Mitt förslag

Jag föreslår att en utredare tillkallas för att lämna förslag till hur de kommunalt förtroendevalda skall ersättas för förlorad arbetsförtjänst.

Utredaren bör vidare få i uppdrag att utreda frågan hur det kommunala partistödet skall utformas. Utredaren bör också överväga stödet till de politiska ungdomsorganisationerna samt stödet till de politiska kvinnoorganisationerna.

Utredaren bör slutligen analysera politikerrollen, dvs. de förtroendevaldas situation i kommuner och landsting. Analysen skall ligga till grund för åtgärder i syfte att stärka och förbättra de förtroendevaldas arbetsmöjligheter.

Ersättning för förlorad arbetsförtjänst

Frågan om ersättning för förlorad arbetsförtjänst har tidigare behandlats i proposition 1982/83:97 om de förtroendevaldas arbetsförutsättningar i kommuner och landsting (KU 28, rskr. 338 ). De kompletterande ersättningsregler om möjlighet att ge kompensation för förlorad arbetsförtjänst som därvid infördes i kommunallagen (1977:179, ändrad senast 1987:1337), syftade dels till att jämställa de ekonomiska villkoren för olika samhällsgrupper, dels till att öka möjligheterna att rekrytera förtroendevalda från den privata arbetsmarknaden.

Det är de enskilda kommunerna och landstingen som beslutar om och på vilket sätt ersättning skall utgå. Enligt uppgift från Svenska kommunförbundet hade 107 kommuner antagit föreskrifter om ersättning för förlorad arbetsförtjänst i juli 1986. Andra undersökningar visar emellertid att endast 10 % av kommunerna har beslutat om ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Hälften av dem som har behandlat frågan har i stället valt att höja arvodena till de förtroendevalda.

Resultatet av den ordning som tillämpas är enligt min mening inte tillfredsställande. En viktig förutsättning för de förtroendevaldas möjligheter att fullgöra sitt politiska uppdrag är den ekonomiska ersättningen. Ett politiskt sammanträde på arbetstid innebär ofta att förtroendevalda helt går miste om inkomsten under den tid som de är frånvarande från arbetet.

Utredaren bör kartlägga vilka regler som tillämpas i kommuner och landsting när det gäller ersättning till de kommunalt förtroendevalda.

Utredaren bör därefter lämna förslag till hur ett system kan konstrueras där ersättningen täcker förlorad arbetsförtjänst. Utredaren bör också redovisa vilka kostnader ett sådant förslag medför.

Utredaren bör även klargöra semesterreglernas tillämpning på kommunala förtroendeuppdrag. Utredaren bör i det sammanhanget överväga och föreslå de ändringar i lagstiftningen som behövs för att ledighet för kommunalt uppdrag skall kunna bli semesterlönegrundande frånvaro enligt semesterlagen (1977:480, ändrad senast 1987:293).

Slutligen bör utredaren belysa och komma med förslag vad gäller de förtroendevaldas försäkringsskydd.

Det kommunala partistödet

Det kommunala partistödet tillkom för att stimulera partiernas verksamhet. Det regleras i lagen (1969:596) om kommunalt partistöd. Under senare år har det utvecklats ett antal andra bidragsformer till partierna vid sidan av det mandatbundna kommunala partistödet.

Det rör sig främst om utbildningsbidrag, som kan betalas ut med stöd av vad som sägs om ersättning till förtroendevalda i kommunallagen. I några kommuner förekommer lokalbidrag samt stöd till information och administration. En del kommuner och landsting ger förutom allmänt stöd till föreningslivet även särskilt stöd till de politiska ungdomsorganisationerna för information bland ungdomar.

Under senare år har motionsförslag om ändringar i reglerna för det kommunala partistödet varit en återkommande fråga i riksdagen. Frågan om det kommunala partistödet har också behandlats av 1983 års demokratiberedning och redovisats i dess betänkanden (SOU 1985:28) Aktivt folkstyre i kommuner och landsting och (Ds C 1985:8) Det kommunala partistödet.

Utredaren bör redovisa och bedöma konsekvenserna av olika sätt att konstruera det kommunala partistödet. I sammanhanget bör utredaren redovisa förekomsten av andra bidragsformer vid sidan av det mandatbundna partistödet.

Utredaren bör även belysa vilka ekonomiska och eventuella andra konsekvenser som de olika bidragsmodellerna får.

Dessutom bör utredaren överväga om stödet till de politiska ungdomsorganisationerna behöver få ett klarare lagstöd. Även formerna för stödet till de politiska kvinnoorganisationerna bör omfattas av en sådan översyn.

Partistödet bör enligt min mening inte utsträckas till det kyrkokommunala området. De förtroendevaldas arbete i församlingar, pastorat och samfälligheter har nämligen en delvis annan karaktär än i kommuner och landsting. Det finns, utöver de grupperingar som står på politisk grund, ett flertal olika grupperingar, som inte sällan har en snäv lokal förankring eller har en mera begränsad varaktighet.

Det material som tas fram bör kunna ligga till grund för överläggningar mellan partierna i riksdagen om partistödfrågan.

Politikerrollen

De förtroendevalda är folkets ombud i olika politiska samhällsorgan. Genom de förtroendevalda skall medborgarnas behov och önskemål omsättas i praktisk verksamhet. De förtroendevalda har också ansvaret för beredning, beslut och uppföljning.

De kommunala förtroendeuppdragen kräver alltmer tid för sammanträden och förberedelser. Många förtroendevalda har därför gjort erfarenheten att det är svårt att på ett tillfredsställande sätt kombinera det ordinarie yrkesarbetet, familj och fritid med kommunala uppdrag. Detta gäller speciellt kvinnorna.

Många tvekar därför att ta på sig kommunala förtroendeuppdrag. Ett antal förtroendevalda lämnar också sina uppdrag under pågående mandatperiod. Medborgarnas intresse att ta på sig förtroendeuppdrag har enligt min mening i hög grad att göra med vilka möjligheter de förtroendevalda har att fullgöra sina uppgifter på ett sätt som är meningsfullt.

Den traditionella styrningen av förvaltningarna innebär att de förtroendevalda i alltför stor utsträckning tvingas ta ställning i detaljfrågor. En modernare ledning och styrning där större hänsyn tas till de förtroendevaldas förutsättningar att fylla sin roll i beslutsprocessen skulle enligt min mening underlätta de förtroendevaldas arbetssituation.

Det är därför väsentligt att det skapas goda möjligheter för de förtroendevalda att fullgöra sin uppgift som ombud för medborgarna. Den politiska viljan måste få ett bättre genomslag i förvaltningarna. Det behövs enligt min mening därför en klarare fördelning mellan vad som är förvaltningsuppgifter och vad som är politiska uppgifter.

Utredaren bör belysa vad som kan göras för att förbättra de förtroendevaldas möjligheter att leda och styra verksamheterna.

Utredaren bör också ingående analysera orsakerna till varför många tvekar att ta på sig kommunala förtroendeuppdrag och varför förtroendevalda lämnar sina förtroendeuppdrag under pågående mandatperiod.

Arbetets bedrivande

Utredaren bör presentera förslagen om ersättning till de förtroendevalda och underlaget i fråga om partistöd senast den 1 september 1988. Utredaren bör presentera förslagen som helhet, senast den 31 oktober 1989.

Utredningsarbetet bör ske i kontakt med stat--kommunberedningen (C 1983:02). Utredaren har att beakta vad som sägs i Dir. 1984:5 angående utredningsförslagens inriktning.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för civildepartementet

att tillkalla en särskild utredare -- som skall omfattas av kommittéförordningen (1976:119) -- för att utreda ersättningen till de kommunalt förtroendevalda, utformningen av det kommunala partistödet samt politikerrollen

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta trettonde huvudtitelns utredningsanslag.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Civildepartementet)