Dir. 1991:46

Översyn av reglerna om kommunalt partistöd

Dir. 1991:46

Beslut vid regeringssammanträde 1991-06-13

Chefen för civildepartementet, statsrådet Johansson, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en kommitté tillkallas med uppgift att se över reglerna om kommunalt partistöd.

Bakgrund

Sedan år 1969 har kommunerna och landstingen rätt att stödja politisk verksamhet genom att utge kommunalt partistöd. De får sålunda lämna ekonomiskt bidrag till politiska partier som under den tid som beslutet om bidrag avser är representerade i fullmäktige. Bidraget skall fördelas så, att varje parti får ett lika stort belopp för varje plats som partiet har i fullmäktige. Dessa regler har hittills funnits i lagen (1969:596) om kommunalt partistöd, den s.k. partistödslagen.

När det gäller utformningen av det kommunala partistödet har ett särskilt utredningsarbete bedrivits av förtroendeuppdragsutredningen, som redovisade ett underlag för bedömningarna i betänkandet (SOU 1988:47) Kommunalt stöd till de politiska partierna.

Bland annat detta betänkande har legat till grund för överläggningar i frågan mellan företrädare för de politiska partierna i riksdagen. Överläggningarna har dock inte resulterat i några förslag till ändringar i partistödslagen.

Mot denna bakgrund har partistödslagen arbetats in i den nya kommunallag som riksdagen nyligen har antagit (prop. 1990/91:117, KU38, rskr. 360) och som träder i kraft den 1 januari 1992.

I samband med behandlingen av den nya kommunallagen har riksdagen begärt att regeringen skall tillsätta en parlamentarisk utredning för att göra en översyn av partistödslagen. Enligt riksdagens uttalanden bör beredningsarbetet i denna fråga bedrivas skyndsamt med inriktning på att riksdagen skall fatta be slut i frågan redan under hösten 1991.

Riksdagen har inte gett några närmare riktlinjer för hur ett förändrat kommunalt partistöd bör utformas. Förtroendeuppdragsutredning en har emellertid i det förut angivna betänkandet övervägt olika stödformer och redovisat konsekvenserna av alternativa lösningar.

Kommittén bör ta del av förtroendeuppdragsutredningens betänkande och lämna förslag till hur det kommunala partistödet bör vara utformat.

I sina överväganden bör kommittén beakta att kommunerna och landstingen kan stödja partiernas verksamhet också i andra former än man datstöd. Således får kommunerna och landstingen anställa särskilda tjänstemän -- politiska sekreterare -- med uppgift att lämna politiskt biträde åt ledamöter och suppleanter i de kommunala organen. Det har under senare år också blivit allt vanligare att kommunerna och landstingen stöder partierna s verksamhet genom t.ex. utbildningsbidrag och lokalbidrag samt i någon mån administrativa bidrag och informationsanslag till partierna.

Uppdraget skall redovisas före utgången av september 1991.

Kommittén har att beakta vad som sägs i regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförs lagens inriktning (Dir. 1984:5) och om beaktande av EG-aspekter i utredningsverksamheten (Dir. 1988:43).

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för civildepartementet att tillkalla en kommitté med högst tio ledamöter -- som skall omfattas av kommittéförordningen (1976:119) -- med uppgift att göra en översyn av reglerna om kommunalt partistöd,

att utse en av ledamöterna att vara ordförande,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Civildepartementet)