Med anledning av kompletteringspropositionen m.m. (prop. 1986/87:150 bil. 3 och 7 i vissa delar)

Skatteutskottets betänkande 1986/87:50

med anledning av kompletteringspropositionen m.m. (prop. 1986/87:150 bil. 3 och 7 i vissa delar)

SkU

1986/87:50

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas de delar av kompletteringspropositionen som hänvisats till skatteutskottet och vissa motioner som utskottet tar upp i detta sammanhang.

Utskottet föreslår att riksdagen lämnar utan erinran vad finansministern anfört om tullförrättningsavgifter. Vidare tillstyrker utskottet propositionen i vad avser avdragsrätt för vissa utgifter i samband med optionsaffärer och värdepappersskatt på vissa s.k. indexoptioner och terminskontrakt. Beträffande fastighetsskatten föreslår utskottet i anslutning till vissa motioner att riksdagen avslår den i propositionen föreslagna höjningen för småhus och att underlaget för hyreshus sänks till 55 % av taxeringsvärdet, dvs. i större utsträckning än som föreslagits i propositionen. Den i propositionen föreslagna höjningen av bilaccisen tillstyrks av utskottet. Samtidigt vill utskottet att riksdagen ger till känna att kollektivtrafiken bör tillföras ökade resurser.

Till betänkandet har fogats ett antal reservationer.

Propositionen

1 proposition 1986/87:150 har regeringen dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad finansministern anfört om tullförrättningsavgifter (bilaga 3 punkt 1) dels föreslagit att riksdagen antar i propositionen framlagda förslag (finansdepartementet bilaga 3 punkterna 2—4 och bilaga 3.1) till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper,

3. lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, dels föreslagit att riksdagen antar ett i propositionen framlagt förslag

(bostadsdepartementet bilaga 7 i viss del och bilaga 7.1) till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.

Propositionen har i nämnda delar hänvisats till skatteutskottet.

I fråga om tullförrättningsavgifterna meddelar finansministern att han kommer att föreslå att generaltullstyrelsen får i uppdrag att i samråd med riksrevisionsverket, kommerskollegium och företrädare för näringslivet

utarbeta och fastställa en taxa enligt vissa riktlinjer som innebär att 1

1 Riksdagen 1986187. 6 sami. Nr50

näringslivet genom ett ökat avgiftsuttag i storleksordningen 50 miljoner kronor per år skall bidra till finansieringen av en del av kostnaderna för tullförrättningar som sker på obekväm tid och utanför tullplatserna. Någon ändring av bemyndigandet för regeringen att föreskriva om tullförrättningsavgifter (prop. 1975/76:8, KU 1975/76:10, rskr. 1975/76:62) behövs enligt finansministerns mening inte för att införa ett avgiftssystem enligt de angivna riktlinjerna.

Vidare föreslår finansministern en rätt till avdrag för vissa utgifter vid optionsaffärer och att skatten på omsättning av vissa värdepapper skall utsträckas till vissa s.k. indexoptioner och terminskontrakt.

Beträffande fastighetsskatten anför bostadsministern att det av bl.a. statsfinansiella skäl är nödvändigt att låta den skattehöjning slå igenom som blir följden av de nya taxeringsvärdena vid 1988 års allmänna fastighetstaxering för hyreshus. För att få en rimlig fördelning av skattehöjningen föreslås att skatteunderlaget för hyreshus ändras från 100 till 80 % av taxeringsvärdet och att underlaget för småhus höjs från en tredjedel till hälften av taxeringsvärdet.

Lagförslagen har följande lydelse.

SkU 1986/87:50

1 Förslag til!

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928: 370)

dels att 46 § 1 mom. skall ha följande lydelse,

dels att det i anvisningarna till 36 § skall införas en ny punkt, 7, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

46 §

I morn.' Uppkommer underskott vid beräkningen av inkomst av förvärvskälla får, med de undantag som anges i detta moment och med iakttagande av föreskriften i 74 §, underskottet avräknas från den skattskyldiges inkomst från andra förvärvskällor.

Avdrag medges inte för

1) underskott av icke yrkesmäs- 1) underskott av icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egen- sig avyttring av fast eller lös egendom eller av deltagande i lotteri, dom, av deltagande i lotteri eller av

övrig tillfällig förvärvsverksamhet till den del underskottet beror på att avdrag enligt punkt 7 av anvisningarna till 36 § medgivits med högre belopp än vad som motsvarar de i förvärvskällan redovisade intäkterna av utställda standardiserade optioner,

2) underskott av fastighet eller rörelse i utlandet,

3) underskott i den mån hänsyn till det har tagits vid beräkning av sjömansskatt.

Har avdrag gjorts enligt 1 § lagen (1966: 172) om avdrag för avskrivning på skeppskontrakt m. m. och uppkommer underskott i förvärvskällan får den del av underskottet som svarar mot avdraget avräknas endast från inkomst av rederi-, luftfarts- eller varvsrörelse. Har avdrag gjorts för värdeminskning av skepp eller luftfartyg och överstiger avdraget för år räknat 10 procent av anskaffningsvärdet av skepp eller 15 procent av anskaffningsvärdet av luftfartyg gäller samma begränsning av rätten att avräkna underskott i fråga om den överskjutande delen av avdraget. För underskott som inte har kunnat utnyttjas föreligger rätt till avdrag senast vid den taxering som sker sjätte kalenderåret efter det kalenderår då taxering skett för det beskattningsår då underskottet uppkom. Sådant avdrag får dock inte överstiga det sammanlagda beloppet av inkomst av rederi-, luftfarts- och varvsrörelse sedan denna inkomst i förekommande fall minskats med annat underskott som avses i detta stycke.

Tredje stycket tillämpas inte på fiskeskepp eller köpekontrakt som avser fiskeskepp, om den skattskyldige har licens enligt förordningen (1978: 517) om licens för yrkesfiskare eller är medlem i fiskelag som har sådan licens.

Föreligger synnerliga skäl, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer medge undantag från tillämpning av tredje stycket.

1 Senaste lydelse 1986: 1113.

SkU 1986/87:50

3 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:50

Bryter skattskyldig mot villkor som har uppställts för medgivandet, skall taxering ske enligt tredje stycket på samma sätt som vid eftertaxering för det beskattningsår som medgivandet avser.

Anvisningar till 36 §

7. Har en skallskyldig utställt en standardiserad option och frigörs utställaren från åtagandena enligt optionen genom att utge särskild ersättning till motparten är det utgivna beloppet avdragsgillt i förvärvskällan övrig tillfällig förvärvsverksamhet. Med en standardiserad option avses en option som ger innehavaren en rätt att köpa eller sälja aktier, obligationer eller annan egendom eller en rätt att erhålla kontant ersättning, vars storlek beror på värdet av egendom, aktieindex eller liknande, om optionen är föremål för marknadsmässig omsättning med regelbundna noteringar om avslut och har en löptid på högst ett år.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987 och tillämpas första gången vid 1987 års taxering.

2 Förslag till

SkU 1986/87:50

Lag om ändring i lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1983: 1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

1 §

Till staten skall enligt denna lag erläggas skatt på omsättning av

1. aktier,

2. konvertibla skuldebrev,

3. skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning,

4. skuldebrev förenade med optionsrätt till köp av aktier,

5. teckningsbevis,

6. interimsbevis,

7. emissionsbevis,

8. inköpsrättsbevis,

9. optionsbevis,

10. köp- och säljoptioner, som avser aktier eller konvertibla skuldebrev.

Med omsättning avses köp och byte.

Föreslagen lydelse

2 Till staten skall enligt denna lag erläggas skatt på omsättning av

1. aktier,

2. konvertibla skuldebrev,

3. skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning,

4. skuldebrev förenade med optionsrätt till köp av aktier,

5. teckningsbevis,

6. interimsbevis,

7. emissionsbevis,

8. inköpsrättsbevis,

9. optionsbevis,

10. köp- och säljoptioner och terminskontrakt, som avser aktier, aktieindex eller konvertibla skuldebrev.

Med omsättning avses köp och byte.

Som köp anses även kvittning av köp- och säljoptioner och terminskontrakt, som avser aktier, aktieindex eller konvertibla skuldebrev. Med köp jämställs enligt denna lag kontantavräkning av köp- och säljoptioner och terminskontrakt, som avser aktier eller aktieindex.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.

1 Lagen omtryckt 1984:164.

2 Senaste lydelse 1986:504.

3 Förslag till Lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon

Härigenom föreskrivs att 8§ lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 §2

Skatten utgår för personbil, buss och lastbil med 4 kronor och 80 öre per kilogram tjänstevikt. För en personbil, som är av 1987 års modell utgår dock skatten med 5 kronor 80 öre per kilogram tjänstevikt och för en personbil av 1988 års modell med 6 kronor 80 öre per kilogram tjänstevikt. Överstiger tjänstevikten 1 600 kilogram, utgår ytterligare skatt med 600 kronor för varje fullt femtiotal kilogram varmed tjänstevikten överstiger 1 600 kilogram. Skatten beräknas till helt tiotal kronor så att överskjutande krontal bortfaller.

Skatten utgår för motorcykel med 1005 kronor om tjänstevikten inte överstiger 75 kilogram, med 1320 kronor om tjänstevikten är högre men inte överstiger 160 kilogram, med 2025 kronor om tjänstevikten är högre än 160 kilogram men inte överstiger 210 kilogram, samt i annat fall med 3 360 kronor.

Skatten utgår för personbil, buss och lastbil med 6 kronor och 40 öre per kilogram tjänstevikt. För en personbil, som är av 1987 års modell utgår dock skatten med 7 kronor 40 öre per kilogram tjänstevikt och för en personbil av 1988 års modell med 8 kronor 40 öre per kilogram tjänstevikt. Överstiger tjänstevikten 1 600 kilogram, utgår ytterligare skatt med 800 kronor för varje fullt femtiotal kilogram varmed tjänstevikten överstiger 1 600 kilogram. Skatten beräknas till helt tiotal kronor så att överskjutande krontal bortfaller.

Skatten utgår för motorcykel med 1340 kronor om tjänstevikten inte överstiger 75 kilogram, med 1760 kronor om tjänstevikten är högre men inte överstiger 160 kilogram, med 2 700 kronor om tjänstevikten är högre än 160 kilogram men inte överstiger 210 kilogram, samt i annat fall med 4480 kronor.

För en personbil, som är av 1987 eller 1988 års modell och som uppfyller de avgasreningskrav som anges i 5 § bilavgaskungörelsen (1972: 596), utgår skatt endast till den del skatten beräknad enligt första stycket överstiger 5 200 kronor.

Med en personbil av 1987 eller 1988 års modell avses en personbil som vid registrerings- eller typbesiktning betecknats som 1987 respektive 1988 års modell.

Denna lag träder i kraft den 15 juni 1987.

SkU 1986/87:50

1 Lagen omtryckt 1984: 159.

2 Senaste lydelse 1986: 260.

6 Förslag till

SkU 1986/87:50

Lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §'

Fastighetsskatten utgör för varje beskattningsår

a) 2,5 procent av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten beräknas enligt 24 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370) och fastigheten utgör hyreshusenhet,

b) 2 procent av en tredjedel av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten beräknas enligt 24 § 1 mom. kommunalskattelagen och fastigheten utgör småhusenhet,

c) 1,4 procent av en tredjedel av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten beräknas enligt 24 § 2 mom. kommunalskattelagen,

d) 1,4 procent av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten beräknas enligt 2 § 7 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och fastigheten utgör hyreshusenhet,

e) 1,4 procent av en tredjedel av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten beräknas enligt 2 § 7 mom. lagen om statlig inkomstskatt och fastigheten utgör småhusenhet,

f) 2,5 procent av bostadsbyggnadsvärde och tomtmarksvärde avseende hyreshus på lantbruksenhet,

a) 2,5 procent av 80 procent av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten beräknas enligt 24 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928: 370) och fastigheten utgör hyreshusenhet,

b) 2 procent av 50 procent av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten beräknas enligt 24 § 1 mom. kommunalskattelagen och fastigheten utgör småhusenhet,

c) 1,4 procent av 50 procent av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten beräknas enligt 24 § 2 mom. kommunalskattelagen,

d) 1,4 procent av 80 procent av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten beräknas enligt 2 § 7 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och fastigheten utgör hyreshusenhet,

e) 1,4 procent av 50 procent av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten beräknas enligt 2 § 7 mom. lagen om statlig inkomstskatt och fastigheten utgör småhusenhet,

g) 2 procent av en tredjedel av bostadsbyggnadsvärde och tomtmarksvärde avseende småhus på lantbruksenhet,

h) 2,5 procent av taxeringsvärdet om hyreshusenhet enligt 4 kap. 11 § andra stycket fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall ha beskattningsnaturen jordbruksfastighet,

g) 2 procent av 50 procent av bostadsbyggnadsvärde och tomtmarksvärde avseende småhus på lantbruksenhet,

h) 2,5 procent av 80 procent av taxeringsvärdet om hyreshusenhet enligt 4 kap. 11 § andra stycket fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall ha beskattningsnaturen jordbruksfastighet.

1 Senaste lydelse 1986:1246.

7 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:50

i) 2 procent av en tredjedel av taxeringsvärdet om småhusenhet enligt 4 kap. 11 § andra stycket fastighetstaxeringslagen skall ha beskattningsnaturen jordbruksfastighet,

j) 2,5 procent av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten utgör intäkt av rörelse enligt kommunalskattelagen och fastigheten utgör hyreshusenhet,

k) 2 procent av en tredjedel av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten utgör intäkt av rörelse enligt kommunalskattelagen och fastigheten utgör småhusenhet.

i) 2 procent av 50 procent av taxeringsvärdet om småhusenhet enligt 4 kap. 11 § andra stycket fastighetstaxeringslagen skall ha beskattningsnaturen jordbruksfastighet,

j) 2,5 procent av 80 procent av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten utgör intäkt av rörelse enligt kommunalskattelagen och fastigheten utgör hyreshusenhet, k) 2 procent av 50 procent av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten utgör intäkt av rörelse enligt kommunalskattelagen och fastigheten utgör småhusenhet.

Till den del taxeringsvärdet av en fastighet, som ägs av sådan inländsk eller utländsk livförsäkringsanstalt som avses i 2 § 6 mom. lagen om statlig inkomstskatt, belöper på verksamhet avseende sådana pensionsförsäkringar eller avgångsbidragsförsäkringar som nämns i 2 § 6 mom. tredje stycket samma lag, skall dock procenttalet, i stället för vad som därom föreskrivs i första stycket j eller k, utgöra 1,4.

Om fastighetsskatt skall beräknas enligt olika grunder för skilda delar av fastigheten skall underlaget för beräkningen av fastighetsskatten för dessa delar utgöras av den del av värdet som belöper på respektive fastighetsdel.

Är den skattskyldige frikallad från skattskyldighet för inkomst av fastigheten, beräknas fastighetsskatten som om sådan befrielse inte hade förelegat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988 och tillämpas första gången vid 1989 års taxering. Äldre bestämmelser gäller i fråga om fastighetsskatt för beskattningsår som har påbörjats före ikraftträdandet.

8 Motioner

SkU 1986/87:50

Motioner med anledning av propositionen

1986/87:Skl72 av Elver Jonsson (fp) och Anders Castberger (fp) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om höjd bilaccis.

1986/87:Skl73 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag att skatt skall tas ut på omsättningen av s.k. indexoptioner samt terminskontrakt som avser aktier, aktieindex och konvertibla skuldebrev.

1986/87:Skl74 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ny beskattning av standardiserade optioner att börja gälla fr.o.m. inkomståret 1987 i enlighet med vad som anförts i motionen.

1986/87:Skl75 av Jan Bergqvist m.fl. (s) vari — såvitt motionen hänvisats till skatteutskottet — yrkas

1. att riksdagen antar följande

Förslag till Lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt skall ha följande lydelse:

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §'

Fastighetsskatten utgör för varje beskattningsår

a) 2,5 procent av taxeringsvärdet a) 2,5 procent av 55 procent av om intäkt av fastigheten beräknas taxeringsvärdet om intäkt av fastig enligt24

§ lmom. kommunalskatte- heten beräknas enligt 24 § 1 mom.

lagen (1928:370) och fastighetsskat- kommunalskattelagen (1928:370)

ten utgör hyreshusenhet, och fastigheten utgör hyreshusen het,

b) 2 procent av en tredjedel av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten beräknas enligt 24 § 1 mom. kommunalskattelagen och fastigheten utgör småhusenhet,

c) 1,4 procent av en tredjedel av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten beräknas enligt 24 § 2 mom. kommunalskattelagen,

d) 1,4 procent av taxeringsvärdet d) 1,4 procent av 55 procent av

om intäkt av fastigheten beräknas taxeringsvärdet om intäkt av fastig enligt

2 § 7 mom. lagen (1947:576) heten beräknas enligt 2 § 7 mom.

om statlig inkomstskatt och fastighe- lagen (1947:576) om statlig inkomst -

ten utgör hyreshusenhet, skatt och fastigheten utgör hyreshus enhet,

e) 1,4 procent av en tredjedel av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten beräknas enligt 2 § 7 mom. lagen om statlig inkomstskatt och fastigheten utgör småhusenhet,

1 Senaste lydelse 1986:1246.

9 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

f) 2,5 procent av bostadsbyggnadsvärde och tomtmarksvärde avseende småhus på lantbruksenhet,

g) 2 procent av en tredjedel av bostadsbyggnadsvärde och tomtmarksvärde avseende småhus på lantbruksenhet,

h) 2,5 procent av taxeringsvärdet h) 2,5 procent av 55 procent av

om hyreshusenhet enligt 4 kap. 11 § taxeringsvärdet om hyreshusenhet

andra stycket fastighetstaxeringsla- enligt 4 kap. 11 § andra stycket fasgen (1979:1152) skall ha beskatt- tighetstaxeringslagen (1979:1152)

ningsnaturen jordbruksfastighet, skall ha beskattningsnaturen jord bruksfastighet,

i) 2 procent av en tredjedel av taxeringsvärdet om småhusenhet enligt 4 kap. 11 § andra stycket fastighetstaxeringslagen skall ha beskattningsnaturen jordbruksfastighet,

j) 2,5 procent av taxeringsvärdet j) 2,5 procent av 55 procent av

om intäkt av fastigheten utgör intäkt taxeringsvärdet om intäkt av fastig av

rörelse enligt kommunalskattela- heten utgör intäkt av rörelse enligt

gen och fastigheten utgör hyreshus- kommunalskattelagen och fastighe enhet,

ten utgör hyreshusenhet,

k) 2 procent av en tredjedel av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten utgör intäkt av rörelse enligt kommunalskattelagen och fastigheten utgör småhusenhet.

Till den del taxeringsvärdet av en fastighet, som ägs av sådan inländsk eller utländsk livförsäkringsanstalt som avses i 2 § 6 mom. lagen om statlig inkomstskatt, belöper på verksamhet avseende sådana pensionsförsäkringar eller avgångsbidragsförsäkringar som nämns i 2 § 6 mom. tredje stycket samma lag, skall dock procenttalet, i stället för vad som därom föreskrivs i första stycket j eller k, utgöra 1,4.

Om fastighetsskatt skall beräknas enligt olika grunder för skilda delar av fastigheten skall underlaget för beräkningen av fastighetsskatten för dessa delar utgöras av den del av värdet som belöper på respektive fastighetsdel.

Är den skattskyldige frikallad från skattskyldighet för inkomst av fastigheten, beräknas fastighetsskatten som om sådan befrielse inte hade förelegat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988 och tillämpas första gången vid 1989 års taxering. Äldre bestämmelser gäller i fråga om fastighetsskatt för beskattningsår som har påbörjats före ikraftträdandet.

SkU 1986/87:50

1986/87:Fi 112 av Carl Bildt m.fl. (m) vari - såvitt motionen hänvisats till skatteutskottet - yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om uttagande av tullförrättningsavgifter,

8. att riksdagen avslår förslaget om lag om ändring i lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper,

9. att riksdagen avslår förslaget om lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon,

11. att riksdagen med avslag på propositionen i motsvarande del beslutar att underlaget vid beräkning av fastighetsskatt för hyreshusenheter fastställs till 55 % av taxeringsvärdet fr.o.m. 1988,

12. att riksdagen avslår förslaget om höjning av underlaget för beräkning av fastighetsskatt för småhusenheter,

13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sänkt fastighetsskatt med en tredjedel fr.o.m. 1988 i enlighet med vad som anförts i motionen.

1986/87:Fil 13 av Olof Johansson m.fl. (c) vari - såvitt motionen hänvisats till skatteutskottet - yrkas

8. att riksdagen beslutar godkänna riktlinjerna för en skattereform i enlighet med vad som anförts i motionen,

14. att riksdagen beslutar avslå höjningen av fastighetsskatten för egnahem,

15. att riksdagen beslutar att fastighetsskattebasen för hyreshus bestäms till 55 % av taxeringsvärdet från den 1 januari 1988,

18. att riksdagen hos regeringen begär förslag till uranskatt med ikraftträdande den 1 januari 1988 i enlighet med vad som anförts i motionen,

22. att riksdagen avslår regeringens förslag om tullavgiften,

26. att riksdagen avslår regeringens förslag om höjd bilaccis.

1986/87:Fi 114 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - såvitt motionen hänvisats till skatteutskottet — yrkas

5. att riksdagen uttalar att marginalskatterna kommer att ytterligare sänkas den 1 januari 1988 och begär förslag från regeringen i detta syfte,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om tullförrättningsavgifter,

9. att riksdagen beslutar om beskattning av standardiserade optioner enligt vad som anförts i motionen,

10. att riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon,

15. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt med den ändringen i fråga om 3 § första stycket punkterna a), d), h) och j) att orden ”80 procent” ersätts med orden ”55 procent”,

16. att riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt i övrigt.

1986/87:Fil 15 av Alf Svensson (c) vari — såvitt motionen hänvisats till skatteutskottet — yrkas

1. att riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i lagen om statlig fastighetsskatt.

SkU 1986/87:50

2. att riksdagen beslutar att fastighetskatten för 1988 tas ut enligt 1987 års beräkningsgrund på nu gällande taxeringsvärden,

3. att riksdagen avslår förslaget att höja bilaccisen genom ändring i lagen om försäljningsskatt på motorfordon,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den inte önskar någon särskild avgift vid tullförrättning på obekväm tid.

1986/87:Fill6av skatteutskottet — yrkas

6. att riksdagen avslår förslaget om avdragsrätt för vissa utgifter vid optionsaffärer,

20. att riksdagen beslutar

a) att fastighetsskatten skall omfatta även industrifastigheter i enlighet med vad som anförts i motionen,

b) att nu gällande bestämmelser och 1987 års taxeringsvärden skall gälla för beräkning av fastighetsskatt även åren 1988 och 1989,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om en genomgång av beräkningsgrunder m.m. för fastighetsskatt fr.o.m. 1990,

24. a) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att inkomsterna från en höjd skattesats på försäljning av motorfordon reserveras för ett utökat stöd till den lokala och regionala kollektivtrafiken,

b) att riksdagen — därest yrkande a) ej bifalles — avslår förslaget om en höjning av försäljningsskatten på motorfordon,

25. att riksdagen beslutar om höjning av omsättningsskatten på värdepapper med 4 % till 6 %.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden

1986/87:Sk308 av Göte Jonsson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om skyndsamt förslag om slopande av skatten på det i företagen arbetande kapitalet.

1986/87:Sk309 av Gullan Lindblad (m) och Göthe Knutson (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag att beskattningen av arbetande kapital i mindre och medelstora företag skall slopas så länge kapitalet är bundet i företaget,

2. att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag att generationsskiften skall underlättas genom ytterligare sänkning av arvs- och gåvobeskattningen.

1986/87:Sk327 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om en engångsskatt på större förmögenheter för år 1987 i enlighet med vad som framförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar om höjning av skatten på förmögenheter för år 1988 och därefter i enlighet med vad som framförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar om en översyn av värderingsgrunderna för förmögenheter vid beskattningen och åtgärder mot manipulering med lån i enlighet med vad som anförts i motionen.

SkU 1986/87:50

1986/87:Sk335 av Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari — med hänvisning till motion 1986/87:N330 — såvitt nu är i fråga yrkas

2. att riksdagen beslutar att förmögenhetsskatt på arbetande kapital avskaffas.

1986/87:Sk345 av Yngve Wernersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen angetts om ändring av lagen om arvs- och gåvoskatt.

1986/87:Sk347 av Erik Hovhammar m.fl. (m. fp, c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag i enlighet med vad som i motionen anförts angående ett avskaffande av förmögenhetsskatt på arbetande kapital i familjeföretag.

1986/87:Sk350 av Sten Svensson m.fl. (m, c, fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till avsevärt lägre arvsoch gåvoskattesatser i samband med generationsskiften i familjeföretag,

2. att riksdagen beslutar att kapitalförsäkringar som tas för att möjliggöra ett generationsskifte i familjeföretag befrias från förmögenhetsskatt.

1986/87:Sk351 av Sten Svensson m.fl. (m, fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till kapitalbeskattning av OTC-aktier innebärande att dessa skall värderas till 30 % av substansvärdet vid förmögenhets-, arvs- och gåvobeskattning.

19S6/87:Sk353 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari — med hänvisning till motion 1986/87:N344 — yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sänkning av taxeringsvärdet för aktier m.m. till 65 % av marknadsvärdet enligt vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till skattereduktion för aktieutdelning enligt vad som i motionen anförts,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändrad realisationsvinstbeskattning enligt vad som anförts i motionen så att omplaceringar inom en aktieportfölj ej beskattas,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lindrad beskattning för aktiesparfonder enligt vad som i motionen anförts,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om principer vid kapital- och reavinstbeskattning av vinster som uppkommit i samband med optionshandel.

1986/87: Sk359 av förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) och Knut Wachtmeister (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att bestämmelsen i 7 § 8 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt om frikallelse från skattskyldighet utvidgas till att gälla även för ränta på konvertibla skuldebrev som mottas och vidareutdelas av ett investmentbolag.

1986/87:Sk360 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att höja omsättningsskatten på aktier fr.o.m. den 1 juli 1987 till 6 % i enlighet med motionen,

2. att riksdagen beslutar att skärpa förmögenhetsskatten på aktier fr.o.m. 1988 i enlighet med motionen,

SkU 1986/87:50

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om skärpning av reavinstbeskattningen av aktier och hemställer om förslag härom under 1987.

1986/87:Sk370 av Bengt Silfverstrand (s) och Hans Pettersson i Helsingborg (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om enhetlig beskattning av olika former av andelsbevis antingen dessa ges ut i form av aktier eller konvertibla skuldebrev.

1986/87:Sk371 av Stig Josefson m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

I. att riksdagen hos regeringen begär förslag om borttagande av förmögenhetskatten på arbetande kapital i enlighet med vad som anförts i motionen.

1986/87:Sk373 av Lennart Pettersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att konvertibla skuldebrev blir föremål för skärpt beskattning.

1986/87:Sk381 av Börje Stensson (fp) och Lars Sundin (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar höja det gåvoskattefria beloppet till 10000 kr.

1986/87:Sk386 av Alf Svensson (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av gränsen för förmögenhetsskatt enligt vad som anförts i motionen,

II. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av arvs- och gåvoskattereglerna i syfte att lindra dess negativa effekter i enlighet med vad som anförts i motionen,

13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffande av förmögenhetsbeskattningen på arbetande kapital i små och medelstora företag i enlighet med vad som anförts i motionen.

1986/87:Sk394 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändrade aktiebeskattningsregler så att motionens syfte uppnås.

1986/87:Sk406 av Karin Ahrland (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om möjligheterna att ändra aktiebolagslagen (1975:1385) och lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt i enlighet med vad som i motionen anförts.

1986/87:Sk413 av Carl Bildt m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

9. att riksdagen beslutar att skatteskalan för uttag av statlig förmögenhetsskatt fr.o.m. taxeringen 1988 återfår det utseende den hade den 1 januari 1982,

10. att riksdagen beslutar att börsnoterade aktier vid förmögenhetsbeskattningen skall tas upp till 65 % av sitt marknadsvärde,

11. att riksdagen beslutar att OTC-aktier och icke inregistrerade börsaktier vid förmögenhetsbeskattningen tas upp till 30 % av sitt substansvärde,

12. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffande av förmögenhetsbeskattning av arbetande kapital i mindre och medelstora företag i enlighet med vad som anförts i motionen,

14. att riksdagen beslutar anta skatteskalor och grundavdrag vid arvs- och gåvobeskattningen fr.o.m. den 1 januari 1988 enligt vad som anges i motionen,

SkU 1986/87:50

15. att riksdagen beslutar att börsnoterade aktier vid arvs- och gåvobeskattning tas upp till 65 % av sitt marknadsvärde,

16. att riksdagen beslutar att OTC-aktier vid arvs- och gåvobeskattning tas upp till 30 % av sitt substansvärde,

17. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett successivt avskaffande av dubbelbeskattningen av aktieutdelningar i enlighet med vad som anförts i motionen,

18. att riksdagen hos regeringen begär förslag om lindring av beskattningen av aktieutdelningar i enlighet med vad som anförts i motionen,

19. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för realisationsvinstbeskattning vid aktieförsäljningar enligt vad som anförts i motionen.

1986/87:Sk452 av Anne Wibble m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till beskattningsregler för optioner enligt vad som anförts i motionen.

1986/87:Sk461 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avdragsrätt för aktieutdelning i icke marknadsnoterade aktiebolag i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att regeln om 30 % reduktion för företagsförmögenhet skall gälla även för successiva överlåtelser vid gåvobeskattning,

6. att riksdagen beslutar att anskaffningskostnaden för längre innehav av aktier i icke marknadsnoterade aktiebolag får beräknas enligt den schablonregel som gäller för börsnoterade aktier.

1986/87:Sk462 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffad förmögenhetsskatt på arbetande kapital enligt vad som anförts i motionen,

12. att riksdagen beslutar höja det skattefria gåvobeloppet till 10 000 kr.

Yttrande från annat utskott

Bostadsutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över propositionen och motionerna. Yttrandet (1986/87:3y) har fogats som bilaga till betänkandet.

Skrivelser m.m.

Med anledning av propositionen har skrivelser inkommit till utskottet från Entreprenörföreningen, Svenska bankföreningen, Svenska byggnadsentreprenörföreningen, Svenska handelskammarförbundet, Sveriges grossistförbund m.fl., Sveriges redareförening och Sveriges villaägareförbund.

Vidare har representanter för Svenska bankföreingen, Handelsbanken, Skandinaviska enskilda banken och Stockholms optionsmarknad OM fondkommission aktiebolag vid uppvaktning inför utskottet framfört synpunkter på frågan om behandlingen av optioner och terminsaffärer.

SkU 1986/87:50

15 Utskottet

SkU 1986/87:50

Inledning

Utskottet behandlar i detta betänkande de delar av kompletteringspropositionen som hänvisats till skatteutskottet och de i anslutning därtill väckta motionerna. Utskottet tar också upp vissa frågor rörande bl.a. kapital- och reavinstbeskattning samt aktievärdering, vilka aktualiserats i motioner från den allmänna motionstiden i år.

I propositionen tillkännager regeringen sin avsikt att genom ett ökat avgiftsuttag finansiera en del av kostnaderna för sådana tullförrättningar som sker på obekväm tid och utanför tullplatserna. Propositionen innehåller vidare förslag om vissa ändringar av de bestämmelser som reglerar beskattningen av standardiserade optioner och en utvidgning av skatten på omsättning av köp- och säljoptioner till att gälla också omsättning av s.k. indexoptioner och terminskontrakt som avser aktier, aktieindex och konvertibla skuldebrev. Slutligen föreslås en uppräkning av försäljningsskatten på motorfordon och vissa ändringar av skatteunderlaget vid beräkning av fastighetsskatt.

T ullförrättningsavgifter

Bestämmelser om tullförrättningsavgifter finns i 80 § tullstadgan, vari föreskrivs att tullförrättning på tullplats skall ske utan kostnad för allmänheten när förrättningen äger rum inom område och på tid som generaltullstyrelsen fastställer. För tullförrättning i annat sammanhang skall generaltullstyrelsen efter samråd med kommerskollegium föreskriva om avgift skall tas ut eller inte.

I generaltullstyrelsens tillämpningsföreskrifter till tullstadgan har medgetts en rad undantag från avgiftsbeläggning. I stort sett tas för närvarande förrättningsavgifter i samband med gränspassage endast ut för tullförrättningar på platser som inte är tullplatser.

Finansministern framhåller i propositionen att kostnaderna för att upprätthålla tullkontrollen av den kommersiella trafiken dygnet runt och oavsett vardag eller helg är höga. Sålunda uppgick - nämner han - enligt en undersökning av statskontoret år 1984 de årliga kostnaderna för tullverksamhet under obekväm tid och på icke tullplatser till ca 92 milj. kr., varav 84 milj. kr. avsåg förrättningar på tullplatser under obekväm tid. Han anser det rimligt att näringslivet bidrar till finansieringen av åtminstone en del av kostnaderna för förrättningar som sker på obekväm tid och utanför tullplatserna. Finansieringen bör, menar han, ske genom att man för tullklarering - på obekväm tid — av gods i kommersiell trafik tar ut en avgift om 50 kr. Avgiften skall avse ett visst antal tullklareringar och i fråga om gods på vägfordon debiteras per fordon och i fråga om annat kommersiellt gods påföras klareringssökanden. För färjor, andra fartyg och luftfartyg som kommer eller avgår i kommersiell trafik bör tas ut en avgift om 100 kr. per ankomst och avgång. För trafik utanför tullplatserna bör till de fasta avgifterna läggas kostnader för tullpersonalens resor och traktamenten.

I motionerna Fil 12 (m), Fil 13 (c), Fil 14 (fp) och Fil 15 av Alf Svensson (c) yrkas avslag på propositionen i denna del. I m-motionen framhålls att ett uttagande av avgift efter ordinarie kontorstid i större utsträckning än nu skulle koncentrera trafiken till kontorstid och därigenom innebära ett sämre utnyttjande av transportkapaciteten. Den skulle också — menar motionärerna - kunna leda till icke obetydliga miljöproblem genom en ansamling av långtradartrafik till gränsstationerna. Centern framhåller i sin motion att gods registreras för att de av staten fastställda införselavgifterna skall kunna erläggas till statsverket. Eftersom tullklareringen således sker i det allmännas intresse bör den enligt motionärerna utföras kostnadsfritt. Motionärerna anser det också vara oförenligt med andan i GATT-avtalet att Sverige som aktiv part i GATT föreslår en förändring av tullbestämmelserna som berör den internationella handeln. Liknande synpunkter har framförts i skrivelser från Sveriges redareförening och Svenska handelskammarförbundet samt vid en uppvaktning inför utskottet av representanter för ett flertal näringslivsorganisationer. I samband därmed har man också gett uttryck åt uppfattningen att ett ökat avgiftsuttag kommer att drabba de små och medelstora svenska företagen hårdast och att det leder till en snedvridning av konkurrensförhållandena mellan olika transportföretag.

I budgetpropositionen till 1984/85 års riksmöte (prop. 1984/85:100 bil. 9) begärde regeringen riksdagens godkännande av ett förslag som gick ut på att i stort sett all tullklarering utom förrättningstid skulle beläggas med en avgift beräknad med utgångspunkt i den personalstyrka som normalt åtgår för tullklarering av skilda transportmedel och i flertalet fall debiterad efter en tidtaxa (125 kr. per man och halvtimme vid övertid). Skatteutskottets majoritet, som ansåg att den ökade avgiftsbeläggningen borde begränsas till godstrafiken men i övrigt godtog propositionen, uttalade bl.a. att kostnaderna för tullklarering utom förrättningstid borde finansieras genom en skälig avgift för att göra det möjligt för tullverket att upprätthålla sin service till näringslivet och tillgodose nya anspråk från trafikföretagens sida.

Utskottet vidhåller denna uppfattning. Tullverket är i stort behov av resurser och torde i huvudsak sakna möjlighet att göra omprioriteringar inom tullverksamheten utan att eftersätta särskilt angelägna områden, däribland gränskontrollen. Som utskottet anförde när frågan om tullförrättningsavgifter sist behandlades ligger ett ökat avgiftsuttag också i linje med statsmakternas önskan att i ökad utsträckning ta ut avgifter i sin verksamhet. Den kritik mot och de farhågor för negativa effekter i olika hänseenden av ett vidgat avgiftsuttag som framförts vid utskottsbehandlingen finner utskottet överdrivna. De avgifter som skall tas ut finansierar bara en del av kostnaderna för förrättningar på obekväm tid och utanför tullplatserna. Avgifterna bör kunna skapa förutsättningar för att utveckla en förbättrad service. Samtidigt måste de enligt utskottets mening anses måttliga och de torde varken utgöra någon påtaglig ekonomisk belastning för de betalningsskyldiga eller kunna ge upphov till några handelspolitiska störningar.

Med det anförda anser utskottet sig böra lämna utan erinran vad i propositionen anförs om tullförrättningsavgifter. Utskottet förutsätter emellertid att regeringen noga följer det nya debiteringssystemet så att eventuella

SkU 1986/87:50

2 Riksdagen 1986187. 6 sami. Nr 50

oönskade effekter av detta snabbt kan undanröjas. Utskottet avstyrker således motionerna Fil 12, Fil 13, Fil 14 och Fil 15 såvitt nu är i fråga.

Optioner m.m.

På kapitalmarknaden pågår sedan snart två år tillbaka en handel med s.k. standardiserade optioner. Utvecklingen av denna handel har gått snabbt. Flera olika typer av optioner har tillkommit, och omsättningen har stigit kraftigt i fråga om såväl antalet transaktioner som det omsatta totalvärdet.

Med optionsrätt avses en rättighet att förvärva eller avyttra vissa tillgångar på vissa i förväg bestämda villkor. För de optioner som omsätts på kapitalmarknaden har avtalsvillkoren standardiserats i flera hänseenden. De standardiserade kontrakten avser vissa bestämda slag av aktier eller obligationer till ett visst antal och visst pris (lösenpriset). Rättigheten gäller också under viss begränsad tid.

Inkomstbeskattningen av de standardiserade optionerna har inte reglerats särskilt utan följer linjerna i ett par avgöranden från regeringsrätten. Praxis innebär bl.a. att den ersättning (premium) som utställaren erhåller i samband med att han utfärdar en option i sin helhet skall tas upp såsom inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet. Om den som utfärdat optionen sedan erlägger ersättning till sin motpart för att befria sig från sin utfästelse, betraktas denna ersättning (återköpspremium) som en ej avdragsgill kapitalförlust. Rättsutvecklingen efter det rättsfall rörande denna fråga som meddelats i slutet av år 1986 innebär att optionsaffärens verkliga resultat efter ett sådant återköp (s.k. kvittning) inte kan läggas till grund för beskattningen. Den ersättning som uppburits i samband med utställandet av optionen kommer att beskattas i sin helhet, även om affären totalt sett har lett till en förlust.

I propositionen föreslås att den som utställt en standardiserad option skall få rätt till avdrag för återköpspremium vid kvittning och att detta avdrag skall medges i den förvärvskälla där intäkten vid utställandet av optionen beskattas. Underskott i denna förvärvskälla skall enligt propositionen inte få avräknas från andra inkomster.

Motsvarande regler föreslås också för en liknande situation som kan uppkomma i fråga om s.k. ränteoptioner och indexoptioner, dvs. standardiserade rättigheter som hänför sig till obligationer eller som grundar sig på aktieindex. Om en sådan option vid löptidens slut har ett marknadsvärde, avslutas affären regelmässigt med ett kontantavräkningsförfarande. Denna avräkning mellan parterna upprättas som om den underliggande egendomen — t.ex. en obligation — hade överlåtits men utan att så faktiskt sker. Den som utfärdat optionen tvingas i sådana fall att i stället erlägga en ersättning till motparten. Denna ersättning företer enligt departementschefen sådana likheter med återköpspremium att den enligt hans mening bör behandlas på samma sätt vid beskattningen.

I motion Fil 14 (yrkande 9) av fp yrkas att standardiserade optioner skall beskattas enligt aktievinstreglerna i likhet med vad som gäller för konvertibla skuldebrev och därmed förenade optionsrätter m.m. Yrkandet innebär bl.a. att återköpspremium skall kunna avräknas även från realisationsvinster och att uppkomna underskott skall kunna utnyttjas senare år. Liknande yrkan -

SkU 1986/87:50

den återfinns i två motioner som väckts under den allmänna motionstiden, nämligen motionerna Sk353 (yrkande 6) av Bengt Westerberg m.fl. (fp) och Sk452 föreslagna avdragsrätten bör utvidgas på detta sätt. De godtar propositionen som ett provisorium och begär att regeringen återkommer med ett nytt förslag i denna riktning med verkan fr.o.m. inkomståret 1987 (motion Skl74). Lars Werner m.fl. (vpk) yrkar i motion Fil 16 däremot avslag på propositionen i denna del (yrkande 6) och förslag från regeringen om förbud mot options- och terminsaffärer (yrkande 5). Det sistnämnda yrkandet har hänvisats till finansutskottet, som i sitt betänkande FiU 1986/87:30 avstyrkt motionen i denna del.

Handeln med rättigheter av ifrågavarande slag har godkänts av bankinspektionen som tillsynsmyndighet. Denna handel har också uppmärksammats av kapitalvinstkommittén som föreslagit att vissa beskattningsfrågor regleras. Härtill kommer att regeringen nyligen tillsatt en utredning angående förhållandena på optionsmarknaden och närliggande områden på kapitalmarknaden (Dir. 1987:1).

Rättsläget efter det nyligen meddelade rättsfallet rörande vissa speciella kostnader i samband med optionsaffärer strider mot de principer som normalt tillämpas vid beskattningen och kan, som anförs i propositionen, medföra allvarliga ekonomiska effekter. Med hänsyn härtill och till de skäl som regeringen i övrigt anfört för sitt förslag tillstyrker utskottet att avdrag medges vid beskattningen för de ifrågavarande kostnaderna. Utskottet avstyrker således motion Fil 16 yrkande 6.

Beträffande avdragsrättens utformning bör framhållas att det förslag som regeringen nu har lagt fram reglerar bara en detalj i de frågor som avser inkomstbeskattningen av optioner av olika slag. Som anförs i propositionen bör det aktuella lagstiftningsärendet begränsas till att undanröja de särskilda olägenheter som på senare tid uppkommit genom rättspraxis, och de ändringar som nu bör komma i fråga bör utformas på ett sätt som så litet som möjligt ingriper i det nuvarande regelsystemet. Övriga frågor rörande optionsmarknaden bör om möjligt anstå i avvaktan på resultatet av den nyss påbörjade översynen och de kommande övervägandena rörande en grundläggande reform av skattesystemet. Motionärernas förslag om mer långtgående ändringar bör — liksom kapitalvinskommitténs förslag i dessa och andra hänseenden - prövas först i detta sammanhang. Med hänvisning till det anförda och till de särskilda omständigheter i övrigt som departementschefen åberopat tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionerna i denna del.

För att reglerna skall få åsyftad effekt vid 1987 års taxering till statlig inkomstskatt föreslår utskottet en justering av övergångsbestämmelserna till lagen (1986:1114) om ändring i lagen (1974:576) om statlig inkomstskatt.

Skatt på omsättning av vissa värdepapper tas ut av säljare och köpare med sammanlagt 2 % av vederlaget vid köp eller byte. Beskattningen avser omsättningen av aktier och konvertibla skuldebrev och vissa värdepapper som innefattar likartade rättigheter. Fr.o.m. den 1 juli 1986 omfattar reglerna bl.a. köp- och säljoptioner som avser aktier eller konvertibla

SkU 1986/87:50

skuldebrev. Även i fråga om optioner tas skatten ut på den ersättning som utgår vid omsättningen, dvs. på den ersättning som utgår i samband med återköp av optionen (kvittning) och vid överlåtelse till tredje man. Utställandet av en option betraktas däremot inte som en skattepliktig omsättning. I de fall då optionshavaren utnyttjar sin möjlighet att lösa in de underliggande värdepappren (aktierna) enligt optionsavtalet skall å andra sidan aktiernas noterade värde på avslutsdagen, om detta värde är högre än överlåtelsesumman, läggas till grund för beskattningen. - Vid transaktioner med en fondkommissionär tas skatt inte ut för dennes led i omsättningen.

På kapitalmarknaden förekommer också s.k. indexoptioner och terminskontrakt. Indexoptionerna grundar sig på ett värdeindex, och den underliggande egendomen består av andelar i aktiefonder. Terminskontrakten innebär — till skillnad från optionerna — att både säljaren och köparen i princip har en skyldighet att vid en framtida tidpunkt genomföra en affär, t.ex. en överlåtelse av aktier till ett visst pris. Regleringen på slutdagen kan emellertid även i fråga om sådana värdepapper ske genom en kvittning eller en kontantavräkning med hänsyn till den noterade börskursen för den underliggande tillgången (aktien).

I propositionen föreslås att beskattningen skall omfatta även omsättningen av indexoptioner och av terminskontrakt som avser aktier, aktieindex och konvertibla skuldebrev. Avsikten är att beskattningen skall följa de principer som gäller för köp- och säljoptioner (jfr ovan och prop. 1985/86:40 s. 16). En kontantavräkning av ett terminskontrakt bör enligt proposition 150 jämställas med kvittning, vilket innebär att den framräknade skillnaden mellan det avtalade priset för varje transaktion och det noterade värdet för tillgången skall tas upp till beskattning.

I motionerna Fil 12 (yrkande 8) av Carl Bildt m.fl. (m) och Skl73 av Kjell Johansson m.fl. (fp) yrkas avslag på propositionen i denna del. Till stöd härför åberopar motionärerna sin principiella uppfattning att denna omsättningsskatt bör avskaffas. I den sistnämnda motionen anförs också att vissa snedvridande effekter uppkommer så som det nu aktuella förslaget utformats.

Som anförs i propositionen har handeln med standardiserade optioner utvecklats mycket snabbt såväl omsättningsmässigt som i fråga om introduktionen av nya instrument. De nya inslagen på denna marknad i form av indexoptioner och standardiserade terminskontrakt företer enligt utskottets uppfattning sådana likheter med andra köp- och säljoptioner som omfattas av beskattningen att omsättningsskatt bör tas ut även på dessa nya transaktioner inte minst för att undvika snedvridande effekter. Förslaget, som beräknas medföra en inkomstförstärkning med ca 200 milj. kr. per år, har utformats i överensstämmelse med de principer som gäller på detta område och kan enligt utskottets uppfattning inte anses alltför betungande. Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionerna i denna del.

I motionerna Fill6 (yrkande 25) och Sk360 (yrkande 1) av Lars Werner m.fl (vpk) yrkas att omsättningsskatten på aktier höjs till 6% fr.o.m. den 1 juli 1987. Yrkandet framställs bl.a.mot bakgrund av den spekulation som pågått

SkU 1986/87:50

på börsen och den värdeökning som inträffat i fråga om aktier sedan slutet på 1970-talet.

Utskottet vill erinra om att omsättningsskatten fördubblades förra året med hänsyn till sådana omständigheter som åberopas till stöd för de nu aktuella yrkandena. Utskottet kan för sin del inte tillstyrka att skatten återigen höjs kraftigt utan att effekterna av en sådan åtgärd först analyseras närmare. Utskottet avstyrker därför detta yrkande.

Yrkanden om en skärpt beskattning av anställda som på förmånliga villkor får förvärva s.k. konvertibla skuldebrev från arbetsgivaren framställs i motionerna Sk370 av Bengt Silfverstrand (s) och Hans Pettersson i Helsingborg (s) och Sk373 av Lennart Pettersson m.fl. (s). Motionärerna reagerar framför allt mot att ledande personer inom ett företag tillerkänts rätt att till en i förhand bestämd kurs omvandla ett lån till företaget till aktier och att också lånet från den anställde till företaget i sådana fall kan ha finansierats på fördelaktiga villkor. Förmåner av detta slag skall i princip beskattas i samband med förvärvet av det konvertibla skuldebrevet, men som reglerna har utformats har det knappast varit möjligt att upprätthålla en rimlig beskattning av de i vissa fall avsevärda förmåner som kan tillföras vissa personer genom förfaranden av detta slag.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att de nuvarande beskattningsreglerna vid anställdas förvärv av konvertibla skuldebrev ger otillfredsställande resultat i vissa avseenden. Enligt utskottets mening är det därför angeläget att regeringen företar en översyn av dessa beskattningsfrågor och lägger fram förslag till de förändringar i beskattningen som kan vara påkallade. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

Kapitalbeskattning m.m.

I detta sammanhang tar utskottet upp vissa motioner som väckts under den allmänna motionstiden rörande aktier m.m. vid inkomstbeskattningen och kapitalbeskattningen och uttaget av kapitalskatter.

Så yrkas i motionerna Sk413 (yrkande 17) (yrkande 1) av Knut Wachtmeister m.fl. (m) ett successivt avskaffande av dubbelbeskattningen av utdelad vinst, i motion Sk359 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m) och Knut Wachtmeister (m) skattefrihet för investmentbolag för vidareutdelad ränta på konvertibla skuldebrev och i motionerna Sk353 (yrkande 2) av Bengt Westerberg m.fl. (fp) och Sk413 (yrkande 18) av Carl Bildt m.fl. (m) skattereduktion för aktieutdelningar. Lättnader i olika hänseenden i fråga om aktievinstbeskattningen yrkas i motionerna Sk413 (yrkande 19) av Carl Bildt m.fl. (m), Sk461 (yrkande 6) av Knut Wachtmeister m.fl. (m), Sk353 (yrkandena 3 och 4) av Bengt Westerberg m.fl. (fp) och Sk394 av Ylva Annerstedt (fp), medan Lars Werner m.fl. (vpk) i motion Sk360 (yrkande 3) yrkar en skärpning av denna beskattning. Även förmögenhetsbeskattningen och arvsbeskattningen för ”arbetande kapital” i mindre och medelstora företag tas upp i olika motioner. Lättnader i denna beskattning yrkas i motionerna Sk308 av Göte Jonsson (m), Sk309 av Gullan Lindblad (m) och Göthe Knutson (m), Sk335 (yrkande 2) av Christer Eirefelt m.fl. (fp), Sk347 av Erik Hovhammar m.fl.

SkU 1986/87:50

(m, fp, c), Sk350 (yrkande 1) av Sten Svensson m.fl. (m, c, fp), Sk371 (yrkande 1) av Stig Josefson m.fl. (c), Sk386 (yrkandena 11 och 13) av Alf Svensson (c), Sk413 (yrkande 12) av Carl Bildt m.fl. (m) och Sk462 (yrkande

4) av Bengt Westerberg m.fl. (fp). Likartade yrkanden i fråga om aktier av olika slag framställs i motionerna Sk351 av Sten Svensson m.fl. (m, fp), Sk353 (yrkande 1) av Bengt Westerberg m.fl. (fp) och Sk413 (yrkandena 10, 11,15 och 16) av Carl Bildt m.fl. (m). i motion Sk327 (yrkande 3) en översyn av värderingsgrunderna som skall gå ut på att ”spekulativa tillgångar” tas upp till höga värden medan tillgångar av annan karaktär, såsom egna hem, tas upp till låga värden. Samma motionärer yrkar i motion Sk360 (yrkande 2) en skärpning av förmögenhetsskatten på aktier fr.o.m. 1989 års taxering. Yrkanden framställs av Karin Ahrland (fp) i motion Sk406 om betalning av arvsskatt med obligationer i arvlåtarens företag, av Knut Wachtmeister m.fl. (m) i motion Sk461 (yrkande 2) om skattelättnader för successiva överlåtelser av företag genom gåvor och av Sten Svensson m.fl. (m, c, fp) i motion Sk350 yrkande 2 om befrielse från förmögenhetsskatt på kapitalförsäkringar som syftar till att underlätta generationsskiften. En höjning av det gåvoskattefria beloppet från 2000 kr. till 10000 kr. yrkas i motionerna Sk381 av Börje Stensson (fp) och Lars Sundin (fp), av Carl Bildt m.fl. (m) i motion Sk413 (yrkande 14 i viss del) och av yrkar i motion Sk386 (yrkande 7) att det skattefria bottenbeloppet 400 000 kr. fördubblas för makar. Vidare föreslår Carl Bildt m.fl. (m) i motion Sk413 (yrkandena 9 och 14 i övrigt) omedelbara sänkningar av förmögenhetsskatten och arvs- och gåvoskatten, medan Lars Werner m.fl. (vpk) i motion Sk327 (yrkandena 1 och 2) yrkar en engångsskatt på större förmögenheter vid 1988 års taxering och en höjning av förmögenhetsskatten fr.o.m. 1989 års taxering.

Yrkanden om ändringar i olika hänseenden i kapitalbeskattningen och aktiebeskattningen har prövats av utskottet vid upprepade tillfällen, bl.a. i betänkandet SkU 1985/86:46 och senast i betänkandet SkU 1986/87:12. Avsikten är att de förslag som kapitalvinstkommittén numera har lagt fram rörande beskattningen av aktievinster m.m. (SOU 1986:37) skall tas upp i samband med kommande övervägandena rörande en skattereform. De frågor som tas upp i de nu aktuella motionerna är enligt utskottets uppfattning samtliga av den arten att de bör prövas först i detta sammanhang och i samband med ställningstagandena till kommande förslag från utredningen om en reformerad företagsbeskattning (Fi 1985:06), arvs- och gåvoskattekommittén (Fi 1984:02) och 1980 års företagsskattekommitté (B 1979:13). En del frågor rörande arvs- och gåvobeskattningen kommer också att tas upp i anslutning till vissa följdfrågor med anledning av den nya familjerättslagstiftningen. Med hänvisning härtill och till sina tidigare ställningstaganden i likartade frågor avstyrker utskottet motionerna i nyss angivna delar.

En speciell fråga tas upp i motion Sk345 av Yngve Wernersson (s), nämligen värderingen vid gåvobeskattningen av en fastighet som bebyggts eller förbättrats efter tidpunkten för fastighetstaxeringen och före gåvotillfället. Enligt gällande bestämmelser har beskattningsmyndigheten i sådana fall

SkU 1986/87:50

rätt att föranstalta om att ett särskilt värde åsätts till grund för beskattningen i stället för taxeringsvärdet. I motionen anförs att beskattningsmyndigheternas möjligheter att agera i sådana fall är begränsade, eftersom någon skyldighet för den skattskyldige att lämna upplysningar om sådana förhållanden inte har föreskrivits. I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regering till känna att reglerna bör ändras i detta avseende.

Utskottet instämmer i uppfattningen att reglerna behöver ses över så att de i praktiken kan fungera på lämpligt sätt. Detta är emellertid en fråga som ingår i arvs- och gåvoskattekommitténs utredningsuppdrag (Fi 1984:02). Utskottet utgår från att det problem som uppmärksammas i motionen kommer att tas upp utan särskild framställan från riksdagens sida. Utskottet avstyrker således även denna motion.

Försäljningsskatten på motorfordon

I propositionen framhålls behovet av en fast ekonomisk politik. Eftersom den privata konsumtionen fortsatt att växa snabbt även under det första kvartalet i år och då denna ökning bl.a. inneburit en försämring av bytesbalanssaldot finns det enligt finansministern skäl att dämpa den privata konsumtionens ökningstakt. En viktig komponent i konsumtionsökningen har enligt hans mening varit den kraftiga uppgången i försäljningen av nya bilar. I propositionen föreslås därför att bilaccisen för personbilar och vissa lastbilar och bussar höjs med 1 kr. 60 öre per kg tjänstevikt fr.o.m. den 15 juni i år. En motsvarande höjning föreslås för motorcyklarna. De särskilda förhöjnings- och nedsättningsreglerna för personbilar av 1987 och 1988 års bilmodeller anpassas till den nya skattenivån. För en personbil med genomsnittlig tjänstevikt, 1150 kg, innebär ändringarna att skatten höjs med 1 840 kr. Till följd av skattehöjningen beräknas statsinkomsterna öka med närmare 500 milj. kr.

I motionerna Fill2 av Carl Bildt m.fl. (m), Fil 14 av Bengt Westerberg m.fl. (fp), Fil 13 av Olof Johansson m.fl. (c), Fil 15 av Alf Svensson (c) och Skl72 av Elver Jonsson och Anders Castberger (båda fp) yrkas, bl.a. av miljöskäl, avslag på propositionen i denna del. Motionärerna anser att höjningen motverkar en omställning av den svenska bilparken till nya, mer miljövänliga och bränslesnåla bilar med katalytisk avgasrening. M-motionärerna framhåller också att höjningen särskilt drabbar dem som är beroende av bilen som kommunikationsmedel, främst barnfamiljer och glesbygdsbor.

Lars Werner m.fl. (vpk) yrkar i motion Fil 16 att inkomsterna av accishöjningen skall användas till ett utökat stöd åt den lokala och regionala kollektivtrafiken. Härigenom skapar man enligt motionärerna förutsättningar för minskad bilism och minskade miljöproblem. Om detta förslag inte bifalls yrkar de avslag på propositionen.

Utskottet anser att det är motiverat med åtgärder mot den kraftiga ökning av nybilsinköp som äger rum för närvarande och som bl.a. riskerar att menligt försämra bytesbalansen. Mot den bakgrunden är det befogat att höja bilaccisen. Den av regeringen föreslagna höjningen är enligt utskottets uppfattning väl avvägd. Utskottet tillstyrker följaktligen propositionen och

SkU 1986/87:50

avstyrker motionerna Fil 12, Fill3, Fil 14, Fil 15, Fil 16 och Skl72 i denna del.

Genom att en höjd bilaccis kan leda till ett minskat köp av nya bilar och därmed en minskad ökningstakt av privatbilismen stöder man härmed också enligt utskottets mening indirekt den kollektiva trafiken. Enligt utskottet bör regeringen i lämpligt sammanhang pröva förutsättningarna att utforma försäljningsskatten på motorfordon med beaktande även av miljöpolitiska synpunkter.

Utskottet vill vidare erinra om det trafikpolitiska utvecklingsarbete som bedrivs för närvarande och som syftar till att nästa år presentera riksdagen en samlad redovisning av utformningen av trafikpolitiken. Utskottet anser av både miljö- och fördelningspolitiska skäl att inriktningen bör vara att skapa förbättrade förutsättningar för kollektivtrafiken.

Utskottet förutsätter — bl.a. mot bakgrund av de ökade statsinkomsterna till följd av förslaget om höjd bilaccis — att regeringen under hösten återkommer med förslag till nya resursinsatser för den lokala och regionala kollektivtrafiken. Utskottet vill särskilt understryka betydelsen av nya insatser till stöd för investeringar i den lokala och regionala kollektivtrafiken. Vad utskottet här anfört bör ges regeringen till känna. Yrkande 24 a i motion Fillö är därmed i allt väsentligt tillgodosett.

Fastighetsskatt

Ändringar av underlaget för beräkning av fastighetsskatten

Den statliga fastighetsskatten omfattar bl.a. hyreshus - hit hör såväl privatägda hus som allmännyttans hus och hus som ägs av bostadsrättsföreningar — småhus och bostadsbyggnader på lantbruk. Skatteunderlaget är för småhusenheter en tredjedel av taxeringsvärdet, i fråga om småhus på lantbruksenheter en tredjedel av bostadsbyggnads- och tomtmarksvärdet och för övriga fastigheter hela taxeringsvärdet. Skattesatsen är 1,4 % för schablonbeskattade fastigheter, 2,5 % för privatägda hyreshus och 2 % för övriga fastigheter.

Enligt propositionen beräknas den allmänna fastighetstaxeringen år 1988 för bl.a. hyreshus — däribland bostadsrättshus — medföra ökningar av taxeringsvärdena för dessa fastighetstyper med ca 80 %. Med gällande regler leder detta till en motsvarande höjning av fastighetsskatten. Andra fastighetstyper, bl.a. småhusenheter som blir föremål för allmän fastighetstaxering först år 1990, berörs inte nu.

För att åstadkomma en rimlig fördelning av den skattehöjning som blir följden av de nya taxeringsvärdena för hyreshus år 1988 föreslås i propositionen vissa ändringar av skatteberäkningen. Ändringarna innebär att skatteunderlaget minskas för hyreshusenheter till 80 % av taxeringsvärdet och ökas för småhusenheter till 50 % av taxeringsvärdet, för småhus på lantbruksenhet till 50 % av bostadbyggnads- och tomtmarksvärdet. För hyreshus på lantbruksenheter, som blir föremål för allmän fastighetstaxering först år 1992, föreslås för närvarande inga ändringar.

SkU 1986/87:50

24 I motion Skl75 av Jan Bergqvist m.fl. (s) hemställs att inga förändringar i fastighetsskatteuttaget nu sker för småhusenheter och att skatteunderlaget för hyreshusenheter bestäms till 55 % av taxeringsvärdet för att uppnå neutralitet mellan upplåtelseformerna. Motionärerna anser att man, innan man låter de nya taxeringsvärdena leda till ett totalt sett ökat skatteuttag, bör avvakta ett nytt ”rullande” system för fastighetstaxering, med en successiv uppvärdering av fastigheterna mellan de allmänna fastighetstaxeringarna.

Även i motionerna Fil 12 av Carl Bildt m.fl. (m), Fil 14 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) och Fil 13 av Olof Johansson m.fl. (c) yrkas att propositionen såvitt avser småhusenheter avslås och att underlaget för hyreshusenheter bestäms till 55 % av taxeringsvärdet. Genomgående framhålls att de förväntade taxeringshöjningarna för hyreshus inte bör resultera i en ökning av fastighetsskatten. Motionärerna kritiserar också fastighetsskattens allmänna konstruktion som de anser vila på principiellt felaktiga och orättvisa grunder, eftersom den enligt deras mening inte tar hänsyn till skatteförmågan.

Även Lars Werner m.fl. (vpk) motsätter sig att de höjda taxeringsvärdena skall få medföra ökad fastighetsskatt och därmed höjda boendekostnader. De yrkar i motion Fil 16 att de nu gällande taxeringsvärdena skall tjäna som beräkningsunderlag för fastighetsskatten fram till år 1990 då ställning skall tas till nya taxeringsvärden för småhus. Ett sådant system är enligt deras mening bättre än en minskning av beskattningsunderlaget till en viss andel av taxeringsvärdet med hänsyn till att taxeringshöjningarna kan bli olika stora i olika regioner. Alf Svensson (c) framställer ett liknande yrkande i motion Fil15.

Skatteutskottet finner i likhet med bostadsutskottet, som yttrat sig i ärendet (se bilaga), och motionärerna att den allmänna fastighetstaxeringen år 1988 för hyreshus, som kan antas resultera i en ökning av taxeringsvärdena för sådana fastigheter, påkallar en anpassning av fastighetsskatten. Syftet bör enligt utskottet vara att tills vidare undvika ett totalt sett ökat uttag av fastighetsskatt. Utskottet delar också bostadsutskottets uppfattning att en begränsning av skatteunderlaget till en viss andel av de nya taxeringsvärdena är en bättre metod för att uppnå detta syfte än att tillämpa olika taxeringsvärden i olika sammanhang. Med ledning av de uppgifter som lämnas i propositionen om storleken av den beräknade ökningen av taxeringsvärdena för hyreshus finner utskottet att skatteunderlaget för dessa typer av fastigheter nu bör minskas till 55 % av taxeringsvärdet. I konsekvens härmed bör reglerna i fråga om skatteberäkningen för småhus inte ändras nu.

Utskottet förordar således att riksdagen ändrar propositionsförslaget på angivet sätt och tillstyrker motion Skl75 såvitt nu är i fråga samt motionerna Fil 12, Fil 13 och Fill4 i berörda delar. Vidare avstyrker utskottet motionerna Fil 15 och Fil 16 i dessa delar.

Industrifastigheter

I motion Fil 16 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkas att fastighetsskatten utvidgas till att omfatta även industrifastigheter med 1,5 % av taxeringsvärdet under det första året och 2,5 % därefter. Motionärerna anser att en sådan

SkU 1986/87:50

utvidgning av skatten skulle innebära större rättvisa mellan olika fastighetskategorier och möjliggöra en enligt deras mening välmotiverad omfördelning av kapital från industri till hyresgäster och andra bostadskonsumenter.

Utskottet har tidigare vid behandlingen av motsvarande fråga framhållit att frågan om att inlemma industrifastigheter i fastighetsskatten bör övervägas i ett större sammanhang där industrins totala beskattningsförhållanden behandlas. Utskottet vidhåller sin uppfattning i denna fråga och är alltså inte berett att nu ställa sig bakom en sådan utvidgning av skatten. Utskottet avstyrker således motion Fil 16 även i denna del.

Övriga frågor om fastighetsskatt

Carl Bildt m.fl. (m) begär i motion Fil 12 en generell sänkning av fastighetsskatten med en tredjedel fr.o.m. år 1988. Inriktningen bör enligt motionärerna vara att successivt avveckla fastighetsskatten.

Utskottet delar bostadsutskottets uppfattning att en sänkning av fastighetsskatten i den omfattning motionärerna förordar i nuläget skulle innebära en oacceptabel försvagning av budgeten. Redan av detta skäl finner skatteutskottet det uteslutet att biträda motionen. Vad gäller förhållandena på sikt vill utskottet, som så sent som i mars i år (SkU 1986/87:31) behandlade ett likartat yrkande, ånyo erinra om att fastighetsskatten ingår i de överväganden som inom regeringen pågår rörande bostadsbeskattningen och bostadspolitiken i övrigt. Utskottet anser fortfarande att riksdagen inte bör föregripa resultatet av dessa överväganden genom att nu ta ställning till frågan om en avveckling av skatten. Utskottet avstyrker således motion Fil 12 även såvitt nu är i fråga.

I motion Fil 16 av Lars Werner m.fl. (vpk) begärs en översyn av beräkningsgrunderna för fastighetsskatten inför den allmänna fastighetstaxeringen av småhus år 1990. Denna översyn bör enligt motionärerna företas i samband med kommande överväganden rörande inkomstbeskattningen och belysa de samlade effekterna av de nya taxeringsvärdena för småhus.

Som utskottet nyss anfört pågår för närvarande överväganden inom regeringen rörande bostadsbeskattningen och bostadspolitiken i övrigt. Enligt vad utskottet erfarit ingår bl.a. olika frågor om fastighetsskatt, sedda i ett större sammanhang, i dessa överväganden. Motionärernas krav är således i viss mån redan tillgodosett. I den mån så ej är fallet avstyrker utskottet motionen i denna del.

Uranskatt

I motion Fil 13 av Olof Johansson m.fl. (c) begärs förslag om införande av en uranskatt den 1 januari 1988. Tanken är att skatten skall tas ut med 1 öre per kWh insatt bränsle vid produktion av kärnkraftsel. Härigenom skulle skatten enligt motionärerna ge en årlig intäkt på ca 2 miljarder kronor. Motionärernas avsikt är att stimulera användningen av miljövänlig, förnybar energi på bekostnad av miljöförstörande bränslen som t.ex. uran.

Utskottet vill erinra om att det redan utgår en särskild skatt med 0,2 öre per kWh för elektrisk kraft från kärnkraftverk som inbringar ca 130 milj. kr. om

SkU 1986/87:50

året. Processen i de berörda kärnkraftverken är så gott som uteslutande uranbaserad. Mot den bakgrunden ställer sig utskottet tveksamt till den invecklade beskattningskonstruktion som motionärerna föreslår och som går ut på att mängden insatt uran skall vara utslagsgivande för beskattningen. Om man vill förändra beskattningen för kärnkraftverk ligger det enligt utskottets uppfattning närmare till hands att bygga vidare på den skatt som redan finns. Utskottet finner inte skäl att i detta sammanhang överväga några ändringar på detta område utan avstyrker motion Fil 13 även i denna del.

Övriga yrkanden

I partimotionerna Fil 14 (fp) och Fil 13 (c) återkommer motionärerna med yrkanden avseende skatterna och deras utformning. Folkpartiet vill sålunda ha ytterligare marginalskattesänkningar redan fr.o.m. inkomståret 1988, medan centern begär att riksdagen skall godkänna riktlinjer för en skattereform på sikt innebärande bl.a. sänkt skatt på kapital, sänkta marginalskatter för alla och bibehållna grundavdrag. Moderata samlingspartiet har i motiveringen till sin partimotion Fil 12, som hänvisats till finansutskottet, begärt såväl en kraftig sänkning av marginalskatterna redan den 1 januari 1988 som lägre kapitalskatter.

Yrkanden av samma innebörd har nyligen avslagits av riksdagen i enlighet med skatteutskottets hemställan i betänkande SkU 1986/87:33. Mot den bakgrunden och med hänvisning till pågående berednings- och utredningsarbete och till att regeringen inom kort avser att tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppgift att utreda skattesystemets utformning i stort efter 1988 avstyrker utskottet motionerna Fil 13 och Fil 14 såvitt nu är i fråga.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande tullförrättningsavgifter

att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87:Fill2 yrkande 7, 1986/87:Fil 13 yrkande 22, 1986/87:Fil 14 yrkande 8 och 1986/87:Fil 15 yrkande 4 lämnar utan erinran vad som i proposition 1986/87:150 bilaga 3 punkt 1 anförs i fråga om tullförrättningsavgifter,

2. beträffande en av dragsrätt för vissa utgifter vid optionsaffärer, att riksdagen avslår motion 1986/87:Fill6 yrkande 6 och bifaller proposition 1986/87:150 i denna del,

3. beträffande avdragsrättens utformning

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Fill4 yrkande 9, 1986/ 87:Sk 174, 1986/87:Sk353 yrkande 6 och 1986/87:Sk452 och bifaller proposition 1986/87:150 i denna del,

4. beträffande en omsättningsskatt på indexoptioner och terminskontrakt att

riksdagen avslår motionerna 1986/87:Fill2 yrkande 8 och 1986/ 87:Skl73 och bifaller proposition 1986/87:150 i denna del,

5. beträffande höjning av omsättningsskatten på vissa värdepapper att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Fil 16 yrkande 25 och 1986/ 87:Sk360 yrkande 1,

SkU 1986/87:50

6. beträffande konvertibla skuldebrev till anställda

att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Sk370 och 1986/87:Sk373 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört rörande beskattningsreglerna vid anställdas förvärv av konvertibla skuldebrev,

7. beträffande dubbelbeskattningen av utdelad vinst

att riksdagen avslår motionerna 1986/87: Sk413 yrkande 17 och 1986/87:Sk461 yrkande 1,

8. beträffande beskattningen av investmentbolag att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk359,

9. beträffande skattereduktion för aktieutdelning

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk353 yrkande 2 och 1986/ 87:Sk413 yrkande 18,

10. beträffande aktievinstbeskattningen, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk413 yrkande 19, 1986/ 87:Sk461 yrkande 6,1986/87:Sk353 yrkandena 3 och 4,1986/87:Sk394 och 1986/87:Sk360 yrkande 3,

11. beträffande arbetande kapital i företag

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk308, 1986/87:Sk309 yrkandena 1 och 2,1986/87 :Sk335 yrkande 2,1986/87:Sk347,1986/87:Sk350 yrkande 1,1986/87:Sk371 yrkande 1,1986/87:Sk386yrkandenall och 13, 1986/87:Sk413 yrkande 12, 1986/87:Sk462 yrkande 4 och 1986/ 87:Sk327 yrkande 3 i denna del,

12. beträffande värderingen av aktier, m.m.

a) att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk360 yrkande 2, 1986/ 87:Sk353 yrkande 1, 1986/87:Sk413 yrkandena 10 och 15 och 1986/ 87:Sk327 yrkande 3 i vad motionerna avser börsnoterade aktier,

b) att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk351, 1986/87:Sk360 yrkande 2, 1986/87:Sk413 yrkandena 11 och 16 samt 1986/87:Sk327 yrkande 3 i vad motionerna avser OTC-aktier,

c) att riksdagen avslår motion 1986/87: Sk327 yrkande 3 i vad motionen avser värderingsreglerna i övrigt,

13. beträffande betalning av arvsskatt med obligationer att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk406,

14. beträffande successiva överlåtelser genom gåva att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk461 yrkande 2,

15. beträffande förmögenhetsskatten på vissa kapitalförsäkringar att riksdagen avslår motion 1986/87 :Sk350 yrkande 2,

16. beträffande grundavdraget vid gåvobeskattningen

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk381,1986/87:Sk413 yrkande 14 i denna del och 1986/87:Sk462 yrkande 12,

17. beträffande förmögenhetsbeskattningen av makar att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk386 yrkande 7,

18. beträffande kapitalbeskattningens höjd

a) att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk413 yrkande 9 och 1986/87:Sk327 yrkandena 1 och 2,

b) att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk413 yrkande 14 i övrigt,

SkU 1986/87:50

19. beträffande fastighetsvärdering vid gåvobeskattningen att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk345,

20. beträffande höjning av bilaccisen

att riksdagen bifaller propositionen och avslår motionerna 1986/ 87:Fill2 yrkande 9,1986/87:Fil 13 yrkande 26,1986/87:Fil 14 yrkande 10, 1986/87:Fi 115 yrkande 3, 1986/87:Fil 16 yrkande 24 b) och 1986/87:Skl72,

21. beträffande användningen av inkomsterna till följd av accishöjningen att

riksdagen med anledning av motion 1986/87: Fi 116 yrkande 24 a) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. beträffande ändringar av underlaget för beräkning av fastighetsskatt att

riksdagen med anledning av proposition 1986/87:150 i denna del, med bifall till motionerna 1986/87:Skl75 yrkande 1, 1986/87:Fil 12 yrkandena 11 och 12, 1986/87:Fi 113 yrkandena 14 och 15 och 1986/87: Fi 114 yrkandena 15 och 16 samt med avslag på motionerna 1986/87:Fil 15 yrkandena 1 och 2 och 1986/87: Fi 116 yrkande 20 b) beslutar att underlaget för beräkning av fastighetsskatt för hyreshusenheter minskas till 55 % av taxeringsvärdet,

23. beträffande industrifastigheter

att riksdagen avslår motion 1986/87:Fi 116 yrkande 20 a),

24. beträffande en generell sänkning av fastighetsskatten att riksdagen avslår motion 1986/87:Fil 12 yrkande 13,

25. beträffande en översyn av beräkningsgrunderna för fastighetsskatten att

riksdagen avslår motion 1986/87:Fill6 yrkande 21,

26. beträffande skatt på uran

att riksdagen avslår motion 1986/87:Fil 13 yrkande 18,

27. beträffande en fortsatt reformering av beskattningen

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Fil 13 yrkande 8 och 1986/ 87:Fil 14 yrkande 5,

28. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt dels antar de vid proposition 1986/87:150 bilaga 3.1 fogade förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper,

3. lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon dels

antar följande

SkU 1986/87:50

29 Förslag till Lag om ändring i lagen (1986:1114) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att övergångsbestämmelserna till lagen (1986:1114) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987 och tillämpas första gången vid 1988 års taxering. Vid taxering för beskattningsår som har påbörjats före ikraftträdandet tillämpas dock äldre bestämmelser i 6 § 1 mom. och därmed, på grund av hänvisningen i 6 § 1 mom. första stycket a till 53 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370), det senare lagrummet i dess lydelse intill den 1 januari 1987.

Vid 1988

Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987 och tillämpas första gången vid 1988 års taxering. Beträffande sådant underskott i förvärvskällan övrig tillfällig förvärvsverksamhet som beror på att avdrag enligt punkt 7 av anvisningarna till 36 § kommunalskattelagen (1928:370) medgivits med högre belopp än vad som motsvarar de i förvärvskällan redovisade intäkterna av utställda standardiserade optioner skall de nya bestämmelserna i 4 § tillämpas redan vid 1987 års taxering. Vid taxering för beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari 1987 tillämpas dock äldre bestämmelser i 6 § 1 mom. och därmed, på grund av hänvisningen i 6 § 1 mom. första stycket a till 53 § 1 mom. kommunalskattelagen, det senare lagrummet i dess lydelse intill den 1 januari 1987. — maj 1986.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.

dels antar det vid proposition 1986/87:150 bilaga 7.1 fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt med den ändringen att 3 § erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

3 §

Fastighetsskatten utgör för varje beskattningsår

a) 2,5 procent av 80 procent av a) 2,5 procent av 55 procent av taxeringsvärdet om intäkt av fastig- taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten beräknas enligt 24 § 1 mom. heten beräknas enligt 24 § 1 mom.

kommunalskattelagen (1928:370) kommunalskattelagen (1928:370)

och fastigheten utgör hyreshusen- och fastigheten utgör hyreshusenhet, het,

SkU 1986/87:50

30 Regeringens förslag

Utskottets förslag

SkU 1986/87:50

b) 2 procent av 50 procent av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten beräknas enligt 24 § 1 mom. kommunalskattelagen och fastigheten utgör småhusenhet,

c) 1,4 procent av 50 procent av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten beräknas enligt 24 § 2 mom. kommunalskattelagen,

d) 1,4 procent av 80 procent av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten beräknas enligt 2 § 7 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och fastigheten utgör hyreshusenhet,

e) 1,4 procent av 50 procent av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten beräknas enligt 2 § 7 mom. lagen om statlig inkomstskatt och fastigheten utgör småhusenhet,

f) 2,5 procent

g) 2 procent av 50 procent av bostadsbyggnadsvärde och tomtmarksvärde avseende småhus på lantbruksenhet,

h) 2,5 procent av 80 procent av taxeringsvärdet om hyreshusenhet enligt 4 kap. 11 § andra stycket fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall ha beskattningsnaturen jordbruksfastighet,

i) 2 procent av 50 procent av taxeringsvärdet om småhusenhet enligt 4 kap. 11 § andra stycket fastighetstaxeringslagen skall ha beskattningsnaturen jordbruksfastighet,

j) 2,5 procent av 80 procent av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten utgör intäkt av rörelse enligt kommunalskattelagen och fastigheten utgör hyreshusenhet,

k) 2 procent av 50 procent av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten utgör intäkt av rörelse enligt kommunalskattelagen och fastigheten utgör småhusenhet.

Till den

Stockholm den 26 maj 1987 På skatteutskottets vägnar

b) 2 procent av en tredjedel av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten beräknas enligt 24 § 1 mom. kommunalskattelagen och fastigheten utgör småhusenhet,

c) 1,4 procent av en tredjedel av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten beräknas enligt 24 § 2 mom. kommunalskattelagen,

d) 1,4 procent av 55 procent av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten beräknas enligt 2 § 7 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och fastigheten utgör hyreshusenhet,

e) 1,4 procent av en tredjedel av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten beräknas enligt 2 § 7 mom. lagen om statlig inkomstskatt och fastigheten utgör småhusenhet, på lantbruksenhet,

g) 2 procent av en tredjedel av bostadsbyggnadsvärde och tomtmarksvärde avseende småhus på lantbruksenhet,

h) 2,5 procent av 55 procent av taxeringsvärdet om hyreshusenhet enligt 4 kap. 11 § andra stycket fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall ha beskattningsnaturen jordbruksfastighet,

i) 2 procent av en tredjedel av taxeringsvärdet om småhusenhet enligt 4 kap. 11 § andra stycket fastighetstaxeringslagen skall ha beskattningsnaturen jordbruksfastighet,

j) 2,5 procent av 55 procent av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten utgör intäkt av rörelse enligt kommunalskattelagen och fastigheten utgör hyreshusenhet,

k) 2 procent av en tredjedel av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten utgör intäkt av rörelse enligt kommunalskattelagen och fastigheten utgör småhusenhet.

— hade förelegat.

Jan Bergqvist

31 Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Olle Westberg (s), Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Bruno Poromaa (s), Tommy Franzén (vpk), Sverre Palm (s), Gunnar Nilsson (s) och Marianne Andersson (c).

Reservationer

1. Tullförrättningsavgifter (mom. 1)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Marianne Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 17 med ”1 budgetpropositionen” och slutar på s. 18 med ”i fråga.” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner den i motionerna framförda kritiken mot en omläggning av tullförrättningsavgifterna i enlighet med propositionen värd beaktande. Staten har fastställt särskilda bestämmelser för att kunna kontrollera varuströmmarna över gränserna. Godsregistrering företas för att införselavgifter skall kunna erläggas till statsverket. Tullklarering sker således i det allmännas intresse och inte i den kontrollerades. Kontroll och registrering i samband med gränsöverskridande måste — om man vill effektivt utnyttja transportmedlen — göras under tid och på plats som passar dagens trafikflöde. En sådan anpassning till behovet förvandlar inte kontrollen till en motprestation i egentlig mening, varför tullförrättningsavgifterna statsrättsligt sett måste sägas utgöra en skatt.

Under de senaste åren har flera förändringar inom tullförrättningen införts, vilket medfört kostnader för företagen, bl.a. förkortning av kredittiden, förändring i mervärdeskattelagen och införande av förseningsavgifter. Införandet av en tullklareringsavgift på 50—100 milj. kr. innebär att en ny stor avgift kommer att drabba svenskt näringsliv.

Det ökade avgiftsuttaget kommer särskilt att drabba de små och medelstora företagen, eftersom de har en sämre förhandlingsposition gentemot stora företag och är särskilt känsliga för kostnadsstegringar. Det måste också anses mindre välbetänkt att i ett läge då det är viktigt att på alla sätt förbättra rederiernas konkurrenssituation belasta sjöfarten med ytterligare kostnader. Det vidgade avgiftsuttaget kan också väntas leda till en snedvridning av konkurrensförhållandena mellan olika transportföretag.

Miljöaspekten har rönt stor uppmärksamhet under de senaste åren. Att utnyttja dygnets alla timmar för transporter för att därigenom undvika trängsel och köbildning och negativa effekter på miljön ligger helt i linje med den framtida transportutvecklingen. En särskild avgift för tullförrättning under viss del av dygnet motverkar en sådan önskvärd utveckling.

Avslutningsvis vill utskottet starkt ifrågasätta om tullförrättningsavgiften är förenlig med GATT-stadgan som förbjuder import- och exportavgifter i statsfinansiellt syfte. En viktig princip i den nya GATT-rundan är att nya

SkU 1986/87:50

hinder i den internationella handeln inte införs och att de existerande hindren avvecklas. Att Sverige, som mycket aktiv part i GATT och i arbetet på att få en ny runda till stånd, i inledningsskedet av de konkreta GATT-förhandlingarna föreslår en förändring i tullbestämmelser som berör den internationella handeln, är oförenligt med andan i GATT-avtalet. Införande av en sådan avgift torde därför negativt påverka Sveriges trovärdighet i dessa sammanhang.

Av det anförda framgår att utskottet av principiella och sakliga skäl anser att en utvidgning av avgiftsuttaget inte bör ske. Utskottet tillstyrker således bifall till motionerna Fill2, Fil 13, Fil 14 och Fil 15, samtliga såvitt nu är i fråga.

dels att utskottet under moment 1 bort hemställa

1. beträffande tullförrättningsavgifter

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Fill2 yrkande 7, 1986/87:Fil 13 yrkande 22,1986/87:Fil 14 yrkande 8 och 1986/87:Fil 15 yrkande 4 samt med anledning av proposition 1986/87:150 bilaga 3 punkt 1 som sin mening ger regeringen till känna att någon ökad avgiftsfinansiering av tullförrättningskostnader inte bör komma i fråga.

2. En avdragsrätt för vissa utgifter vid optionsaffärer (mom. 2) Tommy Franzén (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Handeln med” och slutar med ”yrkande 6.” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i vpk-motionen Fil 16 är det i hög grad avgörande för fördelningen av samhällets inkomster och resurser hur de stora vinster som uppstår i produktionen hanteras. Utvecklingen hittills innebär att man har släppt fram en våg av spekulation och cementerat en ”klippekonomi” av sällan skådat slag. Ett av de mest uppmärksammade inslagen är de s.k. options- och terminsaffärerna som kommit i gång under senare tid och som växt fram i hägnet av ”tredje vägens” låglöne- och högvinstpolitik.

Enligt utskottets uppfattning bör spekulationer i optioner m.m., som inte tillför samhällsekonomin något av värde och som inte har något berättigande, stoppas. I avvaktan på att så sker finner utskottet att det saknas anledning att lindra effekterna av nuvarande skatteregler. Utskottet avstyrker således propositionen i denna del.

dels att utskottet under moment 2 bort hemställa

2. beträffande en avdragsrätt för vissa utgifter vid optionsaffärer att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Fil 16 yrkande 6 avslår proposition 1986/87:150 i denna del.

3. Avdragsrättens utformning (mom. 3 och mom. 28 i motsvarande del)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp) och Karl Björzén (m) anser

SkU 1986/87:50

3 Riksdagen 1986187. 6 sami. Nr 50

Rättelse: S. 46 rad 7-8 står: Kjell Johansson (fp) Britta Bjelle (fp) Namnen utgår

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Beträffande avdragsrättens” och slutar med ”denna del.” bort ha följande lydelse: Som anförs i propositionen strider gällande praxis i fråga om vissa kostnader i handeln med optioner mot den allmänna principen att avdrag medges för omkostnader för intäkternas förvärvande. Enligt utskottets mening bör inkomster av denna handel såvitt möjligt beskattas på motsvarande sätt som andra inkomster. Förslaget i propositionen innebär emellertid att inkomst genom utställande av optioner och kostnader för återköp av en sådan förpliktelse hänförs till en speciell förvärvskälla. Underskott i denna förvärvskälla skall enligt förslaget inte få dras av från annan inkomst och ej heller kunna förskjutas till ett kommande år enligt de regler som gäller inom realisationsvinstbeskattningen.Enligt utskottets uppfattning saknas skäl för att behålla en särbehandling av inkomster av ifrågavarande slag och att införa sådana särskilda avdragsbegränsningar som det nu är fråga om. Eftersom denna handel i allt väsentligt liknar affärer med aktier m.m. bör belopp som inte kan dras av från inkomst som den skattskyldige erhållit i samband med utställande av optioner i stället kunna dras av från realisationsvinster enligt de regler som gäller i den förvärvskällan. En sådan ändring av reglerna ingriper inte i alltför hög grad i det regelsystem som gäller på detta område.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen med en sådan utökad avdragsrätt som förordats i de aktuella motionerna.

dels att utskottet under moment 3 och moment 28 i motsvarande del bort hemställa

3. beträffande avdragsrättens utformning att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87: Fi 114 yrkande 9 och 1986/87:Skl74 samt med anledning av motionerna 1986/87:Sk353 yrkande 6, 1986/87:Sk452 och proposition 1986/87:150 i denna del beslutar att avdragsrätten skall utvidgas i enlighet med vad som har anförts ovan,

28. beträffande lagförslagen i vad avser anvisningarna till 36 § kommunalskattelagen (1928:370)

att riksdagen till följd av vad som hemställts ovan antar det vid proposition 1986/87:150 fogade förslaget till en ny punkt 7 av anvisningarna till 36 § kommunalskattelagen (1928:370) med den ändringen att lagrummet erhåller följande såsom reservanternas förslag betecknade lydelse:

Utskottets förslag Reservanternas förslag

Anvisningar

till 36 §

7. Har en skattskyldig utställt en standardiserad option och frigörs utställaren från åtaganden enligt optionen genom att utge särskild

7. Har en skattskyldig utställt en standardiserad option och frigörs utställaren från åtaganden enligt optionen genom att utge särskild

SkU 1986/87:50

ersättning till motparten är det utgivna beloppet avdragsgillt i förvärvskällan övrig tillfällig förvärvsverksamhet. Med en standardiserad option avses en option som ger innehavaren en rätt att köpa eller sälja aktier, obligationer eller annan egendom eller en rätt att erhålla kontant ersättning, vars storlek beror på värdet av egendom, aktieindex eller liknande, om optionen är föremål för marknadsmässig omsättning med regelbundna noteringar om avslut och har en löptid på högst ett år.

ersättning till motparten är det utgivna beloppet avdragsgillt i förvärvskällan övrig tillfällig förvärvsverksamhet eller, till den del beloppet överstiger intäkterna i denna förvärvskälla, såsom realisationsförlust. Med en standardiserad option avses en option som ger innehavaren en rätt att köpa eller sälja aktier, obligationer eller annan egendom eller en rätt att erhålla kontant ersättning, vars storlek beror på värdet av egendom, aktieindex eller liknande, om optionen är föremål för marknadsmässig omsättning med regelbundna noteringar om avslut och har en löptid på högst ett år.

4. En omsättningsskatt på indexoptioner och terminskontrakt (mom. 4 och mom. 28 i motsvarande del)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp) och Karl Björzén (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Sorn anförs” och slutar med ”denna del.” bort ha följande lydelse:

Omsättningsskatten på värdepapper är en olämplig form av beskattning, som försvårar en effektiv andrahandsmarknad för riskkapital och därigenom försämrar möjligheterna för väsentliga delar av näringslivet att anskaffa eget kapital. Vidare stör skatten marknadens funktionssätt, vilket också får till följd att riskvilligt kapital i väsentlig omfattning undandras från marknaden. Med hänsyn till den berättigade kritik även i andra avseenden som har riktats mot denna skatt bör den på sikt avskaffas. Att nu utvidga skatteområdet på sätt som föreslås i propositionen bör redan av denna anledning inte komma i fråga. Mot förslaget kan också anföras att även omsättning av rättigheter som avser ej skattepliktiga värdepapper kommer att omfattas av skatten och att nya snedvridande effekter uppkommer.

dels att utskottet under moment 4 och moment 28 i motsvarande del bort hemställa

4. beträffande en omsättningsskatt pä indexoptioner och terminskontrakt att

riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Fill2 yrkande 8 och 1986/87:Skl73 avslår proposition 1986/87:150 i denna del,

28. beträffande lagförslagen i vad avser omsättningsskatten pä indexoptioner och terminskontrakt

att riksdagen till följd av vad som hemställts ovan avslår proposition 1986/87:150 i vad avser ändring i lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper.

SkU 1986/87:50

5. Höjning av omsättningsskatten på vissa värdepapper (mom. 5 och mom. 28 i motsvarande del)

Tommy Franzén (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”Utskottet vill” och slutar med ”detta yrkande.” bort ha följande lydelse:

Som framgår av vpk-motionerna har utvecklingen på aktiemarknaden inneburit en mycket kraftig värdestegring under 1980-talet. Omsättningen och spekulationerna på denna marknad har — på samma sätt som vinstökningarna för företagen — också tagit uppseendeväckande proportioner. Mot denna bakgrund framstår den i motionerna föreslagna höjningen av omsättningsskatten som välmotiverad. Utskottet tillstyrker således dessa förslag.

dels att utskottet under moment 5 och moment 28 i motsvarande del bort hemställa

5. beträffande höjning av omsättningsskatten på vissa värdepapper att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Fil 16 yrkande 25 och 1986/87:Sk360 yrkande 1 beslutar att höja omsättningsskatten på värdepapper till 3 % av skatteunderlaget i såväl sälj- som köpledet,

28. beträffande lagförslagen i vad avser ändring i lagen (1983:1053) om skatt pä omsättning av vissa värdepapper att riksdagen till följd av vad som hemställts ovan antar det vid proposition 1986/87:150 fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper med den ändringen att lagen tillförs följande såsom reservanternas förslag betecknade ändring av 4 §:

Nuvarande lydelse

4 §

Skatten utgår med en procent av överlåtelsesumman (vederlaget).

När en aktie omsätts på grund av att en köpoption som avses i 1 § första stycket 10 utnyttjas (löses) utgörs dock vederlaget i stället av aktiens lägsta noterade säljkurs på avslutsdagen, om detta värde är högre än överlåtelsesumman.

Reservanternas förslag

Skatten utgår med tre procent av överlåtelsesumman (vederlaget). När en aktie omsätts på grund av att en köpoption som avses i 1 § första stycket 10 utnyttjas (löses) utgörs dock vederlaget i stället av aktiens lägsta noterade säljkurs på avslutsdagen, om detta värde är högre än överlåtelsesumman.

6. Konvertibla skuldebrev till anställda (mom. 6)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m), och Marianne Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”Utskottet delar” och slutar med ”till känna.” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill inte bestrida att gällande regler i enstaka fall har utnyttjats på ett sätt som inte kan anses tillfredsställande. Denna kritik riktar sig emellertid mot vissa uppmärksammade fall, där de konvertibla skuldebreven

SkU 1986/87:50

kunnat tecknas på förmånliga villkor som riktats endast till en viss privilegierad grupp. Offentligheten kring dessa förfaranden torde enligt utskottets uppfattning ha medfört att intresset för transaktioner av denna art avtagit. Det bör framhållas att nuvarande skatteregler på detta område normalt sett fungerar väl och att konvertibla skuldebrev som riktar sig till en bred allmänhet eller till samtliga anställda i ett företag i många fall kan vara en lämplig väg för företagen att anskaffa riskvilligt kapital. Denna finansieringsform för företagen utgör samtidigt en attraktiv och lovvärd sparform, inte minst för de anställda i företaget. Att beskatta dem på ett hårdare sätt än som gäller för allmänheten i motsvarande fall bör enligt utskottets mening givetvis inte komma i fråga. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna.

dels att utskottet under moment 6 bort hemställa

6. beträffande konvertibla skuldebrev till anställda

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk370 och 1986/87:Sk373.

7. Dubbelbeskattningen av utdelad vinst (mom. 7)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att utskottet i det avsnitt som på s. 22 börjar med ”Yrkanden om” och slutar med ”angivna delar.” bort anföra följande beträffande dubbelbeskattningen av utdelad vinst:

Dubbelbeskattningen av utdelningar har sedan länge kritiserats från olika utgångspunkter. En av de negativa effekter som denna beskattning medför är att det krävs mycket hög bruttoavkastning på insatt kapital för att aktieägarna skall kunna få en tillfredsställande nettoavkastning. Särskilda regler har införts för att i viss mån lindra effekten av dubbelbeskattningen, men dessa regler är otillräckliga. Eftersom dubbelbeskattningen minskar företagens möjligheter till en god kapitalförsörjning via aktiemarknaden och motverkar strävandena att sprida ägandet i samhället bör den successivt avskaffas.

Utskottet instämmer således i de yrkanden som framställs i detta hänseende i motionerna Sk413 yrkande 17 och Sk461 yrkande 1.

dels att utskottet under moment 7 bort hemställa

7. beträffande dubbelbeskattningen av utdelad vinst

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sk413 yrkande 17 och 1986/87:Sk461 yrkande 1 begär förslag från regeringen om ett successivt avskaffande av dubbelbeskattningen av utdelad vinst.

8. Beskattningen av investmentbolag (mom. 8)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att utskottet i det avsnitt som på s. 22 börjar med ”Yrkanden om” och slutar med ”angivna delar.” bort anföra följande beträffande beskattningen av investmentbolag:

Bagrunden till motion Sk359 är att investmentbolagen i hög grad missgynnas av nuvarande beskattningsregler. De beskattas i princip för hela sin inkomst, medan exempelvis allemansfonderna är skattebefriade. Även andra regler har utformats på ett sådant sätt att investmentbolagen drabbas

SkU 1986/87:50

ensidigt, ett förhållande som uppmärksammats bl.a. i kapitalvinstkommit- SkU 1986/87:50

téns slutbetänkande (SOU 1986:37). För att dessa bolag över huvud taget

skall kunna investera i aktier gäller att de är frikallade från skattskyldighet

för utdelning i den mån den uppburna utdelningen motsvaras av beslutad

utdelning från investmentbolaget under samma år, ökad med en fjärdedel.

Som framhålls i motion Sk359 saknas motsvarande regler i fråga om konvertibla skuldebrev. Vad investmentbolaget uppbär på grund av sitt innehav av sådana värdepapper skall alltså i princip beskattas i full utsträckning, även om beloppen vidareutdelas.

Enligt kommittén bör likheten i fråga om aktier och konvertibla skuldebrev så långt som möjligt avspeglas i beskattningsreglerna. Den likartade skattemässiga behandlingen av aktier och konvertibla skuldebrev bör därför enligt kommitténs förslag utsträckas till att också omfatta investmentbolagens placeringar i dessa papper. Detta är enligt utskottets uppfattning en angelägen åtgärd, och de skäl som legat till grund för att regeringen uppskjutit kommitténs förslag i fråga om realisationsvinstbeskattningen bör - som motionärerna anför — inte föranleda att även den nu aktuella frågan förhalas. Utskottet tillstyrker således yrkandet om att kommitténs förslag nu genomförs.

dels att utskottet under moment 8 bort hemställa

8. beträffande beskattningen av investmentbolag att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk359 antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt Härigenom föreskrivs att 7 § 8 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §

8 mom. Svenska aktiebolag

I det _____

Företag, som uteslutande eller så gott som uteslutande förvaltar värdepapper eller likartad lös egendom (förvaltningsföretag), är frikallat från skattskyldighet för utdelning i den mån sammanlagda beloppet av den utdelning som företaget har uppburit under beskattningsåret motsvaras av utdelning som företaget har beslutat för samma beskattningsår eller, i fråga om investmentföretag, av beslutad utdelning ökad med en fjärdedel. Med investmentföretag förstås förvaltningsföretag, vars uppgift väsentligen är att genom

anges nedan.

utdelande företaget.

Företag, som uteslutande eller så gott som uteslutande förvaltar värdepapper eller likartad lös egendom (förvaltningsföretag), är frikallat från skattskyldighet för utdelning i den mån sammanlagda beloppet av den utdelning som företaget har uppburit under beskattningsåret motsvaras av utdelning som företaget har beslutat för samma beskattningsår investmentföretag är frikallat från skattskyldighet för utdelning och ränta på konvertibla skuldebrev i den mån sammanlagda beloppet av den utdelning och den ränteintäkt på kon -

38 Nuvarande lydelse ett välfördelat värdepappersinnehav erbjuda aktie- eller andelsägare riskfördelning och vars aktier eller andelar ägs av ett stort antal fysiska personer.

Företag, som

Företag som

Företag som

Skattefrihet enligt — — Om särskilda — — — —

Förvärvar företag

Riksskatteverket kan -

Som förutsättning

Förklaring som

Riksskatteverkets beslut

Föreslagen lydelse vertibla skuldebrev som företaget har uppburit under beskattningsåret motsvaras av utdelning som företaget har beslutat för samma beskattningsår, ökad med en fjärdedel. Med investmentföretag förstås förvaltningsföretag, vars uppgift väsentligen är att genom ett välfördelat värdepappersinnehav erbjuda aktie- eller andelsägare riskfördelning och vars aktier eller andelar ägs av ett stort antal fysiska personer.

lös egendom.

— företagets försäkringsrörelse. det nära.

■ — i förvaltningsföretaget.

inbetald insats.

- — — vid inkomstbeskattningen. svenskt företag.

genom besvär.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988 och tillämpas första gången vid 1989 års taxering.

9. Skattereduktion för aktieutdelning (mom. 9)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m), och Marianne Andersson (c) anser

dels att utskottet i det avsnitt som på s. 22 börjar med ”Yrkanden om” och slutar med ”angivna delar.” bort anföra följande beträffande skattereduktion för aktieutdelning:

En viktig förklaring till den negativa utvecklingen av det enskilda aktiesparandet är skattereglernas utformning. Beskattningen av enskilt ägda aktier är väsentligt högre än för institutioner, och produktivt sparande i aktier missgynnas i förhållande till annat sparande. Enligt utskottets uppfattning bör skattereglerna skyndsamt ses över i syfte att stimulera hushållssparande! och att skapa förutsättningar för en väl fungerande aktiemarknad. Utskottet kan i allt väsentligt instämma i de olika krav i denna riktning som framställs i motionerna. Ett ökat hushållssparande i aktier är nödvändigt för näringslivets kapitalförsörjning och för att stärka de enskilda människornas intresse och förnyelse. En åtgärd för att kunna åstadkomma en önskvärd förändring i denna riktning är att — som föreslås i motionerna - återinföra en skattereduktion för aktieutdelning.

Den särskilda skattereduktionen för mindre aktieutdelningar infördes 1980 för att lindra dubbelbeskattningen av aktieutdelningar, stimulera aktiesparandet och därmed inverka positivt på näringslivets möjligheter att anskaffa riskvilligt kapital. Åtgärden två år senare att slopa dessa regler var

SkU 1986/87:50

inte välbetänkt. Berättigad kritik har sedan länge riktats mot att det enskilda aktiesparandet missgynnas i förhållande till andra sparformer, och det är mot denna bakgrund naturligt att hushållens andel av aktieinnehavet sjunkit. Även det nya allemanssparandet bidrar till en utveckling som innebär att ägandet och inflytandet blir alltmer dominerat av olika institutioner. Detta är av många skäl en olycklig utveckling som snarast bör brytas. Att återinföra skattereduktionen för smärre utdelningar är en form av stimulans som riktar sig direkt till hushållens sparande i aktier och ter sig således som en angelägen åtgärd. Utskottet tillstyrker således att motionernas krav i detta hänseende snarast genomförs.

dels att utskottet under moment 9 bort hemställa

9. beträffande skattereduktion för aktieutdelning

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sk353 yrkande 2 och 1986/87:Sk413 yrkande 18 hos regeringen begär förslag om återinförande av skattereduktion för mindre aktieutdelningar.

10. Aktievinstbeskattningen, m.m. (mom. 10)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp) och Karl Björzén (m) anser

dels att utskottet i det avsnitt som på s. 22 börjar med ”Yrkanden om” och slutar med ”angivna delar.” bort anföra följande beträffande aktievinstbeskattningen: Även

vid realisationsvinstbeskattningen missgynnas sparande i aktier jämfört med annat sparande. Aktievinstreglerna medför — liksom värderingsreglerna vid förmögenhetsbeskattningen — snedvridande effekter till förmån för improduktiva investeringar av olika slag, t.ex. i diamanter, konst och andra samlarobjekt, som efter en viss tids innehav går helt fria från vinstbeskattning. I fråga om aktievinster saknar man också en sådan indexering som gäller beträffande realisationsvinster på fastigheter. Reglerna om aktievinstbeskattning, som går långt utöver vad som gäller i andra jämförbara länder, är också så invecklade att man ofta torde undvika att investera i aktier redan på grund av det krångel detta kan medföra.

Kapitalvinstkommitténs förslag medför inte några avgörande ändringar i fråga om de grundläggande förutsättningarna för beskattningen. Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att en mer allsidig översyn snarast genomförs på detta område i syfte att så långt som möjligt jämställa sparandet i aktier med annat sparande. Samtidigt bör reglerna för aktiesparfonder ses över för att jämställa aktiesparfonder med allemansfonder vid beskattningen.

dels att utskottet under moment 10 bort hemställa

10. beträffande aktievinstbeskattningen, m. m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Sk413 yrkande 19, 1986/87:Sk461 yrkande 6, 1986/87:Sk353 yrkandena 3 och 4 och 1986/87:Sk394 samt med avslag på motion 1986/87:Sk360 yrkande 3 hos regeringen begär en skyndsam översyn av aktievinstbeskattningen och beskattningen av aktiesparfonder i enlighet med vad som har anförts ovan.

SkU 1986/87:50

11. Aktievinstbeskattningen, m.m. (mom. 10)

Tommy Franzén (vpk) anser

dels att utskottet i det avsnitt som på s. 22 börjar med ”Yrkanden om” och slutar med ”angivna delar.” bort anföra följande:

Som anförs i vpk-motionerna Sk327 och Sk360 är förmögenhetsfördelningen i Sverige ojämn. De skillnader som förelegat i detta hänseende har förstärkts, särskilt under det senaste decenniet, och de förändringar i förmögenhetsfördelningen som har inträffat är stora. Utvecklingen innebär att kapitalägarna har berikat sig på lönearbetets bekostnad. Ett viktigt fördelningspolitiskt krav är att att genom skärpningar bl.a. av skatten på förmögenheter finansiera reformer och motverka de nedskärningar som pågår på många angelägna områden och som i första hand drabbar svaga grupper.

I enlighet med vad som föreslås i motionerna bör en engångsskatt på större förmögenheter genomföras för 1987 och förmögenhetsskatten skärpas fr.o.m. 1988. Samtidigt är det av vikt att värderingreglerna ändras. Aktier och andra förmögenheter i företag bör i fortsättningen tas upp till sitt fulla värde, medan en lägre värderingsgrund bör begränsas till egna hem och liknande av normal standard. Vidare bör beskattningen i samband med försäljning av aktier skärpas, inte minst mot bakgrund av den uppseendeväckande värdestegring och spekulation i tillgångar av detta slag som accelererat under en följd av år.

Med det anförda till styrker utskottet de aktuella yrkandena i dessa motioner och avstyrker de förslag om lättnader i den redan förmånliga beskattningen som läggs fram från annat håll.

dels att utskottet under moment 10 bort hemställa

10. beträffande aktievinstbeskattningen, m. m. att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk360 yrkande 3 och med avslag på motionerna 1986/87:Sk413 yrkande 19, 1986/87:Sk461 yrkande 6, 1986/87:Sk353 yrkandena 3 och 4 och 1986/87:Sk394 som sin mening ger regeringen tillkänna vad som anförts ovan rörande ett förslag under år 1987 om en skärpning av reavinstbeskattningen av aktier.

12. Arbetande kapital i företag (mom. 11)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m), och Marianne Andersson (c) anser

dels att utskottet i det avsnitt som på s. 22 börjar med ”Yrkanden om” och slutar med ”angivna delar.” bort anföra följande beträffande arbetande kapital i företag:

Till följd av kombinationen hög förmögenhetsskatt, hög marginalskatt och arbetsgivaravgifter tvingas ofta den som driver mindre företag att ta ut betydande belopp ur rörelsen för att kunna betala sin förmögenhetsskatt. Reglerna om arvs- och gåvoskatt innebär också att generationsskiften försvåras på ett olämpligt sätt. Utskottet instämmer i uppfattningen att det är

SkU 1986/87:50

felaktigt att beskatta tillgångar i produktiv verksamhet på detta sätt medan improduktiva tillgångar i form av konst och diamanter m.m. helt undgår en förmögenhetsbeskattning.

Företagsskattekommittén har i sitt betänkande Ds B 1981:13 undersökt olika beskattningsmodeller i syfte att bryta kapitalbeskattningens negativa effekter på näringslivet och har kommit fram till att den bästa lösningen är att i princip helt undanta arbetande kapital i mindre och medelstora företag från förmögenhetsbeskattning. En nödvändig förutsättning för att lönsamheten i mindre företag skall kunna bevaras och för att företagen skall kunna föra sig gällande i en allt mer hårdnande konkurrens, internationellt och inom landet, är att de har tillgång till riskvilligt kapital, och det tillgodoser man bäst genom åtgärder i denna riktning. Kapitalskatterna utgör en allvarlig belastning för företagen, och ett borttagande av förmögenhetsskatten på arbetande kaptial framstår som mer angeläget än någonsin. Det skattebortfall som en sådan åtgärd kan väntas medföra torde vara mycket försumbart.

Utskottet tillstyrker med det anförda att förmögenhetsskatten på arbetande kapital i mindre och medelstora företag slopas. Förslag av den innebörden bör så snart som möjligt föreläggas riksdagen.

dels att utskottet under moment 11 bort hemställa

11. beträffande arbetande kapital i företag att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sk308,1986/87:Sk309 yrkandena 1 och 2, 1986/87:Sk335 yrkande 2, 1986/87:Sk347, 1986/ 87:Sk350 yrkande 1, 1986/87:Sk371 yrkande 1, 1986/87:Sk386 yrkandena 11 och 13,1986/87:Sk413 yrkande 12 och 1986/87:Sk462 yrkande 4 och med avslag på motion 1986/87:Sk327 yrkande 3 i denna del hos regeringen begär förslag om slopande av förmögenhetsskatten på arbetande kapital i mindre och medelstora företag.

13. Arbetande kapital i företag (mom. 11)

Tommy Franzén (vpk) anser — under åberopande av innehållet i reservation 11 — att utskottet under moment 11 bort hemställa

11. beträffande arbetande kapital i företag att riksdagen med bifall till motion 1986/87:327 yrkande 3 i denna del och med avslag på motionerna 1986/87:Sk308, 1986/87:Sk309 yrkandena 1 och 2,1986/87:Sk335 yrkande 2,1986/87:Sk347,1986/87:Sk350 yrkande 1,1986/87: Sk371 yrkande 1,1986/87:Sk386 yrkandena 11 och 13, 1986/87:Sk413 yrkande 12 och 1986/87:Sk462 yrkande 4

14. Värderingen av börsnoterade aktier (mom. 12 a)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp) och Karl Björzén (m) anser

dels att utskottet i det avsnitt som på s. 22 börjar med ”Yrkanden om” och slutar med ”angivna delar.” bort anföra följande beträffande värderingen av börnoterade aktier:

I höstas genomfördes vissa lättnader i värderingsreglerna för börsnoterade aktier medan värderingen av vissa andra typer av aktier skärptes.

SkU 1986/87:50

42 I fråga om börsnoterade aktier blev nedsättningen av värdenivån otillräcklig för att man i tillräcklig omfattning skall kunna undvika problemen med den latenta skatteskulden. Omkring varje årsskifte inträffar dessutom regelmässigt en temporär uppgång av aktiekurserna, och det föreligger en betydande risk för att årsskifteskurserna även av andra skäl är för höga. En nivå på 65 % av marknadsvärdet för dessa aktier återspeglar enligt utskottets uppfattning bättre den faktiska förmögenhetssituationen.

Utskottet tillstyrker således de yrkanden i denna riktning som framställts i motionerna.

dels att utskottet under moment 12 a) bort hemställa

12. beträffande värderingen av aktier, m.m.

a) att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87 :Sk353 yrkande 1 och 1986/87:Sk413 yrkandena 10 och 15 och med avslag på motionerna 1986/87:Sk327 yrkande 3 och 1986/87:Sk360 yrkande 2 i vad motionerna avser börsnoterade aktier hos regeringen begär förslag om lättnader i värderingen av sådana aktier i enlighet med vad som anförts ovan.

15. Värderingen av OTC-aktier (mom. 12 b)

Knut Wactmeister (m), Kjell Johansson (fp). Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Marianne Andersson (c) anser

dels att utskottet i det avsnitt som på s. 22 börjar med ”Yrkanden om” och slutar med ”angivna delar.” bort anföra följande beträffande värderingen av OTC-aktier:

De skärpningar av beskattningen som genomfördes i fråga om OTC-aktier innebär att de förutsättningar som gällt för introduktionen av många OTC-bolag ryckts undan och att den ekonomiska situationen för dessa företag blivit avsevärt sämre än före introduktionen. Sådana effekter bör enligt utskottets uppfattning avvisas, inte minst mot bakgrund av att statsmakterna anvisat OTC-marknaden som en lämplig utväg för företagen att anskaffa riskkapital. Enligt utskottets uppfattning bör substansvärdet och inte marknadsvärdet läggas till grund för värderingen av sådana aktier, i enlighet med de principer som tillämpats tidigare vid förmögenhetsbeskattningen.

Utskottet tillstyrker således de yrkanden i denna riktning som framställts i motionerna.

dels att utskottet under moment 12 b) bort hemställa

12. beträffande värderingen av aktier, m.m.

b) att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sk351, och 1986/87:Sk413 yrkandena 11 och 16 och med avslag på motionerna 1986/87:Sk327 yrkande 3 och 1986/87:Sk360 yrkande 2 i vad motionerna avser OTC-aktier hos regeringen begär förslag om lättnader i värderingen av sådana aktier i enlighet med vad som anförts ovan.

SkU 1986/87:50

16. Värderingen av aktier, m.m. (mom. 12)

Tommy Franzén (vpk) anser — under åberopande av innehållet i reservation 11 — att utskottet under moment 12 bort hemställa

12. beträffande värderingen av aktier, m.m.

a) att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sk327 yrkande 3 och 1986/87:Sk360 yrkande 2 samt med avslag på motionerna 1986/ 87:Sk353 yrkande 1 och 1986/87:Sk413 yrkandena 10 och 15 i vad motionerna avser börsnoterade aktier som sin mening ger regeringen till känna vad som har anförts ovan rörande en skärpning av kapitalbeskattningen av aktier m.m.

b) att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sk327 yrkande 3 och 1986/87:Sk360 yrkande 2 samt med avslag på motionerna 1986/ 87:Sk351 och 1986/87:Sk413 yrkandena 11 och 16 i vad motionerna avser OTC-aktier som sin mening ger regeringen till känna vad som har anförts ovan rörande en skärpning av kapitalbeskattningen av aktier m.m.

c) att riksdagen med bifall till motion 1986/87 :Sk327 yrkande 3 i vad motionen avser värderingsreglerna i övrigt som sin mening ger regeringen till känna vad som har anförts ovan rörande en skärpning av kapitalbeskattningen av aktier, m.m.

17. Successiva överlåtelser genom gåva (mom. 14)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m), och Marianne Andersson (c) anser

dels att utskottet i det avsnitt som på s. 22 börjar med ”Yrkanden om” och slutar med ”angivna delar.” bort anföra följande beträffande successiva överlåtelser genom gåva:

De särskilda regler som gäller för värderingen av förmögenhet i företag tillämpas vid förmögenhetsbeskattningen och vid arvsbeskattning och även vid gåvobeskattningen om gåvan avser hela företaget. Att reglerna inte gäller vid successiva överlåtelser genom gåva hindrar i många fall att ett generationsskifte i företaget kan genomföras på lämpligt sätt. Utskottet finner att kravet i motion Sk461 om likartade regler för successiva gåvor är välmotiverat och tillstyrker motionen i denna del. Förslag om erforderliga ändringar av reglerna bör snarast föreläggas riksdagen.

dels att utskottet under moment 14 bort hemställa

14. beträffande successiva överlåtelser genom gåva att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk461 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts ovan om successiva överlåtelser av företag genom gåva.

SkU 1986/87:50

18. Förmögenhetsskatten på vissa kapitalförsäkringar (mom. SkU 1986/87:50 15)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m), och Marianne Andersson (c) anser

dels att utskottet i det avsnitt som på s. 22 börjar med ”Yrkanden om” och slutar med ”angivna delar.” bort anföra följande beträffande förmögenhetsskatten på vissa kapitalförsäkringar:

Som anförs i motion Sk350 är familjeföretagen en viktig beståndsdel i vårt näringsliv. Möjligheterna att överföra familjeföretag från en generation till en annan har emellertid försvårats ytterligare genom beslutet förra året om förmögenhetsskatt på kapitalförsäkringar. Detta beslut innebär bl.a. att skattebördan ökar ytterligare för de familjeföretagare som inför ett generationsskifte planerat finansieringen av den betungande arvs- eller gåvobeskattning som i allmänhet drabbar det arbetande kapitalet i denna situation. Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att effekter av detta slag givetvis bör undvikas och att kapitalförsäkringar som tas för att möjliggöra ett generationsskifte i familjeföretag bör befrias från den nya förmögenhetsbeskattningen. Förslag av denna innebörd bör snarast föreläggas riksdagen.

dels att utskottet under moment 15 bort hemställa

15. beträffande förmögenhetsskatten på vissa kapitalförsäkringar att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Sk350 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts ovan om förmögenhetsskatten på vissa kapitalförsäkringar.

19. Grundavdraget vid gåvobeskattningen (mom. 16)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m), och Marianne Andersson (c) anser

dels att utskottet i det avsnitt som på s. 22 börjar med ”Yrkanden om” och slutar med ”angivna delar.” bort anföra följande beträffande grundavdraget vid gåvobeskattningen:

Det gåvoskattefria beloppet har varit oförändrat under flera decennier. Det är fortfarande 2000 kr. per person. I skiktet närmast över 2000 kr. blir skatteintäkterna inte ens tillräckliga för att täcka kostnaderna för skattens handläggning och indrivning. Utskottet instämmer därför i yrkandena om en höjning av detta grundavdrag till 10000 kr.

dels att utskottet under moment 16 bort hemställa

16. beträffande grundavdraget vid gåvobeskattningen

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sk381 och 1986/ 87:Sk462 yrkande 12 samt med anledning av motion 1986/87:Sk413 yrkande 14 i denna del antar följande

45 Förslag till Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.

Härigenom föreskrivs i fråga om 39 § d) lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt att orden ”2000 kronor” skall bytas ut mot ”10000 kronor”.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

20. Kapitalbeskattningens höjd (mom. 18 a)

Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Karl Björzén (m) och Marianne Andersson (c) anser

dels att utskottet i det avsnitt som på s. 22 börjar med ”Yrkanden om” och slutar med ”angivna delar.” bort anföra följande beträffande förmögenhetsbeskattningens höjd:

Sverige har i dag den högsta förmögenhetsbeskattningen bland OECDländerna. Denna beskattning utgör därtill en extraskatt på kapitalavkastning, utöver den progressiva inkomstbeskattningen. Effekten accentueras av att förmögenhetsskatten måste betalas med redan beskattade medel, dvs. att man först måste betala inkomstskatt och eventuella arbetsgivaravgifter på det belopp som därefter skall betalas i förmögenhetsskatt.

Förmögenhetsskatten utgör ett växande problem för personer som har en förmögenhet som ger låg avkastning, exempelvis egnahemsägare, och för den som äger ett mindre företag. Därtill kommer orättvisor av skilda slag mellan personer med olika typer av förmögenhetsinnehav.

Enligt utskottets uppfattning bör man på sikt utforma skatten på ett helt annat sätt än i dag. Som ett första steg bör förmögenhetsskatten sänkas till den nivå som gällde före de betydande skärpningar som genomfördes fr.o.m. 1983.

Vad som här har anförts om förmögenhetsbeskattningens höjd innebär att utskottet instämmer i de krav i dessa hänseenden som framställs i motion Sk413. Förslag i denna riktning bör snarast föreläggas riksdagen.

dels att utskottet under moment 18 a) bort hemställa 18. beträffande kapitalbeskattningens höjd

a) att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Sk413 yrkande 9 och med avslag på motion 1986/87:Sk327 yrkandena 1 och 2 i vad motionerna avser förmögenhetsbeskattningen hos regeringen begär förslag till en sänkning av denna skatt i enlighet med vad som har anförts ovan.

21. Kapitalbeskattningens höjd (morn. 18 a)

Tommy Franzén (vpk) anser - under åberopande av innehållet i reservation 11 — att utskottet under moment 18 bort hemställa

18. beträffande kapitalbeskattningens höjd

a) att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Sk327 yrkandena 1 och 2 och med avslag på motion 1986/87:Sk413 yrkande 9 hos

SkU 1986/87:50

regeringen begär förslag om en engångsskatt på stora förmögenheter vid 1988 års taxering och om skärpning av förmögenhetsskatten fr.o.m. 1989 års taxering.

22. Kapitalbeskattningens höjd (moment 18 b)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att utskottet i det avsnitt som på s. 22 börjar med ”Yrkanden om” och slutar med ”angivna delar.” bort anföra följande beträffande arvs- och gåvobeskattningens höjd:

Enligt utskottets uppfattning är den internationellt sett höga arvs- och gåvobeskattningen i vårt land orimlig och arvsskattereglerna är troligen en mycket viktig orsak till de privata hushållens utträngning från aktiemarknaden. Det förslag som regeringen nu lägger fram går i rätt riktning men är otillräckligt mot bakgrund av den starka kritik som har riktats mot det nuvarande skatteuttaget. Utskottet anser att den svenska arvsskatten på sikt bör anpassas till den genomsnittliga nivå som gäller i de övriga nordiska länderna. Förslaget i motion Sk413 om lättnader i arvsbeskattningen har utformats med denna målsättning.

dels att utskottet under moment 18 b) bort hemställa 18. beträffande kapitalbeskattningens höjd

b) att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk413 yrkande 14 i övrigt hos regeringen begär förslag till en skattesänkning i enlighet med vad som har anförts ovan.

23. Höjning av bilaccisenm.m. (mom. 20, mom. 21 och mom. 28 i motsvarande del)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Marianne Andersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 23 med ”Utskottet anser” och slutar på s. 24 med ”väsentligt tillgodosett.” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning talar miljöpolitiska skäl starkt mot en höjning av bilaccisen i nuläget, eftersom nya bilar normalt har bättre miljöegenskaper än äldre, är försedda med avgasrening och kan köras med en mindre bränslemängd. Det ligger alltså i allas intresse att de befintliga, betydligt mindre miljövänliga bilarna så snart som möjligt byts ut mot modernare bilar. En höjning av bilaccisen motverkar och fördröjer denna utveckling. Att höja bilaccisen är vidare enligt utskottets mening en helt felaktig metod att komma till rätta med de av regeringen påtalade bytesbalansproblemen, eftersom en sådan skattehöjning till stor del torde träffa företagen, som är mindre känsliga för prishöjningar av detta slag än privatpersoner. De privatpersoner som ändå drabbas av den höjda accisen jämte mervärdeskatt är de som av olika anledningar måste hålla sig med bil, främst barnfamiljer och glesbygdsboende.

Med det anförda avstyrker utskottet propositionen och tillstyrker motio -

SkU 1986/87:50

nema Fill2, Fil 13, Fil 14 och Fil 15 i denna del samt motion Skl72 och avslagsyrkandet i motion Fil 16. Någon anledning för riksdagen att ta ställning till frågan om användningen av de merintäkter som skulle uppkomma vid en höjning av bilaccisen föreligger enligt utskottet inte. Utskottet avstyrker således motion Fil 16 även i denna del.

dels att moment 20, moment 21 och moment 28 i motsvarande del i utskottets hemställan bort ha följande lydelse

20. beträffande höjning av bilaccisen

att riksdagen bifaller motionerna 1986/87:Fil 12 yrkande 9, 1986/ 87:Fill3 yrkande 26,1986/87:Fi 114 yrkande 10,1986/87:Fi 115 yrkande 3, 1986/87:Fi 116 yrkande 24 b) och 1986/87:Skl72 och avslår proposition 1986/87:150 i denna del,

21. beträffande användningen av inkomsterna till följd av accishöjningen att

riksdagen avslår motion 1986/87:Fil 16 yrkande 24 a),

28. beträffande lagförslagen såvitt avser höjning av bilaccisen att riksdagen avslår det vid proposition 1986/87:150 fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon.

24. Ändringar av underlaget för beräkning av fastighetsskatt (morn. 22, motiveringen)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp) Karl Björzén (m) och Marianne Andersson (c) anser

att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 25 som börjar med ”Skatteutskottet finner” och slutar med ”dessa delar.” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är regeringens förslag i fråga om fastighetsskatten en konsekvens av skattens orättvisa och orimliga konstruktion som innebär att en höjning av taxeringsvärdet för en fastighet automatiskt slår igenom i form av höjd fastighetsskatt. Då fastighetstaxeringssystemet numera är utformat så att man med två års mellanrum taxerar vissa fastighetsbestånd åt gången blir följden, om ingenting görs i fråga om fastighetsskatten, att skattehöjningar med två års mellanrum träffar olika kategorier bostadskonsumenter. En sådan ordning kan givetvis inte accepteras. Den lösning på problemet regeringen valt innebär att staten tillgodogör sig den skattehöjning som följer av den allmänna fastighetstaxeringen för hyreshus år 1988 men sprider ut effekterna av den så att den får betalas även av egnahemsägare. Alla medborgare får således vidkännas ökade kostnader för sitt boende de närmaste åren. Om samma princip skall gälla vid småhustaxeringen år 1990 innebär detta att en del av den skattehöjning som kan antas bli följden av den då aktuella taxeringshöjningen tas ut i form av höjd villaskatt och resten i form av höjd skatt på flerbostadshusen. Denna metod innebär således ständigt en succesiv skärpning av skatteuttaget.

Utskottet, som i princip ställer sig negativt till skattehöjningar, finner dessa konsekvenser av den allmänna fastighetstaxeringen orimliga. Åtgärder bör därför vidtas för att säkerställa att de höjda taxeringsvärdena inte får till

SkU 1986/87:50

effekt att fastighetsskatteuttaget ökar. Detta åstadkoms lämpligen genom att, med ändring av förslaget i propositionen, justera ned basen för skatteuttaget till 55 % av taxeringsvärdet för hyreshusenheter.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna Fil 12, Fil 13 och Fil 14 i denna del samt motion Skl75. Vidare avstyrker utskottet motionerna Fil 15 och Fil 16 i denna del.

25. Ändringar av underlaget för beräkning av fastighetsskatt (mom. 22 och mom. 28 i motsvarande del)

Tommy Franzén (vpk) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 25 som börjar med ”Skatteutskottet finner” och slutar med ”dessa delar.” bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag bygger på den förutsättningen att de nya taxeringsvärdena skall öka statens fastighetsskatteinkomster med 2,7 miljarder kronor. Förslaget innebär närmare bestämt att den ökade skattebelastningen fördelas mellan olika grupper, vilket medför att både hyresgäster, bostadsrättsinnehavare och småhusägare får vidkännas ökade boendekostnader till följd av skatten. Utskottet kan inte acceptera denna ökning av boendebeskattningen, som enligt utskottets uppfattning drabbar hushållen orättvist och driver på inflationen. Till saken hör att de kommande höjningarna av taxeringsvärdena ofta torde hänga samman med utbredningen av fastighetsspekulationer. Det är enligt utskottets mening inte rimligt att dessa spekulationstendenser får slå igenom i form av ökad boendeskatt.

Att begränsa skatteunderlaget till en viss andel av de nya taxeringsvärdena, exempelvis 55 % som föreslagits i ett flertal motioner, är inte lämpligt med hänsyn till att man kan förvänta sig stora olikheter i fråga om de taxeringshöjningar som kommer att företas. I storstads- och andra tätortsregioner torde taxeringshöjningarna bli avsevärt större än i andra regioner. Uppgifter tyder på att spridningen ligger mellan 30 och 160 % beroende på var fastigheten ligger. De största höjningarna kan beräknas ske Stockholms och Göteborgs innerstäder. Konsekvensen av den föreslagna ordningen blir att de som bor i hus som träffas av en kraftig taxeringshöjning drabbas hårt, medan andra som bebor fastigheter som råkar ut för endast en mindre höjning klarar sig lindrigt undan.

Fastighetsskatten bör i stället utformas så att den inte ökar eller minskar till följd av 1988 års allmänna fastighetstaxering, vare sig för hyreshusenheter eller småhusenheter. Som anges i vpk-motionen Fil 16 bör därför nu gällande taxeringsvärden avseende hyreshusenheter fortsätta att gälla i fråga om fastighetsskatteuttaget för åren 1988 och 1989. Med en sådan ordning garanteras att ingen på grund av ändrade taxeringsvärden får förändrad fastighetsskatt. Utskottet förordar att riksdagen avslår propositionen och antar en särskild lag med denna innebörd. För småhusenheter bör inga ändringar göras nu ifråga om skatteunderlaget utan frågan bör ses över i samband med den större översyn av skattesystemet som anmälts i annat sammanhang. Med det anförda tillstyrker utskottet motion Fil 16 i denna del och avstyrker övriga motioner i den mån de inte blivit tillgodosedda.

SkU 1986/87:50

4 Riksdagen 1986/87. 6 sami. Nr 50

dels att moment 22 och moment 28 i motsvarande del i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

22. beträffande ändringar av underlaget för beräkning av fastighetsskatt att

riksdagen med bifall till motion 1986/87:Fill6 yrkande 20 b, med anledning av motion 1986/87:Fil 15 yrkandena 1 och 2 samt med avslag på proposition 1986/87:150 i denna del och motionerna 1986/87:Skl75 yrkande 1, 1986/87:Fill2 yrkandena 11 och 12, 1986/87:Fil 13 yrkandena 14 och 15 och 1986/87:Fil 14 yrkandena 15 och 16 beslutar att 1987 års taxeringsvärden skall gälla vid beräkning av fastighetsskatt även åren 1988 och 1989,

28. beträffande lagförslagen i vad avser ändringar av underlaget för beräkning av fastighetsskatt att riksdagen

dels avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt dels antar följande

t • ' :

Förslag till Lag om underlag för beräkning av fastighetsskatt år 1988 och 1989

Härigenom föreskrivs att, i de fall én fastighets hela taxeringsvärde eller en viss andel därav utgör underlag för beräkning av skatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, de taxeringsvärden som gäller vid utgången av år 1987 skall tillämpas vid beräkningen av skatten vid 1989 och

1990 års taxeringar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.

26. Industrifastigheter (mom. 23, motiveringen)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Marianne Andersson (c) anser

att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”även i denna del.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det inte finns något som helst skäl att utvidga fastighetsskattens tillämpningsområde. Det finns således ingen anledning att ens i ett vidare sammanhang överväga om industrins fastigheter skall träffas av fastighetsskatt. Utskottet avstyrker följaktligen motion Fillö i denna del.

27. Industrifastigheter (mom. 23 och mom. 28 i motsvarande del)

Tommy Franzén (vpk) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”även i denna del.” bort ha följande lydelse:

SkU 1986/87:50

50 Utskottet finner flera skäl tala för den utvidning av skatten som föreslås i motion Fi 116. Som skatten nu är konstruerad berörs t.ex. bensinstationsanläggningar med affärslokaler för livsmedel m.m. inte av skatten, medan däremot andra fastigheter med affärslokaler, kontor, bostäder etc. gör det. En mera generellt verkande skatt skulle innebära en större rättvisa mellan olika ägarkategorier och den torde dessutom bli lättare att administrera och kontrollera. Vidare skulle — och det är enligt utskottet viktigt — en utvidgning av skatten till industrifastigheter möjliggöra en välmotiverad omfördelning från industrikapital till hyresgäster och andra bostadskonsumenter.

Skatteuttaget för industrifastigheter bör enligt utskottet av naturliga skäl ligga på samma nivå som för privatägda hyreshus, dvs. 2,5 % av taxeringsärdet, dock att — som motionärerna föreslagit — uttaget under det första året bör begränsas till 1,5 %. På grundval av de uppgifter som lämnas i motionen om de sammanlagda taxeringsvärdena m.m. för dessa fastigheter uppskattar utskottet, liksom motionärerna, inkomsten av skatten till 3,75 miljarder kronor om året, dock endast 2,25 miljarder kronor under det första året. Intäkterna kan användas för att stödja främst de allmännyttiga bostadsföretagen i syfte att undvika hyreshöjningar, för att förbättra bostadsbidragen och för att sänka fastighetsskatten för egnahemsfastigheter.

Utskottet förordar att riksdagen nu fattar beslut med angiven innebörd. Utskottet tillstyrker följaktligen motion Fil 16 i denna del.

dels att moment 23 och moment 28 i motsvarande del i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

23. beträffande industrifastigheter att riksdagen bifaller motion 1986/87:Fill6 yrkande 20 a),

28. beträffande lagförslagen i vad avser industrifastigheter att riksdagen antar följande

Förslag till Lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt

dels att i 1 och 4 §§ ordet ”industrienhet” infogas mellan orden ”hyreshusenhet” och ”eller”, dels att omedelbart efter 3 § första stycket k) tillfogas följande:

1) 2,5 procent av taxeringsvärdet om fastigheten utgör industrienhet.

Denna lag träder i kraft den första juli 1987 och tillämpas första gången i fråga om 1988 års taxering. I stället för vad som därom föreskrivs i 3 § första stycket 1) skall procenttalet vid den taxeringen utgöra 1,5. Ingår fastighet i förvärvskälla för vilken beskattningsåret har börjat före ikraftträdandet skall skatten vid 1988 års taxering påföras med så stor del som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller efter ikraftträdandet och hela beskattningsåret.

SkU 1986/87:50

28. En generell sänkning av fastighetsskatten (mom. 24)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med ”Utskottet delar” och slutar med ”i fråga.” bort ha följande lydelse:

Som fastighetsskatten är utformad beskattas enskilt ägda hyresfastigheter och lokaler hårdare än de s.k. allmännyttiga bostadsföretagen. Därtill kommer att landets alla drygt 1,5 miljoner småhusinnehavare berörs av denna beskattning, och här drabbas de som redan har de dyraste boendekostnaderna hårdast. Detta gäller särskilt småhusägare som finansierat sina hus utan statliga lån och andra som under senare år förvärvat ett äldre hus, dvs. i många fall flerbarnsfamiljer som redan har en svår ekonomisk situation.

Utskottet instämmer därför i uppfattningen att fastighetsskatten successivt bör slopas. Förslaget i motion Fil 12 att som ett första steg sänka skatteuttaget med en tredjedel fr.o.m. 1988 får anses väl avvägt. Riksdagen bör enligt utskottet begära att regeringen så snart som möjligt lägger fram förslag härom.

dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

24. beträffande en generell sänkning av fastighetsskatten att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Fi 112 yrkande 13 hos regeringen begär förslag om en sänkning av fastighetsskatten med en tredjedel från och med 1988 i enlighet med vad utskottet anfört.

29. En översyn av beräkningsgrunderna för fastighetsskatten (mom. 25)

Tommy Franzén (vpk) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med ”Sorn utskottet” och slutar med ”motionen i denna del.” bort ha följande lydelse: Den gällande beräkningsgrunden för fastighetsskatten med utgångspunkt i fastighetens taxeringsvärde är enligt utskottet behäftad med vissa nackdelar. Taxeringsvärdet påverkas av förhållanden som den enskilde inte kan råda över, t.ex. fastighetens lokalisering, förekomsten av fastighetsspekulationer etc. Ett högt taxeringsvärde på den fastighet som utgör den skattskyldiges bostad återspeglar inte alltid vederbörandes skattekraft.

Regeringen bör därför enligt utskottets mening redan nu vidta vissa åtgärder inför 1990 års allmänna fastighetstaxering på småhus. Som framhålls i motion Fi 116 bör frågan huruvida höjda taxeringsvärden i fortsättningen skall få slå igenom i form av höjd fastighetsskatt och därmed höjda boendekostnader bli föremål för utredning och förslag i god tid före småhustaxeringen 1990. Detta bör ingå som en del i den beräknade genomgången av inkomstbeskattningen m.m. efter 1989. På så sätt kan — som framhålls i motion Fil 16 — frågan om fastighetsskatten och grunderna för beräkningen av denna behandlas tillsammans med inkomstbeskattningen och ge en bild av de samlade effekterna av de nya taxeringsvärdena för småhus.

Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker följaktligen motion Fillö i denna del.

SkU 1986/87:50

dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

25. beträffande en översyn av beräkningsgrunderna för fastighetsskatten att

riksdagen med bifall till motion 1986/87:Fil 16 yrkande 21 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

30. Skatt på uran (mom. 26, motiveringen)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 26 med ”Utskottet vill” och slutar på s. 27 med ”denna del.” bort ha följande lydelse:

Utskottet erinrar om att det redan nu utgår en särskild skatt med 0,2 öre per kWh för elektrisk kraft från kärnkraftverk och att denna inbringar ca 130 milj. kr. om året. Utskottet motsätter sig en ökning av beskattningen på detta område och avstyrker följaktligen motion Fil 13 i denna del.

31. Skatt på uran (mom. 26)

Stig Josefson och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 26 med ”Utskottet vill” och slutar på s. 27 med ”denna del.” bort ha följande lydelse: Utskottet delar c-motionärernas uppfattning att energibeskattningen bör utformas så att den förmånliga behandling som kärnkraftsproducerad el har i dag i skattehänseende successivt avvecklas. Ett led i en sådan avveckling är införande av uranskatt vid produktion av kärnkraftsel. Utgångspunkten bör vara en skatt som tas ut per kWh insatt bränsle. Fördelen med denna utformning av beskattningen är att den träffar hela bränsleinsatsen till skillnad från den nuvarande kärnkraftselskatten som endast tas ut på utlevererad el. Med hänsyn till den låga verkningsgraden vid kärnkraftverk — enligt uppgift från riksskatteverket ca 33 % - kan, som motionärerna angeri, en skatt på uran med 1 öre/kWh beräknas ge en årlig intäkt på ca 2 miljarder kronor. Utskottet förordar att riksdagen i den nya situationen, när höjd fastighetsskatt inte längre är aktuell, begär förslag hos regeringen om införande av en sådan skatt, med samtidig sänkning av andra skatter, i nuläget i första hand skatten på arbete. Härigenom får motion Fil 13 anses vara tillgodosedd såvitt nu är i fråga.

dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

26. beträffande skatt på uran

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Fill3 yrkande 18 hos regeringen begär förslag om införande av skatt på uran i enlighet med vad utskottet anfört.

32. En fortsatt reformering av beskattningen (mom. 27)

Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med ”Yrkanden av” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

SkU 1986/87:50

5 Riksdagen 1986187. 6 sami. Nr 50

De höga marginalskatterna leder till flera ogynnsamma effekter. De påverkar negativt lönebildningen och därmed indirekt inflationen. De påverkar negativt arbetsutbudet och skattemoralen och de skapar i förening med inkomstprövade bostadsbidrag och daghemsavgifter problem för många barnfamiljer.

En sänkning av marginalskatterna utgör därför ett av de viktigaste och nödvändigaste inslagen i en skattereform på inkomstskatteområdet. På sikt bör man som ett led i en radikal skatteomläggning slopa grundavdraget. Härigenom får man ekonomiskt utrymme för ett kraftigt förbättrat stöd till barnfamiljerna. Förutsatt att så sker och att skattebasen också i vissa andra avseenden breddas, bör det vara möjligt att införa en i huvudsak proportionell inkomstskatt för det stora flertalet inkomsttagare. Skattesatsen bör kunna ligga på 35-40 %. För dem som har de högsta inkomsterna bör marginalskatten kunna begränsas till 50 %. Det skulle innebära att man vid en 30-procentig kommunalskatt får behålla minst hälften av en inkomstökning eller en extrainkomst, vilket måste anses rimligt.

Utskottet tillstyrker bifall till motion Fi 114 såvitt nu är i fråga. Härigenom får också motion Fil 13 anses vara i viss mån tillgodosedd såvitt nu är i fråga.

dels att utskottet under moment 27 bort hemställa

27. beträffande en fortsalt reformering av beskattningen att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Fil 14 yrkande 5 och med anledning av motion 1986/87:Fil 13 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i fråga om skattepolitiken på sikt.

33. En fortsatt reformering av beskattningen (mom. 27)

Stig Josefsson och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med ”Yrkanden av” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

En skattereform på sikt bör syfta till sänkt skatt på arbete och arbetande kapital, sänkta marginalskatter för alla och en effektiv kommunal skatteutjämning. Den bör vidare bygga på förutsättningen att grundavdragen skall vara kvar i skattesystemet. Reformen bör finansieras dels genom att man breddar skattebasen i företagssektorn och gör förändringar i energiskatteuttaget, dels genom miljöavgifter och miljöskatter.

En grund för reformeringen av inkomstbeskattningen måste vara en förbättring av den kommunala skatteutjämningen. Den bör syfta till en likvärdig beskattning i kommuner med samma effektivitet och servicenivå. Med de skillnader i skattekraft som fortfarande råder mellan kommuner kan rättvisa aldrig skapas genom enbart förändringar i den statliga beskattningen. Även i övrigt bör skatternas roll i regionalpolitiken ses över.

En annan grund för en skattereform bör vara att den statliga inkomsskatten samtidigt läggs om så att skatteuttaget på sikt blir högst 20 % i alla inkomstlägen utan i de allra högsta. Högsta marginalskatten på en inkomstökning vid en kommunal skatt på 30 skattekronor blir därmed maximalt 50 %. Genom att låta brytpunkten ligga kvar vid 50-procentsgränsen

SkU 1986/87:50

kommer avdragsbegränsningen endast att tillämpas vid de allra högsta inkomsterna. En sänkning av marginalskatten bör ge effekt i samtliga inkomstskikt. Sänkningarna blir dock störst för dem med höga inkomster. Utskottet förutsätter att dessa skattesänkningar beaktas vid avtalsförhandlingarna.

Utskottet anser det inte minst av fördelningspolitiska skäl nödvändigt att också inkomsttagare med låga inkomster blir delaktiga i omläggningen av inkomstbeskattningen. Ett relativt stort belopp i botten av inkomsten bör även i fortsättningen vara helt skattefri. Ett stort grundavdrag bidrar till att göra skattesystemet enklare.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Fil 13. Utskottets ställningstagande innebär att också motion Fil 14 i viss mån tillgodoses såvitt nu är i fråga.

dels att utskottet under moment 27 bort hemställa

27. beträffande en fortsatt reformering av beskattningen att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Fill3 yrkande 8 och med anledning av motion 1986/87:Fill4 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i fråga om skattepolitiken på sikt.

Särskilda yttranden

1. Dubbelbeskattningen av utdelad vinst (mom. 7)

Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Britta Bjelle (fp) och Marianne Andersson (c) anför:

Företagsbeskattningen är för närvarande under en genomgripande översyn. I detta sammanhang kommer den s.k. dubbelbeskattningen av utdelade bolagsvinster att prövas. Enligt vår uppfattning bör man tills vidare lindra den dubbelbeskattning som fortfarande kvarstår genom att återinföra skattereduktion för aktieutdelningar. Vi hänvisar till vad vi anfört härom i en särskild reservtion och avstår från att framställa andra yrkanden i denna fråga.

2. Beskattningen av investmentbolag (mom. 8)

Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) anför:

I olika sammanhang har framhållits att investmentbolagen missgynnas vid beskattningen i förhållande till vad som gäller exempelvis för allemansfonderna. Detta är emellertid en fråga som bör tas upp till en gemensam bedömning av vad som bör gälla för olika sparformer. Det förslag som läggs fram i motion Sk359 löser inte de aktuella problemen. Vi avstår därför från att framställa något särskilt yrkande med anledning av denna motion.

SkU 1986/87:50

3. Förmögenhetsbeskattningen av makar (mom. 17) SkU 1986/87:50

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Marianne Andersson (c) anför:

Vi har förståelse för kravet i motion Sk386 om vissa lättnader i förmögenhetsbeskattningen. Enligt vår uppfattning bör emellertid principen om en individuell beskattning av makar gälla fullt ut vid denna beskattning. De lättnader som bör övervägas måste därför utformas på ett annat sätt än som föreslagits i denna motion.

4. En generell sänkning av fastighetsskatten (mom. 24)

Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Britta Bjelle (fp) och Marianne Andersson (c) anför:

Enligt vår uppfattning vilar fastighetsskatten på principiellt felaktiga och orättvisa grunder, eftersom den är utformad så att hänsyn inte tas till skatteförmågan. Den bör därför på sikt avskaffas. Av främst statsfinansiella skäl finner vi emellertid en alltför snabb avveckling inte möjlig. Vi har därför inte ansett oss kunna biträda yrkandet om en generell sänkning av skatten med en tredjedel redan nästa år.

5. Skatt på uran (mom. 26)

Tommy Franzén (vpk) anför:

Vpk har i partimotioner, bl. a. under den allmänna motionstiden i år (1986/87:N506), framhållit nödvändigheten av att den nuvarande höga elproduktionen och elkonsumtionen i värmesektorn, som drivits fram av framför allt Vattenfall, som ett led i kärnkraftsavvecklingen minskar snabbt. För att åstadkomma detta måste priset på kärnkraftsel öka. Vpk föreslår därför i motionen att riksdagen beslutar att en avgift på 6 öre per KWh skall införas på elproduktionen i kärnkraftverk och att de avgiftsmedel som flyter in skall användas för att främja användningen av förnyelsebara energislag som sol- och vindenergi. En avgift av detta slag kan, på samma sätt som den nuvarande kärnkraftselskatten, tas ut vid elleveranserna och behöver inte konstrueras som en särskild skatt på det insatta uranet. En avgift i den föreslagna storleksordningen kan beräknas inbringa ca 4 miljarder kronor.

Den nämnda motionen har hänvisats till näringsutskottet som kommer att behandla den senare. Med hänsyn härtill avstår jag från att ställa något yrkande med anledning av det nu aktuella förslaget om beskattning av uran.

56 Bostadsutskottets yttrande 1986/87:3 y

om skatteunderlaget vid beräkning av fastighetsskatt m. m. (1986/87:150 delvis)

Till skatteutskottet

Skatteutskottet beslöt den 7 maj 1986 bereda bostadsutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1986/87:150 såvitt avser förslaget om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt jämte eventuella motioner. Yttrandet borde vara skatteutskottet tillhanda senast den 19 maj 1986.

Proposition 1986/87:150 bilaga 7 om statlig fastighetsskatt

I propositionen föreslås att skatteunderlaget vid beräkning av fastighetsskatt fr. o. m. år 1988 skall vara 50 % av taxeringsvärdet för småhusenheter och 80 % av taxeringsvärdet för hyreshusenheter. För småhus på lantbruksenhet skall skatteunderlaget vara 50 % av bostadsbyggnads- och tomtmarksvärdet.

Motionerna m. m.

I detta yttrande behandlar bostadsutskottet motionerna 1986/87:

FH12 av Carl Bildt m. fl. (m) vari såvitt nu är i fråga hemställs

11. att riksdagen med avslag på propositionen i motsvarande del beslutar att underlaget vid beräkning av fastighetsskatt för hyreshusenheter fastställs till 55 % av taxeringsvärdet fr. o. m. 1988,

12. att riksdagen avslår förslaget om höjning av underlaget för beräkning av fastighetsskatt för småhusenheter,

13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sänkt fastighetsskatt med en tredjedel fr. o. m. 1988 i enlighet med vad som anförts i motionen,

Fil 13 av Olof Johansson m. fl. (c) vari såvitt nu är i fråga hemställs

14. att riksdagen beslutar avslå höjningen av fastighetsskatten för egnahem,

15. att riksdagen beslutar att fastighetsskattebasen för hyreshus bestäms till 55 % av taxeringsvärdet från den 1 januari 1988,

FH14 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari såvitt nu är i fråga hemställs

15. att riksdagen beslutar anta förslaget till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt i fråga om 3 § första stycket punkterna

SkU 1986/87:50

Bilaga

a, d, h och j med den ändringen att orden ”80 procent” ersätts med orden ”55 procent”,

16. att riksdagen avslår förslaget till lagom ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt i övrigt,

Fill5 av Alf Svensson (c) vari såvitt nu är i fråga hemställs

1. att riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i lagen om statlig fastighetsskatt,

2. att riksdagen beslutar att fastighetsskatten för 1988 tas ut enligt 1987 års beräkningsgrund på nu gällande taxeringsvärden,

FHI6 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari såvitt nu är i fråga hemställs 20. att riksdagen beslutar

a) att fastighetsskatten skall omfatta även industrifastigheter i enlighet med vad i motionen anförs,

b) att nu gällande bestämmelser och 1987 års taxeringsvärden skall gälla för beräkning av fastighetsskatt även åren 1988 och 1989,

Skl75 av Jan Bergqvist m. fl. (s) vari såvitt nu är i fråga hemställs

1. att riksdagen antar vid motionen fogat förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.

En skrivelse i ärendet har inkommit från Entreprenörföreningen.

Statlig fastighetsskatt

Gällande ordning, tidigare riksdagsbehandling m. m.

Sedan den 1 januari 1985 (BoU 1984/85:2 y, SkU 1984/85:24) tas en statlig fastighetsskatt ut för samtliga hyreshus, småhus och för bostadsbyggnader på lantbruk samt för tomtmark som är avsedd att bebyggas med någon av dessa hustyper. I begreppet hyreshus ingår t. ex. hus med lokaler samt hotell och restaurangbyggnader. Underlaget för skatten utgörs för småhus av en tredjedel av taxeringsvärdet och för hyreshus av hela taxeringsvärdet. När fastighetsskatten infördes avvecklades hyreshusavgiften. Riksdagen beslöt i december 1986 (BoU 1986/87:1 y, SkU 1986/87:16) om en höjning av fastighetsskatten beträffande konventionellt beskattade fastigheter samt hyreshus på lantbruksenhet fr. o. m. år 1987. För närvarande är skattesatsen 1,4 % för schablonbeskattade hus, 2,0 % för konventionellt beskattade småhus och 2,5 % för konventionellt beskattade hyreshus. Enligt budgetpropositionen (prop. 1986/87:100 bil. 1 underbilaga 1.2 s. 11) beräknas fastighetsskatten budgetåret 1987/88 inbringa ca 4,9 miljarder kronor.

Vid den riksdagsbehandling som år 1984 föregick införandet av fastighetsskatten yrkades från m, fp och c avslag på regeringens förslag. Från vpk yrkades att en fastighetsskatt om 1 % på de fastigheter som omfattades av regeringens förslag skulle tas ut samt att dessutom industrins fastigheter skulle träffas av en fastighetsskatt om 1 %. Riksdagen beslöt enligt regeringens förslag.

Vid riksdagsbehandlingen år 1986 om en höjning av fastighetsskatten för konventionellt beskattade hyreshusenheter samt för hyreshus på lantbruks -

SkU 1986/87:50

Bilaga

enhet yrkades från m, fp och c avslag på regeringens förslag. Från vpk fördes återigen fram förslaget om att även industrins fastigheter skulle träffas av fastighetsskatten.

Även beträffande höjningen av fastighetsskatten beslöt riksdagen enligt regeringens förslag.

Regeringens förslag i proposition 1986/87:150 bilaga 7 om fastighetsskatt.

Allmän fastighetstaxering äger rum år 1988 för hyreshus-, industri-, exploaterings- och specialenheter, år 1990 för småhusenheter och år 1992 för lantbruksenheter.

I propositionen anges att prisstatistik insamlad av lantmäteriverket visar på att taxeringsvärdena för hyreshus inkl. bl. a. bostadsrättshus beräknas öka med ca 80 % vid 1988 års allmänna fastighetstaxering. De nya högre taxeringsvärdena för hyreshusen kommer med gällande regler att leda till att fastighetsskatten ökar i motsvarande omfattning. Det anges bl. a. att det av statsfinansiella skäl är nödvändigt att låta den skattehöjning slå igenom som blir följden av de nya taxeringsvärdena. För att få en rimlig fördelning av skattehöjningen föreslås emellertid att skatteunderlaget för hyreshus ändras från 100 % till 80 % av taxeringsvärdet vilket innebär att ca hälften av taxeringsvärdeshöjningen slår igenom.

För småhus, som taxeras år 1990, föreslås underlaget höjas från en tredjedel till hälften av taxeringsvärdet. För hyreshus på lantbruksenhet, som taxeras år 1992, föreslås inte några förändringar.

Statens intäkter av fastighetsskatten beräknas i propositionen med de föreslagna ändringarna öka med 2,7 miljarder kronor.

Utskottet

Utskottet har ovan redovisat regeringens förslag om fastighetsskatteuttaget fr. o. m. år 1988. Sammanfattningsvis innebär förslaget att skatteunderlaget skall vara 50 % av taxeringsvärdet för småhusenheter mot för närvarande en tredjedel och 80 % av taxeringsvärdet för hyreshusenhet mot för närvarande hela taxeringsvärdet. För småhus på lantbruksenhet föreslås skatteunderlaget vara 50 % av bostadsbyggnads- och tomtmarksvärdet mot för närvarande en tredjedel. Regeringens förslag bygger på antagandet att 1988 års allmänna fastighetstaxering för bl. a. hyreshus och bostadsrättshus kan väntas innebära att taxeringsvärdena för sådana hus ökar med 80 %.

För att få en, enligt propositionen, mera rimlig fördelning av fastighetsskatteuttaget föreslår regeringen att skattuttaget utformas i enlighet med vad nu återgivits.

Regeringens förslag har mött invändningar i partimotioner från moderata samlingspartiet, folkpartiet, centerpartiet och vänsterpartiet kommunisterna samt i motionerna Fil 15 (c) och Skl75 (s). I de tre förstnämnda partimotionerna samt i s-motionen föreslås att fastighetsskatten för hyreshusenhet fr. o. m. 1988 fastställs till 55 % av taxeringsvärdet. Vid en ökning av

SkU 1986/87:50

Bilaga

taxeringsvärdet med 80 % innebär ett sådant skatteuttag oförändrad fastighetsskatt. För småhus bör enligt dessa motioner ingen ändring av nu gällande regler göras.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion samt i motion Fil 15 (c) yrkas avslag på regeringens förslag om ändring i lagen om statlig fastighetsskatt. I dessa motioner föreslås att nu gällande taxeringsvärden skall ligga till grund för fastighetsskatten. Enligt c-motionen skall dessa taxeringsvärden gälla för uttag av fastighetsskatten för år 1988 och enligt vpk-motionen för åren 1988 och 1989.

I samtliga behandlade motioner anförs sålunda att fastighetsskatten bör utformas så att den ökning av taxeringsvärdena för hyreshusenhet som väntas bli följden av 1988 års allmänna fastighetstaxering inte får innebära en ökning av fastighetsskatten. Bostadsutskottet, som delar motionärernas uppfattning, avstyrker regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.

Vad riksdagen vid en sådan uppfattning närmast har att ta ställning till är frågan om vilken väg som skall väljas för att nå det önskade syftet. Som angivits ovan har i motionerna föreslagits två delvis sammanfallande lösningar. I partimotionerna från moderata samlingspartiet, folkpartiet och centerpartiet samt i motion Skl75 (s) förordas, som framgår ovan, att skatteunderlaget för hyreshus skall utgöra 55 % av taxeringsvärdet. Vid en ökning av taxeringsvärdena med 80 % kommer i princip oförändrad fastighetsskatt att utgå även efter omtaxeringen. För småhus föreslås i dessa motioner ingen ändring av gällande regler. Beträffande småhusen sammanfaller dessa motioner med förslaget i vänsterpartiet kommunisternas partimotion och med förslaget i motion Fil 15 (c). I de båda senare motionerna föreslås emellertid, som också framgått ovan, att 1987 års taxeringsvärden för hyreshusenhet skall ligga till grund för uttaget av fastighetsskatt för åren 1988 och 1989; i c-motionen endast för år 1988.

Enligt bostadsutskottets mening bör för hyreshusen väljas den lösning som föreslås i partimotionerna från moderata samlingspartiet, folkpartiet och centerpartiet samt i motion Skl75 (s). Det kan visserligen hävdas att en höjning av taxeringsvärdena med mera eller mindre än 80 % inte ger till resultat att fastighetsskatten efter den nya taxeringen i varje enskilt fall kommer att bli lika stor som för närvarande. Om emellertid alltför stora avvikelser från den nu förordade ordningen skulle bli följden vid taxeringen finns möjlighet för regeringen att för riksdagen i lämpligt sammanhang aktualisera frågan t. ex. om storleken av skatteunderlaget. Med det anförda föreslår bostadsutskottet att skatteutskottet tillstyrker moderata samlingspartiets partimotion Fi 112 yrkande 11, centerpartiets partimotion Fil 13 yrkande 15, folkpartiets partimotion Fil 14 yrkande 15 samt motion Skl75 (s) yrkande 1, detta yrkande såvitt nu är i fråga. Förslaget i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fillö yrkande 20 b samt i motion Fil 15 (c) yrkande 2, dessa båda yrkanden såvitt nu är i fråga, om att 1987 års taxeringsvärden skall gälla även för 1988 och 1989 föreslås avstyrkas av skatteutskottet. En anslutning till vad i dessa båda motioner förordas skulle innebära att olika taxeringsvärden skulle komma att tillämpas i skilda

SkU 1986/87:50

Bilaga

sammanhang. Detta kan inte anses lämpligt. Yrkande 1 i den sistnämnda motionen är delvis tillgodosett med vad bostadsutskottet nu förordat.

Såvitt rör fastighetsskatten för småhusenheter föreslår bostadsutskottet skatteutskottet att tillstyrka moderatera samlingspartiets partimotion Fil 12 yrkande 12, centerpartiets partimotion Fil 13 yrkande 14, folkpartiets partimotion Fil 14 yrkande 16, vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fil 16 yrkande 20 b och motionerna Fil 15 (c) yrkandena 1 och 2 samt Skl75 (s) yrkande 1, de fyra sistnämnda yrkandena såvitt nu är i fråga. I dessa motionsyrkanden föreslås att riksdagen skall avslå regeringens förslag om fastighetsskattens utformning för småhusenheter.

I moderata samlingspartiets partimotion Fil 12 yrkande 13 föreslås riksdagen hos regeringen begära förslag om sänkt fastighetsskatt med en tredjedel fr. o. m. år 1988. Detta bör enligt motionärerna ske genom en sänkning av skattesatserna i motsvarande grad.

Fastighetsskatten bör enligt bostadsutskottets mening ges en sådan utformning att en oförändrad skatt i princip blir resultatet även vid en höjning av taxeringsvärdena. En sänkning av skattesatserna såsom föreslås i motionen bör därför inte genomföras. En anslutning till motionärernas förslag skulle innebära en försvagning av budgeten med drygt 1,5 miljarder kronor per år. Bostadsutskottet kan inte medverka till att så sker. Motionsyrkandet bör avstyrkas av skatteutskottet.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fil 16 yrkande 20 a föreslås att även industrifastigheter skall träffas av fastighetsskatt. Skatten föreslås utgå med 1,5 % av taxeringsvärdet för år 1988 och därefter med 2,5 %. Förslaget förs fram med motiveringen bl. a. att ökade möjligheter då erbjuds att pressa ned hyrorna för de boende.

Yrkandet kan primärt inte anses falla inom bostadsutskottets beredningsområde. Utskottet vill dock erinra om att utskottet vid tidigare tillfällen, senast i november 1986 (BoU 1986/87:1 y), haft att behandla liknande motionsyrkanden och därvid anfört att det inte fanns skäl föreslå att även industrifastigheter skulle träffas av fastighetsskatt. Utskottet vidhåller denna uppfattning. Skatteutskottet bör sålunda avstyrka motionsyrkandet.

Stockholm den 19 maj 1987

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Maj-Lis Landberg (s), Rolf Dahlberg (m), Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Margareta Palmqvist (s), Bertil Danielsson (m), Rune Evensson (s), Tore Claeson (vpk), Nils Nordh (s), Siw Persson (fp) och Kjell A. Mattsson (c).

SkU 1986/87:50

Bilaga

61 Avvikande meningar

1. Skatteunderlaget vid bestämmande av fastighetsskatten beträffande hyreshusenhet

Tore Claeson (vpk) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med ”Enligt bostadsutskottets” och slutar med ”nu förordat” bort ha följande lydelse:

I samtliga motioner förs fram förslag av innebörd att fastighetsskatten för hyreshusenheter efter 1988 års fastighetstaxering inte får öka. Så anförs t. ex. i moderata samlingspartiets partimotion Fil 12 att uttaget av fastighetsskatt på hyreshusenheter inte bör tillåtas stiga till följd av höjda taxeringsvärden. I centerpartiets partimotion Fil 13 anförs att skatteuttaget bestäms till 55 % för år 1988 i avsikt att neutralisera höjningen av fastighetstaxeringen. Liknande förslag förs fram i folkpartiets partimotion Fil 14.

Som anges i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fillö bör lagen om statlig fastighetsskatt avseende hyreshusenhet utformas så att nu gällande taxeringsvärden skall gälla för fastighetsskatteuttaget avseende åren 1988 och 1989. Med en sådan ordning garanteras att ingen på grund av ändrade taxeringsvärden får höjd fastighetsskatt. Att den lösning som föreslås i denna motion är den som bör väljas för att uppnå det eftersträvade syftet är självklart. Den lösning som förordas i partimotionerna från de borgerliga partierna och i motion Skl75 (s) garanterar inte att den enskilde fastighetsägaren och därmed hyresgästen eller bostadsrättshavaren inte åsamkas ökade kostnader som en följd av 1988 års fastighetstaxering. Endast vid en ökning av taxeringsvärdet om 80 % blir resultatet oförändrad skatt om förslaget i dessa motioner följs.

Statistiskt material finns som visar på mycket kraftiga hjöningar av taxeringsvärdena. Det är inte ovanligt med ökningar på 100 % eller mer.

Vad nu anförts innebär att utskottet ansluter sig till vad i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fillö yrkande 20 b såvitt nu är i fråga föreslagits om att 1987 års taxeringsvärden skall ligga till grund för beräkningen av fastighetsskatten. Yrkandena 1 och 2 i motion Fil 15 (c), båda yrkandena såvitt nu är i fråga, är därmed tillgodosedda. Moderata samlingspartiets partimotion Fi 112 yrkande 11, centerpartiets partimotion Fi 113 yrkande 15, folkpartiets partimotion Fil 14 yrkande 15 och motion Skl75 (s) yrkande 1, detta yrkande såvitt nu är i fråga, avstyrks sålunda.

2. Sänkt fastighetsskatt

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med ”Fastighetsskatten bör” och slutar med ”av skatteutskottet” bort ha följande lydelse:

Moderata samlingspartiet har tidigare föreslagit att fastighetsskatten successivt skall slopas. För år 1988 bör sålunda fastighetsskatteuttaget minska med en tredjedel genom en sänkning av fastighetsskatten. Därefter bör ytterligare sänkningar göras så att skatten vid utgången av år 1990 avskaffats.

SkU 1986/87:50

Bilaga

62 Det bör ankomma på skatteutskottet att utarbeta ett lagförslag om fastighetsskatten i första hand för år 1988 i enlighet med vad nu föreslagits. Vad nu anförts innebär sålunda en anslutning till moderata samlingspartiets partimotion Fi 112 yrkande 13.

3. Fastighetsskatt på industrifastigheter

Oskar Lindkvist, Maj-Lis Landberg, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Margareta Palmqvist, Rune Evensson och Nils Nordh (alla s) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med ”Yrkandet kan” och slutar med ”avstyrka motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Vid tidigare behandling av motsvarande yrkande har bostadsutskottet hänvisat till ett uttalande i proposition 1984/85:18 (s. 26) om att skatt på industrifastigheter borde utredas i ett vidare sammanhang. Utskottet utgår från att så kommer att ske. Vid denna uppfattning finns inte tillräckliga skäl att besluta att fastighetsskatt skall införas för industrifastigheter. Skatteutskottet bör därför avstyrka yrkande 20 a i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fil 16.

4. Fastighetsskatt på industrifastigheter

Tore Claeson (vpk) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med ”Yrkandet kan” och slutar med ”avstyrka motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

I en avvikande mening (vpk) till bostadsutskottets yttrande BoU 1986/ 87:1 y anfördes i november 1986 bl. a. följande med anledning av en vpk-motion om att fastighetsskatt skulle utgå också för industrifastigheter.

I en reservation (vpk) till bostadsutskottets yttrande BoU 1984/85:2 y anfördes att det fanns goda skäl föreslå att också industrins fastigheter skulle träffas av fastighetsskatten. Att skatten skulle omfatta även dessa fastigheter är ett uttryck för uppfattningen att också företagen bör medverka till att tillföra bostadsmarknaden resurser så att normalinkomsttagare får råd att efterfråga en tillräckligt stor och modernt utrustad bostad. De ökade intäkterna som blir följden av att också industrins fastigheter skattebeläggs kan enligt vissa beräkningar uppskattas till ca 1 miljard kronor per år. Dessa intäkter bör användas till riktat stöd och åtgärder till främst de allmännyttiga bostadsföretagen i syfte att undvika hyreshöjningar och till förbättring av bostadsbidragen.

Vad i denna avvikande mening anfördes har under det senaste halvåret visat sig vara korrekt. Motiven för en omfördelning till stöd främst för de allmännyttiga bostadsföretagen har sålunda vunnit i styrka bl. a. mot bakgrund av den extra upptrappning av den garanterade räntan inom räntebidragssystemet som dessa företag fått vidkännas.

Bostadsutskottet delar uppfattningen i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fil 16 yrkande 20 a om att en fastighetsskatt om 1,5 % för år 1988 bör utgå för industrifastigheter. Därefter bör skatten för dessa fastigheter bestämmas till 2,5 %. Det bör ankomma på skatteutskottet att utforma ett lagförslag i enlighet med vad nu anförts.

SkU 1986/87:50

Bilaga

5. Avskaffande av fastighetsskatten

Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Siw Persson (fp) och Kjell A. Mattsson (c) anför:

Folkpartiet och centerpartiet har motsatt sig ett införande av fastighetsskatten. Vi vidhåller denna uppfattning. På sikt bör denna skatt avskaffas. Det är emellertid - främst av statsfinansiella skäl - inte nu möjligt att avskaffa skatten. Vi har därför heller inte nu kunnat ansluta oss till moderata samlingspartiets partimotion om en sänkning av fastighetsskatten.

SkU 1986/87:50

Bilaga

64 Innehållsförteckning SkU 1986/87:50

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motioner med anledning av propositionen 9

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 12

Utskottet 16

Inledning 16

Tullförrättningsavgifter 16

Optioner m.m 18

Kapitalbeskattningm. m 21

Försäljningsskatten på motorfordon 23

Fastighetsskatt 24

Ändringar av underlaget för beräkning av fastighetsskatten .... 24

Industrifastigheter 25

Övriga frågor om fastighetsskatt m.m 26

Uranskatt 26

Övriga yrkanden 27

Hemställan 27

Reservationer 32

Tullförrättningsavgifter 32

En avdragsrätt för vissa utgifter vid optionsaffärer 33

Avdragsrättens utformning 33

En omsättningskatt på indexoptioner och terminskontrakt 35

Höjning av omsättningsskatten på vissa värdepapper 36

Konvertibla skuldebrev till anställda 36

Dubbelbeskattningen av utdelad vinst 37

Beskattningen av investmentbolag 37

Skattereduktion för aktieutdelning 39

Aktievinstbeskattningen m. m 40

Arbetande kapital i företag 41

Värderingen av börsnoterade aktier, m.m 42

Successiva överlåtelser genom gåva 44

Förmögenhetsskatten på vissa kapitalförsäkringar 45

Grundavdraget vid gåvobeskattningen 45

Kapitalbeskattningens höjd 46

Höjning av bilaccisen m. m 47

Ändringar av underlaget för beräkning av fastighetsskatt 48

Industrifastigheter 50

En generell sänkning av fatighetsskatten 52

En översyn av beräkningsgrunderna för fastighetsskatten 52

Skatt på uran 53

En fortsatt reformering av beskattningen 53

Särskilda yttranden 55

Dubbelbeskattningen av utdelad vinst 55

Beskattningen av investmentbolag 55

Förmögenhetsbeskattningen av makar 56

65 En generell sänkning av fastighetsskatten 56 SkU 1986/87:50

Skatt på uran 56

Bilaga

Bostadsutskottets yttrande 57