Beslut vid regeringssammanträde 1988-04-14

Statsrådet Göransson anför.

1. Mitt förslag

En särskild utredare tillkallas för att i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anges i 1987 års forskningsproposition (prop. 1986/87:80 bil. 6 s. 157 f.) förbereda insatser för att förbättra underlaget för massmediepolitiska bedömningar och beslut.

2. Bakgrund

2.l Forskningspropositionen år 1987

Enligt riksdagens beslut (prop. 1986/87:80 bil. 6, s. 157 f., KrU 16, rskr 282) skall en utredning ges i uppdrag att förbereda inrättandet av en forskningsresurs med massmediepolitisk inriktning. Avsikten är att förbättra arbetsbetingelserna för massmedieforskningen samt att underlätta för dem som på olika sätt berörs av utvecklingen inom massmedieområdet att skaffa underlag för sina bedömningar. Detta gäller både statliga och kommunala organ, organisationsvärlden, näringslivet och allmänheten.

Enligt forskningspropositionen bör utredningsarbetet inriktas på att i första hand finna former för att samordna och effektivisera utnyttjandet av de resurser som i dag finns hos myndigheter och institutioner på området. Dessa är, förutom forskningsverksamheten inom Sveriges Radio (SR), arkivet för ljud och bild (ALB) och viss verksamhet inom Svenska Filminstitutet. Vidare berörs bl.a. kabelnämnden, närradionämnden samt radionämnden.

I propositionen erinras om att SR har att -- i enlighet med uttalanden av regering och riksdag i samband med beslutet med anledning av prop. l985/86:99 om Sveriges Radios verksamhet m.m. -- redovisa om den forskningsverksamhet som bedrivs inom koncernen kan delas upp i sådan forskning som är avsedd att tjäna som beslutsunderlag för koncernen och mera allmän forskning.

Den skisserade verksamheten skall enligt propositionen kunna starta i början av år 1990. En ekonomisk ram för ändamålet anges.

2.2. Vissa skrivelser

Med anledning av de refererade uttalandena i forskningspropositionen har Föreningen Svenska Masskommunikationsforskare (FSMK) i en särskild skrivelse rest vissa invändningar. Föreningen anför bl.a. att hittills genomförda statliga utredningar på medieområdet byggt på den forskning som förekommer på universitet och högskolor samt inom andra forskningsinstitutioner. Enligt föreningen bör en långsiktig kunskapsuppbyggnad eftersträvas i stället för den enligt föreningen kortsiktiga verksamhet som den i propositionen skisserade resursen skulle utgöra.

I samband med anslagsframställningen för budgetåret l988/ 89 har Sveriges Radio AB redovisat sina överväganden med anledning av de förutnämnda uttalandena om koncernens forskningsverksamhet. En studie av verksamheten vid publik- och programforskningsavdelningen vid Sveriges Radio (PUB) som företagits utmynnar i slutsatsen att koncernens egna behov motiverar en sammanhållen forskningsverksamhet inom koncernen. Enligt SR skulle en uppdelning av det slag som antyds i prop. 1986/87:99 medföra komplikationer, eftersom resurserna är tätt integrerade med varandra.

2.3. Forskning och utredningsarbete av mediepolitiskt intresse

Forskning och utredningsarbete av mediepolitiskt intresse, liksom löpande bevakning av medieutvecklingen, pågår för närvarande i olika sammanhang.

Filminstitutet, kabelnämnden, närradionämnden, statens biografbyrå och presstödsnämnden har bevakningsuppgifter inom sina resp. områden. ALB skall bevara det som offentliggörs som ljud och rörlig bild samt tillhandahålla samlingarna för forskningsändamål. Statens kulturråd bevakar utvecklingen när det gäller vissa tidskriftskategorier, fonogram samt bokbranschen. Statistiska centralbyrån och statens pris- och kartellnämnd samlar in statistik och branschdata av betydelse i sammanhanget.

Under de senaste decennierna har statliga utredningar tillkallats för att belysa utvecklingen inom delar av medieområdet och lämna förslag till mediepolitiska bedömningar eller åtgärder. Dessa utredningar har bl.a. gällt dagspressen, organisations- och kulturtidskrifterna, bokbranschen, filmbranschen, ny informationsteknologi och effekter av TV-reklam. Utredningarna har i flertalet fall resulterat i kartläggningar och viktig dokumentation. Ofta har dock gällt, att när väl utredningen avslutats, ingen uppföljning skett av den uppgiftsinsamling och bevakning av utvecklingen som inletts.

Inom universitetsvärlden har en relativt omfattande masskommunikationsforskning vuxit fram såväl inom enskilda discipliner som på tvärvetenskaplig grund. Olika strukturer har utvecklats lokalt. Statistikinsamling och bearbetning sker i viss utsträckning. Forskningen är till övervägande del grundforskning, men det förekommer också många kortsiktiga projekt som finansieras av myndigheter, statliga utredningar och branschorgan. Från forskarhåll har tid efter annan påtalats att metodologiskt intressanta projekt stundom avslutats i förtid därför att anslagsgivaren/finansiären inte fortsatt att stödja projektet i fråga när väl de efterfrågade uppgifterna levererats.

Den största enheten för masskommunikationsforskning i landet är den förut nämnda publik- och programforskningsavdelningen vid Sveriges Radio (PUB). Förutom den forskning som har direkt anknytning till koncernens programverksamhet driver PUB vissa projekt med extern finansiering, bl.a. från kulturrådet.

Löpande information om forskningsprojekt och delar av medieutvecklingen finns att tillgå bl.a. genom den särskilda dokumentationscentralen för masskommunikationsforskning (NORDICOM) som ger ut nyhetsblad och en årsbibliografi. Andra informationskällor är årsböcker och vissa återkommande studier utgivna av PUB samt det branschanknutna Dagspresskollegiet. Nyhetsbrev om medieutvecklingen ges ut av bl.a. Sveriges Radio och Nordiska Ministerrådet samt -- till helt nyligen -- Filminstitutet (det s.k. Medierådet).

3. Utredningsuppdraget

3.l Utgångspunkter

Jag vill först något kommentera FSMK:s tidigare refererade synpunkter på inriktningen av utredningsarbetet.

Såsom anges i propositionen skall de planerade insatserna ses mot bakgrund av behovet att förbättra bevakningen av medieutvecklingen. Det primära är således att förbättra underlaget för ett strategiskt beslutsfattande på olika nivåer. En grundläggande förutsättning för kunskapsuppbyggnaden inom detta område är den masskommunikationsforskning som förekommer framför allt inom högskolan. Det är angeläget att de åtgärder som nu planeras för att förbättra handlingsberedskapen på det mediepolitiska området utformas så att de så långt möjligt kan bli till stöd också för denna forskning. De förslag som FSMK lägger fram till hur masskommunikationsforskningen skall stärkas organisatoriskt får bedömas i ett sammanhang inför nästa forskningsproposition. Jag har i denna fråga samrått med chefen för utbildningsdepartementet.

Den resursförstärkning som aviseras i forskningspropositionen är att se som ett komplement till de insatser som redan görs för att tillgodose behovet av ett medie- och kulturpolitiskt helhetsperspektiv. Detta är angeläget mot bakgrund både av den med nödvändighet sektorsvisa uppdelningen i myndigheternas och institutionernas bevakning och av att medier som tidigare varit åtskilda nu blir alltmer integrerade med varandra.

Resursförstärkningen bör vidare kunna användas för att möjliggöra kontinuitet i bl.a. sådan informationsinsamling som initierats av statliga utredningar och branschorgan som bedöms vara värdefull från massmediepolitisk synpunkt.

En grundläggande förutsättning bör vara att tillämpningen av en förändrad massmedieteknologi bör anpassas till medborgarnas och samhällets behov. Följaktligen bör ensidig bevakning och informationsspridning gällande tekniska utvecklingsfrågor undvikas.

Prioriteringar blir alltså nödvändiga, med utgångspunkt i dels en behovsanalys, dels en kartläggning av de insatser inom forskning, dokumentation, information som för närvarande görs inom den offentliga sektorn och på privat initiativ.

Av forskningspropositionen framgår att -- sedan hänsyn tagits till vissa andra ändamål -- 750 000 kr. i l986/87 års prisläge står till förfogande för de nya insatserna. Denna ram bör vara utgångspunkten för bedömningen av vad som skall prioriteras om staten ensam skall finansiera den planerade verksamheten. Utredaren bör sondera möjligheterna till kompletterande finansiering från t.ex. kommunalt, landstingskommunalt och privat håll. Dessa sonderingar samt berörda myndigheters och institutioners åtaganden får sedan utvisa om det finns förutsättningar för en expansion av verksamheten på sikt.

Från de angivna utgångspunkterna bör en kartläggning göras av vilka aktiviteter av intresse som pågår inom såväl den offentliga som den privata sektorn när det gäller mediepolitiskt betingade utredningar, bevakning av medieutvecklingen, dokumentationsverksamhet och information till olika intressenter om medieutvecklingen.

Kartläggningen bör sedan ställas mot en behovsanalys för berörda statliga och kommunala organ, organisationer m.fl. och en bedömning av vilka insatser som borde kunna tillgodoses av dem själva och vad som bör stödjas med de medel som står till förfogande för ändamålet.

Jag har berört finansieringsförutsättningarna i det föregående. En bedömning bör göras av vilken typ av projekt som torde kunna finansieras avgiftsvägen. Riktlinjer för en avgiftsfinansiering bör skisseras.

Som jag har anfört i propositionen bör stor vikt fästas vid samordningsmöjligheterna mellan berörda myndigheter. Jag tänker då bl.a. på den pågående datoriseringen inom flera av myndigheterna, som bör underlätta uppgiftsinsamling för de här aktuella syftena. Gemensamma biblioteks- och dokumentationsfunktioner bör också övervägas liksom sambruk av specialistkompetens. I största möjliga utsträckning bör de medel som ställs till förfogande vara öronmärkta och skall således inte räknas in i resp. myndighets ordinarie budget. Av stor betydelse i sammanhanget är givetvis om en samlokalisering går att realisera mellan i första hand ALB och närradio - och kabelnämnderna samt radionämnden. Jag vill hänvisa till vad jag anförde i frågan i mina direktiv till den tidigare organisationskommittén för kabel- och närradionämnderna (dir. l985:26).

Vid min anmälan av anslagsberäkningar m.m. för Sveriges Radio i 1988 års budgetproposition (prop.1987/88:100 bil. 10 s. 511) har jag redovisat att jag med hänvisning till vad SR anfört i frågan inte anser att en eventuell utbrytning av delar av PUB från SR bör övervägas. Utredaren bör emellertid vara oförhindrad att inventera olika samarbetsområden för PUB mot bakgrund av de föreslagna insatserna.

Hur de nya insatserna skall organiseras får givetvis bestämmas mot bakgrund av vilken typ av aktiviteter som prioriteras. I första hand bör övervägas att anknyta verksamheten till existerande institutioner på området. En flexibel organisation bör eftersträvas.

Utredningen bör bedrivas skyndsamt för att resultatet skall kunna presenteras i sådan tid att regeringen kan redovisa anslagsberäkningar i l989 års budgetproposition. Förslag till medelsanvändning bör därför inlämnas senast den 30 augusti 1988.

Utredaren bör beakta vad som anförts i regeringens direktiv (dir. l984:5) angående utredningsförslagens inriktning.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om arkiv, bibliotek, litteratur, film, videogram, rundradioverksamhet samt stöd till dagspress och tidskrifter

att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen (l976:119) -- med uppgift att förbereda insatser för att förbättra underlaget för massmediepolitiska bedömningar och beslut samt

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

att kostnaden skall belasta det under åttonde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget Utredningar m.m.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Utbildningsdepartementet)