt därutöver till 119 öre per mil.

1985/86:434 av Gösta Andersson (c) och Agne Hansson (c), vari yrkas att riksdagen beslutar att cementtillverkningen skall behandlas på samma sätt som metallurgiska processer vid energibeskattningen av kol.

1985/86:435 av Ulla Tillander (c), vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående skatt på naturgas.

1985/86:436 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari yrkas

1. att riksdagen med ändring av det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt beslutar

a) fastställa skattesatserna på naturgas och gasol i enlighet med vad som i motionen anförts,

b) fastställa skattesatsen på kolbränslen till oförändrat 50 % av skatten på olja,

c) inrätta en prisutjämningsfond på energiområdet i enlighet med vad som i motionen anförts,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prisrelationer i stället för skatterelationer mellan olika energislag,

3. att riksdagen med ändring av det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper antar följande som motionärernas förslag betecknade lydelse av 4 § första stycket:

Regeringens förslag

4 §

Skatten utgår med en procent av överlåtelsesumman (vederlaget). När en aktie omsätts på grund av att en köpoption som avses i 1 § första stycket 10 utnyttjas (löses) utgörs dock vederlaget i stället av aktiens lägsta noterade sälj kurs på avslutsdagen, om detta värde är högre än överlåtelsesumman.

Motionärernas förslag

Skatten utgår med tre procent av överlåtelsesumman (vederlaget). När en aktie omsätts på grund av att en köpoption som avses i 1 § första stycket 10 utnyttjas (löses) utgörs dock vederlaget i stället av aktiens lägsta noterade säljkurs på avslutsdagen, om detta värde är högre än överlåtelsesumman.

4. att riksdagen med anledning av det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) hos regeringen begär förslag om slopande av rätten till avdrag för representation,

5. att riksdagen beslutar om höjning av tobaksskatten enligt vad som i motionen anförts.

1985/86:437 av Karl Björzén m.fl. (m), vari yrkas

1. att riksdagen beslutar medge undantag från energiskatt för kol som används i cementtillverkning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna, att vid tillämpning av lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt den allmänna energiskatten i dess helhet bör få inräknas i nedsättningsunderlaget.

1985/86:438 av Nic Grönvall (m), vari yrkas

1. att riksdagen beslutar medge undantag för energiskatt för olja som används i glastillverkning i Sverige,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vid tillämpningen av lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt, den allmänna energiskatten i dess helhet får inräknas i nedsättningsunderlaget.

1985/86:439 av Björn Körlof m. fl. (m, fp), vari yrkas att riksdagen avslår propositionen såvitt avser förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).

SkU 1985/86:38

1985/86:440 av Gullan Lindblad (m), vari yrkas att riksdagen avslår förslaget om förhöjd omsättningsskatt på vissa värdepapper.

1985/86:441 av Gunhild Bolander (c) och Bengt Kindbom (c), vari yrkas att riksdagen beslutar att cementtillverkning behandlas på samma sätt som metallurgiska processer vid energibeskattning av kol.

1985/86:442 av Karin Söder m. fl. (c), vari — med hänvisning till motion 421 — såvitt nu är i fråga yrkas

1. att riksdagen beslutar att avslå förslaget om höjd omsättningsskatt på värdepapper,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag för att främja en sund utveckling på aktiemarknaden i enlighet med det anförda,

4. att riksdagen — med utgångspunkt i gällande energipolitiska beslut — beslutar, med godkännande av de riktlinjer för energibeskattningen och omställningen av energisystemet som angivits i motionen och i motion 1985/86:421, bifalla förslaget om höjd oljeskatt,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om prisutjämning i landet för olja.

1985/86:443 av Margit Gennser (m), vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av det ekonomiska läget för gasdistributionsföretagen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av energibeskattningen så att naturgas som används för elproduktion i skattehänseende jämställs med olja.

1985/86:444 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), vari — med hänvisning till motion 422 — yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).

Motion med anledning av proposition 1985/86:91

1985/86:308 av Ivar Franzén m. fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att relationerna i beskattningen kol och naturgas bör anpassas efter resp. energislags miljöpåverkan i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motioner från den allmänna motionstiden

1985/86:Sk239 av Ivar Franzén m. fl. (c), vari yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att en avdragsrätt för energiinvesteringar i villor införs enligt de riktlinjer som redovisas i motionen.

1985/86:Sk279 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), vari - såvitt nu är i fråga - yrkas 26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande inriktningen av energibeskattningen.

SkU 1985/86:38

1985/86:Sk350 av Alf Svensson (c), vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

5. (delvis) att riksdagen hos regeringen begär förslag till höjning av skatten på tobak från den 1 juli 1986 så att priserna stiger med 12%.

1985/86:Sk502 av Oswald Söderqvist m. fl. (vpk), vari - med hänvisning till motion 1985/86:N403 - hemställs att riksdagen beslutar om en skattesats på naturgas som utgör 25 % av skatten på olja.

1985/86:Sk535 av Paul Lestander m. fl. (vpk), vari - såvitt nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om en höjning av nuvarande produktionsavgift på äldre vattenkraftverk till 6 öre per kWh,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till beskattning av importerad elenergi som motsvarar den föreslagna höjningen av produktionsavgift på äldre vattenkraftverk, dvs. 6 öre per kWh.

1985/86:Sk538 av Alf Svensson (c), vari — med hänvisning till motion 1985/86:N433 — yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om energibeskattningen.

1985/86:Sk548 av Alf Svensson (c), vari yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om en återbäring av elskatten med förslagsvis 1 öre per kWh till de vattenkraftsproducerande länen för att användas till att stimulera utvecklingen av alternativa inhemska energikällor och främja näringsliv och sysselsättning i dessa län i enlighet med motionen.

1985/86:Sk552 av Karin Söder m. fl. (c), vari — med hänvisning till motion 1985/86:N447 - yrkas

1. att riksdagen beslutar att etanol producerad på inhemska råvaror skall vara skattefri eller, därest detta yrkande ej vinner riksdagens bifall, beslutar att etanol producerad vid den första fullskaleanläggningen skall medges hel skattebefrielse,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avdragsrätt för småhusägare vid energiinvesteringar i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar att skatten på kol skall vara 275 kr. per ton,

4. att riksdagen beslutar att skatten på naturgas skall vara 205 kr. per 1 000 m\

1985/86:Sk553 av Börje Stensson (fp) och Elver Jonsson (fp), vari — med hänvisning till motion So459 — yrkas att riksdagen beslutar att i konsumtionsdämpande syfte höja tobaksskatten med 2 kr. per paket.

1985/86:Sk570 av Margareta Andrén (fp) och andre vice talman Karl Erik Eriksson (fp), vari — med hänvisning till motion So478 - yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om kraftigt höjd skatt på tobaksvaror.

1985/86:Sk571 av Hadar Cars m. fl. (fp), vari - med hänvisning till motion 1985/86:N454 — yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av principerna för energibeskattningen och därefter förelägger riksdagen förslag i detta ärende.

1985/86:Sk572 av Karin Söder m. fl. (c), vari - med hänvisning till motion 1985/86:Jo799 — yrkas att riksdagen beslutar att skattefrihet på inhemskt producerad etanol skall införas.

SkU 1985/86:38

13¶Yttrande från annat utskott

Näringsutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över propositionen och motionerna såvitt avser energibeskattningen. Yttrandet (NU 1985/86:5 y) har fogats som bilaga till betänkandet.

Skrivelser

Med anledning av propositionen har skrivelser inkommit från länsstyrelsen i Jämtlands län, Aktiefrämjandet, Aktiespararna, Cementa AB, Industriförbundet, Jernkontoret, KemaNord Industrikemi AB, Positva Sverige, Rockwool AB, Stor-Stockholms Energi AB, Svenska bankföreningen och Svenska fondhandlarföreningen, Svenska fabriksarbetarförbundet, Svenska gasföreningen, Svenska stenkolsimportörers förening, Svenska värmeverksföreningen, Svenska åkeriförbundet och Sveriges Hotell- och restaurangförbund.

Utskottet

Allmänt

I propositionen föreslås dels en höjning av den allmänna energiskatten för olja, kol, naturgas och gasol, dels en fördubbling av omsättningsskatten på aktier och dels en begränsning av avdraget för middagsrepresentation. Till stöd för höjningarna av energiskatten åberopas i propositionen framför allt energipolitiska skäl medan motivet för att skärpa skatten på aktieomsättningar är fördelningspolitiskt. De föreslagna åtgärderna beräknas öka skatteintäkterna med närmare 2 500 milj. kr. per år, och de kan därmed bidra till finansieringen av regeringens förslag på det familjepolitiska området (prop. 1985/86:137).

Oppositionspartiernas uppfattningar såsom de kommer till uttryck i de parti- och kommittémotioner som väckts med anledning av propositionen kan i huvudsak sammanfattas enligt följande. Moderata samlingspartiet (motion 444 med hänvisning till motion 422) och folkpartiet (motion 429) har yrkat avslag på de föreslagna skatteskärpningarna. Centern (motionerna 428 och 442 med hänvisning till motion 421) har yrkat avslag på förslaget att höja aktieomsättningsskatten men förklarat sig under vissa förutsättningar kunna godta oljeskattehöjningen. Beträffande beskattningen av de övriga energislagen har centern lagt fram egna förslag. Vänsterpartiet kommunisterna (motion 436) yrkar en större höjning av aktieomsättningsskatten och ett fullständigt slopande av representationsavdraget. Beträffande energiskatten har vänsterpartiet kommunisterna godtagit den föreslagna oljeskattehöjningen under vissa förutsättningar men förordat andra skattenivåer för kol, naturgas och gasol än regeringen föreslagit.

Näringsutskottet har yttrat sig till skatteutskottet över propositionen och motionerna såvitt avser energibeskattningen (NU 1985/86:5 y). Yttrandet, som fogats som bilaga till detta betänkande, innebär att propositionen tillstyrks i väsentliga delar.

SkU 1985/86:38

14¶Olja

Mot bakgrund av riksdagens energiskattepolitiska beslut år 1983 och den senare utvecklingen på detta område, som bl. a. inneburit ett prisfall på olja både på världsmarknaden och på den svenska marknaden, föreslås i propositionen att skatten på eldningsolja och andra oljor höjs från 411 till 610 kr. per m3 fr.o.m. den 1 januari 1987.

I motion 444 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) och 429 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkas avslag på propositionen. M-motionärerna anser förslaget strida mot de principer för en energineutral beskattning som de i annat sammanhang förordat och fp-motionärerna kräver ett bättre beslutsunderlag rörande energibeskattningens effekter innan de tar ställning till några ändringar av energiskatterna. I båda motionerna avvisas tanken på att finansiera familjepolitiska utgiftsökningar med höjda energiskatter.

I motion 436 av Lars Werner m. fl. (vpk) tillstyrks höjningen men föreslås samtidigt att intäkterna av de föreslagna skattehöjningarna tillförs en prisutjämningsfond som enligt motionärerna skall kunna användas för att motverka drastiska höjningar av energipriserna när världsmarknadspriset stiger eller för att stödja vissa utsatta grupper.

I motion 442 av Karin Söder m. fl. (c) tillstyrks propositionen i denna del.

Utskottet delar regeringens och näringsutskottets bedömning att det av energipolitiska skäl är befogat att höja skatten på olja fr. o. m. nästkommande årsskifte. Höjningen är enligt utskottets mening väl avvägd. Att inrätta en sådan prisutjämningsfond som vänsterpartiet kommunisterna föreslagit skulle av skäl som näringsutskottet anfört vara olämpligt från energipolitisk synpunkt. Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motionerna 444, 429 och 436 i motsvarande del. Utskottet avstyrker även motion 442 i denna del, då yrkandet får anses tillgodosett.

Kol

I propositionen föreslås att skatten på kol höjs från 140 till 305 kr. per ton. På denna nivå kommer skatten att motsvara ca tre fjärdedelar mot för närvarande ca hälften av skatten på olja, beräknad per energienhet. Anledningen till denna höjning av kolskatten är enligt finansministern bl. a. att det nu saknas skäl att ytterligare stimulera kolanvändning.

I motionerna 444 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) och 429 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkas avslag på propositionen i denna del. I motion 308 av Ivar Franzén m.fl. (c) — motionen är väckt med anledning av proposition 1985/86:91 angående vissa naturgasfrågor — begärs däremot att kolet får en med olja likvärdig beskattning per energienhet, ett krav som även återkommer i motionerna Sk552 av Karin Söder m. fl. (c) och 428 av Ivar Franzén m.fl. (c). I motion 436 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkas att skatten på kolbränslen även i fortsättningen, av hänsyn till de kommunersom investerat i kolvärmeverk, skall utgöra hälften av skatten på olja per energienhet.

Utskottet ansluter sig till regeringens och näringsutskottets uppfattning att det finns anledning att öka skattebelastningen för kolbränslen till en nivå som motsvarar tre fjärdedelar av skatten på olja per energienhet. Skatten på kolbränslen bör följaktligen höjas till 305 kr. per ton.

SkU 1985/86:38

15¶Näringsutskottet har föreslagit att den nu förordade höjningen av kolskatten kombineras med en möjlighet till nedsättning av skatten för vissa kolvärmeanläggningar. Eftersom det inte kan uteslutas att höjningen av kolskatten kan orsaka problem för kommuner som under senare år gjort stora investeringar i kolvärmeanläggningar med modern reningsteknik anser också skatteutskottet att regeringen bör få en möjlighet att sätta ned skatten. Dispensmöjligheterna bör stå öppna i avvaktan på den utvärdering av energibeskattningen som utskottet återkommer till i det följande. Författningstekniskt bör frågan regleras genom att en ny paragraf, 2 a §, införs i lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt med den innebörden att regeringen, om särskilda skäl föreligger, får medge nedsättning av den allmänna energiskatten för kolbränslen som används i värmeverk.

Med det sagda tillstyrker utskottet propositionen i berörda delar och avstyrker motionerna 444 och 429 i motsvarande del. Utskottet avstyrker också motionerna 308, Sk552, 428 och 436 i den mån motionerna inte blivit tillgodosedda genom det anförda.

Naturgas

I propositionen föreslås att skatten på naturgas höjs från 308 till 460 kr. per 1000 m3. På denna nivå kommer skatten att motsvara cirka tre fjärdedelar av skatten på olja, beräknad per energienhet.

I motionerna 444 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) och 429 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkas avslag på propositionen i denna del. I motion 428 av Ivar Franzén m. fl. (c) yrkas att skatten på naturgas av miljöskäl skall bestämmas till hälften av skatten på olja beräknad per energienhet. Karin Söderm, fl. (c) torde ha samma syfte med motion Sk552, liksom Ivar Franzén m. fl. (c) med motion 308. I motion 436 av Lars Werner m. fl. (vpk) begärs — också av miljöskäl - att skatten på naturgas fastställs till att motsvara en fjärdedel av skatten på olja per energienhet. Med hänvisning till motion N403 begär Oswald Söderqvist m. fl. (vpk) detsamma i motion Sk502.

Med hänsyn till den nuvarande situationen för Sydgasprojektet yrkas i motion 435 att skatten på naturgas slopas helt och att tidigare inbetald skatt återbetalas till Sydgas. I motion 443 av Margit Gennser (m) begärs med liknande motivering en redovisning av det ekonomiska läget hos gasdistributionsföretagen. I båda motionerna yrkas också att naturgas som används för elproduktion befrias från skatt i likhet med vad som gäller för olja.

Enligt näringsutskottet bör skatten på naturgas tills vidare bibehållas oförändrad. Med den föreslagna höjningen av oljeskatten innebär detta att naturgasskatten kommer att motsvara ungefär hälften av skatten på olja med hänsyn till energiinnehållet. Skatteutskottet delar näringsutskottets bedömning och tillstyrker följaktligen motionerna 444, 429 och 428 i denna del och avstyrker propositionen i motsvarande del. Utskottet avstyrker likaså i denna del motionerna 308, 435, 436, Sk502 och Sk552 i den mån de ej kan anses tillgodosedda genom utskottets förslag.

Utskottet avstyrker också yrkandet i motion 443 om en redovisning av gasdistributionsföretagens ekonomi eftersom, som framgår av näringsutskottets yttrande, en redogörelse för Sydgas AB:s ekonomiska situation

SkU 1985/86:38

lämnats till näringsutskottet och någon offentlig redovisning inte kan ske för närvarande. Vad slutligen angår yrkandena i den motionen och i motion 435 om skattebefrielse för naturgas som används för elproduktion är de redan tillgodosedda genom gällande lagstiftning.

Gasol

I propositionen föreslås att skatten på gasol - dock ej sådan som används för motordrift eller stadsgasframställning — höjs från 125 till 550 kr. per ton. På denna nivå kommer skatten att motsvara cirka tre fjärdedelar av skatten på olja, beräknad per energienhet.

I motionerna 444 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), 429 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) och 436 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas avslag på propositionen i denna del. I motion 428 av Ivar Franzén m. fl. (c) yrkas att skatten på gasol av miljöskäl skall motsvara en fjärdedel av skatten på olja räknat per energienhet, vilket innebär en höjning till 185 kr. per ton.

Näringsutskottet har för sin del tillstyrkt den sistnämnda motionen. Med hänvisning till de skäl näringsutskottet anfört till stöd för sin ståndpunkt tillstyrker också skatteutskottet motion 428 i denna del och avstyrker propositionen, vilket innebär att skatten bestäms till 185 kr. per ton. Utskottet avstyrker övriga motioner i motsvarande del i den mån de ej kan anses tillgodosedda genom utskottets förslag.

Avgiften för oljeprodukter och kol m. m.

I propositionen föreslås att de särskilda energiavgifterna omvandlas till särskilda skatter. Av inkomsterna bör dock enligt propositionen ett belopp som svarar mot 10 kr. per m3 olja avskiljas och tillföras bränslemiljöfonden utanför statsbudgeten och ett belopp som svarar mot 9 kr. per m3 olja avskiljas och redovisas under inkomsttiteln för särskild avgift mot försurning.

I motion 429 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkas avslag på propositionen även i denna del. Motionärerna anser att frågan bör anstå till dess regeringen redovisat ett bättre beslutsunderlag.

Enligt utskottets uppfattning har energiavgifterna redan tidigare haft karaktär av skatter, och utskottet finner ingen anledning till erinran mot att de nu även formellt omvandlas till skatter. Utskottet tillstyrker följaktligen propositionen i denna del och avstyrker motion 429 i motsvarande del.

Ivar Franzén m.fl. (c) anser att energiskattehöjningarna bör kombineras med olika åtgärder i syfte att stimulera en omställning och förnyelse av energisystemet. Sålunda begärs i motion 428 en avdragsrätt för energiinvesteringar i småhus — liknande förslag har också lagts fram i motionerna Sk552 med hänvisning till motion N447 av Karin Söder m. fl. (c) och Sk239 av Ivar Franzén m.fl. (c) från den allmänna motionstiden — samt bidrag till eldningsanläggningar för halm och andra biobränslen, solenergianläggningar och små vattenkraftverk och dessutom särskilda bidrag avsedda att minska skillnaderna i ortstilläggen för olja. I motionen yrkas dessutom att intäkterna av de energiavgifter som nu omvandlas till skatter även i fortsättningen skall

SkU 1985/86:38

2 Riksdagen 1985186. 6 sami Nr 38

specialdestineras till energiändamål. Även i motion 442 av Karin Söder m. fl. (c) begärs förslag om prisutjämning i landet för olja.

Motionärernas yrkanden om olika bidrag berör huvudsaklingen frågor som ligger inom näringsutskottets ansvarsområde, och näringsutskottet har i sitt yttrande pekat på att riksdagen nyligen på näringsutskottets hemställan avslagit liknande förslag (NU 1985/86:17). Av näringsutskottets yttrande framgår också att statens pris- och kartellnämnd för närvarande undersöker de regionala prisskillnaderna på bensin och olja. Beträffande det avdrag för energiinvesteringar i småhus som föreslås vill skatteutskottet erinra om att utskottet i andra sammanhang avvisat likartade yrkanden och om att ett avdrag av denna karaktär strider mot principerna för de schabloner som gäller för villabeskattningen. Skatteutskottet vill emellertid liksom näringsutskottet betona vikten av att regeringen vidtar de åtgärder som behövs för att främja en omställning och förnyelse av energisystemet och att erforderliga medel ställs till förfogande för sådana ändamål. Som näringsutskottet framhåller bör exempelvis inkomster från de särskilda energiskatterna kunna tas i anspråk för dessa åtgärder. Utskottet förutsätter att regeringen har sin uppmärksamhet riktad på denna fråga och vidtar åtgärder eller återkommer till riksdagen med förslag till lämpliga insatser.

Vad ovan sagts bör enligt utskottets mening ges regeringen till känna. Syftet med motionsyrkandena torde därmed till väsentlig del vara tillgodosett. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna 442 och 428 i denna del, liksom motionerna Sk552 och Sk239 i den mån de inte kan anses tillgodosedda med det anförda.

Nedsättning av energiskatt för industriföretag m. m.

Regeringen har med stöd av lagen (1979:992) om nedsättning av allmän energiskatt genom särskilda beslut för resp. företag begränsat energiskatten för år 1986 till maximalt 1,5 % och för år 1987 till 1,7 % av försäljningsvärdet av de tillverkade produkterna. För bägge åren gäller att endast 291 kr. per m3 olja får medräknas vid beräkningen av nedsättningens storlek. De särskilda energiavgifterna får inte inräknas i nedsättningsunderlaget, och avsikten är att detta förhållande skall bestå även efter omläggningen till skatter av dessa avgifter. Enligt propositionen är avsikten vidare att de föreslagna skattehöjningarna skall betalas också av de industriföretag som nu åtnjuter nedsättning av energiskatten. I den mån det erfordras för att höjningen av energiskatten skall slå igenom för dessa företag kommer därför besluten att ändras. I vilken omfattning och efter vilka principer i detalj nedsättning skall medges i fortsättningen kommer regeringen att besluta om senare.

I motionerna 437 av Karl Björzén m.fl. (m) och 438 av Nic Grönvall (m) yrkas av industripolitiska skäl att nedsättningsbesluten för industrin utformas så att den allmänna energiskatten i sin helhet räknas in i nedsättningsunderlaget. I den förstnämnda motionen och i motionerna 434 av Gösta Andersson och Agne Hansson (båda c) och 441 av Gunhild Bolander och Bengt Kindbom (båda c) yrkas att cement- och kalkindustrin skall undantas från kolskatten med hänsyn till den omfattande användningen av kol inom denna

SkU 1985/86:38

industri och då produktionsförhållandena enligt motionärernas mening är desamma som för den metallurgiska industrin, vilken enligt gällande bestämmelser är befriad från skatt på kolbränslen. Med en liknande motivering begär Lena Öhrsvik och Bengt Kronblad (båda s) i motion 432 särskilda åtgärder för att begränsa skatten för cement- och kalkindustrin, och företrädare för denna industri har uppvaktat utskottet i samma syfte. I den ovan nämnda motionen 438 yrkas undantag från energiskatten på den olja som används vid glastillverkning med motiveringen att svenska företag i denna bransch annars kommer att råka i en ohållbar konkurrenssituation gentemot utlandet. Rosa Östh m.fl. (c) anser att höjningarna drabbar åkerinäringen hårdare än andra transportföretag och dessutom jordbruket på ett oskäligt sätt. De efterlyser därför i motion 431 en mera branschneutral skattepolitik. Slutligen begär Börje Hörnlund och Görel Thurdin (båda c) i motion 433 att kilometerskatten för personbilar sätts ned med 20 öre per mil för att inte oljeskattehöjningen skall leda till att de dieseldrivna personbilarna missgynnas i förhållande till motsvarande bensindrivna bilar.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att de aktuella skattehöjningarna till stor del är energipolitiskt motiverade och bl. a. syftar till att ge incitament till en bättre hushållning med energi. Mot den bakgrunden bör man enligt utskottets uppfattning iaktta återhållsamhet med att vidta åtgärder i syfte att begränsa verkningarna av skatten. En alltför generös dispensgivning till somliga förbrukare kan dessutom riskera att framstå som orättvis mot dem som måste betala energiskatt fullt ut, t. ex. företag som inte åtnjuter nedsättning.

Med hänsyn till vad som anförts har utskottet inte något att erinra mot vad som sägs i propositionen i denna fråga, och utskottet avstyrker således yrkandet i motionerna 437 och 438 om att all energiskatt skall få inräknas i nedsättningsunderlaget.

Den föreslagna skattehöjningen för kolbränslen kan emellertid enligt näringsutskottets bedömning få allvarliga återverkningar för industriföretag med hög förbrukning av kolprodukter. Näringsutskottet anser därför att höjningen av kolskatten skall inkluderas i underlaget för beräkning av skattenedsättningen för dessa företag. Industriministern har i ett frågesvar nyligen meddelat kammaren att regeringens kommande beslut i dessa ärenden kommer att grundas på ett ordentligt underlag som tar hänsyn till de eventuella effekter som uppkommer ute i företagen. Skatteutskottet utgår för sin del från att regeringen vid sin prövning av nedsättningsärendena beaktar de synpunkter näringsutskottet anfört och utformar nedsättningsbesluten så att de berörda problemen så långt som möjligt undviks. Om det skulle visa sig erforderligt har utskottet inget att erinra mot att, liksom hittills, hela kolskatten får medräknas då det gäller att fastställa nedsättningens storlek. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna. Härmed tillgodoses i väsentlig del motionerna 432,434 och 441 och, såvitt avser denna fråga, även motion 437. Utskottet avstyrker i denna del de berörda motionerna i den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.

När det gäller glasindustrin bör framhållas att denna industri omfattas av

SkU 1985/86:38

de nedsättningsregler som utskottet nyss behandlat. Utskottet anser att det inte finns anledning att medge ytterligare undantag för glasindustrin. Utskottet avstyrker följaktligen motion 438 även i denna del.

Inte heller anser utskottet att det finns anledning att vidta särskilda åtgärder för åkerinäringen och jordbruket med anledning av de höjda energiskatterna. Utskottet avstyrker följaktligen även motion 431.

När det gäller dieseldrivna personbilar saknas enligt utskottets mening energipolitiska skäl att nu vidta åtgärder med avseende på kilometerskatten för att neutralisera effekterna av skattehöjningen. Utskottet vill dock inte bestrida att balansen i förhållande till motsvarande bensindrivna personbilar i någon mån rubbas till följd av skattehöjningen på dieseloljan, och utskottet förutsätter därför att den nu aktuella skattehöjningen beaktas vid kommande förändringar av drivmedelsbeskattningen. Med det anförda avstyrker utskottet även motion 433.

Principerna för energibeskattningen

I den under den allmänna motionstiden avlämnade partimotionen Sk279 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) begärs en omläggning av principerna för energibeskattningen. Motionärerna förordar en övergång till mervärdeskatt på energi i kombination med energilikformiga punktskatter på förhållandevis låg nivå. En sådan ordning skulle enligt motionärerna göra skattesystemet mera hanterligt och vara till fördel för den konkurrensutsatta industrin.

I motion 429 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) begärs också en översyn av principerna för energibeskattningen. Samma yrkande återkommer i motion Sk571 av Hadar Cars m.fl. (fp) med hänvisning till motion N454. Enligt motionärerna framstår de gällande skatterelationerna mellan olika importbränslen som mindre rättvisande från miljösynpunkt med hänsyn till att nya fakta kommit i dagen rörande de olika energislagens miljöegenskaper.

Även i motion 436 av Lars Werner m. fl. (vpk) begärs en omprövning av gällande principer. Enligt vpk-motionärerna är nämligen de nuvarande principerna inte lämpliga när skatten på olja höjs utan att det totala oljepriset höjs. Anknytningen till oljeskatten för andra energislag medför då, anför motionärerna, att de andra energislagen får en fördyring i jämförelse med oljan och att prisskillnaden således minskar. Motionärerna anser att ett system med prisrelationer skulle vara rimligare än det nuvarande med skatterelationer.

Alf Svensson (c) anser att importerade och miljöbelastande bränslen som olja och kol bör ha en enhetlig beskattning per energienhet. Miljövänliga importerade bränslen som naturgas, liksom skogsråvara, torv och etanol samt vindkraftsproducerad el, bör enligt hans mening inte beskattas alls, medan elskatten bör användas för att dämpa elefterfrågan och stimulera till en övergång från direktverkande el och elpannor till värmepumpssystem. Med hänvisning till motion N433 begär han i motion Sk538 ett tillkännagivande av riksdagen med den innebörden.

Utskottet har tidigare tagit avstånd från tanken att inordna energiområdet under mervärdeskatten. Utskottet vidhåller denna uppfattning och anser således att energin även i fortsättningen bör beskattas med differentierade

SkU 1985/86:38

punktskatter, eftersom ett sådant system enligt utskottets uppfattning ger de bästa möjligheterna att styra energianvändningen på lämpligt sätt. Samtidigt vill utskottet i likhet med näringsutskottet framhålla att den senaste tidens snabba förändringar av oljepriserna har visat att det finns skäl att se över nuvarande principer för energibeskattningen. Om oljeskatten höjs till följd av att oljepriserna har fallit och skatterna på övriga energislag i konsekvens härmed höjs leder detta till effekter som inte alltid är önskvärda för bl. a. energikrävande industri och när det gäller strävandena att minska oljeanvändningen. Skatteutskottet instämmer därför i att en utvärdering av nuvarande principer för energibeskattningen bör genomföras. Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motion Sk279 i denna del och med anledning av övriga här behandlade motioner som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Etanol

För närvarande utgör skatteuttaget för etanol och andra motoralkoholer 80 öre per liter mot 2 kr. 13 öre per liter för blyfri bensin och 2 kr. 29 öre per liter för blyhaltig bensin. I motionerna Sk552 och Sk572 av Karin Söder m. fl. (c) yrkas — med hänvisning till motionerna N447 resp. Jo799 - att etanol som är producerad av inhemska råvaror befrias från skatt. I motion Sk552 yrkas i andra hand att den etanol som produceras i landets första fullskaleanläggning för etanolproduktion skall befrias från skatt under 15 år. Ett sådant beslut skulle enligt motionärerna samla lämpliga intressenter kring satsningen på en sådan anläggning.

Utskottet framhöll så sent som i höstas vid sin behandling av ett likartat yrkande att det torde finnas anledning att återkomma till skatten på motoralkoholer när motoralkoholkommittén redovisat sina överväganden angående möjligheterna att använda motoralkoholer m. m. som drivmedel eller som låginblandningskomponent i bensin (SkU 1985/86:16). Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion Sk552 i denna del och motion Sk572.

Vissa elskattefrågor

Den allmänna energiskatten på elektrisk kraft uppgår för närvarande i normala fall till 7,2 öre per kWh. Förbrukningen vid viss industriell verksamhet och inom vissa kommuner i norra Sverige är lägre beskattad. Den beräknade nettouppbörden för budgetåret 1986/87 uppgår till drygt 6,1 miljarder kronor.

I motion Sk548 begär Alf Svensson (c) återbäring av elskatten med 1 öre per kWh till de vattenkraftsproducerande länen för att stimulera utvecklingen av alternativa inhemska energikällor och främja näringsliv och sysselsättning i dessa län.

Utskottet har tidigare ställt sig avvisande till specialdestinering av skatter, eftersom en sådan ordning enligt utskottets mening skulle innebära en försämrad överblick över budgeten och en olämplig koppling mellan resultatet av en viss skatteuppbörd och ett visst utgiftsändamål. Utskottet är i

SkU 1985/86:38

och för sig inte negativt till regionalpolitiska satsningar av olika slag, men de bör enligt utskottet prövas på samma sätt som andra anslagsfrågor och inte ställas i relation till inkomsterna av en viss skatt. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen.

Den särskilda vattenkraftsskatten utgår med 1 öre per kWh för kraftverk som tagits i drift under åren 1973—1977 och med 2 öre per kWh om kraftverket tagits i drift dessförinnan.

I motion Sk535 av Paul Lestander m.fl. (vpk) begärs en höjning av vattenkraftsskatten — eller ”produktionsavgiften” som motionärerna föredrar att beteckna den - till 6 öre per kWh på vattenkraftverk som är över tio år gamla. Av detta belopp föreslår motionärerna att 4 öre per kWh går tillbaka till de regioner där de berörda vattenkraftverken finns. Samtidigt yrkar motionärerna att importerad elenergi beskattas på motsvarande sätt för att förhindra att kraftbolagen genom import från Norge undviker att betala vattenkraftsskatt för sina gamla vattenkraftverk.

Utskottet anser att anledning saknas att nu höja skatten i enlighet med motionärernas önskan. Vad särskilt angår frågan om att ersätta kraftproduktion i Sverige med import av elenergi från Norge vill utskottet erinra om att de berörda kraftverken frivilligt har åtagit sig att inte avtala om tillfälliga kraftköp från Norge under tider då vattnet spills förbi egna eller delägda kraftverk. Någon ändring av vattenkraftsskattens utformning behövs därför enligt utskottets uppfattning inte.

Med hänsyn till vad nu anförts avstyrker utskottet motion Sk535.

Omsättningsskatten på värdepapper

I propositionen föreslås att skatten på omsättning av värdepapper fördubblas, vilket innebär att säljare och köpare sammanlagt betalar 2 % av vederlaget i skatt. Som skäl för höjningen åberopas, som nämnts tidigare, statsfinansiella och fördelningspolitiska skäl.

I motionerna 444 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), 429 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), 442 av Karin Söderm, fl. (c) och 440 av Gullan Lindblad (m) yrkas avslag på propositionen i denna del. Som skäl anförs att skattehöjningen fördyrar aktietransaktioner, minskar kapitalets rörlighet och skadar aktiemarknaden på olika sätt.

I motion 436 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas - med hänvisning till den kraftiga värdestegringen på aktiebörsen under senare tid — att skatten höjs till 3 % av vederlaget för såväl säljare som köpare.

Av de skäl som anförs i propositionen och mot bakgrund av värdestegringen på aktier under senare tid anser utskottet att det är motiverat att nu höja omsättningsskatten på värdepapper. Den föreslagna höjningen finner utskottet väl avvägd. Med det sagda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker samtliga här behandlade motionsyrkanden.

I propositionen föreslås också att skatten utvidgas till att omfatta vissa värdepapper som liknar de redan skattepliktiga genom att de är bärare av likartade rättigheter. Dit hör köp-och säljoptioner, inköpsrättsbevis, teckningsbevis och skuldebrev förenade med option till köp av aktier. Vidare

SkU 1985/86:38

föreslås vissa förtydliganden i fråga om var en person skall anses vara bosatt.

I motionerna 444 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) och 429 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkas avslag på propositionen även i denna del.

Utskottet anser i likhet med finansministern att de värdepapper som anges i propositionen är jämförbara med dem som redan nu är skattepliktiga och att de därför bör omfattas av skatteplikten. Utskottet anser också att det föreslagna förtydligandet i vad gäller bosättningen är välmotiverat. Utskottet tillstyrker således propositionen i denna del och avstyrker motionerna 444 och 429 i motsvarande del.

I motion 430 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) yrkas att det gällande undantaget från skatt vid sådan omsättning av utländska värdepapper som under medverkan av svensk kommissionär sker mellan personer bosatta utomlands, skall gälla även vid sådan omsättning av svenska värdepapper. Härigenom skulle man enligt motionärerna ta bort en omotiverad favorisering av utländska mäklares handel med svenska värdepapper och öka de svenska företagens möjligheter att anskaffa utländskt riskkapital. Svenska bankföreningen och Svenska fondhandlarföreningen har tillskrivit och uppvaktat utskottet i samma syfte och desutom riktat annan kritik mot skattens utformning.

Enligt utskottets uppfattning skulle motionärernas förslag avsevärt öka möjligheterna att kringgå skatten genom att konstruera ett köp eller en försäljning så att den synes ske i ett utlandsled. Utskottet vidhåller således sin tidigare intagna ståndpunkt att en så långtgående befrielse medför kontrollproblem och risk för missbruk. Med anledning av den kritik som bankföreningen och fondhandlarföreningen riktat mot skattens utformning vill utskottet erinra om att utskottet vid sin tidigare behandling av motsvarande frågor haft viss förståelse för syftet att undvika snedvridande effekter och andra tillämpningsproblem i speciella situationer. Utskottet vill åter betona vikten av att regeringen uppmärksamt följer lagstiftningen och dess praktiska tillämpning och föreslår de ändringar av bestämmelserna som kan visa sig erforderliga. Utskottet är för närvarande inte berett att förorda några ytterligare ändringar i detaljutformningen.

Med det sagda avstyrker utskottet motion 430.

I motion 442 av Karin Söder m. fl. (c) yrkas att regeringen lägger fram förslag som främjar en sund utveckling av aktiemarknaden. Enligt motionärerna bör ett kortsiktigt ägande vars motiv är spekulation i snabb kursstegring mötas med skärpta regler för realisationsvinstbeskattningen.

Utskottet vill peka på att gällande regler innebär att hela försäljningsvinsten skall beskattas när det gäller försäljning av aktier som innehafts i mindre än två år. I övrigt vill utskottet erinra om att utskottet nyligen avstyrkt liknande och andra yrkanden rörande realisationsvinstbeskattningen för aktier med hänvisning till de överväganden som för närvarande pågår rörande denna beskattning (SkU 1985/86:46). Med det sagda avstyrker utskottet motionen.

SkU 1985/86:38

23¶Representationsavdraget

SkU 1985/86:38

I propositionen föreslås att avdraget för middagsrepresentation som utövas efter utgången av år 1986 begränsas till ett belopp motsvarande skäliga utgifter för lunch. Enligt de prisramar RSV har angett för representation efter utgången av år 1985 innebär detta att de avdragsgilla kostnaderna i samband med middagsrepresentation i normala fall minskas från 275 kr. till 165 kr. Enligt finansministern bör dock prisramen liksom i dag få överskridas när representationen utövas mot utländska affärsförbindelser. Som motivering för förslaget, vilket beräknas öka skatteintäkterna med närmare 100 milj. kr. per år, åberopas statsfinansiella skäl och att den nuvarande utformningen av representationsavdraget uppmuntrat till en frikostighet som går utöver vad som behövs för affärsverksamheten.

I motionerna 444 av Ulf Adelsohn m.fl. (m), 429 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) och 439 av Björn Körlof m.fl. (m och fp) yrkas avslag på propositionen i denna del. Som skäl anförs att förslaget innebär att en väsentlig del av företagens marknadsföringskostnader blir icke avdragsgilla. Vidare medför förslaget enligt motionärerna att restaurangnäringen drabbas och att små företag som inte har egna matsalar missgynnas. Dessutom ifrågasätter motionärerna om förslaget leder till ökade skatteintäkter av den storleksordning som anges i propositionen.

I motion 436 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas i omfördelande syfte att hela representationsavdraget tas bort.

Utskottet delar finansministerns uppfattning att en viss begränsning av rätten till avdrag för representationskostnader är motiverad. Den föreslagna regleringen utgör enligt utskottets mening en rimlig avvägning. Genom att en del av skattesubventioneringen för de dyrare representationsmiddagarna tas bort ökar givetvis kostnaden för dessa, och utskottet vill inte bestrida att detta kan leda till att företagen något ändrar sitt representationsbeteende på ett sätt som är oförmånligt för restaurangnäringen. Utskottet förutsätter därför att regeringen följer utvecklingen på detta område, särskilt om och i vilken utsträckning företagen till följd av de nya reglerna minskar sin representation eller väljer att förlägga den till företagets egna lokaler. Med det sagda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionerna.

Vinstandelsstiftelser

I motion 429 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkas, med hänsyn till de positiva effekter införandet av vinstandelssystem har för företagen och löneutvecklingen, att riksdagen uttalar att vinstandelar inte bör beläggas med sociala avgifter.

Motionsyrkandet är föranlett av att socialministern, enligt propositionen, avser att senare lägga fram förslag om att ersättning till anställda från s. k. vinstandelsstiftelser skall jämställas med lön och utgöra underlag för beräkning av arbetsgivaravgifter. Avsikten är dock inte att riksdagen nu skall ta ställning till denna reform, och utskottet anser att ett ställningstagande bör anstå till dess att ett konkret förslag föreligger. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motionen i denna del.

24¶Tobaksskatt

SkU 1985/86:38

I motion 436 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas att tobaksskatten höjs med 2 kr. för ett normalpaket cigaretter och med motsvarande belopp för andra tobaksvaror. Syftet är, förutom hälsopolitiskt, att skapa ytterligare skatteintäkter. Även i motionerna Sk553 av Börje Stensson och Elver Jonsson (båda fp) med hänvisning till motion So459, Sk570 av Margareta Andrén och andre vice talman Karl Erik Eriksson (båda fp) med hänvisning till motion So478 samt Sk350 av Alf Svensson (c) yrkas en höjning av tobaksskatten, främst av hälsopolitiska skäl.

Utskottet har förståelse för syftet med motionerna men vill samtidigt framhålla att man enligt budgetpropositionen förväntar sig en konsumtionsminskning under nästa budgetår. Vad som anförts i motionerna utgör enligt utskottets mening inte tillräckliga skäl för en omedelbar höjning av skatten på tobaksvaror, varför utskottet avstyrker motionerna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande den allmänna energiskatten på olja m. m.

att riksdagen bifaller proposition 1985/86:140 i denna del och avslår motionerna 1985/86:444 yrkande 1 i denna del, 1985/86:429 yrkande 1 i denna del, 1985/86:436 yrkande 1 c) och 1985/86:442 yrkande 4,

2. beträffande den allmänna energiskatten på kolbränslen

att riksdagen med anledning av propositionen i denna del och motionerna 1985/86:444 yrkande 1 i denna del, 1985/86:429 yrkande 1 i denna del, 1985/86:308 yrkande 1 i denna del, 1985/86:Sk552 yrkande 3, 1985/86:428 yrkande 7 i denna del och 1985/86:436 yrkande 1 b) bifaller vad utskottet förordat,

3. beträffande den allmänna energiskatten på naturgas

att riksdagen bifaller motionerna 1985/86:444 yrkande 1 i denna del, 1985/86:429 yrkande 1 i denna del och 1985/86:428 yrkande 7 i denna del och avslår propositionen i denna del samt motionerna 1985/86:308 yrkande 1 i denna del, 1985/86:Sk552 yrkande 4,1985/86:436 yrkande 1 a) i denna del, 1985/86:Sk502 och 1985/86:435 i denna del,

4. beträffande en redovisning av det ekonomiska läget för gasdistributionsföretagen att

riksdagen avslår motion 1985/86:443 yrkande 1,

5. beträffande naturgas som används för elproduktion

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:435 i denna del och 1985/ 86:443 yrkande 2,

6. beträffande den allmänna energiskatten på viss gasol

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:428 yrkande 7 i denna del och med anledning av propositionen i motsvarande del och motionerna 1985/86:444 yrkande 1 i denna del, 1985/86:429 yrkande 1 i denna del och 1985/86:436 yrkande 1 a) i denna del bifaller vad utskottet förordat,

7. beträffande en omvandling till skatter av de särskilda energiavgifterna att

riksdagen bifaller propositionen i denna del och avslår motion 1985/86:429 yrkande 1 i denna del,

8. beträffande åtgärder för att ställa om och förnya energisystemet att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:428 yrkandena 1-6,1985/86:Sk552 yrkande 2,1985/86:Sk239 och 1985/86:442 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. beträffande underlaget för nedsättning av energiskatten för viss industri

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:437 yrkande 2 och 1985/ 86:438 yrkande 2,

10. beträffande nedsättning av energiskatten för kolbränslen

att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:432,1985/86:434, 1985/86:437 yrkande 1 och 1985/86:441 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående nedsättningsunderlaget när det gäller kolbränslen,

11. beträffande energiskatten på olja som används i glasindustrin att riksdagen avslår motion 1985/86:438 yrkande 1,

12. beträffande åkerinäringen och jordbruket att riksdagen avslår motion 1985/86:431,

13. beträffande en sänkning av kilometerskatten för dieseldrivna personbilar

att riksdagen avslår motion 1985/86:433,

14. beträffande principerna för energibeskattningen

att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:429 yrkande 2, 1985/86:Sk571, 1985/86:436 yrkande 2 och 1985/86:Sk538 och med avslag på motion 1985/86: Sk279 yrkande 26 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående en utvärdering av principerna för energibeskattningen,

15. beträffande etanol

a) att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk552 yrkande 1 såvitt avser allmän skattebefrielse för viss etanol samt motion 1985/86:Sk572,

b) att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk552 yrkande 1 i övrigt,

16. beträffande viss användning av elskatten att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk548,

17. beträffande vattenkraftsskatten

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk535 yrkandena 1 och 2,

18. beträffande en höjning av omsättningsskatten på vissa värdepapper att

riksdagen bifaller propositionen i denna del och avslår motionerna 1985/86:444 yrkande 2 i denna del. 1985/86:429 yrkande 1 i denna del, 1985/86:442 yrkande 1, 1985/86:440 och 1985/86:436 yrkande 3,

19. beträffande övriga förslag i propositionen till ändringar i omsättningsskatten på vissa värdepapper

att riksdagen bifaller propositionen i denna del och avslår motionerna 1985/86:444 yrkande 2 i denna del och 1985/86:429 yrkande 1 i denna del,

SkU 1985/86:38

20. beträffande befrielse från omsättningsskatten vid i utlandet bosatta personers köp och försäljning av svenska värdepapper

att riksdagen avslår motion 1985/86:430,

21. beträffande skärpt realisationsvinstbeskattning av korttidsaktier att riksdagen avslår motion 1985/86:442 yrkande 2,

22. beträffande avdrag för representation

att riksdagen bifaller propositionen i denna del och avstyrker motionerna 1985/86:444 yrkande 3, 1985/86:429 yrkande 1 i denna del, 1985/86:439 och 1985/86:436 yrkande 4,

23. beträffande vinstandelsstiftelser

att riksdagen avslår motion 1985/86:429 yrkande 3,

24. beträffande tobaksskatten

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:436 yrkande 5,1985/86:Sk350 yrkande 5 i denna del, 1985/86:Sk553 och 1985/86:Sk570,

25. beträffande lagförslagen

att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan anfört och hemställt

dels antar de vid propositionen fogade förslagen till

a) lag om ändring i lagen om (1957:262) om allmän energiskatt med den ändringen att bilaga 1 till lagen skall ha följande lydelse:

Bilaga 1 till lagen (1957:262) om allmän energiskatt

Utskottets förslag

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas

Tulltaxe- Bränsle Skattesats

nummer

ur 27.01,

eller

27.04¶Kolbränslen 305 kr. per ton

ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör drift av

snabbgående dieselmotorer 610 kr. per m3

ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor 610 kr. per m3

ur 27.11 Naturgas 308 kr. per 1000 m3

ur 27.11 eller

38.19¶Gasol som används för

a) motordrift 92 öre per liter

b) framställning av stadsgas 24 kr. per ton

c) annat ändamål än motordrift eller stadsgasframställning 185 kr. per ton.

Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans fakturerade volym. Kan skatten icke beräknas på sådant sätt eller sker fakturering annorledes än enligt vedertagna grunder, äger beskattningsmyndigheten fastställa grunder för beräkning av volymen.

SkU 1985/86:38

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

b) lag om ändring i lagen (1973:1216) om särskild avgift för oljeprodukter och kol,

c) lag om ändring i lagen (1983:1104) om särskild avgift för elektrisk kraft från kärnkraftverk,

d) lag om ändring i lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper,

e) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370). dels antar följande

Förslag till Lag om ändring i lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt

Härigenom föreskrivs att i lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt1 skall införas en ny paragraf, 2 a §, av nedan angivna lydelse.

Utskottets förslag 2 a §

Regeringen får, om särskilda skäl föreligger, medge nedsättning av den allmänna energiskatten för kolbränslen som förbrukas vid drift av värmeverk.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

Stockholm den 13 maj 1986 På skatteutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Olle Westberg (s), Bo Forslund (s)*, Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren (m), Egon Jacobsson (s)*, Anita Johansson (s), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Lars Hedfors (s)*, Tommy Franzén (vpk) och Marianne Andersson (c).

* Ej närvarande vid justeringen.

SkU 1985/86:38

28¶Reservationer

SkU 1985/86:38

Den allmänna energiskatten på olja m. m. (mom. 1 och mom. 25 i motsvarande del)

1. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp) och Karl Björzén (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Utskottet delar” och slutar med ”anses tillgodosett” bort ha följande lydelse:

Den höjning av energiskatterna som föreslås i propositionen motiveras i huvudsak med en önskan att finansiera de familjepolitiska åtgärder som regeringen föreslagit i annat sammanhang. Utskottet anser sig emellertid inte kunna godta en sådan motivering för att höja energiskatterna. Inte heller de energipolitiska skälen för en höjning finner utskottet tillräckligt väl underbyggda. Utskottet tillstyrker följaktligen motionerna 444 och 429 i denna del och avstyrker propositionen och motionerna 442 och 436 i motsvarande del.

dels att utskottet under mom. 1 och mom. 25 i motsvarande del bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:444 yrkande 1 i denna del och 1985/86:429 yrkande 1 i denna del avslår proposition 1985/86:140 i denna del och motionerna 1985/86:442 yrkande 4 och 1985/86:436 yrkande 1 c).

2. Tommy Franzén (vpk) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Utskottet delar” och slutar med ”anses tillgodosett” bort ha följande lydelse:

Utskottet ställer sig i princip inte avvisande till en oljeskattehöjning men anser sig kunna biträda förslaget endast under förutsättning att intäkterna härav tillförs en sådan prisutjämningsfond som föreslagits i vpk-motionen. En sådan fond skulle borga för en lugnare och jämnare prisutveckling för olja, till gagn för konsumenterna. Det bör ankomma på regeringen att ta erforderliga initiativ för att förverkliga en sådan fond och riksdagen bör enligt utskottets mening begära förslag härom. Till följd av vad anförts tillstyrker utskottet motion 436 i denna del. Utskottet tillstyrker även propositionen och motion 442 med denna ändring. Utskottet avstyrker däremot motionerna 444 och 429 i denna del.

dels att utskottet under mom. 1 och mom. 25 i motsvarande del bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:436 yrkande 1 c) och med anledning av proposition 1985/86:140 i denna del och motion 1985/86:442 yrkande 4 samt med avslag på motionerna 1985/86:444 yrkande 1 i denna del och 1985/86:429 yrkande 1 i denna del dels beslutar höja den allmänna energiskatten på olja i enlighet med förslaget i propositionen,

dels hos regeringen begär förslag om en prisutjämningsfond i enlighet med vad utskottet anfört.

29¶Den allmänna energiskatten på kolbränslen (mom. 2 och mom. 25 i motsvarande del)

3. Knut Wachtmeister (m). Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp) och Karl Björzén (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 15 med ”Utskottet ansluter” och slutar på s. 16 med ”det anförda” bort ha följande lydelse: Med hänvisning till vad m- och fp-reservanterna anfört under reservation 1 anser utskottet att den föreslagna höjningen av skatten på kolbränslen bör avslås. Utskottet tillstyrker följaktligen i denna del motionerna 444 och 429 och avstyrker propositionen och motionerna 308, Sk552, 428 och 436 i motsvarande del.

dels att utskottet under mom. 2 och mom. 25 i motsvarande del bort hemställa

att riksdagen bifaller motionerna 1985/86:444 yrkande 1 i denna del och 1985/86:429 yrkande 1 i denna del och avslår propositionen i denna del och motionerna 1985/86:308 yrkande 1 i denna del, 1985/86:Sk552 yrkande 3,1985/86:428 yrkande 7 i denna del och 1985/86:436 yrkande lb).

4. Tommy Franzén (vpk) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 15 med ”Utskottet ansluter” och slutar på s. 16 med ”det anförda” bort ha följande lydelse: Utskottet anser att man i fråga om kolbränslen inte nu bör avvika från 1983 års energiskattepolitiska beslut som innebär att skatten på kol skall uppgå till 50 % av skatten på olja per energienhet. Förslaget att höja kolskatten till en nivå som motsvarar 75 % av oljeskatten per energienhet innebär enligt utskottet att kolbeskattningen framstår som oberäknelig och illa planerad. Som vpk-ledamoten i näringsutskottet anfört har många kommuner lockats att satsa på kol då detta var relativt lågt beskattat, och bl. a. mot den bakgrunden anser skatteutskottet att skatten på kol bör bibehålla relationen till oljeskatten. Om oljeskatten höjs till den nivå regeringen föreslagit bör därför kolskatten höjas till 205 kr. per ton. Skatteutskottet tillstyrker således motion 436 i denna del och avstyrker propositionen och övriga här behandlade motioner i motsvarande del.

dels att utskottet under mom. 2 och mom. 25 i motsvarande del bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:436 yrkande 1 b), med anledning av propositionen i denna del och motionerna 1985/86:444 yrkande 1 i denna del och 1985/86:429 yrkande 1 i denna del samt med avslag på motionerna 1985/86:308 yrkande 1 i denna del, 1985/ 86:Sk552 yrkande 3 och 1985/86:428 yrkande 7 i denna del beslutar att den i bilaga 1 till lagen (1957:262) om allmän energiskatt angivna skattesatsen för kolbränslen skall vara 205 kr. per ton fr. o. m. den 1 januari 1987.

SkU 1985/86:38

30¶Den allmänna energiskatten på naturgas (mom. 3 och mom. 25 i motsvarande del)

5. Tommy Franzén (vpk) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Enligt näringsutskottet” och slutar med ”utskottets förslag” bort ha följande lydelse:

Skatteutskottet anser i likhet med vpk-motionärerna att naturgasens miljöfördelar motiverar att skatten på naturgas reduceras till 25 % av oljeskatten beräknad per energienhet. Utskottet föreslår därför — under förutsättning att skatten på olja höjs till den nivå som föreslagits i propositionen - att skatten på naturgas bestäms till 155 kr. per 1 000 m3. Utskottet tillstyrker således motion 436 i denna del och motion Sk502 och avstyrker propositionen och motionerna 308, 428, 435 och Sk552 i motsvarande del. Utskottet avstyrker även motionerna 444 och 429 i motsvarande del i den mån de inte blivit tillgodosedda genom det anförda.

dels att utskottet under mom. 3 och mom. 25 i motsvarande del bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:436 yrkande 1 a) i denna del och 1985/86:Sk502, med anledning av motionerna 1985/ 86:444 yrkande 1 i denna del, 1985/86:429 yrkande 1 i denna del och 1985/86:435 i denna del och med avslag på propositionen i denna del och motionerna 1985/86:308 yrkande 1 i denna del, 1985/86:Sk552 yrkande 4 och 1985/86:428 yrkande 7 i denna del beslutar att den i bilaga 1 till lagen (1957:262) om allmän energiskatt angivna skattesatsen för naturgas skall vara 155 kr. per 1 000 m3 fr. o. m. den 1 januari 1987.

Den allmänna energiskatten på vissgasol (mom. 6 och mom. 25 i motsvarande del)

6. Knut Wachtmeister (m). Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m). Britta Bjelle (fp). Karl Björzén (m) och Tommy Franzén (vpk) anser att utskottet under mom. 6 och mom. 25 i motsvarande del bort hemställa

att riksdagen bifaller motionerna 1985/86:444 yrkande 1 i denna del, 1985/86:429 yrkande 1 i denna del och 1985/86:436 yrkande 1 a) i denna del och avslår propositionen i denna del och motion 1985/86:428 yrkande 7 i denna del.

Motiveringar

7. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp) och Karl Björzén (m) anser att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Näringsutskottet har” och slutar med "utskottets förslag" bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till vad m- och fp-reservanterna anfört under mom. 1 avvisar utskottet även en energiskattehöjning på gasol. Utskottet tillstyrker

SkU 1985/86:38

således motionerna 444, 429 och 436 i denna del och avstyrker propositionen SkU 1985/86:38 och motion 428 i motsvarande del.

8. Tommy Franzén (vpk) anser att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Näringsutskottet har” och slutar med ”utskottets förslag” bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till de överlägsna miljöfördelarna hos gasolen anser utskottet i likhet med motionärerna bakom motion 1985/86:436 att skatten på gasol även i fortsättningen bör uppgå till 125 kr. per ton. Utskottet tillstyrker alltså motionerna 436, 444 och 429 i denna del och avstyrker motsvarande delar av propositionen och motion 428.

Underlaget för nedsättning av energiskatten för viss industri m. m. (mom. 9-11)

9. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp) och Karl Björzén (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 19 med ”Utskottet vill” och slutar på s. 20 med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Energiskatterna utgör en allvarlig belastning för svensk industri som saknar motsvarighet i de länder där skatten huvudsakligen tas ut som mervärdeskatt med obeskuren avdragsrätt för den skatt som belöper på den förbrukade energin. Nedsättningsreglerna syftar till att minska på denna belastning och göra svensk industri mera konkurrenskraftig gentemot utlandet.

Nedsättningen har sedan 1975, när reglerna började tillämpas, efter hand minskat i värde, dels genom att maximigränsen för skatteuttaget höjts, dels genom att regeringen börjat tillämpa reglerna på så sätt att endast viss del av oljeskatten — för närvarande 291 kr. per m3 — räknas med i nedsättningsunderlaget. Enligt propositionen kommer regeringen att gå vidare på den vägen och låta de nu aktuella skattehöjningarna slå igenom även för de företag som har nedsättning.

Enligt utskottets mening har finansministern underskattat hur allvarliga konsekvenserna kan bli för särskilt den utlandskonkurrerande svenska industrin. Genom att på detta sätt öka skatteuttaget riskerar man enligt utskottet att förlora marknadsandelar, försämra lönsamheten och minska sysselsättningen. Enligt vad utskottet erfarit skulle de i propositionen föreslagna höjningarna av oljeskatten och kolskatten — om höjningarna skulle tillåtas slå igenom fullt ut — betyda att skatteuttaget för de berörda industriföretagen ökar med 180 milj. kr. avseende oljan och 100 milj. kr. avseende kolbränslena. Utskottet anser att det inte är försvarligt att pålägga företagen denna extra belastning. Regeringen bör i stället gå motsatt väg och — som föreslås i motionerna 437 och 438 — utvidga nedsättningsunderlaget till att omfatta all energiskatt och därjämte de särskilda energiavgifterna som nu skall omvandlas till särskilda energiskatter. Detta bör ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker följaktligen de nämnda motionerna i denna del. Härigenom tillgodoses även syftet med dessa motioner i övrigt och motioner -

na 432, 434 och 441.1 den mån så ej kan anses vara fallet avstyrker utskottet motionerna.

dels att utskottet under mom. 9—11 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:437 yrkande 2 och 1985/86:438 yrkande 2 och med anledning av motionerna 1985/86:432, 1985/86:434, 1985/86:437 yrkande 1, 1985/86:441 och 1985/86:438 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående underlaget för nedsättning av energiskatt.

Principerna för energibeskattningen (mom. 14)

10. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 20 med ”Utskottet har” och slutar på s. 21 med ”utskottet anfört” bort ha följande lydelse: Utskottet ställer sig, liksom motionärerna bakom motion Sk279, skeptiskt till användningen av skatter som energipolitiskt styrmedel. De nuvarande riktlinjerna innebär att man på en gång försöker tillgodose flera motstridiga syften, och detta har gjort skattesystemet på energiområdet ologiskt. Utskottet förordar i stället en övergång till mervärdeskatt på energiområdet kombinerad med energilikformiga punktskatter på en förhållandevis låg nivå. Enligt utskottet gör en sådan ordning skattesystemet mer hanterligt, och den innebär dessutom att den konkurrensutsatta industrin i energibeskattningshänseende likställs med ett betydande antal utländska konkurrenter som helt eller delvis kan avlyfta sin energiskattebörda. En utredning bör enligt utskottet tillsättas med uppdrag att utarbeta en skattekonstruktion med den nu angivna utformningen och detta bör ges regeringen till känna. Med det sagda tillstyrker utskottet motion Sk279 i ifrågavarande del och avstyrker övriga i detta avsnitt behandlade motioner.

dels att utskottet under mom. 14 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk279 yrkande 26 och med avslag på motionerna 1985/86:429 yrkande 2, 1985/86:Sk571, 1985/86:436 yrkande 2 och 1985/86:Sk538 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående en utredning om principerna för energibeskattningen.

11. Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 20 med ”Utskottet har” och slutar på s. 21 med ”utskottet anfört” bort ha följande lydelse: Motiven till energiskatternas differentiering enligt 1983 års beslut var bl. a. att beskattningen skulle främja energiinvesteringar för oljeersättning. Vidare skulle hänsyn tas till bl. a. energislagens miljöegenskaper. Detta förutsätter enligt utskottets mening att aktuella rön på området noggrant följs upp och att man är beredd att ompröva skattesatserna om förhållandena motiverar det. Som motionärerna bakom motionerna 429 och Sk571 framhållit har sedan 1983 nya fakta tillkommit som enligt utskottets uppfattning gör att de gällande skatterelationerna mellan importbränslena i vissa hänseenden i dag framstår som mindre rättvisande, särskilt från

SkU 1985/86:38

3¶Riksdagen 1985186. 6 sami. Nr 38

miljösynpunkt. Detta gäller speciellt naturgasen som har konstaterats vara det i särklass renaste bränslet.

Av nu redovisade skäl finner utskottet att regeringen bör göra en allsidig översyn av principerna för energibeskattningen och återkomma till riksdagen med förslag som tar hänsyn till nu kända fakta om energiformerna och deras miljöegenskaper. Därvid bör givetvis också effekterna för den energikrävande industrin belysas. Detta bör enligt utskottet riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker följaktligen motionerna 429 och Sk571 och avstyrker övriga i detta avsnitt behandlade motionsyrkanden.

dels att utskottet under mom. 14 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:429 yrkande 2 och 1985/86:Sk571 samt med avslag på motionerna 1985/86:Sk279 yrkande 26, 1985/86:436 yrkande 2 och 1985/86:Sk538 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående en översyn av principerna för energibeskattningen.

Etanol (mom. 15)

12. Stig Josefson och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”Utskottet framhöll” och slutar med ”motion Sk572” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening talar mycket för att ett större utnyttjande av inhemskt producerad etanol som drivmedel skulle innebära avsevärda fördelar, inte bara från miljösynpunkt utan även i försörjningsmässiga och sysselsättningspolitiska avseenden. Enligt skatteutskottets uppfattning bör man stimulera en introduktion av etanol genom att befria etanol producerad av inhemska råvaror från skatt i likhet med vad som gäller för andra inhemska bränslen. Utskottet anser att riksdagen har tillräckligt underlag för att nu begära förslag från regeringen av denna innebörd. Särskilt viktigt är att den etanol som produceras i landets första fullskaleanläggning för etanolproduktion snarast befrias från skatt. Detta skulle enligt utskottet vara ägnat att samla lämpliga intressenter kring satsningen på en sådan anläggning.

Med det anförda, som bör ges regeringen till känna, tillstyrker utskottet motion Sk552 i denna del och motion Sk572.

dels att utskottet under mom. 15 a) bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk552 yrkande 1 såvitt avser allmän skattebefrielse för viss etanol och motion 1985/86:Sk572 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

dels att utskottet under mom. 15 b) bort hemställa

att riksdagen - under förutsättning att riksdagen inte bifaller vad ovan hemställts under mom. 15 a) — med bifall till motion 1985/ 86:Sk552 yrkande 1 i övrigt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående skattebefrielse för etanol som framställs i landets första fullskaleanläggning för etanolproduktion.

SkU 1985/86:38

34¶Vattenkraftsskatten (mom. 17)

13. Tommy Franzén (vpk) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”motion Sk535” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är vattenkraftsskatten för närvarande inte tillräckligt hög för att bringa ned vinsterna hos ägare till äldre vattenkraftverk till en rimlig nivå. Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion Sk535 att skatten bör höjas till 6 öre per kWh för vattenkraftverk som är över 10 år gamla. Dessutom bör enligt utskottet importerad elenergi påläggas skatt av motsvarande storlek för att förhindra att kraftbolagen kringgår skatten genom att importera billig el från Norge och spilla vattnet förbi den egna anläggningen. Detta bör ges regeringen till känna, och utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk535.

dels att utskottet under mom. 17 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk535 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående vattenkraftsskatten.

En höjning av omsättningsskatten på vissa värdepapper (mom. 18 och mom. 25 i motsvarande del)

14. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Marianne Andersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med ”Av de” och slutar med ”behandlade motionsyrkanden” bort ha följande lydelse: Utskottet anser att omsättningsskatten på värdepapper är en olämplig form av beskattning, som försvårar en effektiv andrahandsmarknad för riskkapital och därigenom försämrar möjligheterna för väsentliga delar av näringslivet att anskaffa eget kapital. Vidare stör skatten marknadens funktionssätt, vilket också får till följd att riskvilligt kapital i väsentlig omfattning undandras från marknaden. Marknaden förlorar dessutom riskkapital med ett belopp som svarar mot skatteuttaget. Genom att skatten höjer transaktionskostnaderna för handeln med värdepapper i Sverige ökar också risken för att utländska placerare drar sig undan den svenska marknaden. Från principiell synpunkt kan det vidare enligt utskottets mening ifrågasättas varför ett byte av värdepapper skall beskattas med en omsättningsskatt.

En fördubbling av skatten kommer enligt utskottet att ytterligare accentuera de påtalade nackdelarna, och utskottet kan därför inte biträda detta förslag. Till följd härav tillstyrker utskottet avslagsyrkandena i motionerna 444, 429, 442 och 440 och avstyrker propositionen och motion 436 i denna del.

SkU 1985/86:38

dels att utskottet under mom. 18 och mom. 25 i motsvarande del bort hemställa

att riksdagen bifaller motionerna 1985/86:444 yrkande 2 i denna del, 1985/86:429 yrkande 1 i denna del, 1985/86:442 yrkande 1 och 1985/86:440 och avslår propositionen i denna del och motion 1985/ 86:436 yrkande 3.

15. Tommy Franzén (vpk) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med ”Av de” och slutar med ”behandlade motionsyrkanden” bort ha följande lydelse: Mot bakgrund av utvecklingen på aktiemarknaden som enligt vad utskottet kan bedöma korrekt beskrivits i motion 436 och som inneburit en mycket kraftig värdestegring under 1980-talet, särskilt under senare tid, finner utskottet den av regeringen föreslagna höjningen av omsättningsskatten otillräcklig. Utskottet biträder i stället förslaget i motionen att skatten höjs till 3 % för såväl säljare som köpare, dvs. till sammanlagt 6 % vid en normal omsättning. Utskottet tillstyrker följaktligen motionen i denna del och avstyrker propositionen och övriga nu behandlade motioner i motsvarande del.

dels att utskottet under mom. 18 och mom. 25 i motsvarande del bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:436 yrkande 3 samt med avslag på propositionen i denna del och motionerna 1985/86:444 yrkande 2 i denna del, 1985/86:429 yrkande 1 i denna del, 1985/86:442 yrkande 1 och 1985/86:440 beslutar att 4 § första stycket lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper skall ha den lydelse som föreslås i den förstnämnda motionen på s. 11 i detta betänkande.

Övriga förslag i propositionen till ändringar i omsättningsskatten på vissa värdepapper (mom. 19 och mom. 25 i motsvarande del)

16. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp) och Karl Björzén (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Redan vid införandet av omsättningsskatten på aktier kritiserade de borgerliga ledamöterna i utskottet förslaget för dess bristfälliga beredning och för avsaknaden av synpunkter från dem som förslaget närmast berörde. Inte heller beredningen av de nu aktuella ändringsförslagen finner utskottet nöjaktig. Propositionen grundas i denna del på ett förslag som riksskatteverket lagt fram och som regeringen uppenbarligen försummat att remissbehandla. Även lagrådsremiss har uraktlåtits. Detta har föranlett Svenska bankföreningen och Svenska fondhandlarföreningen att i en skrivelse till utskottet och vid en uppvaktning rikta allvarlig kritik både mot de föreslagna ändringarna och mot lagens utformning i övrigt. Bl. a. sägs att standardisera -

SkU 1985/86:38

de optioner som avser konvertibla skuldebrev och som nu föreslås bli skattepliktiga inte förekommer på den svenska marknaden. Vidare görs invändningar mot förslaget att en kvittning av optioner i den formen att optionsutfärdaren löser sig från optionsförpliktelsen genom att köpa tillbaka optionen innan den utnyttjats skall anses som skattepliktig omsättning.

Redan den bristfälliga beredningen av propositionen utgör enligt utskottets uppfattning skäl att avvisa förslaget. Därtill kommer att de nackdelar som vidlåder skatten och som bl. a. m- och fp-ledamöterna påtalat i reservation 14 till detta betänkande kommer att gälla i än högre grad om det skattepliktiga området utvidgas.

Med hänsyn till vad anförts tillstyrker utskottet avslagsyrkandena i motionerna 444 och 429 och avstyrker propositionen i denna del.

dels att utskottet under mom. 19 och mom. 25 i motsvarande del bort hemställa

att riksdagen bifaller motionerna 1985/86:444 yrkande 2 i denna del och 1985/86:429 yrkande 1 i denna del och avslår propositionen i denna del.

Befrielse från omsättningsskatten vid i utlandet bosatta personers köp och försäljning av svenska värdepapper (mom. 20 och mom. 25 i motsvarande del)

17. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp) och Karl Björzén (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”Enligt utskottets” och slutar med ”motion 430” bort ha följande lydelse: Utländska placerares köp av svenska aktier i Sverige har enligt utskottets uppfattning varit till nytta för Sverige och gett svenska fondkommissionärer stora uppdrag av tjänsteexportkaraktär. De nuvarande bestämmelserna missgynnar emellertid de svenska fondkommissionärerna därigenom att endast deras men inte utländska mäklares medverkan vid en omsättning av svenska aktier gör omsättningen skattepliktig. Detta förhållande medför enligt utskottet en oacceptabel konkurrenssnedvridning, och det har också enligt vad utskottet erfarit haft till effekt att svenska fondkommissionärer fått svårare att få uppdrag av denna art. En höjning av skatten skulle givetvis göra det ännu svårare för svenska fondkommissionärer att verka på detta område, vilket torde leda till en ytterligare minskning av denna form av tjänsteexport. En konsekvens härav, som påtalats i motion 430, blir att svenska företag får svårare att dra till sig utländskt riskkapital.

Mot denna bakgrund anser utskottet att särbestämmelsen om skattefrihet endast för utländska värdepapper i utlandshandel bör slopas. Detta föranleder en ändring i 3 § första stycket lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper. Med det sagda tillstyrker utskottet motion 430.

dels att utskottet under mom. 20 och mom. 25 i motsvarande del bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:430 gör den ändringen i lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper att

SkU 1985/86:38

orden ”när omsättningen avser utländska värdepapper” utgår ur 3 § första stycket.

Avdrag för representation (mom. 22 och mom. 25 i motsvarande del)

18. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelk (fp), Karl Björzén (m) och Marianne Andersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med ”Utskottet delar” och slutar med ”avstyrker motionerna” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening ingår representation som ett naturligt led i kontakten mellan säljare och kunder. En begränsning av rätten till representationsavdrag innebär således att en del av företagens marknadsföringskostnader blir icke avdragsgilla. En sådan ordning strider enligt utskottets mening mot såväl principerna för företagsbeskattningen som utskottets ofta upprepade uttalande att rimliga kostnader för representation bör behandlas som driftkostnader. Ett uttalande med den innebörden gjordes så sent som förra våren (SkU 1984/85:41 s. 24). Med hänsyn till den restriktiva praxis som skattemyndigheterna iakttar i fråga om att medge avdrag för representation och med tanke på att utgifter för vin och sprit under alla omständigheter inte får dras av och att de tillåtna prisramarna får anses måttliga ifrågasätter utskottet om ytterligare begränsningar av avdragsrätten är nödvändig. Därtill kommer att förslaget innebär att en omotiverad åtskillnad görs på representation som utövas mot svenska kunder och representation som riktar sig till utländska affärsförbindelser. Dessutom gynnas större företag som har möjlighet att hålla nere representationskostnaderna genom att förlägga representationen till företagets egna lokaler.

För restaurangnäringens vidkommande innebär den föreslagna avdragsbegränsningen ofrånkomligen ett avbräck genom att företagen med stor sannolikhet kommer att minska på sin restaurangrepresentation. Särskilt sådana restauranger som investerat i inredning och service för att kunna erbjuda en passande representationsmiljö riskerar att få vidkännas ett bortfall av representationsarrangemang med minskad sysselsättning av svårplacerad arbetskraft och kanske nedläggningar som resultat. En sådan utveckling vore enligt utskottets mening mycket olycklig, inte minst med tanke på att ett väl utbyggt restaurangnät ökar landets attraktionskraft på utländska turister. Konsekvenserna på detta område hade enligt utskottets uppfattning bort bli föremål för en mera ingående analys innan förslaget lades fram.

Mot bakgrund av vad anförts tillstyrker utskottet motionerna 444,429 och 439 och avstyrker propositionen och motion 436 i denna del.

dels att utskottet under mom. 22 och mom. 25 i motsvarande del bort hemställa

att riksdagen bifaller motionerna 1985/86:444 yrkande 3, 1985/ 86:429 yrkande 1 i denna del och 1985/86:439 och avslår propositionen i denna del och motion 1985/86:436 yrkande 4.

SkU 1985/86:38

19. Tommy Franzén (vpk) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med ”Utskottet delar” och slutar med ”avstyrker motionerna” bort ha följande lydelse: Utskottet delar finansministerns bedömning att rätten till representationsavdrag uppmuntrar till en frikostighet som är affärsmässigt omotiverad. Missbruket torde främst ta sig det uttrycket att en rörelse belastas med kostnader för privat umgänge, varvid ofta samma personer deltar. Även på andra sätt torde avdraget utnyttjas oriktigt, och utskottet tänker närmast på bruket att beteckna normala måltider som arbetsluncher och att ge annan privat konsumtion sken av representation. Samhällets kostnader för påstådd representation torde uppgå till miljardbelopp, och för skattskyldiga som inte har representationsmöjligheter upplevs ofta företeelsen som stötande.

Utskottet vill inte motsätta sig att den föreslagna avdragsbegränsningen genomförs nu och tillstyrker således i så måtto propositionen och avstyrker motionerna. Samtidigt anser utskottet att regeringen snarast bör lägga fram förslag som går ut på att representationsavdraget helt slopas. Detta bör enligt utskottet ges regeringen till känna, och utskottet tillstyrker följaktligen även motion 436 i denna del.

dels att utskottet under mom. 22 och mom. 25 i motsvarande del bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:436 yrkande 4, med anledning av propositionen i denna del och med avslag på motionerna 1985/86:444 yrkande 3, 1985/86:429 yrkande 1 i denna del och 1985/86:439

dels antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående ett slopande av representationsavdraget.

Vinstandelsstiftelser (morn. 23)

20. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Marianne Andersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med ”Motionsyrkandet är” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse: Utskottet ser det som en självklarhet att ett frivilligt vinstandelssystem för de anställda i företagen vida måste vara att föredra framför det starkt centraliserade system av offentligt aktieinnehav som man nu är i färd med att bygga upp genom löntagarfonderna. Löntagarfonderna motverkar inte den maktkoncentration man inom regeringen säger sig vilja sätta stopp för. De skapar inte heller något ökat individuellt ägande. Alla skäl talar således enligt utskottets mening för att man slopar löntagarfonderna. Genom att de anställda blir delägare i det egna företaget ökas arbetsmotivationen och effektiviteten i företagen kan förbättras. Därtill torde ett väl fungerande vinstandelssystem bidra till en lugnare löneutveckling. Utskottet anser således i likhet med motionärerna att man bör underlätta inrättandet av

SkU 1985/86:38

frivilliga vinstandelar i företagen och avvisar tanken på att vinstandelar beläggs med arbetsgivaravgifter. Härav följer att de inte heller skall berättiga till sociala förmåner. Avslutningsvis vill utskottet understryka att syftet med vinstandelar inte får vara att kringgå gällande regler om beskattning av löneinkomster.

Vad nu anförts bör ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker följaktligen motion 429 i denna del.

dels att utskottet under mom. 23 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:429 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Tobaksskatten (mom. 24 och mom. 25 i motsvarande del)

21. Tommy Franzén (vpk) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 25 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”avstyrker motionerna” bort ha följande lydelse:

Tobaksbrukets negativa effekter på hälsan är allmänt omvittnade och har ingående beskrivits i olika vetenskapliga sammanhang, liksom av olika statliga utredningar, t. ex. HS 90-utredningen i rapporten Hälsorisker (1981:1), tobakskommittén i betänkandet Minskat tobaksbruk (SOU 1981:18) och cancerkommittén i betänkandet Cancer — orsaker, förebyggande m. m. (SOU 1984:67). Det är således av utomordentlig vikt att åtgärder vidtas för att pressa ned tobakskonsumtionen, inte minst hos ungdomen. För att uppnå detta syfte bör man inte försumma att, på samma sätt som man använder alkoholskatten för att minska alkoholkonsumtionen, utnyttja tobaksskatten i kampen mot rökningen.

Beskattningen av tobaksvaror bör enligt utskottet avvägas så att priset på tobaksvarorna åtminstone anpassas till den allmänna prisutvecklingen. Denna uppfattning ligger i linje med vad föredragande statsrådet anfört i proposition 1984/85:181 s. 63—64.

Skatten på cigaretter har inte justerats sedan december 1984. För cigarrer har ingen skattehöjning ägt rum sedan mars 1977. Med hänsyn till inflationen har skatten på tobaksvaror realt sett minskat sedan den senaste höjningen. Även före den senaste höjningen minskade skatten realt och återställdes inte helt genom justeringen.

Med hänsyn till vad som sagts föreslår utskottet att skatten höjs med 2 kr. per normalpaket cigarretter och motsvarande för andra tobaksvaror fr. o. m. den 1 juli 1986. En höjning av den storleksordningen torde dels vara ägnad att begränsa konsumtionen, dels öka skatteinkomsterna.

Till följd av vad anförts tillstyrker utskottet motion 436 i denna del och motion Sk553. Övriga motioner avstyrker utskottet i den mån de ej kan anses tillgodosedda med utskottets förslag.

dels att utskottet under mom. 24 och mom. 25 i motsvarande del bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:436 yrkande 5 och 1985/86:553 och med anledning av motionerna 1985/86:Sk350 yrkande 5 i denna del och 1985/86:Sk570 antar följande

SkU 1985/86:38

40 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1961:394) om tobaksskatt

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1961:394) om tobaksskatt skall ha nedan angivna lydelse.

2 §

Föreslagen lydelse

För tobaksvara utgår skatten med nedan angivna, i förhållande till varans myckenhet bestämda belopp, nämligen:

Varuslag Vikt för I st. gram Belopp för

I st. öre 1 kg kr.

Cigarrer och cigariller

grupp I t.o. m. 1.7 23,5

II över 1.7 t.o. m. 3.0 28,0

lil " 3,0 •' 5,0 31,5

IV " 5,0 40,0

Cigarretter

grupp I t. o. m. 0.85 40

II över 0.85 t. o. m. 1.20 47

III " 1.20" 1.55 52

IV " 1.55" 1.90 57

Röktobak - 130:-

Tuggtobak - 43:-

Snus - 22:-

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

Särskilda yttranden

En sänkning av kilometerskatten för dieseldrivna personbilar (mom. 13)

1. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp) och Karl Björzén (m) anför:

När kilometerskatten infördes avpassades den så att den tillsammans med energiskatten på dieseloljan i stort sett gav samma skattebelastning på de dieseldrivna fordonen som de skatter på brännoljan som samtidigt slopades. Detta gav till resultat att dieseldrivna personbilar beskattades avsevärt mindre per kilometer än bensindrivna personbilar med samma skattevikt. Vid de successiva höjningarna av bensinskatten och kilometerskatten under 1970-talet och 1980-talet har principen varit att höja kilometerskatten för varje viktklass med ett belopp som svarat mot höjningen av bensinskatten omräknat till öre för kilometer. Härigenom har den relativa skillnaden i skattebelastning mellan bensindrivna och dieseldrivna personbilar för samma körsträcka efter hand utjämnats, och numera torde man, enligt vad vi erfarit, kunna säga att skillnaden i stort sett försvunnit. I samband med att olika kilometerskattefrågor nyligen behandlades av utskottet (SkU 1985/

SkU 1985/86:38

86:31) anförde m- och fp-ledamöterna i en reservation att kilometerskatteskalan bör omarbetas i syfte att återställa den tidigare relationen i beskattningen mellan dieseldrivna och bensindrivna personbilar. Vi vidhåller denna uppfattning och avser att återkomma till frågan i lämpligt sammanhang.

Tobaksskatten (mom. 24)

2. Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) anför:

Vi anser liksom motionärerna bakom de nu aktuella motionerna att kraftfulla insatser måste göras med inriktning på att drastiskt begränsa tobakskonsumtionen och få till stånd en attitydförändring till rökningen, särskilt hos unga människor. Frågan om åtgärder mot tobaksbruket har de senaste decennierna fortlöpande behandlats av riksdagen och man har därvid framhållit vikten av att få till stånd en systematisk satsning mot tobaksbruket. Senast skedde en grundlig genomgång våren 1985 (SoU 1984/85:28).

I socialutskottets nämnda betänkande, som i denna del godkändes av riksdagen, framhöll utskottet enigt att det kan antas att prissättningen har viss betydelse när det gäller att dämpa tobakskonsumtionen. Socialutskottet underströk därför att priset på tobaksvaror bör följa den allmänna prisutvecklingen. Vi förutsätter att regeringen uppmärksammar detta uttalande vid sina kommande överväganden rörande tobaksbeskattningen, men vi har för dagen inget yrkande.

SkU 1985/86:38

42 Näringsutskottets yttrande 1985/86:5 y

om ändringar i energibeskattningen (prop. 1985/86:140 delvis)

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1985/86:140 om vissa inkomstförstärkningar på statsbudgeten, m. m., såvitt gäller förslag till ändringar i energibeskattningen (moment 1), och motioner i anslutning därtill.

Frågan om beskattning av energi har även tagits upp i en motion som har väckts med anledning av proposition 1985/86:91 om vissa naturgasfrågor och som tidigare har hänvisats till näringsutskottet. Näringsutskottet behandlar i detta sammanhang även berörd del av denna motion och överlämnar den, under förutsättning av skatteutskottets medgivande, till skatteutskottet med detta yttrande.

Statssekreteraren för energifrågor i industridepartementet Rolf Annerberg har inför näringsutskottet lämnat upplysningar i ärendet. Vidare har företrädare för Cementa AB, Svenska fabriksarbetareförbundet och Sydgas AB inför utskottet lämnat upplysningar och framfört synpunkter på energibeskattningen.

Skrivelser i ärendet har inkommit från Cementa AB, Jernkontoret, Svenska fabriksarbetareförbundet, Svenska gasföreningen, Svenska grönfodertorkföreningen och Svenska värmeverksföreningen. Näringsutskottet har vidare tagit del av skrivelser och promemorior som har överlämnats till skatteutskottet från Jernkontoret, KemaNord Industrikemi AB, Rockwool AB, Svenska stenkolsimportörers förening, Sveriges industriförbund och Södertälje energiverk.

Propositionen

I propositionen föreslås — i den del som nu är aktuell — att skatten höjs på eldningsolja och motorbrännolja från 411 kr. till 610 kr. per m-\ på kolbränslen från 140 kr. till 305 kr. per ton, på naturgas från 308 kr. till 460 kr. per 1 000 m' och på den gasol som används för annat än motordrift och stadsgasframställning från 125 kr. till 550 kr. per ton. Enligt uttalande i propositionen (s. 11 f.) skall dessa höjningar få genomslag även hos de industriföretag som har medgetts nedsättning av energiskatten. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1987.

SkU 1985/86:

Därutöver föreslås i propositionen att de nuvarande särskilda avgifterna för oljeprodukter och kol samt elektrisk kraft från kärnkraftverk skall omvandlas till skatter. Den föreslagna omläggningen, som är planerad att genomföras den I juli 1986, innebär inte någon ändrad sammanlagd skatteoch avgiftsbelastning på de energislag som omfattas av avgifterna. Detta förslag omfattas inte av remissen från skatteutskottet och kommenteras inte av näringsutskottet.

Motionerna

Av de motioner som har väckts med anledning av proposition 1985/86:140 är det följande som näringsutskottet kommenterar:

1985/86:428 av Ivar Franzén m. fl. (c), såvitt gäller hemställan att riksdagen, dels med godkännande av riktlinjerna för energibeskattningen, dels med instämmande i behovet av stimulanser för omställning och förnyelse av energisystemet, beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen om

2. investeringsbidrag för eldningsanläggningar för biobränslen,

3. bidrag till solenergianläggningar och små vattenkraftverk,

4. PoD-stöd till halmeldade anläggningar,

5. ortstilläggen,

7. skatten på olja, kol, naturgas och gasol.

1985/86:429 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), såvitt gäller hemställan att riksdagen

1. avslår proposition 1985/86:140,

2. hos regeringen begär en översyn av principerna för energibeskattningen i enlighet med vad som anförs i motionen.

1985/86:432 av Lena Öhrsvik (s) och Bengt Kronblad (s), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behov av särskild åtgärd för cement- och kalkindustrin med anledning av förslag om höjd kolskatt.

1985/86:434 av Gösta Andersson (c) och Agne Hansson (c), vari hemställs att riksdagen beslutar att cementtillverkningen skall behandlas på samma sätt som metallurgiska processer vid energibeskattning av kol.

1985/86:435 av Ulla Tillander (c), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående skatt på naturgas.

1985/86:436 av Lars Werner m. fl. (vpk), såvitt gäller hemställan att riksdagen 1.

med ändring av i proposition 1985/86:140 framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt

a) fastställer skattesatserna på naturgas och gasol i enlighet med vad i motionen anförts,

SkU 1985/86:38

b) fastställer skattesatsen på kolbränslen till oförändrat 50 % av skatten på olja,

c) inrättar en prisutjämningsfond på energiområdet i enlighet med vad i motionen anförts,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prisrelationer i stället för skatterelationer mellan olika energislag.

1985/86:437 av Karl Björzén m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen

1. medger undantag från energiskatt för kol som används i cementtillverkning,

2. som sin mening ger regeringen till känna att vid tillämpning av lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt den allmänna energiskatten i sin helhet bör få inräknas i nedsättningsunderlaget.

1985/86:438 av Nic Grönvall (m), vari hemställs att riksdagen

1. medger undantag för energiskatt för olja som används i glastillverkning i Sverige,

2. som sin mening ger regeringen till känna att vid tillämpningen av lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt den allmänna energiskatten i dess helhet får inräknas i nedsättningsunderlaget.

1985/86:441 av Gunhild Bolander (c) och Bengt Kindbom (c), vari hemställs att riksdagen beslutar att cementtillverkning skall behandlas på samma sätt som metallurgiska processer vid energibeskattning av kol.

1985/86:442 av Karin Söder m. fl. (c), såvitt gäller hemställan — med motivering i motion 1985/86:421 — att riksdagen

4. med utgångspunkt från gällande energipolitiska beslut [och] — — — med godkännande av de riktlinjer för energibeskattningen och omställningen av energisystemet som angivits i motionen och i motion 1985/86:428 bifaller förslaget om höjd oljeskatt,

5. begär förslag hos regeringen om prisutjämning i landet för olja.

1985/86:443 av Margit Gennser (m), vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen begär en redovisning av det ekonomiska läget för gasdistributionsföretagen,

2. hos regeringen begär förslag till förändring av energibeskattningen så att naturgas som används för elproduktion i skattehänseende jämställs med olja.

1985/86:444 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), såvitt gäller hemställan — med motivering i motion 1985/86:422 — (I) att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt.

Den motion som har väckts med anledning av proposition 1985/86:9/ och som näringsutskottet med detta yttrande överlämnar till skatteutskottet är följande:

1985/86:308 av Ivar Franzén m. fl. (c), såvitt gäller hemställan (I) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna nödvändigheten av att relationerna i beskattningen av kol och naturgas anpassas efter resp. energislags miljöpåverkan i enlighet med vad som anförs i motionen.

SkU 1985/86:38

45 Bakgrund och gällande bestämmelser

SkU 1985/86:38

Riksdagsbeslut om energibeskattningen

Riksdagen beslutade under hösten 1983 om riktlinjer förden framtida energiskattepolitiken (prop. 1983/84:28, SkU 1983/84:9, rskr. 1983/84:96, 97). Härvid fastslogs att en grundläggande princip för beskattningen av energi skulle vara att främja de energiinvesteringar för oljeersättning och energihushållning som borde genomföras under 1980-talet. Hänsyn borde också tas till olika energikällors effekter på miljön, bytesbalansen, försörjningstryggheten, sysselsättningen och den industriella utvecklingen. Enligt riksdagens beslut borde mervärdeskatten inte utvidgas till att omfatta energiområdet.

Beträffande beskattningen av olja fastslogs att skatteändringar vid behov borde vidtas för att åstadkomma en inte oväsentlig realprisstegring. Därvid refererades till att föredragande statsrådet inför 1981 års energipolitiska beslut hade anfört att statens industriverk räknade med en genomsnittlig real oljeprisstegring av 2 % per år och att han inte fann skäl att frångå denna bedömning (prop. 1980/81:90 bil. 1 s. 41). Han hade vidare anfört att regeringen avsåg att med hjälp av beskattningen på energi åstadkomma en successivt höjd prisnivå på energi.

1 fråga om beskattningen av övriga nu aktuella energislag innebar de av riksdagen under år 1983 antagna riktlinjerna att, per energienhet, skatten på kolbränslen borde vara ca hälften av skatten på olja och skatten på naturgas ca tre fjärdedelar av skatten på olja.

Näringsutskottet, som yttrade sig till skatteutskottet inför riksdagens beslut (NU 1983/84:4 y), tillstyrkte regeringens förslag. De meningsskiljaktigheter som förelåg vid utskottsbehandlingen framgår av yttrandet, till vilket fogades ett antal avvikande meningar.

För kol uppnåddes den avsedda skattebelastningen den 1 januari 1985 då skatten höjdes till nuvarande nivå, 140 kr. per ton (prop. 1984/85:64, SkU 1984/85:19, rskr. 1984/85:79). Samtidigt infördes en skatt på naturgas om 308 kr. per I 000 m', motsvarande tre fjärdedelar av skatten på olja per energienhet och sålunda i överensstämmelse med de beslutade riktlinjerna.

Vid samma tidpunkt infördes också en skatt på gasol — här och i fortsättningen bortses från gasol som används för motordrift eller stadsgasframställning — som inledningsvis bestämdes till 70 kr. per ton. I propositionen aviserades successiva höjningar upp till 370 kr. per ton, vilket skulle motsvara skatten på naturgas och därmed överensstämma med de fastslagna riktlinjerna. I konsekvens härmed föreslog regeringen under hösten 1985 en höjning av skatten på gasol till 220 kr. per ton den 1 januari 1986. Detta förslag godtogs inte av riksdagen, som i stället fastställde skatten till att motsvara en fjärdedel av skatten på olja räknat per energienhet. I krontal bestämdes skatten till 125 kr. per ton (prop. 1985/86:53, SkU 1985/86:12, rskr. 1985/86:77).

46 Nedsättning av energiskatt för industriföretag

SkU 1985/86:38

Enligt lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt är den allmänna energiskatten på elektrisk kraft och bränsle som förbrukas vid industriell tillverkning maximerad till ett belopp som motsvarar 3 % av de tillverkade produkternas försäljningsvärde fritt fabrik. Om särskilda skäl föreligger kan enligt lagen regeringen för visst företag medge ytterligare nedsättning.

Regeringen har utnyttjat denna möjlighet och beslutat att för år 1986 generellt — i form av individuella beslut för berörda företag — medge nedsättning av den allmänna energiskatten på så sätt att skatten för år 1986 begränsas till maximalt 1,5 % av försäljningsvärdet för de tillverkade produkterna. För år 1987 har skatten maximerats till 1,7 % av försäljningsvärdet. För bägge åren gäller att endast 291 kr. per m1 av skatten på eldningsolja får medräknas vid beräkningen av nedsättningens storlek. De särskilda avgifter som utgår för oljeprodukter och kol samt elektrisk kraft från kärnkraftverk får inte inräknas i nedsättningsunderlaget. Den tidigare nämnda omläggningen av dessa avgifter till särskilda skatter medför härvidlag ingen förändring, eftersom nedsättningen endast berör de allmänna energiskatterna.

Förutom i lagen om nedsättning av allmän energiskatt finns begränsningsregler inskrivna i lagen (1957:262) om allmän energiskatt. Här sägs bl. a att skatt inte utgår på bränsle som förbrukats för annat ändamål än energialstring. Skatt utgår inte heller på bränsle som förbrukats för produktion av annan skattepliktig elektrisk kraft än sådan som producerats i mottrycksanläggning och utnyttjats i egen industriell verksamhet. Vidare gäller att kolbränslen som används i metallurgiska processer är undantagna från beskattning. Detta beslutades av riksdagen hösten 1983 och motiverades med att kol och koks som används för metallurgisk produktion inte kan ersättas med andra råvaror och att skatten därmed saknar styreffekt vid denna tillverkning.

Näringsutskottet Allmänt om regeringens förslag

Regeringens förslag om höjning av energiskatterna avvisas helt av moderata samlingspartiet och folkpartiet. Båda partierna anser att energiskattehöjningar inte skall betingas av behovet att finansiera åtgärder inom det familjepolitiska området. I partimotionerna 1985/86:444 (m) och 1985/86:429 (fp) begärs därför att riksdagen skall avslå förslaget om höjda energiskatter.

Moderata samlingspartiets avståndstagande sker med hänvisning till vad partiet har anfört i partimotionen 1985/86:422. Där framförs att energiskatterna i princip bör vara energineutrala. Regeringens förslag till nya skattesatser sägs vittna om en övertro på statsmakternas förmåga att styra enskilda investeringsbeslut. I enlighet med vad partiet tidigare har framhållit förordar motionärerna en övergång till mervärdeskatt på energiområdet

kombinerad med en särskild energilikformig punktskatt på förhållandevis låg nivå. Mot bakgrund av att det enligt motionärerna för närvarande saknas parlamentariska förutsättningar för ett beslut om en sådan övergång framförs inget yrkande om detta i motionen.

Folkpartiet anför i sin motion 1985/86:429 att eventuella justeringar av energiskatterna bör genomföras om det är motiverat av energipolitiska skäl. Motionärerna utesluter inte att energiskatterna kan komma att behöva justeras mot bakgrund av den senaste tidens utveckling av oljepriserna. Frågan får emellertid prövas, fortsätter motionärerna, sedan regeringen redovisat ett beslutsunderlag från energipolitiska utgångspunkter. Av detta underlag bör även framgå vilka effekter på energianvändningen ändrade prisrelationer mellan olika energislag kan få.

Enligt näringsutskottets uppfattning bör av energi politiska skäl vissa höjningar av energiskatterna genomföras. Dessa höjningar kommer att framgå senare i detta yttrande. Näringsutskottet avstyrker därför motionerna 1985/ 86:444 (m) och 1985/86:429 (fp) i nu behandlade delar.

Olja

Enligt regeringens förslag skall skatten på olja höjas från 411 kr. till 610 kr. per m! den 1 januari 1987.1 propositionen redovisas de kraftiga sänkningarna av de internationella oljepriserna under senare tid. Enligt föredraganden — finansminister Kjell-Olof Feldt — talar flera skäl för att de inhemska konsumentpriserna på olja inte bör sänkas i den utsträckning som den internationella utvecklingen skulle medge. Bl. a. anförs att de långsiktiga strävandena att spara energi och ersätta olja med andra energislag inte får försvagas av fallande oljepriser. En höjning av energiskatten anses mot denna bakgrund motiverad.

Både centern och vänsterpartiet kommunisterna tillstyrker regeringens förslag om höjda energiskatter på olja. Detta görs dock under förutsättning att partierna får gehör för sina förslag till åtgärder inom det energipolitiska området.

Från centerns sida framförs dessa krav i partimotionen 1985/86:442 och kommittémotionen 1985/86:428. 1 den förstnämnda motionen hänvisas härvidlag till vad partiet har anfört i motion 1985/86:421. Flär sägs att energibeskattningen enligt centerns mening måste utformas så att den medverkar till en övergång till ett energisystem baserat på i huvudsak förnybara energikällor och en effektivare energianvändning. Miljövänliga energikällor skall enligt centerns uppfattning främjas. Från dessa utgångspunkter anges följande riktlinjer för beskattningen av nu aktuella energislag. Importerade och miljökrävande energiråvaror såsom olja och kol bör ha en energilikformig beskattning. Importerade miljövänliga energikällor bör kunna få en viss "miljörabatt”.

I motion 1985/86:428 framhålls att utvecklingen på den internationella oljemarknaden med kraftigt sjunkande oljepris medför stora risker för att den av riksdagen beslutade förnyelsen av energisystemet stoppas. Motionärerna anser det därför nödvändigt att skatten på olja höjs. De vill dock att

SkU 1985/86:38

förändringar i energibeskattningen kombineras med åtgärder som stimulerar till insatser i enlighet med de riktlinjer för energipolitiken som riksdagen har fastlagt. Mot denna bakgrund begärs i motionen att ett bidrag om 15 % för investeringar till eldningsanläggningar för biobränslen skall utgå under budgetåret 1986/87. Vidare krävs att nuvarande bidrag för investeringar i solenergianläggningar och små vattenkraftverk bibehålls t. o. m. budgetåret 1990/91 och att ett särskilt stöd till prototyp- och demonstrationsanläggningar för halmeldade anläggningar införs. Dessa förslag har nyligen behandlats och avstyrkts av näringsutskottet i ett betänkande om energipolitik (NU 1985/86:17).

I både motion 1985/86:442 och motion 1985/86:428 krävs dessutom åtgärder för att minska prisskillnaderna på olja inom landet. Enligt motionärerna bör bidraget för att minska differensen i ortstillägg återinföras. Ett sådant bidrag utgick under perioden den 1 januari 1981 — den 30 juni 1983. Förra året lämnade näringsutskottet (NU 1984/85:26) en utförlig redogörelse för denna fråga, som har varit aktuell i riksdagen sedan år 1946. På regeringens uppdrag — vilket har lämnats på riksdagens begäran — undersöker statens pris- och kartellnämnd (SPK) för närvarande de regionala prisskillnaderna på bensin och olja. Utredningen beräknas bli färdigställd i november 1986.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1985/86:436 anförs att konsumenterna ofta får betala höjda världsmarknadspriser på olja och valutakursförändringar i fördyrande riktning men att de sällan får del av motsvarande sänkningar. Motionärerna föreslår mot den bakgrunden att intäkterna av den nu föreslagna skattehöjningen tillförs en prisutjämningsfond. Medlen föreslås kunna användas för att motverka drastiska höjningar av energipriserna när världsmarknadspriset på olja vänder uppåt eller för stöd till de grupper som drabbas hårdast av höjda energipriser.

I det föregående har de av riksdagen under hösten 1983 fastställda riktlinjerna för den framtida energiskattepolitiken redovisats. Enligt dessa skall skattesystemet bl. a. främja energiinvesteringar som minskar oljeförbrukningen. För beskattningen av olja har riksdagen fastslagit att skatteändringar vid behov bör vidtas för att åstadkomma en inte oväsentlig realprisstegring.

Skatten på eldningsolja har varit oförändrad sedan den 1 november 1983. Den senaste tidens utveckling av de internationella oljepriserna i kombination med den sänkta dollarkursen i Sverige har resulterat i att det inhemska konsumentpriset på olja för närvarande ligger betydligt lägre än det pris som gällde i november 1983. Näringsutskottet finner mot denna bakgrund att en höjning av energiskatten på olja är motiverad. I annat fall kan de sänkta oljepriserna medföra att omställningen av landets energisystem från olja till andra energislag hämmas. Det är härvidlag inte minst viktigt att bibehålla lönsamheten hos redan beslutade investeringar som syftar till att minska Sveriges oljeberoende. Enligt näringsutskottets mening är den föreslagna höjningen av skatten väl avvägd.

Näringsutskottet tillstyrker således för sin del höjningen av oljeskatten och konstaterar att en höjd oljeskatt vid nuvarande oljepriser ligger väl i linje med de av riksdagen beslutade riktlinjerna för energiskattepolitiken.

SkU 1985/86:38

4¶Riksdagen 1985186. 6sami. Nr 38

Som tidigare redovisats har företrädare för centern i olika motioner poängterat vikten av att utvecklingen på oljemarknaden inte får innebära att den av riksdagen beslutade förnyelsen av energisystemet stoppas och att det därför är nödvändigt att förändringar i energibeskattningen kombineras med åtgärder som stimulerar till insatser i enlighet med de riktlinjer för energipolitiken som riksdagen har lagt fast. 1 motionerna finns en rad konkreta åtgärdsförslag som nyss har återgivits.

Näringsutskottet delar motionärernas uppfattning att energisystemets förnyelse skall fullföljas enligt riksdagens beslut och att det kommer att krävas en kombination av åtgärder för att säkerställa detta. För dessa åtgärder bör exempelvis inkomster från de ”särskilda energiskatterna” kunna tas i anspråk. Det bör ankomma på regeringen att noga följa utvecklingen och vidta åtgärder eller återkomma till riksdagen med förslag till insatser som krävs för att förnyelsen av energisystemet skall fortgå utan avbrott.

Det finns enligt näringsutskottets uppfattning stark anledning att upprätthålla lönsamheten i energisparandet över huvud taget och oljeersättningen i synnerhet. Detta har också konstaterats av finansministern i en interpellationsdebatt den 15 april 1986 (interpellation 1985/86:144).

Riksdagen bör, anser näringsutskottet, som sin mening ge regeringen till känna vad näringsutskottet har anfört med anledning av här behandlade delar av motionerna 1985/86:442 (c) och 1985/86:428 (c).

Förslaget i motion 1985/86:436 (vpk) om inrättande av en prisutjämningsfond vars medel skulle utnyttjas för att kompensera höjda världsmarknadspriser på olja avstyrks av näringsutskottet. För att oljeanvändningen i landet ytterligare skall minska bör inga löften ges att höjningar av de internationella oljepriserna inte skall få genomslag på den inhemska prisnivån.

Kol

Enligt de nuvarande riktlinjerna för energibeskattningen skall skatten per energienhet på kolbränslen vara ca hälften av skatten på olja. I propositionen föreslås att skatten på kol nu skall höjas mer än som svarar mot höjningen av skatten på olja. Enligt regeringen bedöms behovet av kol bli väsentligt lägre än vad tidigare prognoser har gett vid handen. Detta är en följd bl. a. av att energianvändningen har kunnat nedbringas avsevärt jämfört med tidigare bedömningar. Det anförs därför i propositionen att det inte föreligger några skäl att ytterligare stimulera kolanvändningen. Mot denna bakgrund föreslås att skatten på kol höjs så att den motsvarar ca tre fjärdedelar av skatten på olja, räknat per energienhet. I kronor innebär det att skatten på kolbränslen föreslås höjd från 140 kr. till 305 kr. per ton.

I enlighet med centerns här tidigare refererade riktlinjer för energibeskattningen begärs i motionerna 1985/86:428 (c) och 1985/86:308 (c) att skatten på kol skall höjas så att olja och kol blir föremål för en likvärdig beskattning per energienhet. Enligt motionärerna motsvarar det en höjning av kolskatten till 450 kr. per ton.

Den nuvarande skattebelastningen på kol i relation till olja bör bibehållas, anförs i vänsterpartiet kommunisternas motion 1985/86:436. Enligt

SkU 1985/86:38

motionärerna har många kommuner tidigare lockats att satsa på kol då detta var mycket lågt beskattat. Den 1 januari 1985 höjdes sedan kolskatten till att motsvara 50 % av oljeskatten. En höjning nu av kolskatten i enlighet med regeringens förslag skulle leda till att prisgapet mellan olja och kol minskade väsentligt.

Näringsutskottet anser att det finns motiv för att höja skatten på kol i relation till skatten på olja. Utskottet finner det dock rimligt att skatten på kol inte nu höjs mer än att den per energienhet blir ca tre fjärdedelar av skatten på olja. Det sagda innebär att näringsutskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionerna 1985/86:428 (c), 1985/86:308 (c) och 1985/86:436 (vpk) i här berörda delar.

En förändring av kolskatten i enlighet härmed innebär att de kolvärmeanläggningar som under senare år har uppförts med modern reningsteknik får en avsevärt förändrad lönsamhet. Mot denna bakgrund och i avvaktan på den av utskottet senare i detta yttrande förordade utvärderingen av energibeskattningen bör regeringen ges möjlighet att bevilja nedsättning av kolskatten för dessa anläggningar i de fall skattehöjningen skulle ge väsentliga taxehöjningar som resultat.

Naturgas

1 konsekvens med den föreslagna höjningen av oljeskatten föreslår regeringen att skatten på naturgas höjs från 308 kr. till 460 kr. per 1 000 m3. Det motsvarar per energienhet oförändrat tre fjärdedelar av skatten på olja.

1 motionerna 1985/86:428 (c) och 1985/86:308 (c) krävs att skatten på naturgas av miljöskäl skall utgå med endast hälften av skatten på olja, räknat per energienhet. En ännu lägre beskattning förordas av vänsterpartiet kommunisterna. I partimotionen 1985/86:436 begärs att skatten på naturgas fastställs till att per energienhet motsvara 25 % av oljeskatten.

Beskattningen av naturgas tas upp i ytterligare två, nära likalydande, motioner. Detta görs med hänvisning till den nuvarande situationen för Sydgasprojektet.

Leveranserna av naturgas i västra Skåne påbörjades under sommaren 1985. Distributionen sker via energiverken i Malmö, Helsingborg och Lund samt Sydkraft AB. För närvarande pågår en utbyggnad av ledningsnätet till Halmstad, och ytterligare utbyggnad planeras till Göteborg. Sydgas AB, som ansvarar för försäljningen av gasen, ägs till hälften av staten medan övriga delägare är Malmö, Helsingborgs och Lunds kommuner samt Sydkraft.

1 motionerna 1985/86:443 (m) och 1985/86:435 (c) påpekas att den kraftigt sänkta oljeprisnivån radikalt har försämrat naturgasens konkurrensförutsättningar jämfört med oljan. Försäljningen av naturgas till nya kunder är därför av mindre omfattning för närvarande. Vidare redovisar motionärerna att den naturgas som hittills har sålts i större utsträckning än vad som först räknades med har levererats till kunder som tidigare använde tung eldningsolja. Andelen leveranser till kunder som tidigare använde lätta eldningsoljor och gasol är i motsvarande grad lägre. För Sydgas innebär det ett sämre resultat än beräknat, eftersom prissättningen på naturgas görs med hänsyn till kundens alternativkostnad.

SkU 1985/86:38

51 Motionärerna erinrar om att staten har gjort vissa ekonomiska åtaganden för att underlätta Sydgasprojektets genomförande. Enligt motionärerna har förutsättningarna för projektet på kort tid förändrats på ett sådant sätt att statens åtaganden kan leda till en avsevärd finansiell belastning för såväl staten som övriga delägare i Sydgas. Innan ett sådant läge inträtt, fortsätter motionärerna, bör förutsättningar skapas för att Sydgas får sin ekonomi återförd till vad som ursprungligen avsågs. I motion 1985/86:443 (m) begärs en redovisning av det ekonomiska läget hos gasdistributionsföretagen. 1 motion 1985/86:435 (c) krävs antingen att skatten på naturgas slopas helt och att tidigare inbetald skatt återbetalas till Sydgas eller att nuvarande skatt på naturgas bibehålls oförändrad medan övriga av regeringen föreslagna höjningar av energiskatterna genomförs. I båda motionerna anförs också att naturgas som används för elproduktion bör befrias från skatt i likhet med vad som gäller för olja.

Verkställande direktör Christian Lenander, Sydgas AB, har inför utskottet lämnat en utförlig redogörelse för företagets nuvarande ekonomiska situation. Någon offentlig redovisning av denna kan inte lämnas för närvarande.

Med hänsyn till de kraftiga prissänkningarna på olja under senare tid och de därmed radikalt försämrade konkurrensförutsättningarna för naturgasen anser näringsutskottet att skatten på naturgas tills vidare bör bibehållas oförändrad. Med den föreslagna höjningen av oljeskatten innebär detta att skatten per energienhet på naturgas kommer att motsvara ungefär hälften av skatten på olja.

Näringsutskottet förutsätter att regeringen noga följer Sydgasprojektets fortsatta utveckling. Utskottet avser att liksom hittills fortlöpande ägna uppmärksamhet åt projektet.

Vad gäller beskattningen av bränslesom används för elproduktion är det, enligt uppgift till näringsutskottet från riksskatteverket, ingen skillnad mellan naturgas och olja. Enligt lagen (1957:262) om allmän energiskatt utgår ingen skatt på bränsle som förbrukats för produktion av annan skattepliktig elektrisk kraft än sådan som producerats i mottrycksanläggning och förbrukats i egen industriell verksamhet. Någon förändring av beskattningen på naturgas är därför inte erforderlig för att motionärernas önskemål skall tillgodoses.

Vad näringsutskottet nu har anfört innebär att utskottet avstyrker här behandlad del av propositionen, motion 1985/86:443 (m) och här berörd del av motion 1985/86:436 (vpk). Motionerna 1985/86:428 (c) och 1985/ 86:308 (c) tillstyrks i ifrågavarande delar. Även motion 1985/86:435 (c) tillstyrks i väsentlig del.

Gasol

1 konsekvens med riktlinjerna för beskattningen av naturgas skall skatten per energienhet på gasol motsvara 75 %av oljeskatten. Den nuvarande skatten på gasol har gällt sedan den 1 januari 1986, då skatten höjdes från 70 kr. till 125 kr. per ton. Regeringen hade föreslagit en större höjning men riksda -

SkU 1985/86:38

gen beslutade att skatten på gasol fr. o. m. den 1 januari 1986 skulle vara 25 % av oljeskatten.

I propositionen föreslås med hänvisning till riktlinjerna för energiskattepolitiken att skatten på gasol höjs till att motsvara 75 % av oljeskatten per energienhet. I kronor föreslås en höjning från 125 kr. till 550 kr. per ton.

Regeringens förslag tillbakavisas i motionerna 1985/86:428 (c) och 1985/ 86:436 (vpk). I den förstnämnda motionen föreslås en oförändrad beskattning per energienhet i relation till oljeskatten, vilket enligt motionärerna skulle innebära en höjning från 125 kr. till 185 kr. per ton. I den senare motionen begärs att skatten på gasol skall bibehållas oförändrad i kronor räknat.

En skattehöjning av den storleksordning som regeringen har föreslagit skulle enligt näringsutskottets mening medföra avsevärt försämrade konkurrensförutsättningar för de industrier som är stora förbrukare av gasol. Till denna grupp hör bl. a. stålindustrin. Utskottet kan därför inte tillstyrka den föreslagna skattehöjningen.

Näringsutskottet vill dock inte förorda att den nuvarande skatten bibehålls oförändrad. I linje med vad som anförs i motion 1985/86:428 (c) föreslår utskottet att skatten höjs så att den motsvarar oförändrat 25 % av skatten på olja räknat per energienhet.

Näringsutskottet tillstyrker sålunda motion 1985/86:428 (c) i ifrågavarande del och avstyrker här behandlade delar av propositionen och motion 1985/86:436 (vpk).

Nedsättning av skatten för industriföretag

En redogörelse har i det föregående lämnats för de begränsningar av den allmänna energiskatten som gäller för industriföretag. Med stöd av lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt har regeringen beslutat att medge nedsättning av den allmänna energiskatten för industriföretag så att skatten för år 1986 begränsas till högst 1,5 % av försäljningsvärdet för de tillverkade produkterna. För år 1987 har skatten maximerats till 1,7 %. För oljeskatten gäller dock att endast 291 kr. av nuvarande skatt om 411 kr. per m' olja får medräknas när nedsättningens storlek fastställs.

I propositionen anför föredragande statsrådet att han finnér det rimligt att de industriföretag som har beviljats nedsättning av energiskatten skall drabbas av de nu aktuella skattehöjningarna. Enligt vad som uttalas i propositionen skall därför dessa höjningar inte få medtas vid beräkningen av nedsättningens storlek.

Företrädare för moderata samlingspartiet har i två motioner begärt att riksdagen skall som sin mening ge regeringen till känna att den allmänna energiskatten i sin helhet bör få inräknas i nedsättningsunderlaget. I motion 1985/86:437 (m) anförs att regeringens förslag om höjda energiskatter knappast är förenligt med uttalandet i årets finansplan att det svenska näringslivets konkurrenskraft måste bevaras och förbättras. Den svenska industrin är redan, menar motionärerna, belastad med avsevärt högre energiskatter än industrin i alla andra jämförbara länder. De nu föreslagna höj -

SkU 1985/86:38

ningarna skulle om de genomfördes medföra en ytterligare påfrestning för industrin, och då speciellt för den del av industrin som är mycket energiberoende. Liknande synpunkter förs fram i motion 1985/86:438 (m). Här begärs också att riksdagen skall medge undantag för energiskatt för olja som används i glastillverkning. Enligt motionären betalar konkurrenter på den internationella marknaden avsevärt lägre energiskatter än inhemska glastillverkare. Denna konkurrensnackdel för de svenska tillverkarna skulle komma att ytterligare förstärkas om regeringens förslag till höjda energiskatter skulle vinna gehör hos riksdagen.

Effekterna för cement- och kalkindustrin av den föreslagna kolskattehöjningen tas upp i fyra motioner (s; m; c; c). Enligt motionärerna borde samma undantagsbestämmelser gälla för dessa industrier som för den metallurgiska industrin. Som tidigare redovisats gäller sedan den 1 januari 1984 skattebefrielse för kolprodukter som används i metallurgiska processer. Detta undantag har motiverats med att kol och koks inte kan ersättas med andra råvaror vid denna typ av tillverkning och att skatten därmed saknar styreffekt. Motionärerna menar att samma förhållande gäller för cement- och kalkindustrin och att därför skattebefrielsen för kol borde omfatta även dessa industrier.

Som inledningsvis nämnts i detta yttrande har företrädare för Cementa muntligen och skriftligen framfört synpunkter på den föreslagna höjningen av kolskatten. Cementa menar att den motivering som ledde till att kol för metallurgisk produktion undantogs från beskattning även är tillämplig för cementtillverkning. Motsvarande avdrag borde därför medges för denna tillverkning. Cementa har anfört att det skulle få mycket allvarliga konsekvenser för företaget om den föreslagna höjningen av kolskatten skulle få fullt genomslag på tillverkningskostnaderna. Enligt bolaget skulle exporten av cement omintetgöras av detta och företaget till följd därav tvingas till betydande personalinskränkningar.

Inför riksdagens beslut hösten 1983 att undanta kol som används i metallurgiska processer från beskattning aktualiserades även kravet att motsvarande regel skulle gälla för cementtillverkning. Näringsutskottet anförde i sitt yttrande (NU 1983/84:4 y) till skatteutskottet angående denna fråga att utskottet förutsatte att regeringen vid sina överväganden i samband med beslut om nedsättning av energiskatten beaktade olika företags och branschers konkurrensförutsättningar. Skatteutskottet gav uttryck för en viss förståelse för kravet att skattebefrielsen skulle gälla även för cementtillverkning men fann, med hänsyn till att bolaget åtnjöt nedsättning av energiskatterna, inte skäl för ytterligare undantag i energiskattelagen (SkU 1983/ 84:9). Riksdagen följde skatteutskottet.

Som nämnts har regeringen aviserat att de nu aktuella höjningarna av energiskatterna skall få genomslag även hos de företag som har nedsättning av energiskatten. Enligt näringsutskottets bedömning medför detta en så allvarlig kostnadsbelastning för industriföretag med hög förbrukning av kolprodukter att deras konkurrensförutsättningar — både inom landet och internationellt — kan komma att försämras avsevärt. Näringsutskottet finner därför att riksdagen bör anmoda regeringen att för dessa företag inkludera den nu föreslagna höjningen av kolskatten i underlaget för beräk -

SkU 1985/86:38

ning av skattenedsättningen. Ett sådant uttalande skulle i väsentlig del tillgodose motionerna 1985/86:432 (s), 1985/86:434 (c) och 1985/86:441 (c) samt här behandlad del av motion 1985/86:437 (m).

Bortsett från kolskatten är näringsutskottet dock inte berett att gå så långt som att förorda att den allmänna energiskatten i dess helhet skall få inräknas i underlaget för beräkningen av nedsättningens storlek. Här tidigare tillstyrkta höjningar av skatten på olja och gasol bör sålunda få effekt även hos företag som har nedsättning av energiskatten. Utskottet ser heller inget skäl för att undantag för energiskatt skulle medges för olja som används i glastillverkning.

Vad näringsutskottet har anfört innebär att här behandlad del av motion 1985/86:437 (m) och motion 1985/86:438 (m) avstyrks.

Översyn av principerna för energibeskattningen

De nuvarande riktlinjerna för energibeskattningen tar sin utgångspunkt i beskattningen av olja. För övriga energislag skall skatt per energienhet utgå i relation till oljeskatten.

I två motioner anförs att det mot bakgrund av den senaste tidens kraftiga oljeprissänkningar Finns anledning att se över dessa riktlinjer. Folkpartiet kräver i motion 1985/86:429 att riksdagen hos regeringen begär en översyn av principerna för energibeskattningen. I vänsterpartiet kommunisternas motion 1985/86:436 anförs att det vore rimligare att skapa ett system med prisrelationer i stället för skatterelationer mellan olika energislag. Partiet begär ett riksdagsuttalande i enlighet med detta.

Den senaste tidens snabba förändringar av oljepriserna har visat att det finns skäl att se över nuvarande principer för energibeskattningen. Om oljeskatten höjs till följd av att oljepriserna har fallit och skatterna på övriga energislag i konsekvens härmed höjs leder detta till effekter som inte alltid är önskvärda för bl. a. energikrävande industri och när det gäller strävandena att minska oljeanvändningen. Näringsutskottet anser därför att en utvärdering av nuvarande principer för energibeskattningen bör genomföras. Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening skall ge regeringen detta till känna. Ett sådant riksdagsuttalande skulle tillgodose här behandlade delar av motionerna 1985/86:429 (fp) och 1985/86:436 (vpk).

Stockholm den 22 april 1986

På näringsutskottets vägnar

Christer Eirefelt

Närvarande: Christer Eirefelt (fp), Lennart Pettersson (s), Rune Jonsson (s), Wivi-Anne Radesjö (s), Sten Svensson (m), Birgitta Johansson (s), Åke Wictorsson (s), Per Westerberg (m), Bo Finnkvist (s), Ivar Franzén (c), Jörn Svensson (vpk), Reynoldh Furustrand (s), Per-Richard Molén (m), Gudrun Norberg (fp) och Elving Andersson (c).

SkU 1985/86:38

55 Avvikande meningar

SkU 1985/86:38

1. Allmänt om regeringens förslag

Sten Svensson, Per Westerberg och Per-Richard Molén (alla m) anser att den del av yttrandet — under rubriken Allmänt om regeringens förslag — som börjar med ”Enligt näringsutskottets” och slutar med ”behandlade delar” bort ha följande lydelse:

Enligt näringsutskottets mening bör energiskattesatserna i princip vara energilikformiga. Eventuellt erforderliga subventioner och direkta statsstöd på energiområdet bör redovisas öppet och normalt inte få formen av skatterabatter.

Näringsutskottet förordar, i likhet med vad som anförs i motion 1985/ 86:422 (m), en övergång till mervärdeskatt på energiområdet kombinerad med energineutrala punktskatter på en förhållandevis låg nivå. En sådan beskattning innebär att den konkurrensutsatta industrin i energibeskattningshänseende likställs med ett betydande antal utländska konkurrenter som helt eller delvis kan avlyfta energiskattebördan.

De nu av regeringen föreslagna skattehöjningarna på energiområdet är i allt väsentligt betingade av behovet att finansiera höjningar av barnbidragen och andra familjepolitiska åtgärder. Förändringar av energiskatterna bör dock enligt näringsutskottets uppfattning göras av energipolitiska skäl. Av det sagda framgår att näringsutskottet tillstyrker motion 1985/86:444 (m) i här aktuell del och avstyrker propositionen i berörd del. Ett riksdagsbeslut i enlighet därmed tillgodoser också här behandlad del av motion 1985/86:429 (fp).

2. Allmänt om regeringens förslag

Christer Eirefelt (fp) och Gudrun Norberg (fp) anser att den del av yttrandet — under rubriken Allmänt om regeringens förslag — som börjar med ”Enligt näringsutskottets” och slutar med ”behandlade delar” bort ha följande lydelse:

Den höjning av energiskatterna som regeringen har föreslagit motiveras till övervägande del av behovet att finansiera föreslagna familjepolitiska åtgärder. Näringsutskottet kan inte godta denna motivering. Förändringar av energiskatterna bör enligt näringsutskottets uppfattning göras av energipolitiska skäl. Några sådana skäl redovisas knappast alls i propositionen.

Näringsutskottet utesluter inte att energiskatterna kan komma att behöva justeras mot bakgrund av den senaste tidens utveckling av oljepriserna. Såsom anförs i motion 1985/86:429 (fp) kan dock frågan prövas först sedan regeringen har redovisat ett beslutsunderlag från energipolitiska utgångspunkter. Utskottet tillstyrker alltså motion 1985/86:429 (fp) och avstyrker propositionen, båda i ifrågavarande delar. Ett riksdagsbeslut i enlighet därmed tillgodoser även berörd del av motion 1985/86:444 (m).

3. Olja

SkU 1985/86:38

Christer Eirefelt (fp), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Per-Richard Molén (m) och Gudrun Norberg (fp) anser att den del av yttrandet — under rubriken Olja — som börjar med ”1 det” och slutar med "inhemska prisnivån” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet har tidigare avstyrkt regeringens förslag till skattehöjningar. Av detta följer också att motionerna 1985/86:442 (c), 1985/86:428 (c) och 1985/86:436 (vpk) avstyrks, alla i ifrågavarande delar.

4. Olja

Jörn Svensson (vpk) anser att den del av yttrandet — under rubriken Olja — som börjar med ”1 det” och slutar med "inhemska prisnivån" bort ha följande lydelse:

Som vänsterpartiet kommunisterna framhåller i motion 1985/86:436 får konsumenterna sällan del av sänkta internationella oljepriser. Så snart oljepriserna stiger får dock konsumenterna betala höjningarna. Näringsutskottet instämmer därför med motionärerna i att intäkterna av den nu föreslagna höjningen av skatten på olja bör tillföras en prisutjämningsfond. Dessa medel kan sedan användas för att motverka drastiska höjningar av oljepriserna när världsmarknadspriset åter stiger. På så sätt kan oljepriserna hållas mera jämna och konsumenterna skyddas. Avkastningen på fonden bör antingen användas för att stödja introduktion av alternativa energislag eller tillfalla prisutjämningsfonden.

För den händelse riksdagen inte godtar förslaget om en sådan fond avstyrker näringsutskottet regeringens förslag om höjd oljeskatt.

Näringsutskottet tillstyrker sålunda motion 1985/86:436 (vpk) i nu aktuell del. Här behandlade delar av motionerna 1985/86:442 (c) och 1985/ 86:428 (c) avstyrks.

5. Kol

Christer Eirefelt (fp), Sten Svensson (m). Per Westerberg (m), Per-Richard Molén (m) och Gudrun Norberg (fp) anser att den del av yttrandet — under rubriken Kol — som börjar med ”Näringsutskottet anser” och slutar med "sorn resultat” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet har tidigare avstyrkt regeringens förslag till skattehöjningar. 1 konsekvens härmed avstyrks även här behandlade delar av motionerna 1985/86:428 (c), 1985/86:308 (c) och 1985/86:436 (vpk).

6. Kol

Jörn Svensson (vpk) anser att den del av yttrandet — under rubriken Kol — som börjar med "Näringsutskottet anser” och slutar med "sorn resultat” bort ha följande lydelse:

Många kommuner har tidigare lockats att satsa på kol då detta var relativt lågt beskattat. Mot denna bakgrund anser näringsutskottet, med instäm -

mande i vad sorn anförs i motion 1985/86:436 (vpk), att skatten på kol nu inte bör höjas mer än vad en oförändrad skattebelastning i förhållande till oljeskatten medför.

Om riksdagen inte bifaller regeringens förslag om höjd oljeskatt bör följaktligen inte heller kolskatten justeras.

Näringsutskottet tillstyrker sålunda motion 1985/86:436 (vpk) i här aktuell del och avstyrker ifrågavarande delar av propositionen samt motionerna 1985/86:428 (c) och 1985/86:308 (c).

7. Naturgas

Christer Eirefelt (fp), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Per-Richard Molén (m) och Gudrun Norberg (fp) anser att den del av yttrandet — under rubriken Naturgas — som börjar med ”Med hänsyn” och slutar med ”väsentlig del” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet har tidigare avstyrkt regeringens förslag till skattehöjningar. Detta inkluderar även den föreslagna höjningen av naturgasskatten. Utskottet avstyrker även här berörd del av motion 1985/86:436 (vpk).

Näringsutskottet förutsätter (= utskottet) skall tillgo doses.

Vad näringsutskottet här har anfört innebär att utskottet avstyrker motionerna 1985/86:443 (m) och 1985/86:435 (c).

8. Naturgas

Jörn Svensson (vpk) anser att den del av yttrandet — under rubriken Naturgas — som börjar med "Med hänsyn" och slutar med "väsentlig del” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet anser att naturgasen har så betydande miljömässiga fördelar jämfört med olja och kol att den nuvarande skatten på naturgas bör reduceras. Att så sker är också motiverat av den uppkomna situationen inom Sydgasprojektet till följd av de kraftiga oljeprissänkningarna. Utskottet föreslår, i linje med vad som anförs i motion 1985/86:436 (vpk), att skatten på naturgas per energienhet reduceras till att motsvara 25 % av oljeskatten.

Näringsutskottet förutsätter — (= utskottet) skall tillgo doses.

Vad näringsutskottet här anfört innebär att utskottet tillstyrker aktuell del av motion 1985/86:436 (vpk) och avstyrker här behandlad del av propositionen, motionerna 1985/86:443 (m) och 1985/86:435 (c) samt här berörda delar av motionerna 1985/86:428 (c) och 1985/86:308 (c).

9. Gasol

Christer Eirefelt (fp), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Per-Richard Molén (m) och Gudrun Norberg (fp) anser att den del av yttrandet — under rubriken Gasol — som börjar med ”En skattehöjning” och slutar med ”motion 1985/86:436 (vpk)” bort ha följande lydelse:

SkU 1985/86:38

58 Näringsutskottet har tidigare avstyrkt regeringens förslag till energiskattehöjningar i dess helhet. Det sagda innebär att även den föreslagna höjningen av gasolskatten avstyrks. Ett beslut i enlighet härmed tillgodoser här aktuell del av motion 1985/86:436 (vpk). Motion 1985/86:428 (c) avstyrks i berörd del.

10. Gasol

Jörn Svensson (vpk) anser att den del av yttrandet — under rubriken Gasol

— som börjar med "En skattehöjning” och slutar med ”motion 1985/86:436 (vpk)” bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till de överlägsna miljöfördelarna hos gasolen anser näringsutskottet i linje med vad som sägs i motion 1985/86:436 (vpk) att skatten på gasol bör bibehållas oförändrad i kronor räknat. Skatten bör således även i fortsättningen uppgå till 125 kr. per ton. Utskottet tillstyrker alltså motion 1985/86:436 (vpk) i denna del och avstyrker motsvarande delar av propositionen och motion 1985/86:428 (c).

11. Nedsättning av skatten för industriföretag

Sten Svensson, Per Westerberg och Per-Richard Molén (alla m) anser att den del av yttrandet — under rubriken Nedsättning av skatten för industriföretag — som börjar med ”Sorn nämnts” och slutar med ”motion 1985/ 86:438 (m) avstyrks” bort ha följande lydelse:

De olika nedsättningsregler som finns för energiskatterna är enligt näringsutskottets mening ett belägg för att det svenska energiskattesystemet inte fungerar. De nuvarande riktlinjerna för energibeskattningen innebär att man på en gång försöker tillgodose flera motstridiga syften. Detta har skapat ett ologiskt skattesystem på energiområdet. I linje med vad moderata samlingspartiet länge har förespråkat förordar näringsutskottet en övergång snarast till mervärdeskatt på energiområdet kombinerad med energilikformiga punktskatter på en förhållandevis låg nivå.

I avvaktan på att ett sådant energibeskattningssystem införs anser utskottet att den allmänna energiskatten i sin helhet bör få inräknas i underlaget för beräkning av skattenedsättningen. 1 detta underlag bör även de särskilda energiavgifterna få inräknas. Motionerna 1985/86:437 (m) och 1985/ 86:438 (m) tillstyrks alltså i det väsentliga.

12. Nedsättning av skatten för industriföretag

Christer Eirefelt (fp) och Gudrun Norberg (fp) anser att den del av yttrandet

— under rubriken Nedsättning av skatten för industriföretag — som börjar med ”Sorn nämnts” och slutar med "motion 1985/86:438 (m) avstyrks" bort ha följande lydelse:

Som nämnts har regeringen för avsikt att de nu aktuella höjningarna av energiskatterna skall få genomslag även hos de företag som har nedsättning av energiskatten. Enligt näringsutskottets bedömning medför detta en så

SkU 1985/86:38

allvarlig kostnadsbelastning för industriföretag med hög förbrukning av kolprodukter att deras konkurrensförutsättningar — både inom landet och internationellt — kan komma att försämras avsevärt. Detta är ytterligare ett motiv för att näringsutskottet går emot den av regeringen föreslagna höjningen av skatten på kol.

SkU 1985/86:38

60 Innehåll

SkU 1985/86:38

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Lagförslagen 3

Motionerna 10

Yttrande från annat utskott 14

Skrivelser 14

Utskottet 14

Allmänt 14

Olja 15

Kol 15

Naturgas 16

Gasol 17

Avgiften för oljeprodukter och kol m. m 17

Nedsättning av energiskatt för industriföretag m. m 18

Principerna för energibeskattningen 20

Etanol 21

Vissa elskattefrågor 21

Omsättningsskatten på värdepapper 22

Representationsavdraget 24

Vinstandelsstiftelser 24

Tobaksskatt 25

Hemställan 25

Reservationer 29

Den allmänna energiskatten på olja m. m 29

Den allmänna energiskatten på kolbränslen 30

Den allmänna energiskatten på naturgas 31

Den allmänna energiskatten på viss gasol 31

Underlaget för nedsättning av energiskatten för viss industri m. m. 32

Principerna för energibeskattningen 33

Etanol 34

Vattenkraftsskatten 35

En höjning av omsättningsskatten på vissa värdepapper 35

Övriga förslag i propositionen till ändringar i omsättningsskatten

på vissa värdepapper 36

Befrielse från omsättningsskatten vid i utlandet bosatta personers

köp och försäljning av svenska värdepapper 37

Avdrag för representation 38

Vinstandelsstiftelser 39

Tobaksskatten 40

Särskilda yttranden 41

En sänkning av kilometerskatten för dieseldrivna personbilar 41

Tobaksskatten 42

Näringsutskottets yttrande 43

Till skatteutskottet 43

Propositionen 43

Motionerna 44

61 Bakgrund och gällande bestämmelser 46 SkU 1985/86:38

Näringsutskottet 47

Avvikandemeningar 56