Kommunalt stöd till de politiska partierna : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Kommunalt

stöd till

de

politiska

partierna

Delbctänkande av

förtroendeuppdragsutredningen

SMU]

1988:47

Statens offentliga utredningar EEE? 1988:47

w Civildepartementet

Kommunalt stöd till

de

politiska partierna

Delbetätlltande av

fgrtroendeuppdragsutredningen

Stockholm 1988

Beställningsadmss: Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 STOCKHOLM

° .Telz 08fI39 96 30 . Informationsbokhandeln . Malmnorgsgatan 5

Allmämta Förlaget har utginiten bibliografi över SOU och Ds som unfattar 1981-1987. Den kan köpas från törlagets Kundtjänst, 106 47 STOCKHOLM. Best. nr. 38-l2078-X.

Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar km beställa sådana under adress: Regeringskansliets förvaltningskontor SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08/763 23 20 Telefontid 81°- 12°° (externt och internt)

08/763 10 05 l2°° - l6°° (endast internt)

REGERINGSKANSLIETS ISBN 91-38-10220-X . OFFSETCENTRAL ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för civildepartementet

Regeringen bmyndigade 25 februari 1988 chefen för civildepartementet att tillkalla en särskild utredare för att utreda frågorna om för förlorad arbetsför-

ersättning tjänst åt kommunalt av det

förtroendevalda, utformning kommunala partistödet samt

politikerrollen.

samma dag förordnade chefen för f.d.

civildepartementet komunalrådet Carl-Gerhard Sjölander att vara

utredningsman. Utredningen har namnet

antagit förtroendeuppdragsutredningen.

som experter i den del av som avser utform-

utredningen ningen av det kommunala partistödet har

deltagit departementsrådet Lars Högdahl, Berndt

departementssekreteraren Lindholm, departementssekreteraren Bengt Borgström samt forskningsledaren Kai Kronvall, t.o.m l augusti 1988.

Civildeparteentets enhet för kommunal dmokrati och folkrörâlââr har fungerat som sekreteriat åt utredningen under arbetet med det kommunala partistödet.

Departementssekreterare Berndt Lindholm har varit särskild handir läggare. Fr.o.m. 1 augusti har Kai

forskningsledaren Kronvall varit huvudsekreterare i samt

utredningen leg. psykolog Annalill Ekman bitr. sekreterare.

Utredningssekreterare Jan Olsson på Svenska kommunförbundet har biträtt utredningen med uppgifter om, samt beräkningar av, det kommunala partistödet. Fil.dr Gullan Gidlund har på utredningens uppdrag utarbetat uppsatsen Tendenser i svensk partifinansiering. Den bifogas som appendix till utredningen.

Utredningen får härmed överlämna delbetänkandet xomunalt stöd till de politiska partierna, SOU 1988:47.

Stockholm den 18 oktober 1988

Carl-Gerhard Sjölander/

Berndt Lindholm

SAHÅIFÅTTNING

Bakgrund

Utredningen ska enligt direktiven redovisa och bedöma konsekvenserna av olika sätt att konstruera det kommunala partistödet. Det material, tar fram, bör

som utredningen kunna ligga till grund för mellan

överläggningar partierna i riksdagen om partistödsfrågan.

. En översyn av såväl det som det kommunala

statliga partistödet gjordes av 1971 års som sedan

partistödsutredning, låg till grund för en proposition till 1972.

riksdagen Den föreslog vissa av det stödet.

förändringar statliga Bland annat infördes ett i det kansli-

grundstöd statliga stödet, samt avtrappningsregler för som fått

partier ej representation. Även regler, som innebar en viss

utjämning i tiden, infördes i det

statliga partistödet.

Däremot föreslog inte för-

partistödsutredningen några ändringar av det kommunala partistödet. om

Motionsförslag ändringar i reglerna för det kommunala har

partistödet därefter varit en årligt återkommande i

fråga riksdagen. Motionerna kräver framför allt att en viss del av det kommunala partistödet ska utgå som ett lika

grundbidrag, för alla partier.

üfattning och utvärdering av det ko_una1a

partistödet

Det kommunala partistödet har för kommunernas del ökat från 28,4 milj. kr. 1971 till 161,6 milj. kr. 1986. stödet per mandat ökar med kommunstorlek. Socialistiskt

styrda kommuner är mer generösa när det det kom-

gäller munala partistödet. stöd har ökat från 9,3

Landstingens_ milj. kr. 1971 till 86,4 kr. 1986.

milj. Totalbeloppen

stöd har ett starkt samband med invåför landstingens narantalet.

Räknar man även in andra såsom utbildningsbi-

stödformer,

lokalbidrag etc. uppgick kommunernas och landstingdrag, ens stöd till de 1986 till ca 270

politiska partierna

kr. röstberättigad blir detta ca 41 milj. Utslaget per kr.

av det kommunala partistödet visar att Utvärderingarna det har haft en stor för partiernas mellanvals-

betydelse aktivitet. Partistödet har varit en nödvändig förutsätt-^

för att inte ska utvecklas mot mer eller ning partierna mindre renodlade valapparater. Det kommunala partistödet har medfört en stark ökning av de administrativa resurserna för partierna på lokal nivå.

andra stödforner

Det har under senare år utvecklats andra bidragsformer till vid sidan av partistöden. Dessa stödformer

partierna

1986 10 % 7 % av kommunernas och utgjorde respektive landstingens totala ekonomiska bidrag till partierna.

Det rör främst om utbildningsbidrag och lokalbidrag

sig samt i någon mån administrativa bidrag och informations-

till partierna. Totalt anslog kommunerna 17,1 anslag

kr. och 5,1 milj. kr. till dessa ändamilj. landstingen mål under 1986.

del av kommunernas och landstingens stöd till En viktig

är också de resurser som partigrupperna får i partierna form av sekreterare, förtroendevalda på hel-

politiska och deltid, samt skrivhjälp m.m.

Alternativa utfornningar av det kommunala partistödet

Det nuvarande komunala partistödet är mandatbundet och utgår med ett visst belopp per mandat. Stödet utgår till parti som är representerat i fullmäktige/landstinget.

Oenighet föreligger om hur stödet ska fördelas. Förslag har väckts om att 25 8 av komunens/landstingets anslag till partistöd bör utgå som ett grundstöd som ska fördelas lika mellan partierna. Återstoden ska fördelas utifrån antalet mandat.

Förslag har också väckts om att parti med mycket liten representation inte ska vara berättigat till helt grundbidrag. Även parti, som inte har fått representation på grund av den spärr som en bör

valkretsindelning utgör, enligt ett förslag få del av partistöd.

Motiveringarna för ett grundstöd har under senare år förskjutits från att informationskostnaderna för partierna är lika, till att mer betona lika kostnader för lokaler, personal, skrivservice m.m. Dessutom har förslag väckts om att utjämningsregler införs i det kommunala

partistödet. Parti som går kraftigt tillbaka i ett val, skulle därmed inte drabbas lika hårt ekonomiskt av förlusten.

Utredningens överväganden och förslag

Principiella synpunkter

Enligt vår bedömning bör det komunala partistödet ses som ett allmänt samhälleligt stöd för att stärka de politiska partiernas ställning i opinionsbildningen och därigenom att stärka den kommunala demokratin. Det kan inte enbart ses som ett informationsbidrag till partierna.

Konsekvenser av grundstöd

Ett grundstöd i det kommunala partistödet skulle kunna gynna en uppsplittring av partierna i olika småpartier, och stimulera en framväxt av lokala partier. Detta skulle i sin tur kunna innebära problem för arbetet i de parlamentariska församlingarna.

Beräkningar visar att den ekonomiska effekten vid en övergång från dagens helt igenom mandatbundna kommunala partistöd till ett stöd, där 25 % av anslaget ges som grundstöd, skulle bli en omfördelning av partistödet från de större till de mindre partierna. a: -rv I förhållande

till det nuvarande stödet skulle ett grundstöd med spärrar på 1 respektive 2 mandat fortfarande missgynna de större partierna, främst socialdemokraterna, men i mindre grad än om det inte finns någon spärr alls.

Konstruktionen av det kommunala partistödet har sannolikt bidragit till att det i Sverige finns förhållandevis få lokala partier och att antalet sedan början av 70-talet har varit ganska konstant. Vår hypotes är att det skulle ha funnits fler lokala partier om en viss del av partistödet hade utgått i form av ett grundstöd. u. _-.

nzetwfavârfgnrxsr,yr-rxrmsxnáxøxzacm;vagn-s;numm-.

spärrar mot småpartier

När det gäller problematiken med lokala småpartier är det många aspekter som måste vägas samman. En väsentlig för- .zxwxzmmr-rt-“sgutsättning för den kommunala demokratin är att de kom-

.man .› munala organen har möjlighet att i rimlig utsträckning ?ê.. följa konsekventa handlingslinjer.

En långtgående partisplittring skulle kunna reducera des-

.=;7:;1;T..ç'v3_<?'r:'§o(

sa möjligheter. I s.k. vâgmästarlägen, där det inte finns

någon klar majoritet, kan ett eller flera småpartier komma att få ett stort oproportionerligt inflytande över de kommunala besluten. Även om det kan finnas skäl att överväga ett införande av vid val spärregler till kommunfullmäktige, anser vi att det f.n. inte är påkallat med sada; na regler.

När det gäller bidragssystemet anser vi att detta bör konstrueras så att det inte stimulerar en framväxt av småpartier. Villkoret för att få partistöd ska vår enligt mening som hittills vara att är partiet representerat i fullmäktige/landstinget. Det saknas därför skäl till att införa särskilda i avtrappningsregler landstingen och i kommuner med valkretsindelning enligt den modell som finns vid riksdagsvalet.

Det statliga kanslistödet

I motioner om hur ett grundstöd i det kommunala partistödet skulle kunna konstrueras hänvisas ofta till konstruktionen av det Vi statliga partistödet. anser att denna parallell är missvisande. Motionärerna skiljer inte mellan den del i det stödet statliga som utgör kanslistöd och den del som utgör partistöd.

Partistödet och kanslistödet var från början två skilda företeelser. Det är kanslistödet och inte partistödet som till viss del består av ett grundstöd som utgår med lika belopp till samtliga partier som är representerade i riksdagen. Själva partistödet är däremot proportionellt dvs. mandatbundet.

Partistödet och kanslistödet har dock med tiden kommit att ses som en helhet, eftersom det inte förekommer någon kontroll av hur medlen används. Detta kan ha bidragit

att det finns ett grundstöd i det till uppfattningen

statliga partistödet.

för den diskussionen måste emel- Utgångspunkten fortsatta lertid vara att kanslistödet, och senare det nya parti-

har tillkommit för att i gruppsstödet, ge partigrupperna

resurser för att förbättra riksdagsledamöternas riksdagen arbetsförhållanden.

Förslag om kommunalt partigruppsstöd

Vi anser att de olika former av service till partierna,

och i ger, på sätt och vis som kommuner landsting dag motsvarar det statliga kanslistödet och partigruppsstödet. Vi föreslår därför att den praxis, med olika former av som i förekommer i många kommuner

partigruppsstöd dag och landsting, bör skrivas in i kommunallagen.

Vi föreslår att det i till det fortsatta ar-

anslutning betet med den bör övervägas om det be-

nya kommunallagen

en om kommunalt partigruppsstöd, som hövs generell regel

av såväl sekreterare som antäcker regleringen politiska dra former för stöd till vid sidan av det kom-

partierna munala En sådan regel ses som en motsvarig-

partistödet.

om det kanslistödet samt bihet till reglerna statliga draget till partigrupperna.

Det bör också om samtliga partier, som är re-

övervägas

i i så fall ska ha presenterade fullmäktige/landstinget,

ett sådant Det bör dessutom rätt till partigruppsstöd.

om ett komunalt bör konstövervägas partigruppsstöd rueras samma sätt som det statliga stödet.

på

Vi förordar inte en fördelningsprincip när det gäller

som motsvarar den som gäller det kompartigruppsstöd,

dvs. att stödet ska fördelas utifrån munala partistödet,

de olika partiernas En sådan skulle styrka. regel kunna försvåra de ofta komplicerade om fördelförhandlingar ningen av olika poster som ofta efter ett val. följer

Förslag om utjämningsregler

Vi föreslår att reglerna om det komunala partistödet även fortsättningsvis ska vara helt mandatbundet igenom och utgå med ett visst mandat. Vi föreslår belopp per dock vissa för som förlorar utjämningsregler partier mandat i ett val.

Partierna är i dag, jämfört med av mer början 70-talet, beroende av det kommunala för sin ekonomi. vi partistödet anser därför att det är att det finns ett ekonorimligt miskt skyddsnät i det kommunala för de partistödet partier som går tillbaka i ett val. l kraftigt i Vi föreslår att parti, som förlorat mandat i det senaste valet, vid beräkning av det kommunala får partistödet tillgodoräkna sig det antal mandat partiet hade vid närmast föregående val under första året efter valet. Be-

loppet per mandat ska utgå i enlighet med vad fullmäkti-

ge/landstinget beslutar för det kommande året.

INLEDNING

1.1 Direktiven

I direktiven till 1988:5) anförs, vad

utredningen (dir. gäller det kommunala partistödet, att det tillkom för att stimulera partiernas verksamhet. Under åren har det dock utvecklats ett antal andra bidragsformer vid sidan av det mandatbundna partistödet.

Det rör sig främst om utbildningsbidrag, som kan utbetalas med stöd av vad som sägs om ersättning till förtroendevalda i kommunallagen. I några kommuner förekomer

till lokaler samt stöd till information och admibidrag nistration. En del kommuner och landsting ger, förutom allmänt stöd till även särskilt stöd till

föreningslivet, de ungdomsorganisationerna för information

politiska i bland ungdomar.

Hotionsförslag om ändringar i reglerna för det kommunala partistödet har varit en återkommande fråga i riksdagen under senare år. I de ovan nämnda direktiven anges att utredaren bör redovisa och bedöma konsekvenserna av olika sätt att konstruera det kommunala partistödet. I det sam-

bör utredaren redovisa förekomsten av andra bimanhanget dragsformer vid sidan av det mandatbundna partistödet. Utredaren bör även belysa vilka ekonomiska och eventuella andra konsekvenser som de olika bidragsmodellerna får.

Det material, som utredaren tar fram, bör enligt direktiven kunna ligga till grund för överläggningar mellan partierna i riksdagen om partistödsfrågan.

1.2 Bakgrunden till utredningen

1.2.1 Det statliga partistödet

Det kommunala partistödet är nära kopplat till det statliga partistödet. I propositionen om statligt partistödll i 1965 betonades det att den svenska

demokratin är en folkstyrelse genom partier och att en differentierad opinionsbildning är nödvändig för att ska kunna ta väljarna ställning i politiska frågor.

I propositionen betonades vidare att det är att naturligt medlemmar stöder partier ekonomiskt. Partiernas finansiering är dessutom ett samhällsintresse. Det är ett allmänt intresse, inte bara för de politiskt organiserade, att partierna har E tillräckliga resurser för sin omfattan-

de opinionsbildande verksamhet. i Den övergripande med det

målsättningen statliga partistödet är att stärka de politiska partiernas ställning i opinionsbildningen och därigenom att förstärka demokratin.

Därutöver nämndes i att propositionen partistödet kan förebygga beroende av enskilda Det bidragsgivare. påtalades vidare att ett kan statligt partistöd motverka ojämnheter och brist på resurser i partierna, samt förbättra möjligheterna till kontinuerlig kontakt mellan partier och väljare.

Genom riksdagens beslut 1965 om att införa ett statligt stöd till partiernas knäsattes verksamhet, principen om politisk finansiering av partierna.2) Beslutet innebar att politiskt parti, som var representerat i riksdagen och som fått minst 2 % av rösterna i senaste valet till andra kammaren och som fortlöpande bedriver opinionsbild-

bland sina medlemmar och bland allmänheande verksamhet ten, skulle få statsbidrag.

fördelas mot antalet riks- Bidraget skulle proportionellt och år. Varken villkor eller kontroll beträffdagsmandat skulle med bidraget. Det ande användningen _förknippas stödet utbetalades första gången 1966 till ett statliga belopp av 23 milj. kr.

1965 års beslöt även att anslå medel till gruppriksdag för s.k. kanslistöd. 1966 utkanslier riksdagspartierna, betalades totalt 1,5 milj. kr. i sådant stöd.

har därefter förändrats vid ett Det statliga partistödet utöver de av beloppet som förepar tillfällen, höjningar komit vid enkammarriksdagens tillkomst 1970 regelbundet. bestämmelsen bort som föreskrev att ett parti för togs att få stöd måste ha minst 2 % av rösterna i landet. Det ersattes av som då även gällde för valsystemets 4 %-spärr

partistödet.

1.2.2 Det kommunala partistödet

I november 1969 fattade riksdagen beslut om att kommunerna får verksamhet genom att utge understödja politisk kommunalt I propositionen om kommunalt partistöd (KPs).3) var liksom i förslaget om partistöd utgångspunkten, år partiernas centrala statligt partistöd fyra tidigare, roll i demokratin - denna gång för den komunala demokra-

tin.

om komunalt innebär således att komuner Lagen partistöd får lämna ekonomiskt bidrag till parti, som och landsting under den tid som beslutet om bidrag avser, är represeni kommunens eller i landstinget. Med terat fullmäktige avses samanslutning eller politiskt parti varje politisk

grupp av väljare som uppträder i val under särskild partibeteckning.

I själva lagen sägs om att stödet ska vara ett ingenting anslag till kommunal information. I den som promemoria föregick lagen samt i propositionen betonades emellertid att stödet främst ska vara ett till information. anslag Detta uttrycktes så entydig att förhållandet att det gällde ett mer allmänt partistöd kom i bakgrunden.

1.2.3 Översyn av det och kommunala statliga partistödet

En översyn av såväl det statliga som det kommunala partistödet gjordes av 1971 års Utred-

partistödsutredning.4)

ningen presenterade ett förslag till lag om statligt stöd till politiska partier, som sedan i sin helhet till låg grund för regeringens samma proposition om partistödslag år. Riksdagen antog lagen i med en överenskomenlighet melse mellan partierna.5)

I sin bedömning av ifrån partistödet utgick utredningen följande grundläggande principer för det statliga och det kommunala partistödet. Dessa sedan principer återgavs även i propositionen.

a Bidrag bör utgå endast till som har ett inte partier obetydligt stöd i väljaropinionen, manifesterat i allmänna val.

b Bidragen bör beräknas schematiskt och fördelas enligt fasta regler som inte tillåter någon skönsmässig prövning.

c Bidragens storlek bör stå i relation till partiernas styrka.

kontroll av hur medlen används ska inte Någon statlig förekomma.

Införandet och omfattningen av kommunalt partistöd bör bestämmas av kommunerna och landstingen själva på grundval av den i lag givna konstruktionen.

Huvuddragen i partistödslagen är:

* Det statliga stödet till politiska partier som deltai val till riksdagen utgår dels som partistöd, git dels som kanslistöd.

* Partistödet som mandatbidrag utgår

* Antalet bestäms årligen med hänsyn till mandatbidrag av de två närmast föregående ordinarie vautgången len. Detta innebär att stödet har en successiv anpassning till valutslagen, dvs. en utjämning i tiden.

* Parti, som inte blivit företrätt i riksdagen, kan få s.k avtrappat partistöd. Då räknas istälpartistöd, let för mandat, antalet hela tiondels procentenheter röster över 2,5 % som partiet erhållit i valet i hela landet.

* Kanslistödet utgår

- dels i form av ett grundstöd, som utgår till riksdagsparti som har uppnått minst 4 % av varje rösterna i senaste valet i riket,

- dels i form av ett tilläggsstöd med visst belopp per mandat för representerat i regeringen och 50 8 parti högre belopp per mandat för parti i opposition.

Parti, som har fått minst 4 % av rösterna i hela ri-

ket under ett men som har hamnat

riksdagsval, under

4 t-spärren vid närmast får ett

följande val, avtrap-

pat grundstöd för de tre därpå följande Åren.

1971 års och den

partistödsutredning efterföljande prot positionen föreslog däremot inte några i

förändringar F

konstruktionen av det komunala partistödet. Endast en

samordning mellan det statliga och det kommunala

parti-

stödet beträffande och

ansökningsförfarande utanordning

rekommenderades.

Det innebar att kommuner och även fortsätt- . landsting i endast

l ningsvis får lämna ekonomiskt bidrag till 7 parti, i som under den tid som beslutet 7 om bidrag avser, är reprel senterat i

kommunens fullmäktige eller i landstingl et.

Bidraget ska vara mandatbundet och med samma be- E utgå

lopp till varje parti som är i fullmäkti-

representerat I t ge/landstinget.

ä 1.2.4 Förslag av det kommunala

om förändring partistödet

§ Förslag om ändringar i reglerna för det kommunala parti-

stödet har sedan dess varit en återkomande i riks-

fråga

dagen. Under 80-talet har ett flertal behand-

utredningar

lat frågan om det kommunala Kommunaldemokra-

partistödet.

tiska kommittén redovisade i sitt betänkande SOU

1982:5

Förtroendevalda i kommuner och en

landstingskommuner“

kartläggning av det kommunala partistödet.

Konstitutionsutskottet hänvisade till denna

kartläggning ; i sitt betänkande vid av ett motioner

behandlingen par

som hade väckts det kommunala

angående partistödet5)- Ut-

; skottet ansåg att ytterligare uppgifter borde tas fram om

partistödet som underlag för framtida överläggningar mel-

lan de politiska partierna.

att det behövdes uppgifter om vilken omfatt- KU pekade på

de stödåtgärderna hade på nationell, rening offentliga

och lokal nivå, i vilken utsträckning medel gional samt omfördelas mellan olika nivåer inom de politiska partierna och vilka modeller för beräkning av det komunala partistödet som i praktiken tillämpas i olika kommuner.

En sådan kartläggning gjordes av fil.dr Gullan Gidlund på

av 1983 års demokratiberedning. Den redovisades i uppdrag Ds C 1985:8 Det kommunala partistödet. Demokratibered-

uttalade att den, att ha tagit del av kartningen efter

av det kommunala partistödet, ansåg att komläggningen munerna och landstingen med lagen om kommunalt partistöd hade tillfredsställande utrymme att ge ekonomiskt stöd

till de politiska partierna.7)

Konstitutionsutskottet anförde i sitt betänkande över motioner om det kommunala partistödet att demokratiberedningen inte hade lagt fram några förslag till förändringar av De förslag om förändringar av både det

partistödet.

och det kommunala konstruktion, som statliga partistödets fördes fram i motionerna, utskottet anledning fram-

gav hålla att en av det kommunala partistödet inte

översyn bör ske isolerat från andra partistödsfrågor. En sådan

översyn borde enligt utskottet föregås av partigemensam

och borde snarast komma till stånd.8) ledaröverläggningar

om det kommunala partistödet behandlades även i Frågan

“Aktivt folkstyre. Föredraganden ansåg att propositionen

om en av det kommunala stödet till de pofrågan översyn litiska partierna borde prövas ytterligare. Lagen om kommunalt borde hans uppfattning därför in-

partistöd enligt te ändras nu.

I hänvisades till att det genom de under-

propositionen

som hade i demokratiberedningens resökningar genomförts

sa fanns det numera en god kunskap om inriktningen och gi

omfattningen av bidragsgivningen till partierna. Föredraganden uttalade därför att han hade för avsikt att ta initiativ till att olika alternativa modeller för det knmunala partistödet blev belysta, samt att olika

frågor som rör samordningen av reglerna för det och det

statliga kommunala partistödet blev prövade.9)

Proposition 1965:174 KU 1965:44 Proposition 1969:126, KU 1969:36

4 SOU 1972:62 Offentligt stöd till de politiska parti-

erna 5 Proposition 1912:126, KU 1972:55 6 KU 1981/82:18 7 S00 1985:28 Aktivt fo1kstyre, 8. 115 8 KU 1985/86:15

Prop.1986/87:91, 3. 55

om STATLIGA oca xomumau pamxsrönns oumnumc

2.1 Det partistödets statliga omfattning

Det statliga stödet till de består politiska partierna

- dels av ett partistöd (Ps), som utgår som ett mandatbidrag,

dela av ett kanslistöd, som utgår i form av ett grundstöd (g) och ett tilläggsstöd (t).

Av tabell 1 framgår av det omfattningen statliga partistödet. Det totala inkl. statliga stödet, kansliatödet, har i löpande penningvärde ökat från kr. 1966 24,4 milj. till 109,8 milj. kr. 1987/88. budgetåret

(Kas - qrundatöd (9) °°h 1, sggc11gc partistöd (PS) och kanaliatöd !.b.11 till de politiska partierna Åren 1966-1983/84. gxlllqqsstöd (t)

FP C S Vpk

364 500 342 750 11 980 500 279 250 26 052 250 totalt: 085 250

1974 4 590 000 6 290 000 13 770 000 000 29 750 000 PS U 655 000 500 000 1 500 000 500 000 1 500 000 7 500 000 KAS (9) 500 000 750 178 500 500 546 000 99 750 1 564 500 (t) 267 268 500 262 S00 15 816 000 044 750 38 814 500 Totalt: 422 750

1977/78 000 13 200 000 23 100 ooo 2 700 000 52 500 000 vs 950 000 550 000 630 000 630 000 2 630 ooo 630 000 13 150 000 xas(q) 630 404 250 286 650 632 000 b! 672 ooo 187 000 181 000 (C) 466 650 16 462 100 27 402 ooo 517 000 68 831 900 Totalt: 984 250

1980/81 000 850 000 11 250 000 22 950 000 850 000 52 500 000 PS 600 630 000 630 000 630 000 2 630 000 630 000 13 150 000 KG$(9) 279 300 470 400 h! 694 000 220 000 200 250 (t) 536 550 759 300 14 350 400 27 274 000 700 000 68 850 250 Totalt: 12 766 550

1933/ac 190 000 10 380 000 27 680 000 460 000 60 550 000 ps 13 840 000 000 025 000 025 000 3 025 000 025 000 15 125 000 las (9) 3 025 265 650 708 400 1 402 700 253 000 717 650 (t) 1 087 900 480 650 14 113 400 32 107 700 738 000 79 392 650 Tbtalts 17 952 900

Källa: Gidlund, 1983. Partiatöd, Da C 1985:8

2.2 Partistödets i komunerna

omfattning

När det gäller det kommunala har detta

partistödet såsom tidigare nämnts analyserats ingående av fi1.dr Gullan Gidlund på uppdrag av 1983 års

demokratiberedning. Detta har redovisats 1 rapporten Ds C 1985:8 Det

kommunala partistödet. I detta sammanhang redovisas därför

uppgifter om det kommunala partistödet endast kortfattat.

under perioden 1971-1986 ökade det kommunala

partistödet från 28,4 till 161,6 kr.

milj.

tabell 2. Utgående ko_una1t partistöd (XPS) 1971-1986 fördelat pl partierna (milj. kr.)

Parti År ll C ?p S Vpk Kd: lip Övriga Busa

§

1993 25,2 25.3 1,5 51,3 5,1 3,2 1,3 1,9 131.5 g 1995 29,9 25,0 19,2 11,5 1,2 3,3 2,9 2,5 151,5

Källa: lo_una1t fört; ndevalda 1986. Svenska lwuunförbundet.

Det kommunala partistödet (XPS) fördelas mellan partierna

i förhållande till antalet mandat i fullmäkitge och

landsting och med lika stort belopp per mandat. Av bilaga g 5 framgår hur stort belopp varje komun betalade ut per

mandat 1986. Av tabell 3 framgår hur det kommunala parti-

stödet har förändrats i kommunerna under åren 1971-1986,

rabell 3. Förändringen av kommunalt partistöd (KPS), kronor, under perioden 1971-1986.

År Lägsta undre Övre Högsta

belopp kvartil Hedian kvartil belopp

KPS par landat. 1971 100 400 500 1 500 25 000

1983 500 3 000 5 340 10 000 106 700 1986 1 000 4 000 7 000 12 400 120 000

XPS totallullla 1971 2 400 12 500 20 500 73 500 2 525 000 1974. 4 100 35 000 71 500 152 500 3 535 000 per koáun 1977 15 600 67 500 122 500 262 640 5 050 000 1980 20 500 102 500 205 000 387 450 7 575 000 1983 20 500 123 000 233 700 494 700 10 100 000 1906 35 000 171 500 313 400 625 660 12 120 000

uedian: Det XPS-belopp son 50 l av koununerna understiger undre kvartil: Det XPS-belopp som 25 t av kommunerna understiger Övre kvartil: Det KDS-belopp som 25 \ av kommunerna överstiger

Källa: xo_unalt förtroendevalda 1986. Svenska ko_unförbundet.

De första åren efter det att XPS hade införts var beloppen per mandat relativt lika. Därefter ökade partistödet Partistödets storlek per mandat i olika kraftigt. kommunstorlekar med ökar kommunstorleken. Ju större kommun desto högre partistöd.

Generellt sett har storstäderna det högsta partistödet per mandat. Relaterar man istället partistödet till antalet invånare, ligger dock Stockholm 1 krona under riksgenomsnittet med 18 kronor invånare. x

per

Högst stöd per invånare har Jokkmokk med 50 kronor.

Lägst stöd per invånare har Gullspång och Hörby med 6 kronor. Storleken på det kommunala partistödet i komunerna regleras så att det antingen utgår ett bestämt belopp, vars storlek endast regleras genom särskilt beslut, eller så justeras beloppet kontinuerligt genom indexuppråkning.

Det kommunala partistödet varierar kraftigt mellan olika kommuner. Socialistiskt styrda kommuner förefaller vara mera generösa när det gäller tilldelningen av kommunalt partistöd.

Av tabell 4 framgår i vilken omfattning det kommunala partistödet avviker från riksgenomsnittet i komuner med borgerlig respektive socialistisk majoritet. I hälften av de borgerligt styrda komunerna understeg partistödet 5 000 kronor per mandat 1986. Det kan jämföras med drygt 8 000 kronor i komuner med socialistisk

majoritet.

Tabell 4. Snittvärden för utgående KPS/mandat 1 kommunerna fördelade efter majoritetsförhållandena 1

kommunfullmäkti-

ge 1986.

XPS/mandat, kronor

Medel undre Övre Antal

988 3 270 7 530 majoritet

Samtliga 10 096 4 000 7 000 12 610 284

Median: Det KPS-belopp som 50 % av komunerna understiger Undre kvartil: Det KPS-belopp som 25 8 av komunerna understiger Övre kvartil: Det KPS-belopp som 25 % av kommunerna överstiger

1) Anledningen till dessa höga snittvärden är att Stockholmspartiet med sina fyra mandat får 120 000 kronorlmandat.

Källa: Kommunalt förtroendevalda 1986. Svenska kommunförbundet

2.3 Partistödets o-fattning i landstingen

Det landstingskommunala partistödet har haft en snabb ökningstakt, från blygsamma 9,3 milj. kr. 1970 till budge-

terade 99,5 milj. kr. 1988. Av tabell 5 framgår hur det landstingskommunala partistödet har fördelats mellan partierna under åren 1971-1988.

Tabell 5. Det landstingkommunala partistödets (LPS) fördelning mellan de politiska partierna under perioden 1971-1988. Milj. kr. och löpande penningvärde.

År u Fp c s Vpk xds övr Totalt

1971 1,4 2,0 2,4 5,7 0,3 - - 11,8 1974 2,4 1,4 4,1 7,4 0,6 - - 16,1 1977 4,8 3,3 7,0 13,6 1,3 0,1 - 30,1 1980 9,4 5,1 8,9 21,5 2,9 0,3 - 48,2 1983 15,0 4,5 11,2 32,4 3,4 0,7 - 67,2 1986 18,6 11,8 10,7 40,1 4,5 0,8 - 86,4 1987 19,9 12,5 11,4 43,0 4,8 0,8 -

92,4 1988 21,4 13,5 12,3 46,3 5,1 0,8 -

99,5

Källa: Ds C 1985:8. Landstingsförbundet

Landstingens anslag till partistöd till de politiska partierna för 1986 framgår av 6.

bilaga

Förhållandet mellan landstingens storlek och partistödet kan närmare studeras i tabell 6. för det

Totalbeloppen landstingskommunala partistödet har ett starkt samband med invånarantalet. Landsting med över 300 000 invånare har de största bidragen. De

befolkningssmå landstingen har anslagit lägre beloppen.

Tabell 6. Totalbeloppen för LPS i förhållande till landstingsstorlek, samt variationsbredden inom olika klasser 1984 i samtliga 23 landsting.

LPS-totalbelopp 1984 (milj. kr.)

Landstings- Lägsta Medelvärde Högsta Summa storlek belopp belopp

Under 200 000 inv 1,1 1,5 1,8 4,5 (n=3)

200 001- 300 000 inv 1,5 2,6 3,9 39,7

= (n 15)

Över 300 001 inv 2,6 5,8 15,7 28,9 (“=5)

Totalt: 73,1

Källa: Ds C 1985:8

2.4 Stöd per rüstberättigad

Gullan Gidlund introducerade i sin kartläggning det

av_ kmmunala partistödet (Ds C 1985:8) en metod för att studera och jämföra utvecklingen i kommunerna/landstingen. Den innebär att man sätter det totala ekonomiska stödet till partierna i relation till antalet röstberättigade i kommunerna och landstingen. Detta är ett politiskt kvali-

ficerat mått som mer relaterar till

partiernas målgrupper och verksamhet.

Det står även i samklang med de som

målsättningar lagstiftarna uttalade när lagen om kommunalt in-

partistöd fördes. Den grundläggande var att stärka de

målsättningen politiska partiernas ställning i den komunala demokratin samt att öka medborgarnas information om kommunala

frågor och att stärka den kommunala informationen i valrörelserna. Av tabell 7 framgår det totala stödet till de

politiska partierna i komuner och under 1986.

landsting

Tabell 7. Kommunernas och ekonomiska stöd till

landstingens de politiska partierna lokal nivå år

på respektive regional 1936. Belopp i milj. kr. och förekomst.

Kommuner: Landsting:

(4%) Övrigt stöd (adml opp bidr/info etc. 3,2 28 -

(7%)

Totalt 178,7 milj. kr. 91,5 kr.

milj.

I det totala stödet inberäknas det kommunala

partistödet samt andra stödformer, såsom lokalbi-

utbildningbidrag, drag och övriga bidrag. Däremot är inte stödet till de politiska ungdomsorganisationerna, det s.k. ungdomsstödet medräknat, eftersom det inte riktas till partierna utan till ungdomsorganisationerna. Inte heller räknas eventuellt stöd i form av politiska sekreterare samt hel- och deltidsarvoderade förtroendevalda in i detta mått.

Det kommunala stödet till de politiska partierna var

kr. år 1986, vilket motsvarar ca 27 kronor 178,7 milj.

Gullspångs kommun får även med detta per röstberättigad.

mått den absolut lägsta kostnaden i landet; 8 *kronor nya › per röstberättigad.

Efter följer sedan ett antal kommuner-som har

Gullspång det gemensamt att de är små kommuner med borgerlig majoritet, dvs. en illustration av de egenskaper som är typiska för komuner med relativt låga anslag till politiska partier.

I landstingen var 1986 medelvärdet för det nya måttet 14 kronor per röstberättigad. Stockholms läns landsting hamnar i en storleksklass för sig när jämförelsegrunden är mandat- eller totalbelopp. Med referens till antalet röstberättigade hamnar man något under medelvärdet.

Tillsammans uppgick det kommunala och landstingskommunala stödet till partierna till ca 270 milj. kr. 1986. Hed 6,5 miljoner röstberättigade utgick det således ca 41 kronor per röstberättigad i kommunalt och landstingskommunalt partistöd 1986.

UTVÄRDBRING AV DBT KOHUHALA PARTISTÖDBTS EFFEKTER

3.1 Inledning

Det övergripande målet för det kommunala är partistödet att stärka de politiska partiernas i den komställning munala demokratin. De mer konkreta målen är att öka in- ; formationen till medborgarna om kommunala frågor.

E Genom det kommunala partistödet har fått partierna möj- E lighet att under såväl valåren som under mellanvalsperioderna informera medborgarna om sina åsikter och ställningstaganden. vid de allmänna valen tar i medborgarna demokratisk ordning till ställning partiernas förslag. Risken för att ett parti av ekonomiska skäl inte når ut med sitt budskap minskas därmed.

3.2 Effekter för de kommunala valrörelserna

När det komunala partistödet infördes i av 70-tabörjan let uppfattades stödet främst som ett till bidrag partierna för att de skulle kunna informera om sin väljarna politik inför valet. Risken fanns att de kommunala frågorna annars skulle hamna i skymundan i förhållande till de rikspolitiska frågorna. är då vilken effekt det Frågan kommunala partistödet har haft för de kommunala valrörelserna.

E Gullan Gidlund har funnit att det statistiskt finns ett positivt samband mellan KPS och partiernas utåtriktade verksamhet.” Den utåtriktade aktiviteten ökar med ökat ; partistöd. Hon har även kunnat konstatera att de komuna- ; la frågorna kom fram i större utsträckning i valet 1979 än vad som var fallet under 1960-talet. Detta beror säkerligen till stor del på partistödet.

Vid en jämförelse mellan 1966 och 1979 års valrörelser kunde hon också konstatera att antalet hade

valarbetare

hållits en oförändrad nivå. Partiexpeditionerna kunde

på

valarbetarna en viss grundservice i genom partistödet ge form av förberedelse inför uppsättning av valaffischer, ordna valbyråer och distribuera valmaterial. Undersökningen visade också att det existerar en omfattande mellanvalsaktivitet om komunala frågor i partierna.

3.3 Effekter på trycksaker och annonser

När det det kommunala partistödets effekter för

gäller

av annonser och trycksaker på komunal nivå användningen analyserade Harry Forsell detta i början av 70-talet.2)

I Porsells studie fick partiföreträdare göra en bedömning av de viktigaste användningsområdena för KPS i valrörelsen 1970. Totalt för alla partier låg trycksaker först i rangordnigen, tätt följd av annonser. Han konstaterade att en stor del av de ökade kostnaderna för trycksaker orsakades av den alltmer utbredda användningen av kommunala handlingsprogram samt att partierna på lokal nivå i utsträckning fick betala för centralt producerat

större material.

3.4 Administrativa effekter

Forsell fann vidare att den administrativa tillväxten av

var stark de första åren partiernas kommunorganisationer efter partistödets tillkomst. Tillväxten var starkast i de socialdemokratiska partiorganisationerna. Dessa satsningar var störst i de större komunerna.3)

Även Gullan Gidlund fann i sin utvärdering i slutet av 70-talet att KPS hade medfört en stark ökning av de admi-

nistrativa resurserna för partierna på lokal nivå. Under

slutet av 70-talet tycktes dock den

tidigare expansionen

i de större kommunerna ha nått en måttnadsnivå i

detta

avseende. Behoven kvarstod i de mindre kommu-

nerna. emellertid

Hon fann vidare att en stor del av XPS förts i

uppåt par-

tiorganisationerna. En marginell del fördelas nedåt till › föreningar och avdelningar från de heltäckande kommun-

organisationerna. Huvuddelen av XPS stannar kvar i mottagarenheten och förbrukas där.4)

E I

› r

3.5 tendenser i svensk

partifinansiering x

3.5.1 Partiernas olika funktioner

E

l

Fil.dr Gullan Gidlund har på

utredningens uppdrag gjort

en översikt över tendenserna i av de

finansieringen poli-

tiska partiernas verksamhet. I har även

uppdraget ingått

att göra en jämförelse med i andra länder.

partistöd

översikten presenteras i Tendenser i svensk

uppsatsen E partifinansiering. Den bifogas som appendix till utredi

ningen.

I uppsatsen konstateras att av

offentlig finansiering ; partier inte är någon unik svensk även om

företeelse, g Sverige tillhör pionjärerna. De flesta

västeuropeiska

länder har i dag någon form av stöd till de

offentligt E politiska partierna.

Utformningen varierar dock starkt mellan länderna. De

flesta har gått ifrån ett helt

tidigare privatfinansierat

system, till ett mer eller mindre finansierat

å offentligt

system.

När det statliga partistödet infördes i i mitten

Sverige

effekter för vårt av 60-talet stod frågor om partistödets i centrum. Motiveringen till demokratiska styrelseskick på att att partierna har, viktiga partistödet grundades i De upprätthåller olika; funkuppgifter demokratin, tioner.

är Partierna utövar det poli- Den ena styrelsefunktionen. tiska utser kandidater vid valen, och utövar ledarskapet, det beslutsfattandet. Den andra är folkrörelsepolitiska funktionen. Partierna kanaliserar ett brett, regelbundet politiskt deltagande bland människor.

anses vara av sådan vikt att staten har Dessa uppgifter ett ansvar för att får resurser att fullgöra partierna dem. I konskvens härmed är också syftet med det kommunala att stärka ställning i den kompartistödet partiernas munala demokratin.

3.5.2 Problem och möjligheter

Det finns huvudsakligen två system för partifinansiering, eller offentligt. Det privata systemet nämligen privat i sin tur två former, medlemsfinansiering och innehåller finansiering. även det offentliga systemet plutokratisk innehåller två former, generellt och selektivt partistöd.

Dessutom finns det i alla länder en infrastruktur av ekostöd Det kan nomiskt och materiellt som gynnar partierna. vara stöd av natur, såsom att fristående men dels privat utför politiskt arbete, dels näraliggande organisationer såsom till valsedlar, tillav offentlig natur, bidrag handahållande av tid i radio och TV, stöd till närstående skattelättnader etc. organisationer,

är i dag den helt dominer- Den offentliga finansieringen ande finansieringskällan för de politiska partierna.

Bland partiforskare är samstämmigheten stor om att den offentliga finansieringen har fått till effekt att graden av byråkratisering och administrativ professionalism har ökat inom partierna.

Centraliseringen inom partierna kan förklaras av partistöden och dess hierarkiska fördelning. I Sverige är dock den adinistrativa apparaten mer decentraliserad än i andra länder.

Gullan Gidlund menar att den administrativa upprustningen

i

är både på gott och ont. Om partiernas resurser i alltför

E

hög grad binds i denna typ av fasta kostnader, kan aktiviteten bli lidande. Det finns en risk för att medlemmarna “överlåter partiarbetet till ombudsmän och anställda och minskar de egna frivilliga insatserna. I bästa fall kan den administrativa upprustningen leda till en effek-

g

§ tivare service och underlätta partiernas planering, kom- \ munikation och samarbete.

Hon pekar även på vikten av att partistödet är kopplat till partiernas styrka. Den offentliga finansieringen skulle annars kunna utvecklas till ett gigantiskt pensionssystem, där partierna överlever under lång tid, oberoende av kontinuerliga valförluster. I de flesta länder har man därför konstruktioner med en successiv anpassning av partistödet till valutslaget.

Många debattörer har varnat för att den offentliga finansieringen kan konservera den rådande partistrukturen och försvåra för nya grupperingar och partier att konkurrera om väljarna. Denna debatt har i många länder medfört att trösklarna har sänkts för att bli berättigad E 1 till partistöd. Hiljöpartiets inbrytning i årets val visar också att det fortfarande är möjligt för nya grupperingar att vinna tillträde till de beslutande församlingarna.

Gullan Gidlund pekar emellertid på att det här finns ett högriskfält. om partiföreträdare, i sin egenskap av beslutsfattare, beviljar sitt parti offentliga medel, kan partierna komma att utveckla en särställning som innebär att de successivt integreras med statsapparaten.

Hon ställer därför frågan om det finns en risk för att utvecklingen går mot att även partikanslier och partiombudsmän mer eller mindre integreras i den kommunala förvaltningen. Utan tvivel skulle det vara ett problem för demokratin, om partierna på detta sätt blir beroende av och invävda i den förvaltning som man vill styra, anser hon.

1 Ds Kn riket är ditt

1981:15, ry och makten

2 SOU 1912:52, konunal

Rapport ang. interaction

3 SOU 1975:18, Förtroendevalda och

partier

4 Ds xn 1901:15, 1

up

ANDRA STÖDPORHR TILL PARTIRRNA

4.1 Inledning

Det har under senare år utvecklats andra bidragsformer

till vid sidan -av det kommunala partistödet.

partierna

1986 10 % respektive 7 § av Dessa stödformer utgjorde kommunernas och landstingens totala ekonomiska bidrag till för kommunernas del redovi-

partierna. Omfattningen sas i bilaga 7.

Det rör sig främst om utbildningsbidrag, lokalbidrag, -›.› samt i mån administrativa bidrag och informations-

någon

till Totalt anslog komunerna 17,1 anslage partierna.

kr. och 5,1 milj. kr. till dessa ändamilj. landstingen mål under 1986.

del av kommunernas och landstingens stöd till En viktig

är också de resurser får i partierna som partigrupperna form av sekreterare, förtroendevalda på hel-

politiska och deltid samt skrivhjälp m.m.

4.2 Utbildningsbidrag _

_ av kommunerna anslår utbildningsbidrag, el- En majoritet ,. förler som det även benämns, ersättning till kommunalt -. a. troendevalda vid i vissa kurser, till de po-

deltagande u

;.31.üäwxw-zytunvnrvztxntmmnxvwwdvaratzvawczwøwsazcvummWavtwmtwa7*-:r71986 betalade 153 kommuner totalt ut

litiska partierna. a4:4./_\ 1986 lands- 13,1 milj. kr. i utbildningsbidrag. anslog v. Wlan...,.. kr. i utbildningsbidrag.

tingen 5,1 milj.

som sådan tack vare kommunal- Bidragsformen möjliggjordes

från 1977. Det blev därmed att med stöd av lagen möjligt, de bestämmelserna om ersättning till förtroendevalda,

nya

ut arvode för i utbildning i betala deltagande partiernas

ww-wvwu-rvvwvwv-mwv-yn-wn-uy-.l°?9s'iw'wrr..u

:maa-n-

kommunala frågor samt ersättning för kostnader i samband med detta.

4.3 Bidrag till de politiska ungdomsorganisationrnas allmänna verksamhet

Ett 20-tal komuner och 15 1983 särskillandsting anslog da medel, s.k. till de ungdomsstöd, politiska ungdomsorganisationernas verksamhet. Totalt uppgick detta stöd 1983 till 3,8 milj. kr. i kommunerna och kr. i 3,7 milj. landstingen, dvs. 7,5 milj. xml)

4.4 Administrativ till de förtroendevalda hjälp

4.4.1 mfattningen av sekreterare politiska

Den 1 juli 1983 trädde sekreterare i lagen om politiska kraft. Lagen gjorde det för kommuner och landsmöjligt ting att anställa politiska sekreterare. De politiska sekreterarna kan sägas fungera som ett komplement till det ekonomiska stödet. Genom de sekreterarna politiska har de förtroendevaldas att bedriva möjligheter politiskt arbete, utan att tyngas av administrativa föruppgifter, bättrats.2)

Flertalet landsting, men endast en handfull kommuner, har i dag politiska sekreterare anställda Det enligt lagen. finns i dag politiska sekreterare i 13 av landets (5 S) kommuner och i 11 (48 8) av landstingen.

sedan lagen trädde i kraft har antalet med landsting politiska sekreterare nästan fördubblats, medan antalet i komunerna har sjunkit med 0,5 t jämfört med 1980. I kmmunerna har det inrättats 57 och i tjänster landstingen 73 tjänster, samanlagt 130 tjänster.

Som ett alternativ till att inrätta tjänster som politiska sekreterare använder vissa kommuner och landsting,

ensamt eller i kombination med politiska sekreantingen terare, tillsvidareanställda tjänstemän, med huvudsaklig

att bistå de förtroendevalda. Detta system arbetsuppgift

av 29 och 10 (43 8) landspraktiseras (ll %) kommuner ting.

Dessa arbetar i huvudsak med administrativa

tjänstemän

åt de förtroendevalda. Deras arbete har arbetsuppgifter ofta en mot arbetsuppgifter som kan

inriktning politiska

med de politiska sekreterarnas arbete. jämföras

Dessutom har själva anställt funk-

partiorganisationerna tionärer som i huvudsak arbetar åt de förtroendevalda i komuner och med en avlastande service. Detta

landsting, förekommer i 7 kommuner %) samt i 3 landsting

(2,5 (13 s).

Det förekommer således form av tjänstemän som bi-

någon

de förtroendevalda i 49 kommuner %) och i träder (18,5 samtliga landsting

4.4.2 Analys av lagens tillämpning

Den utvärdering, som har gjorts av hur lagen om politiska sekreterare har visar att såväl de förtroende-

fungerat, valda so de politiska sekreterarna är mycket positiva till lagen och de möjligheter den ger.3)

Målen med om politiska sekreterare är att förbättra

lagen arbetsvillkoren för de förtroendevalda. Hed hjälp av politiska sekreterare ska de förtroendevalda kunna få en administrativ och mer tid till

avlastning, följaktligen

och förtroendevalda. Kommedborgarna, väljarna övriga muner och ska kunna välja den form för

landsting själva

biträde åt de förtroendevalda som lokalt anses lämpligast. De politiska sekreterarnas arbetsuppgifter ska vara avgränsade från de uppgifter som åläggs övriga tjänstemän i förvaltningarna.

i

Analysen av hur lagen tillämpats visar att dessa mål till stora delar har uppfyllts. samtliga aktörer har i princip fått sina krav tillgodosedda. De förtroendevalda har fått ett instrument som kan reducera deras administrativa arbetsbelastning.

Analysen visar också att kommunernas och landstingens handlingsfrihet inte har kringskurits av lagen. De politiska partierna har fått resurser i den kommunala förvaltningen. De fackliga organisationernas krav på att detta inte ska vara en ny väg för karriär inom förvaltningen har kunnat tillgodoses.

Han kan då fråga sig varför inte fler kommuner har utnyttjat denna möjlighet att biträda de förtroendevalda. Endast en handfull kommuner har inrättat tjänster som politiska sekreterare. Däremot har samtliga landsting inrättat sådan tjänster.

En tänkbar förklaring kan, enligt de utredare som utvärderade lagen, vara att den löste problem som var påtagliga i vissa kommuner och kanske t.o.m. för vissa partier inom dessa kommuner. Inom landstingen var problemen mer generella och strukturella.

Enligt utredarna visar tecken på att lösningen, dvs. politiska sekreterare anställda av kommuner och landsting, föregick problemställningen, nämligen den höga administrativa belastningen för de förtroendevalda. Detta problm har dock existerat under lång tid. Ett mer akut problm var enligt utredarna att legalisera de politiska

som redan var verksamma inom kommuner och sekreterare landsting.

denna tolkning skulle således den mycket begrän- Enligt sade av om politiska sekreterare i

användningen lagen kommunerna kunna bero att lagen har kommit att använd-

på as främst i de kommuner där det snarare är de politiska

än kommunerna som upplever sina problem som partierna akuta och svårlösta.

4.4.3 Andra former av politiskt biträde

Lagen om politiska sekreterare har således inte skapat det enhetliga för administrativ assistans åt de

system förtroendevalda som var avsikten. Det förekommer fortfarande andra för att skapa administrativa resur-

lösningar ser åt de förtroendevalda.

I samband med remissen av kommunaldemokratiska kommitténs betänkande om politiska sekreterare framförde några remissinstanser önskemäl om att även de övriga former för

biträde som förekommer, dvs. när politiska sekpolitiskt reterare är utsedda av fullmäktige eller när de är anställda av partier, bör utredas och ges en

politiska

klarare stä1lning.4)

Detta avvisades dock i propositionen. I den anfördes att kommunerna och bör ha så stor frihet som

landstingen

att välja den form av biträde till de förtroendemöjligt valda som är lämpligast med hänsyn till kommunens storlek, arbetsuppgifterna och omständigheterna i övrigt.

Han bör inte ställa upp formella hinder för kommunerna och när det att använda den form för

landstingen, gäller biträde ät de förtroendevalda som kan passa dem bäst, menade föredraganden.

Genom regeringsrättens avgöranden hade det att klarlagts kommunerna och landstingen enligt gällande rätt inte kunde anställa politiska sekreterare som tjänstemän. Det som just då var mest angeläget att vidta var därför att göra det möjligt för kommuner och att anställa landsting politiska sekreterare som tjänstemän, att lämna med uppgift politiskt biträde åt de förtroendevalda.

4.4.4 Förtroendevalda på hel- och deltid

Förutom de ökade möjligheterna att inrätta sekpolitiska reterare, har det även ökade för tillskapats möjligheter kommuner och landsting att arvodera förtroendevalda på hel- och deltid. De kallas i allmänhet för komunalråd, landstingsråd, oppositionsråd, kommunstyrelsens ordförande m.m.

En förklaring till att det inte har inrättats tjänster som politiska sekretare i så stor omfattning, kan enligt de utredare som utvärderade lagen om sekretepolitiska rare vara att komunerna och landstingen samtidigt gavs ökade möjligheter att ersätta förtroendevalda för förlorad arbetsförtjänst. Det kan ha bidragit till att uppdragen har kunnat spridas på flera personer, vilket i sin tur kan ha minskat på behovet av administrativa resurser.

Under de senaste 20 åren har det blivit allt vanligare att kommuner och landsting engagerar förtroendevalda på hel- och deltid. Av de 269 kommuner som 1986 hade kommunalråd hade 33 kommuner minst 4 kommunalråd. De 15 kommuner, som inte hade heltidsengagerade förtroendevalda 1986 var, med undantag för Danderyd, mindre kommuner med ett invånarantal under 20 000.

163 kommuner (60 8) hade endast 1 kommunalråd. Kommuner med mindre än 10 000 invånare, hade med ett par samtliga

endast en heltidsengagerad förtroendevald, om undantag, de hade De tre största kommunerna hade ll till 17

någon. heltidsengagerade.

Av tabell 8 framgår antalet hel- och deltidsengagerade förtroendevalda i kommunerna fördelade på partierna 1986.

Tabell 8. Hel- och förtroendevalda för-

deltidsengagerade delade på partierna 1986.

Svenska komunförbundet.

Det totala antalet förtroendevalda på heltid 1 kommunerna 1986 var 531. Det var framför allt det borgerliga blocket som ökade antalet förtroendevalda på heltid mellan 1983 och 1986. Antalet ökade med 63 personer. socialdemokraterna redovisar däremot en minskning med 36 knmunalråd.

När det fördelningen av de

gäller landstingen framgår heltidsengagerade på partier i tabell 9.

Tabell 9. Heltidsengagerade förtroendevalda i landstingen fördelade på partierna 1986.

i i H C Fp S Vpk samtliga 1

Heltid 25 22 16 65 4 132

Andel 18% 16% 12% 50% 3%

1986 fanns det förtroendevalda heltid i på samtliga landsting. De flesta av dessa var ordförande i förvaltningsutskottet eller i styrelser, nämnder och delegationer. oppositionsledaren var mestadels 2:e vice ordförande i förvaltningsutskottet. hade oppositionsråden alla det gemensamt att de hade minst 50 procents tjänstgöringsgrad.

I takt med att de komunalt förtroendevaldas arbetsbörda har ökat, har kommunerna och landstingen börjat engagera förtroendevalda även på deltid. Hed deltidsengagerad avses förtroendevald som är arvoderad för minst 40 8 sysselsättning.

Det stora flertalet från är landstingsråd majoriteten heltidsengagerade. Därutöver finns både hel- och deltidsengagerade direktionsordföranden och andra med liknande politiska uppdrag på distriktsnivå.

1986 fanns det sammanlagt 251 förtroendevalda engagerade på deltid i 123 kommuner (43 Det var en med 19 8). ökning kommuner respektive 59 sedan 1983. De deltidsengagerade flesta deltidsengagerade är oftast oppositionsföreträdare eller nämndordförande.

Drygt hälften, 132 av 251, av de deltidsengagerade var

socialdemokrater. 51 (ca 20 i) var centerpartister. En jämförelse med 1983 visar att socialdemokraterna har ökat antalet deltidsengagerade med 37 stycken och

folkpartiet

med 13.

1986 fanns det således totalt 782 förtroendevalda på heleller deltid i 282 kommuner. I genomsnitt blir det knappt tre hel- eller deltidsengagerade förtroendevalda per konnun. Antalet förtroendevalda på hel- eller deltid har ökat med 86 sedan 1983, vilket är en ökning med drygt 12 3.

4.4.5 Omfattningen av partiservice

många komuner och landsting ger stöd till partierna 1 form av fria möteslokaler, utskrift och kopiering av partimaterial, disponering av komunens/landstingets AV-hjälpmedel och annan kontorsutrustning, kostnadsfri partiinformation i den kommunala/landstingskomnunala informationstidningen till hushållen. Omfattningen av denna service 1983 framgår av tabell 10.

Tabell 10. Kommunernas och landstingens partiservice 1983. Förekomst av olika former i % (absoluta tal). Alla kommuner och landsting.

Förekmst: Typ av materiell förmån Kommuner

Landsting

Fria nöteslokaler saa (179) 91:

(21)

Utskrift och kopiering av partinaterial 278 (77) 52! (12)

Disponering av kommunens/ landstingets AV-hjälpmedel och annan kontorsutrustning 46% (131) 87% (20)

Kostnadsfri partiinformation i den kommunalallandstingskommunala informationstidningen till hushållen 4% (12) 13% (3)

Källa: Ds C 1985:8

Ds C 1985:8 Det komunala partistödet Proposition 1982/83: 132 Du c 1988:15 år ned

Fyra politiska sekreterare Proposition 1982/83:132, s. 8-9 Ds Kn 1982:7 Politiska sekreterare Proposition 1982/83:132, s. 19

ALTBRNATIVA urronaumcm av mn mammans pann-

STÖD!!

5.1 Inledning

Förslag om ändringar 1 reglerna för det kommunala partistödet har varit en återkommande fråga i riksdagen sedan detta infördes 1969. Såsom redovisats i avsnitt

tidigare 1.2.4 om bakgrunden till uttalade före-

utredningen, draganden i propositionen Aktivt folkstyre i kommuner och landsting att det, de undersök-

(1986/87:91) genom ningar som hade genomförts i demokratiberedningens

regi, i dag finns en god om inriktningen och omfatt-

kunskap ningen av bidragsgivningen till partierna.

Enligt direktiven ska utredningen redovisa och bedöma konsekvenserna av olika sätt att konstruera det kommunala partistödet. Det material, som utredningen tar fram, bör enligt direktiven kunna ligga till grund för överläggningar mellan partierna i riksdagen om partistödsfrågan.

5.2 Nuvarande partistöd i ko-muner och landsting

Det nuvarande partistödet i kommuner och är

landsting helt igenom mandatbundet och utgår med ett visst

belopp per mandat. Komunen/landstinget får lämna bidrag till politiskt parti, som under den tid bidraget avser, är representerat i fullmäktige/landstinget. Beslutet om partistöd ska innehålla att bidrag utgår till varje sådant parti med samma belopp för varje plats som partiet under nämnda tid har i fullmäktige/landstinget.1)

5.3 xonunalt partistöd med grundstöd

i samband med 1969 års Det motförslag som presenterades

om kommunalt anslöt sig till förproposition partistöd,

att kommuner och landsting får_lämna ekonomiskt slaget

till som under den tid beslut om bidrag politiskt parti,

avser, är representerat i kemmunens fullmäktige bidrag och i landstinget.

Därmot var man inte överens om hur det kommunala partistödet skulle fördelas. Enligt motförslaget skulle full-

beslut innehålla att en fjärdedel av anslaget mäktiges ska fördelas lika mellan och återstoden för-

partierna delas mellan dessa i förhållande till deras antal platser i fullmäktige under den tid beslutet avser.2)

5.4 Kommunalt partistöd med nandatspärr

Vid 1971 års väcktes flera motioner om hur ett

riksdag

i det kommunala skulle kunna se ut, grundstöd partistödet med till ett eventuellt spärrsystem för små-

hänsyn taget partier. Motionärerna ansåg att en kompletterande regel borde införas om att parti med mycket liten fullmäktige-

inte skulle vara berättigat till helt representation grundbidrag.

Eftersom det då inte fanns någon regel, som motsvarade

om att måste uppnå 4 5 av de röstande spärregeln parti för att bli i riksdagen, ansåg motionärerna

representerat att eventuella måste ges en annan ut-

avtrappningsregler formning för det komunala partistödet.3)

5.5 Kommunalt partistöd till partier utan representation i fullmäktige/landstinget

Det har väckts förslag i om att även riksdagen partier som år orepresenterade i kommunfullmäktige/landstinget skulle kunna få kommunalt partistöd. Motionären menar att det kan vara oerhört svårt att i uppnå representation valkretsindelade kommuner. I Stockholms stad exempelvis ligger röstkravet kring 5 t för att uppnå representation.

I en sådan kommun borde det motionären vara beenligt fogat att även utbetala stöd till politiska som partier inte har representation i den beslutande församlingen. Det bör gälla partier som minst 1 8 av av rösteruppnått na i föregående val inom kommun

respektive landsting.4)

5.6 Kommunalt partistöd med kanslistöd

I motioner, som har väckts under senare år angående grundstöd i det kommunala partistödet, påpekas att partierna har vissa grundkostnader som lokalhyror, möteskostnader, skrivservice etc. Han kräver därför att lagstiftningen ändras så att det blir för kommunerna att möjligt anslå dels ett grundbelopp, lika för alla dels partier, ett belopp i relation till antalet mandat.5)

5.1 Kommunalt partistöd med utjåmningsregler

Det har påtalats i flera motioner i att en riksdagen konskvens av den nuvarande konstruktionen av det kommunala partistödet är att den endast tar till det akhänsyn tuella antalet mandat. Ett parti som kraftigt går tillbaka i ett val kan därför drabbas av stora ekonomiska svårigheter.

I motionerna hänvisas till att reglerna för det statliga partistödet innehåller bestämmelser om avtrappning vid förändringar som beror på ändrat valresultat för parti. Han föreslår att liknande regler borde finnas när det gäller det kommunala partistödetÃ)

Iota: Propositibn 1969:126, srs 1969:596 KU 1969:36, nation 1983/8h1408, Strindberg (n) lotion 1971:549, Strindberg, Brundin

(n) lotion 1987/88 K606, Svensson

(c) lotion 1986/87 3801, Basselstrü-Iyvall

(fp) lotion 1984/85 1:510, svärd (c), Ronradsson

(s) lotion 1986/87 R613, Friggebo mfl.

(fp)

trmnounacsus övsnvxsaunsn ocu FÖRSLAG

6.1 Kommunalt partistöd med grundstöd

6.1.1 Grundidén med det kommunala partistödet .A - «A Det är i huvudsak två huvudmodeller för det kommunala ”i” som har diskuterats genom åren, nämligen om partistödet - det ska finnas ett grundstöd eller inte. Inom dessa hu- - « vudmodeller förekomer det sedan olika variationer. 4 När om kommunalt partistöd behandlades i w propositionen riksdagen 1969, reserverade sig såväl de borgerliga partierna áom för ett införande av ett grundstöd. Han

Vpk

att en viss del av stödet skulle utgå som ett för ansåg alla partier lika stort grundbidrag.1)

Huvudargumentet för införande av ett grundstöd i det kommunala partistödet har varit och är fortfarande att vissa informationskostnader för att sprida partiernas kommunalpolitiska förslag är desamma oberoende av partiernas mandattal i Detta argument har återkommit i

fullmäktige. olika motioner genom åren.2)

När det kommunala infördes 1969 var det ;v-?vta-.asmaar partistödet

främst behovet av information som lyftes fram som det huvudsakliga syftet. Att det rörde sig om ett stöd till partierna trängdes tillbaka i diskussionen. Senare utvärderingar har dock visat att partierna har blivit allt mer beroende av partistödet för sin ekonomi.

Demokratiberedningen fann i sin studie om det kommunala partistödet att de regionala partiorganisationerna i genomsnitt får 40-70 % av sina totala inkomster från de

kommunala partistöden.3)

:saba:

Andra studier, som utredningen hänvisade till, visar att

43§$§tñ1»i(r\i*.v3

Wäáñw-vi*

för partiernas riksorganisationer så innebär det statliga partistödet en beroendegrad som varierar mellan 50-85 8. Utredningen fann att för flertalet partier på lokal nivå täcks verksamhetskostnaderna under mellanvalsår till 90 8 eller mer av det kommunala partistödet.

Frågan är då om det kommunala partistödet fortfarande i huvudsak kan ses som ett bidrag till partierna för att stärka den kommunala informationen i valrörelserna.

Enligt var bedömning bör det kommunala partistödet ses

som ett allmänt samhälleligt stöd för att starka de po-

litiska partiernas ställning i opinionsbildningen och

därigenom att stärka den kommunala demokratin. Det kan

därför inte enbart ses som ett informationsbidrag till partierna.

Partierna har viktiga uppgifter i vårt demokratiska system. De har ansvar för att styrelsefunktionen upprätthålls. Det politiska ledarskapet ska utövas, val genomföras, kandidater nomineras osv. De har även ett ansvar för att folkrörelsefunktionen upprätthålls. De ska kanalisera ett brett, regelbundet politiskt deltagande bland människor.4)

Vi är medvetna om de risker som ett långtgående stöd till de politiska partierna kan innebära för möjligheterna att upprätthålla dessa funktioner. När det gäller styrelsefunktionen, finns det en risk för att partikanslier och ombudsmän mer eller mindre integreras i den kommunala förvaltningen. Partierna kan bli beroende av och invävda i den förvaltning som man ska styra.

när det gäller folkrörelsefunktionen har utvärderingarna

av det kommunala visat att det har varit en

partistödet nödvândig förutsättning för partiernas mellanvalsaktivitet och för att inte ska utvecklas mot ner el-

partierna

i › ler mindre renodlade valapparater som är vanligt många länder.

I bästa fall kan den utökade administrativa kapaciteten,

med av det kommunala stösom partierna bygger upp hjälp det, leda till att det underlättar partiernas planering, kommunikation och arbete. I sämsta fall kan det

politiska leda till att medlemmar överlåter det politiska arbetet till anställda ombudsmän och tjänstemän och minskar de egna frivilliga insatserna.

6.1.2 Konsekvenser av ett införande av grundstöd

Den ekonomiska effekten vid en från dagens helt

övergång

mandatbundna kommunala partistöd till ett stöd, igenom där 25 8 av som grundstöd, skulle bli en

anslaget ges

av från de större till kraftig omfördelning partistödet de mindre partierna.

I tabell 11 redovisas de ekonomiska konsekvenserna i kommunerna om det hade funnits ett grundstöd på 25 8 efter 1985 års val.

T ll 11. Jämförelse i komunerna mellan mandatbundet

partistöd och 25 0 grundstöd + mandatbundet stöd,

milj. kr.

mandatfördelningen kommunalval och med en oförändrad ram, skulle ett

grundstöd på 25 8 ha inneburit en av KPS med

minskning 10,8 milj. kr. (14 3) för socialdemokraterna och med

5,7 milj. kr. för centern (22 8).

Övriga partier, framför allt de som har få mandat, skulle ha fått en ökning av KPS. skulle

Miljöpartiet exempelvis ha fått nära en av med nuvarande

fördubbling KPS jämfört modell. Även Vpk skulle ha fått en relativt stor

ökning av KPS. För de lokala skulle det ha inneburit

partierna en ökning med 70 t.

I tabell 12 redovisas de ekonomiska konsekvenserna i landstingen om det hade funnits ett grundstöd på 25 8 efter 1985 års val.

12. Jämförelse i landstingen mellan mandatbundet Tabell

och 25 Q grundstöd + mandatbundet stöd, milj. partistöd kr.

1986 - Grundstöd Differens Parti

För landstingens del skulle ett grundstöd på 25 % ha inneburit en av KPS med 5,8 milj. kr. (14 %) för

minskning socialdemokraterna och med 0,4 milj. kr. för moderaterna

Det skulle framför allt ha varit de mindre parti- (2 8). erna som skulle ha fått en relativt stor ökning av sitt

om det hade funnits ett grundstöd på 25 8. Vpk partistöd skulle ha fått en ökning med 60 % och Kds en ökning med 75 8.

6.1.3 Förekomst av småpartier

Det emot ett grundstöd i det kom-

huvudsakliga argumentet munala är att det i allt för hög grad skulle

partistödet kunna en av i olika små-

gynna uppsplittring partierna

och stimulera en framväxt av lokala partier. partier, Detta skulle i sin tur kunna innebära problem för arbetet i de Det kan i detta sam-

parlamentariska församlingarna.

finnas skäl att studera förekomsten av lokala manhang småpartier i kommunerna.

Antalet lokala partier har varierat genom Åren. - 1950 fanns det 95 lokala

partier - 1962 fanns det 196 lokala

partier - 1973 fanns det 52 lokala

partier - 1982 fanns det 85 lokala

partier - 1985 fanns det 82 lokala

partier

som synes växte det fram en lokala under

mängd partier 50-talet. Under 80-talet har däremot antalet lokala partier varit relativt konstant. En preliminär genomgång efter valet 1988 visar att antalet lokala nu är ca

partier 70. (Kds och Miljöpartiet räknas i detta inte

sammanhang till lokala partier).

I kommunalvalet 1985 fick 82 lokala mandat

partier i fullmäktige i 75 kommuner.5) Av de lokala partierna finns Apk i 8 kommuner, skp i 6 kommuner och KPLH-r i 3 kommuner. Dessa partier kan dock i viss mån ses som rikspartier. Räknas dessa 17 partier bort återstår 65 lokala partier i 62 kommuner.

I dessa 62 kommuner fanns det mer än 1 lokalt i en-

parti dast 4 kommuner (Svedala, Osby, och I

Ljusdal Gällivare). Svedala är ett av partierna Skånepartiet, som delvis kan ses som ett regionalt parti. var efter valet

Skånepartiet 1985 representerade i fullmäktige i 5 kommuner i Skåne. Räknas även Skänepartiet bort, innebär det att det efter valet 1985 fanns 60 lokala partier 1 58 komuner. Endast i 3 kommuner, nämligen 1 Osby, Ljusdal och Gällivare, fanns det mer än ett lokalt parti.

Vår slutsats är att det inte har skett någon dramatisk ökning av antalet lokala partier i kommunerna sedan slutet av 60-talet. Konstruktionen av det kommunala partistödet har sannolikt bidragit till detta. Vår hypotes är att det skulle ha funnits betydligt fler lokala partier om en viss del av partistödet hade utgått i form av ett grundstöd.

6.1.4 uandatspärrar mot småpartier i ett system med

grundstöd

Det har ifrågasatte om alla partier, som är företrädda i fullmäktige, ska ha rätt till grundstöd. Motioner har därför väckts om en spärregel, knuten antingen till respektive partis andel av det totala antalet avgivna röster, eller till det totala antalet ledamöter i fullmäktige/landstinget, för att ett parti ska få del av grundstödet i det kommunala partistödet.5)

Grundbeloppet bör enligt dessa förslag inte utgå till tillfälliga grupperingar av det slag som lokalt kan förekoma främst vid de kommunala valen. vidare har det ansetts att grupp som får komunalt bidrag dessutom bör tillhöra politisk organisation med större förankring. Det kan därför vara skäl att se vilka effekter ett system med spärrar skulle få för partierna.

Diagram 1 visar vilka effekter ett grundstöd på 25 \ utan spärr, samt ett grundstöd på 25 8 med en spärr på 1 respektive 2 mandat, skulle ha fått om det hade tillämpats i kommunerna under 1977-1986. i dia-

perioden Staplarna

grammet visar den genomsnittliga andel sm respektive parti skulle ha fått av partistödet. Diagram 1. Effekter av olika beräkningsmodeller på partistödet 1 komunerna; genomsnitt för perioden 1977-1986

BERäKNINGSMODELLERNHS EFFEKTER Pâ DET

KDMMUNFILFI PRRTISTÖDET I GENUMSNITT

UNDER PERIUDEN 1977-1986

PRUCENT 50

3D

1D

M C FP S VPK KDS MP ÖVR

-

E3 2 SPäRR

1 SPäRR

Ä CRUNDSTÖD

Z NUVHRHNDE

den nuvarande modellen skulle ett I förhållande till del ha inneburit att de i grundstöd för moderaternas fått andel av KPS under denna stort sett skulle ha sama 2 mandat skulle de- Hed en spärr på 1 respektive period. ras andel ha blivit något större.

ett utan spärr och med en Centern skulle med grundstöd fått en mindre andel av KPS spärr på l mandat ha något den nuvarande modellen. Hed en spärr på 2 jämfört med ***“

7""^""“'*W“*'**'"“*'?ä'""'fñ'r.wwwzwwxwrgwmlcazmirørr-ws-uv-andelen ha blivit lika stor, jämfört med

mandat skulle den nuvarande modellen.

skullei med den nuvarande model- Folkpartiet jämförelse fått ett större andel av KPS len ha par procentenheter Största anmed samtliga alternativa beräkningsmodeller. skulle ha fått med en spärr på 1 mandat. delen partiet

skulle däremot ha fått en avsevärd socialdemokraterna av sin andel av KPS med samtliga alternativa minskning med den nuvarande modellen. beräkningsmodeller, jämfört skulle dock inte ha blivit lika Hed spärrar minskningen stor jämfört med ett grundstöd utan spärrar.

skulle med ett ha fått en ökning med några Vpk grundstöd av sin andel av KPS. Hed spärrar skulle procentenheter mindre än utan spärrar. Fortfarandelen ha blivit något av XPS ha varit större än ande skulle dock deras andel

med den nuvarande modellen.

Kds, miljöpartiet och När det gäller de mindre partierna, är deras andel av det totala KPS rede lokala partierna, skulle dock ha fått en större anlativt liten. Samtliga om det hade funnits ett del av KPS under denna period med den nuvarande modellen. grundstöd, jämfört

skulle Kds och ungefär li- Hed en spärr på 1 mandat Hp få med nuvarande modell. Hed en ka stor andel av XPS som

spärr på 2 mandat skulle de däremot få en betydligt mindre andel jämfört med nuvarande modell. De lokala partierna skulle därmot knappast ha drabbats av en mandatspärr.

Sammanfattningsvis skulle således centern och socialdemokraterna under denna period ha fått en mindre andel av XPS med ett grundstöd, med nuvarande modell. Hed jämfört spärrar skulle minskningen inte ha blivit lika stor. Övriga partier skulle ha fått en större andel av KPS med ett grundstöd. Den ökade andelen skulle dock ha reducerats för de minsta partierna om det hade funnits spärrar.

6.1.5 Bidrag till partier utanför fullmäktige; avtrappningsregler, spärregler

Parti som får del av det kommunala partistödet måste enligt nuvarande bestämmelser vara representerat i fullmäktige/landstinget. Förslag har väckts i riksdagen on att även parti, som inte kommit in i fullmäktige/landstinget, ska kunna få del av det kommunala

partistödet.7)

I förslaget hänvisas till den konstruktion som finns i det statliga stödet med ett avtrappningsregler varigenom parti, som har fått ett stort antal röster i men valet, ändå blivit orepresenterat i kan erhålla biriksdagen, drag.

Denna fråga behandlades av komunaldmokratiutredningen.9) Av den valstatistiska undersökning som utredningen lät göra framgår att det framför allt är med småpartier en riksorganisation som skulle drabbas av en småpartispärr. Däremot skulle s.k. lokala partier inte drabbas särskilt hårt av en sådan spärr.

Utifrån de kartläggningar, som konmunaldmokratiutred-

lät var det inte möjligt att dra några enningen göra, slutsatser om hur en på den kommunatydiga småpartispärr la nivån bör utformas. Utredningen ansåg dock att man

hade fått för att önskemålet om en likformighet belägg och komunalvalssystemet inte bör mellan riksdagsvalsalltför föreslog därför att en drivas långt. Utredningen än 4 i för de kommunala valen borde kunna lägre spärrnivå

övervägas)

i kommunalvalet behandlades av riks- Frågan om spärregler 1975.9) Beslutet innebar att det infördes en spärr dagen för val till som till stor del anslöt sig landstingen, till det som sedan 1970 hade tillämpats vid val system till riksdagen.

Det innebar att 9/10 av mandaten i _landsnya systemet ska vara fasta valkretsmandat som fördelas mellan tinget av antalet röstberättigade i revalkretsarna på grundval valkrets. De återstående mandaten är utjämningsspektive och används för att de avvikelser från ett mandat utjämna riktigt valresultat som kan upplandstingsproportionellt av de fasta valkretsmandaten. Endast stå vid fördelningen som har fått minst 3 8 av rösterna i hela landsparti tingskommunen får delta i mandatfördelningen.

Däremot det inte någon spärregel i kommunfullföreslogs fanns det inte några mäktigevalet. Enligt propositionen med det nuvarande för val till komolägenheter systemet Hed till den starkt delade remissmunfullmäktige. hänsyn för komunfullmäktigeval, vilopinionen om snåpartispärr inte förorda någon omfattande änle man i propositionen dring av systemet för val till kommunfullmäktige.

6.1.6 Utredningens ställningstagande om spärregler

Det är många aspekter som måste samman när det vägas gäller problematiken med förutsättsmåpartier. En väsentlig ning för den kommunala demokratin är att de kommunala organen har möjlighet att i konrimlig utsträckning följa

sekventa handlings1injer{

En alltför långtgående skulle kunna redupartisplittring cera dessa möjligheter. I s.k. där det vâgmästarlägen, inte finns någon klar kan ett eller flera småmajoritet, partier komma att få ett oproportionerligt stort inflytande över de komunala besluten.

Även om det kan finnas skäl att ett införande överväga av spärregler vid val till anser vi kommunfullmäktige, i likhet med att det f.n. inriksdagsmajoriteten 1975, te är påkallat med sådana regler.

När det gäller anser vi att detta bör bidragssystmet konstrueras så att det inte i alltför stor utsträckning stimulerar en framväxt av småpartier. Villkoret för att få partistöd ska, vår som hittills vara enligt mening, att partiet är representerat i fullmäktige/landstinget. Det saknas därför skäl till att införa särskilda av-

trappningsregler i landstingen samt i kommuner med

valkretsindelning enligt den modell sm finns vid riksdagsvalet.

6.2 Kommunalt partistöd ned kanslistöd

6.2.1 Det statliga kanslistödet

1972 infördes ett grundstöd i det statliga kanslistödet. Därefter har det i ett flertal motioner i riksdagen om ett komunalt hänvisats till den konstruktion

grundstöd av som finns i det statliga stödet.1°)

grundstödet

I motionerna hävdas att vissa av partiernas utgifter är

likartade. Oavsett partiernas mandattal är antämligen talet som ska informeras lika stort. Detta borde

väljare

motionärens mening beaktas vid utformningen av det enligt - när det kommunala partistödet på samma sätt som görs gäl- - ler det statliga partistödet. 1

till konstruktionen av det statliga stödet Hänvisningen är dock missvisande. Motionärerna skiljer inte mellan den del i det statliga stödet som utgör kanslistöd och den del som utgör partistöd.

Kanslistödet består dels av ett grundstöd, som utgår med lika till samtliga som är representerade i

belopp partier riksdagen, els av en mandatbunden del, det s.k. tillläggsstödet, där beloppet per mandat är 50 S högre för r.›3:,-'<'“›1AT“itää-tñzwhifr%partier i oppositionsställning i förhållande till partier

:i regeringsställning.

är däremot dvs. mansjälva partistödet proportionellt, datbundet. Det med ett visst belopp per mandat som

utgår partierna har fått i senaste riksdagsvalet.

Det motionärerna avser är snarare att överföra den konstruktion som gäller för det statliga kanslistödet till det kommunala partistödet. Därmed frångår man den princip som partierna var överens om i 1971 års partistödsutredning.

Orsaken till att partierna kunde enas om att införa 1972, ett grundstöd i kanslistödet, var att man därmed inte behövde rubba på principen om att partistödets storlek bör sta i relation till partiernas styrka.

Utredningen föreslog en knytning av grundstödet till kanslistödet därför att det inte att exakt beräkna gick om kostnaderna för partiernas informations- och opinionsverksamhet verkligen är lika, oavsett storlek. partiernas Utredningen fann att det möter avsevärda svårigheter att på ett objektivt godtagbart sätt få fram några gemensamma grundkostnader för partiernas informations- och opinionsverksamhet.

Trots detta var utredningen medveten om att det kunde finnas en viss grund i argumentet om lika informationskostnader för partierna. Han enades därför om att föreslå att grundstödet skulle utgå som en del av kanslistödet. Det skulle utgå till de som hade fått minst 4 % partier av rösterna i landet i senaste riksdagsvalet.

Det är således kanslistödet och inte som till partistödet viss del består av ett med lika begrundstöd som utgår lopp till samtliga partier som är i riksrepresenterade dagen.

6.2.2 Bakgrunden till det kanslistödet statliga

Det kan i detta sammanhang vara skäl att närmare se vad som låg bakom riksdagens beslut 1965 om att inrätta ett särskilt kanslistöd. Tanken bakom kanslistödet var ursprungligen att det skulle vara ett stöd till riksdagsgrupperna, så att dessa själva skulle kunna anställa sekreterare för att biträda riksdagsgruppernas ledamöter.

Förslaget hade ursprungligen väckts i den då sittande

:;_-.;_,.,

författningsutredningen.11) Den hade inhämtat synpunkter

från riksdagsgrupperna angående riksdagsmännens arbets- -,.:;::-;:-;.,-;_ förhållanden. menade att det enklaste vore

Utredningen :::. att ställa ett anslag till fri disposition till varje

:.. grupp av viss storlek. .›..;,.,. Pörfattningsutredningen stannade dock för att föreslå att varje partigrupp, av sådan storlek att den var representerad i riksdagsutskott, äger rätt att under riksmöte erhålla biträde av en sekreterare som avlönas av statsmedel. Sekreterarna skulle anställas av riksdagens kontor på förslag av vederbörande riksdagsgrupp och enligt de anställningsvillkor som kontoret fastställde.

Pörfattningsutredningen diskuterade även frågan om skrivhjälp till riksdagsledamöterna. Enligt utredningens upp- ., fattning rådde det ingen tvekan om att ledamöterna borde IÖ;;VCETÖ;Äha tillgång till kostnadsfri skrivhjälp. sådan hjälp

g borde därför finnas tillgänglig inom riksdagen och kunna ställas till riksdagsgruppernas förfogande menade utredningen. Man betonade att denna hjälp givetvis inte bör utnyttjas för uppgifter som normalt ankommer på partiernas riksorganisationer.

När frågan om det statliga partistödet behandlades i riksdagen 1965 hänvisades det till att frågan om statsbidrag till partiernas kostnader för gruppkanslier hade beretts av bankoutskottet.12) I utskottets utlåtande refererades bl.a. till författningsutredningens förslag.

Utskottet föreslog att ett särskilt bidrag skulle utgå till varje partigrupp i riksdagen med 3 000 kronor _per J: medle och år, om gruppen var företrädd i regeringen. I FSI-V: annat fall skulle bidrag utgå med 4 500 kronor per medlm och år. Därmed kunde sedan partigrupperna själva anställa

personal.13)

Med hänvisning till bankoutskottets utlåtande, uttalades det i propositionen att kanslistödet bör vara visserligen proportionellt i förhållande till partiernas mandatsiffror. Hed hänsyn till de som

betingelser oppositionsparti-

erna hade att bedriva sitt arbete, det dock rimansågs ligt att partier, som inte har regeringsansvaret, gynnades vid bidragsgivningen i detta speciella sammanhang.

I propositionen därför att kanslistödet skulle föreslogs utgå med 50 8 högre belopp för ett än oppositionsparti för ett parti som_var i Detta blev företrätt regeringen. också riksdagens beslut.

Partistödet och kanslistödet var således från två början skilda företeelser. Med tiden har de emellertid kommit att ses som en helhet, eftersom det inte förekommer någon kontroll av hur medlen används. Detta kan ha bidragit till uppfattningen att det finns ett i det grundstöd statliga partistödet.

Denna uppfattning har sannolikt förstärkta av att riksdagen 1975 beslöt att införa ett nytt partigruppsstöd, samt ett anslag för till

kontorshjälp riksdagsledamöterna.14)

Det fick samma konstruktion som kanslistödet och kan därför snarast ses som en till det komplettering ursprungliga kanslistödet. Fr.o.m. 1982/83 slogs dessa bidrag samman till en gemensam till anslagstitel: Bidrag partigrupper.

Bakgrunden till beslutet om ett nytt partigruppsstöd var att en informationsutredning inom hade föreriksdagen slagit ett sådant. Därigenom skulle det bli för möjligt partigrupperna i riksdagen att bygga ut den verksamhet som är inriktad på att inhämta sakinformation i olika frågor. Bl.a. skulle fler utredare och kunna experter engageras vid partigruppskanslierna.

Hotiveringarna för det nya partigruppsstödet var således likartade de som författningsutredningen anförde i början av 60-talet för att förstärka riksdagsgruppernas kanslier, dvs. det som så småningom blev kanslistödet. Sannolikt komer även detta stöd så småningom att betraktas sn en del av partistödet.

Oavsett utvecklingen av det ursprungliga kanslistödet, från att från början ha varit ett partigruppsstöd till att senare uppfattas som ett allmänt partistöd, måste dock utgångspunkten för den fortsatta diskussionen vara att det statliga kanslistödet, och senare det nya partigruppsstödet, har tillkommit för att ge partigrupperna i riksdagen resurser för att förbättra riksdagsledamöternas arbetsförhållanden.

6.2.3 Förslag om kommunalt partigruppsstöd

Vi föreslår att det, i anslutning till det fortsatta

arbetet med den nya kommunallagen, bör övervägas om det

behövs en generell regel m kommunalt partigruppsstöd,

som täcker de olika former av politiskt biträde till de

förtroendevalda som förekommer, liksom andra former av

stöd till partierna som förekommer vid sidan av det kommunala partistödet.

De olika former av service till partierna, som kommuner och landsting i dag ger, kan på sätt och vis sägas motsvara det statliga kanslistödet och partigruppsstödet. Hotiveringarna för ett grundstöd i det komunala partistödet har under senare år också allt mer kommit att för-

skjutas mot att partierna har likartade grundkostnader för lokaler, möteskostnader, skrivservice etc.15)

Det finns i dag någon form av som biträder

tjänstemän partigrupperna i 49 kommuner och i samtliga

landsting. Under de senaste 20 åren har det också blivit allt vanligare att kommuner och landsting engagerar förtroendevalda på hel- och deltid. 1986 fanns det 782

sammanlagt förtroendevalda på hel- eller deltid i 282 av landets kommuner. I landstingen fanns det 1986 132

sammanlagt förtroendevalda på heltid. Känga av dessa var oppositionsföreträdare eller nämndordförande.

I nästan 2/3 av kommunerna och i så som alla lands-

gott ting får partierna disponera möteslokaler kostnadsfritt. I nära 1/3 av kommunerna och i hälften av

landstingen förekommer det att partierna får hjälp med utskrift och kopiering av partimaterial.

I nästan hälften av kommunerna och i nästan alla landsting får partierna disponera kommunens/landstingets AV-hjälpmedel och annan kontorsutrustning. I många kommuner och får kostnadsfritt informera

landsting partierna i den kommunala till hushållen.

informationstidningen

I samband med remissen av kommunaldemokratiska kommitténs betänkande om politiska sekreterare framförde några remissinstanser önskemäl om att även de övriga former för politiskt biträde sm förekommer, bör utredas och ges en klarare ställning.

I propositionen om politiska sekreterare avvisades denna begäran. som skäl anfördes att kommunerna och landstingen bör ha så stor frihet att den form av

som möjligt välja biträde till de förtroendevalda som är lämpligast med hänsyn till kommunens storlek, arbetsuppgifter och omständigheter i övrigt. Han bör inte ställa upp formella

hinder för kommunerna och landstingen, när det gäller att använda den form för biträde åt de förtroenfavalda som kan passa dem bäst.

Utvärderingen av lagen om politiska sekreteraie har dock visat att lagen inte har skapat det enhetliga system för administrativ assistans åt de förtroendevalda som var avsikten. Det förekommer fortfarande andra lösningar för att skapa administrativa resurser åt de förtrcendevalda.

Av den anledningen föreslår vi att det, i anslutning till det fortsatta arbetet med den nya kommunallagen, bör övervägas om det behövs en generell regel cm kommunalt partigruppsstöd. En sådan regel bör täcka de dika former av politiskt biträde till de förtroendevalda som förekommer i dag i kounerna och landstingen. [en bör även täcka andra former av stöd till partierna son förekommer vid sidan av det kommunala partistödet.

Kommunaldemokratiska kommittén övervägde en sådan regel om administrativ hjälp till de förtroendevalca i samband med att den presenterade förslaget till lag on politiska sekreterare 15). Genom att i lagen formulera detta, borde det enligt kommittén stå klart att denna service också kan ges till förtroendevalda i kommuner som inte ser någon anledning att inrätta särskilda befattningar som politiska sekreterare.

Detta förslag avvisades dock i propositionen. De politiska sekreterare, som är anställda av kommune: och landsting, har enligt föredraganden naturligtvis tillgång till kolmunförvaltningens administrationsapparat. Det ligger därför i sakens natur att de förtroendevalda också har tillgång till denna i den utsträckning det km anses motiverat av deras uppdrag, menade han.

Det ansågs därför inte vara nödvändigt med en särskild

regel om detta. Enligt föredraganden hade kommittén inte heller anfört några omständigheter, som pekade på behovet av att reglera de förtroendevaldas rätt till administrativ hjälp i andra former än genom politiska sekreterare.

6.2.4 Reglernas inplacering i kommunallagen

Vi föreslår att reglerna om kommunalt partistöd och reglerna n kommunalt partigruppsstöd infogas i skilda avsnitt i konunallagen.

Genom att infoga reglerna om partistöd och partigruppsstöd markeras att partigruppsstöd inte ska sammanblandas med det kommunala partistödet. En sådan uppdelning av reglerna, överensstämmer med den uppfattning som kommunaldemokratiska kommittén kom fram till i sitt förslag till lag om politiska sekreterare.

Kommittén diskuterade möjligheten att foga samman lagen om politiska sekreterare med lagen om kommunalt partistöd. En sådan sammanfogning skulle emellertid strida mot deras syn på de politiska sekreterarnas funktion och M ställning i det politiska och administrativa systemet.

;§

När kommunerna anställer särskild personal, med uppgifter av detta slag, är det inte i första hand för att främja partiernas allmänna verksamhet, menade komittén. Det är i stället fråga om att ge kvalificerat biträde, låt vara politiskt, till de förtroendevalda i deras roll som beslutsfattare i komunen.

Kommittén ansåg i stället att kommunernas och landsting-

ens rätt att anställa politiska sekreterare, i avvaktan på den aviserade översynen av kommunallagen, skulle regleras i en särskild för att senare inarbetas i kpm-

lag, munallagen.

Lagen om politiska sekreterare fick således en_ provisorisk karaktär i avvaktan på den kommande kommunallagsöversynen. Kommunaldemokratiska kommitténs ursprungliga avsikt var dock att den så småningom skulle fogas in i kommunallagen.

Den arbetsgrupp inom civildepartementet, som har haft i uppdrag att utforma en ny kommunallag, har i sitt betänkande bl.a. föreslagit att såväl lagen om kommunalt partistöd som lagen om politiska sekreterare fogas in i den nya Arbetsgruppens förslag kommer att

kommuna1lagen.17)

ligga till grund för den parlamentariska kommitté, som har tillsats för att fortsätta arbetet med en ny kom-

muna1lag.13)

Arbetsgruppen föreslår att lagen om kommunalt partistöd förs in i kompetenskapitlet under rubriken Utökade be-

i vissa fall. Med hänsyn till de politiska fogenheter sekreterarnas särskilda ställning anser arbetsgruppen att bestämmelserna om dessa bör placeras i kapitlet De förtroendevalda.

6.2.5 Partigruppsstödets konstruktion

Vi föreslår att det bör övervägas om ett konmunalt par-

tigruppsstöd bör konstrueras på samma sätt son det

statliga stödet.

Det statliga kanslistödet och partigruppsstödet utgår dels i form av ett grundbidrag, dels i form av ett mandatbundet bidrag. Alternativet till en konstruktion av ett kommunalt partigruppsstöd, liknande den som gäller för det statliga kanslistödet, skulle vara att det fördelas med hänsyn till de olika partiernas styrka i fullmäktige, dvs. enligt den princip som i dag tillämpas för det kommunala partistödet.

Vi förordar inte en regel om att partigruppsstödet ska fördelas utifrån de olika partiernas styrka. En sådan regel skulle kunna försvåra de ofta komplicerade förhandlingar- om fördelningen av olika poster som ofta följer efter ett val.

Inte sällan leder dessa överläggningar till överenskommelser, som alla parter är överens om, men som kan vara svåra att objektivt värdera. En sådan överenskommelse skulle kunna bli svår att relatera till en bestämmelse om proportionell fördelning.

Om partigruppsstödet inte behöver utgå efter proportionella grunder, innebär det att stödet kan utgå som ett grundstöd och ett mandatbundet stöd. Det kan få till följd att en del kommuner/landsting väljer att minska det mandatbundna partistödet och i stället stödjer partierna via partigruppsstödet.

Vi vill dock påpeka att avsikten med det komunala partigruppsstödet är att det ska förbättra de förtroendevalda: arbetsförhållanden. Det ska inte ersätta det mandatbundna partistödet, utan ska ses som ett komplement.

6.2.6 Särskilda spärregler mot småpartier

Vi föreslår att det bör övervägas on samtliga partier, som är representerade i fullmäktige/landstinget, ska ha rätt till partigruppsstöd.

Vi har tidigare anfört att vi inte anser det påkallat med särskilda spärregler i det kommunala valsystemet. När det gäller bidragssystemet anser vi att detta bör konstrueras så att-det inte i alltför stor utsträckning stimulerar en framväxt av småpartier. Villkoret för att få partistöd ska vara att partiet är representerat i fullmäktigellandstinget. Detta bör även gälla för partigruppsstöd.

6.3 xoununalt partistöd ned utjänningsregler

6.3.1 Effekter på partistödet vid en valförlust

För ett parti som går kraftigt tillbaka i ett val finns det i dag inte något skyddsnät i det kommunala partistödet. Ett minskat antal mandat ger omedelbar effekt på partistödets storlek för partierna.

Demokratiberedningen redovisade i sin rapport om det kommunala partistödet ett exempel från landstingsvalet 1982 vilka inkomstförändringar som sker för partier som förlorar mandat i ett eller flera landsting och vad som händer i partiorganisationerna efter ett sådant val.19)

Folkpartiet förlorade flest mandat i landstingen genom 1982 års minskade röstunderlag. Partiet tappade totalt 100 mandat i landets landsting. Centerpartiet förlorade

41 mandat och hade efter valet 1982 totalt 305 platser i landstingen. vpk slutligen, minskade med 7 mandat till 79 mandat i de nya landstingen efter valet.

Fördelningen av stödet från landstingen mellan partierna åren 1982 och 1983 visar att centerpartiet, som visserligen förlorade 41 mandat, fick exakt lika stort belopp båda åren, 11,2 milj. kr. (löpande penningvärde). Detta berodde på att höjningarna av LPS för 1983 utjämnade och täckte mandatförlusterna.

Detta gällde även Vpk, som fick 3,3 3,4

milj. respektive milj. kr. (löpande penningvärde) år 1982 respektive 1983. Folkpartiets mandatförluster var dock så stora att höjningarna av LPS-mandaten inte motsvarade bortfallet. Partiet erhöll 6,2 milj. kr. 1982 och året 4,5

därpå milj. kr. i partistöd från landstingen, dvs. en minskning med 1,7 milj. kr.

Stockholms läns landsting tillämpade under 1983 en form av avtrappat LPS. Partierna erhöll då partistöd baserat på medeltalen av mandaten för 1979 och 1982. Det innebar en viss dämpning av den ekonomiska förlust för folkpartiet som blev följden av i valet till

mandatminskning landstinget 1982.

Folkpartiet halverades då i Stockholms läns landsting, från 18 till 9 platser. Partiet erhöll med den

nya regeln således 13,5 mandat som partistödsgrundande för 1983. För 1984 tillämpades åter den traditionella beräkningen med 1982 års mandatsiffror.

6.3.2 Förslag om utjämningsregler i det kommunala parti-

stödet_

Vi föreslår att det kommunala partistödet även fortsättningsvis ska vara helt igenom nandatbundet och utgå med ett visst belopp per manat. Vi föreslår dock vissa utjäningsregler för partier som förlorar mandat i ett val.

En grundläggande princip för partistöden är att de beräknas utifrån partiernas styrka. Denna princip är viktig, eftersom den offentliga finansieringen annars skulle kunna utvecklas till ett gigantiskt pensionssystem”. Partier skulle, trots kontinuerliga valförluster, kunna överleva under lång tid.

Vi är dock medvetna om att ett parti som går kraftigt tillbaka i ett val kan drabbas av stora ekonomiska svårigheter. Det är i dag vanligt att partier har hel- eller deltidsanställda sekreterare med politiska arbetsuppgifter. Vid en kraftig valförlust kan ett parti dlrför bli tvunget att snabbt avskeda anställd personal. Även kostnader för lokaler är ofta en betydande fast utgift för partierna; Hyreskontrakt löper oftast på mer än ett år.

Förslag har väckts om att regler, som liknar de som gäller för det statliga partistödet, bör införas i det komunala partistödet. På detta sätt skulle de beskrivna nackdelarna kunna minskas avsevärt.2°)

I det statliga partistödet finns det sedan 1972 ett mandatbidrag som bestäms med hänsyn till de två närmast

föregående valen. Det innebär en successiv anpassning till valutslagen och en utjämning i tiden, vare sig det gäller valförluster eller valframgångar.

Det statliga partistödet beräknas under det första året efter valet utifrån 1/6 av det antal mandat partiet fick i senaste valet plus 5/6 av antalet mandat i det näst senaste valet.

Andra året efter valet beräknas det utgående partistödet utifrån 1/2 gånger antalet mandat i senaste val, plus 1/2 gånger antalet mandat i näst senaste val. Tredje året beräknas det utgående partistödet utifrån 5/6 gånger antalet mandat i senaste val plus 1/6 gånger antalet mandat i näst senaste val.

1971 års partistödsutredning påpekade att i och för

sig skulle liknande utjämningsregler kunna införas även i det kommunala partistödet. Han föreslog dock inte något sådant.

Utredningen ansåg att varje enskild kommuns bidrag för sig i flertalet fall inte hade någon avgörande betydelse för respektive partis ekonomi. Eftersom en utjämning av partiernas ekonomi borde kunna uppnås genom utjämningsreglerna i det statliga stödet, ansåg utredningen att det inte fanns tillräckligt vägande skäl för att

komplicera det kmmunala partistödet med om utjämning.

regler

Vår bedömning är dock att partierna i dag, jämfört med början av 70-talet, har blivit allt mer beroende av det kmmunala partistödet för sin ekonomi. De regionala

partiorganisationerna får i genomsnitt 40-70 8 av sina totala inkomster från det kommunala partistödet. För vissa lokala partiorganisationer täcks verksanhetskostnaderna under nellanvalsår till 90 t eller ner av det kommunala partistödet. Vi anser därför att det är rimligt att det

finns ett ekonomiskt skyddsnät i det komunala partistödet för de partier som går kraftigt tillbaka i ett val.

Vi föreslår därför att reglerna on konunalt partistöd hör kompletteras ned att parti, son förlorar mandat i det senaste valet, vid beräkning av det konnnnala partistödet får tillgodoräkna sig det antal mandat partiet hade vid närmast föreglende val under första året efter valet. Beloppet per mandat ska utgå i enlighet ned vad fullnlktie/landstinget beslutar för det kunnande året.

6.3.3 Ekonomiska konsekvenser av utjämningsregler

För att illustrera vad som skulle ha hänt om de föreslagna reglerna hade tillämpats efter 1985 års val, redovisas i tabell 13 en jämförelse som omfattar 14 kommuner, dvs. 5 8 av landets 284 komuner. Utfallet för de utvalda kommunerna redovisas i bilaga 8. Utgångspunkten för jämförelsen är skillnaden i kommunalt partistöd som utgick i dessa kommuner efter 1982 och 1985 års val.

Alt. 1 är det nuvarande partistödet utan utjämningsregler.

Alt. 2 är det alternativ som vi föreslår. Det innebär att ett parti, som förlorade mandat i det senaste valet, får tillgodoräkna sig antalet mandat ifrån föregående val under det första Året efter valet. andra âret slår mellertid nandattalet från det senaste valet igenom fullt ut. Beloppet per mandat är det som gäller för den nya nandatperioden.

Alt. 3 är det alternativ som finns i det statliga partistödet. Första året efter valet utgår 1/6 av antalet mandat i senaste valet och 5/6 av antalet mandat i föregående val. Andra året utgår 3/6 av antalet mandat i senaste valet och 3/6 av antalet mandat i val. föregående Tredje året utgår 5/6 av antalet mandat i senaste valet och 1/6 av antalet uandat i val. föregående

Detta innebär en successiv en avtrappning, respektive upptrappning, av partistödet vid såväl en valförlust som vid en valfrangång. I detta har dock endast samanhang utfallet för det första året beräknats.

Jånförolse 1 14 ko_uner nollan effekterna på partistödet vid valförlust ned det nuvarande partistöderult. 1) och alternativa uodeller ned utjånningsregler (alt 2. och 3)

JJ; o_ ll Q gg Kds gg § m): Q; guma

1 273128 -44068 655140 56952 78850 691478 66180 10960 1786620

2 376694 238304 655140 56952 78850 873944 17380 24060 2441924

3 45521 -7344 109189 9491 11908 115246 12133 -808 294236

Summan för alt. 1 visar den av kostnaverkliga ökningen den för XPS mellan 1982 och 1985 års val i de 14 komnnerna. Ökningen var ca 1,78 kr. milj.

Summan för alt. 2 visar vad kostnaden skulle ha blivit om den modell som vi föreslår skulle ha i de 14 tillämpats knmunerna efter 1985 års val. En kmpensation för nan-

datförlusterna skulle ha inneburit en ökning av kostnaderna med ca 65 5000 kronor till 2,4 milj. kr., dvs. en kostnadsökning med 36 8.

Summan för alt. 3 visar vad kostnadsökningen skulle ha blivit under det första året efter valet i de 14 kommunerna, om ett alternativ liknande det som finns vid riks-

hade tillämpats. Kostnaden skulle ha blivit ca dagsvalet 300 000 kronor Det är ca 1,5 milj. kr. lägre än vad som blev fallet i verkligheten.

om det alternativ som vi föreslår (alt. 2) hade tillämpats efter 1985 års val, skulle centern, moderaterna och socialdemokraterna ha gynnats medan Vpk skulle ha missgynnats.

Om däremot liknande regler som för det statliga partistödet (alt. 3) hade tillämpats efter 1985 års val, skulle samtliga partier utom centern ha missgynnats det första âret, jämfört med det nuvarande alternativet (alt. 1).

Hed reservation för bristande i ur-

representativitet valet, kan vissa slutsatser dras om de ekonomiska konsekvenserna för samtliga kommuner i landet. Beloppen får inte tas alltför bokstavligt. Det visar emellertid ändå något om storleksordningen.

Den totala av kommunernas kostnader för parti-

ökningen stödet mellan 1982 och 1985 års val var ca 30 milj. kr. Kostnaden för att kompensera mandatförlusterna efter 1985 ars val enligt alt. 2, dvs. det alternativ som vi föreslår, kan beräknas till ca 10 milj. kr. (36 8). Den totala ökningen av RPS mellan 1982 och 1985 års val skulle således ha blivit ca kr. om det alternativ som

40 milj. vi föreslår hade tillämpats.

n

När det gäller alt. 3 skulle det, med de reservationer som kan göras, ha blivit en ökning med 5 kr. det milj. första året, i stället för 30 milj. kr. som blev den

verkliga ökningen. _J f n 6.4 sammanfattning av utredningens och överväganden förslag

Enligt var bedömning bör det kommunala ses partistödet som ett allmänt samhälleligt stöd för att stärka de politiska partiernas ställning i och däriopinionsbildningen genom att stärka den kommunala demokratin. Det kan inte enbart ses so ett till informationsbidrag partierna.

Konstruktionen av det kommunala partistödet har sannolikt bidragit till att det i Sverige finns förhållandevis få lokala partier och att antalet sedan av 70-talet början har varit ganska konstant. Vår är att det skulle hypotes ha funnits fler lokala om en viss del av partier partistödet hade utgått i form av ett grundstöd.

Även om det kan finnas skäl att ett införande av överväga spärregler vid val till anser vi att kommunfullmäktige, det f.n. inte är påkallat med sådana regler.

När det gäller bidragssystemet anser vi att detta bör konstrueras så att det inte stimulerar en framväxt av småpartier. Villkoret för att få partistöd ska enligt var mening som hittills vara att partiet är representerat i fullmäktige/landstinget. Det saknas därför skäl till att införa särskilda avtrappningsregler i i landstingen och kommuner med valkretsindelning enligt den modell som finns vid riksdagsvalet.

Vi anser att den parallell som görs mellan i grundstödet det statliga partistödet och on ett i förslagen grundstöd

det kommunala partistödet är missvisande. Det är kanslistödsdelen och inte partistödsdelen i det statliga stödet som till viss del består av ett grundstöd och som utgår med lika belopp till samtliga partier som är representerade i riksdagen. Själva partistödet är däremot proportionellt, dvs. mandatbundet.

Utgångspunkten för den fortsatta diskussionen måste enligt vår uppfattning dock vara att kanslistödet, och senare det nya partigruppsstödet, har tillkommit för att ge partigrupperna i riksdagen resurser för att förbättra riksdagsledamöternas arbetsförhållanden.

vi föreslår att det i anslutning till det fortsatta arbetet med den nya kommunallagen bör övervägas om det behövs en generell regel om kommunalt partigruppsstöd som täcker de olika former av politiskt biträde till de förtroendevalda som förekommer, liksom andra former av stöd w

till partierna som förekommer vid sidan av det kommunala partistödet.

n\*/W1«›NA

Vi föreslår att reglerna om kommunalt partistöd och reglerna om kommunalt partigruppsstöd infogas i skilda av-

vvnøda-.x-ø.

snitt i den nya kommunallagen.

Vi föreslår att det bör övervägas om ett kommunalt partigruppsstöd bör konstrueras på samma sätt som det statliga stödet. Vi förordar dock inte en fördelningsprincip när det gäller partigruppsstödet som motsvarar den som gäller det kommunala partistödet.

Vi föreslår att det bör övervägas om samtliga partier, som är representerade i fullmäktige/landstinget, i så fall ska ha rätt till ett

partigruppsstöd.

Vi föreslår att reglerna om det kommunala partistödet även fortsättningsvis ska vara helt igenom nandatbundet

och utgå ned ett visat belopp per mandat. Vi föreslår dock vissa utjänningsregler för partier som förlorar nandat i ett val.

Vi föreslår att reglerna om kommunalt partistöd kompletteras ned att parti, som förlorat mandat l det senaste valet, vid beräkning av det kommunala partistödet, får tillgodoräkna sig det antal mandat som partiet hade vid närmast föregående val under första året efter valet. Beloppet per mandat aka utgå i enlighet med vad fullnäktié ge/landstinget beslutar för det konnande året.

noter

lm 1969:36 Motion 1983/84:1408, Strindberg (n) Ds C 1985:8 Det koáunala partlstöder, s. 98 G. Gidlund tendenser i. svensk partiflnansierlng SOS, Allmänna valen 1985, del 2, tab. 2:5 lotion 1971:549, Strindberg, Bnmdln (n) lotion 1987/88:K606, Svensson (c) Ds Kn 1975:2, Snåpartier 1 den komunala OQOMODNHdemokratin, s. 15-18

Prop. 1975:101, KU 1975:19 10 Motion 1983/8421408, Strindberg (n) 11 S00 1963:19, del 3, s. 212 12 ?rop 1965:174, s. 7-9 13 Bankoutsk. utlåtande. 1965:54, s. 7-9 14 KU 1975/7605-36 15 lotion 1986/87:K807, uasselströn-Iyvall (fp) 16 Ds Kn 1982:7, Politiska sekreterare, s. 97 17 Da 1988:52 Ny lag o- ko_uner och landsting 18 Dir. 1988:50 Ny konnunallag Ds C 1985:8, Det ko_unala partlstödet, s. 87-88

Bilaga 1

Kommittédirektiv

Ersättning för förlorad arbetsförtjänst åt kommunalt förtroendevalda, utformning av det kommunala partistödet, politikerrollen

Dir. 1988:5

Beslut vid regeringssammanträde 1988-02-25.

Chefen för civildepartementet, statsrådet

Holmberg. anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en utredare tillkallas för att lämna förslag till hur de kommunalt förtroendevalda skall ersättas för förlorad arbetsförtjänst.

Utredaren bör vidare få i uppdrag att utreda frågan hur det kommunala partistödet skall utformas. Utredaren bör också överväga stödet till de politiska

ungdomsorganisationerna samt stödet till de politiska kvinnoorganisationerna.

Utredaren bör slutligen analysera politikerrollen, dvs. de förtroendevalda: situation i kommuner och

landsting. Analysen skall ligga till grund för åtgärder i syfte att stärka och förbättra de förtroendevaldas

arbetsmöjligheter.

Ersättning för förlorad arbetsförtjänst

för förlorad arbetaförtjänst har Frågan om ersättning behandlats i 1982/83:97 om de förtidigare proposition troendevaldas arbetsförutsättningar i kommuner och (KU rskr. 338). De kompletterande ersättlandsting 28, om möjlighet att ge kompensation för förloningsregler rad som därvid infördes i kommunallagen arbetsförtjänst ändrad senast 1987:1337), syftade dels till (1977:179, att de ekonomiska villkoren för olika samjämställa dels till att öka möjligheterna att rekryhällsgrupper, tera förtroendevalda frän den privata arbetsmarknaden.

Det är de enskilda kommunerna och landstingen som beslutar om och vilket sätt ersättning skall utgå. Enligt på från Svenska kommunförbundet hade 107 kommuner uppgift föreskrifter om ersättning för förlorad arbetsantagit i 1986. Andra undersökningar visar förtjänst juli emellertid att endast 10 t av kommunerna har beslutat om för förlorad arbetsförtjänst. Hälften av dem ersättning som har behandlat frågan har i stället valt att höja

arvodena till de förtroendevalda.

Resultatet av den ordning som tillämpas är enligt min mening inte tillfredsställande. En viktig förutsättning för de förtroendevaldas möjligheter att fullgöra sitt är den ekonomiska ersättningen. Ett politiska uppdrag sammanträde på arbetstid innebär ofta att förpolitiskt troendevalda helt går miste om inkomsten under den tid som de är frånvarande från arbetet.

Utredaren bör kartlägga vilka regler som tillämpas i kommuner och landsting när gäller ersättning till de

det

kommunalt förtroendevalda.

Utredaren bör därefter lämna förslag till hur ett system kan konstrueras där ersättningen täcker förlorad arbetsförtjänst. Utredaren bör_ocksä redovisa vilka kostnader ett sådant förslag medför.

Utredaren bör även klargöra semesterreglernas tillämpning på kommunala förtroendeuppdrag. Utredaren bör i det sammanhanget överväga och föreslå de ändringar i lagstiftningen som behövs för att ledighet för kommunalt uppdrag skall kunna bli semesterlönegrundande frånvaro enligt semesterlagen (1977:480, ändrad senast 1987:293).

slutligen bör utredaren belysa och komma med vad förslag gäller de förtroendevaldas försäkringsskydd.

Det kommunala partistödet

Det kommunala partistödet tillkom för att stimulera partiernas verksamhet. Det regleras i lagen (1969:596) om komunalt partistöd. Under senare år har det utvecklats ett antal andra bidragsformer till vid sidan partierna av det mandatbundna kommunala partistödet.

Det rör sig främst om utbildningsbidrag, som kan betalas ut med stöd av vad som till förtroensägs om ersättning devalda i kommunallagen. I några kommuner förekommer lokalbidrag samt stöd till information och administration. En del kommuner och landsting ger förutom allmänt stöd till föreningslivet även särskilt stöd till de politiska ungdomsorganisationerna för information bland ungdomar.

Under senare är har motionsförslag om ändringar i reglerna för det kommunala partistödet varit en återkommande fräga i riksdagen. Frågan om det kommunala partistö-

det har också behandlats av 1983 års demokratiberedning och redovisats i dess betänkanden (SOU 1985:28) Aktivt folkstyre i kommuner och landsting och (Ds C 1985:8) Det kommunala partistödet.

Utredaren bör redovisa och bedöma konsekvenserna av olika sätt att konstruera det kommunala partistödet.I sammanhanget bör utredaren redovisa förekomsten av andra bidragsformer vid sidan av det mandatbundna partistödet.

Utredaren bör även belysa vilka ekonomiska och eventuella andra konsekvenser som de olika bidragsmodellerna får.

Dessutom bör utredaren överväga om stödet till de politiska ungdomsorganisationerna behöver få ett klarare lagstöd. Även formerna för stödet till de politiska kvinnoorganisationerna bör omfattas av en sådan översyn.

Partistödet bör enligt min mening inte utstråckas till det kyrkokommunala omrâdet. De förtroendevaldas arbete i församlingar, pastorat och samfälligheter har nämligen en delvis annan karaktär än i kommuner och landsting. Det finns, utöver de grupperingar som står på politisk grund, ett flertal olika grupperingar, som inte sällan har en snäv lokal förankring eller har en mera begränsad varaktighet.

Det material som tas fram bör kunna ligga till grund för . överläggningar mellan partierna i riksdagen om parti-

å

L stödsfrågan.

Politikerrollen

De förtroendevalda år folkets ombud i olika politiska samhållsorgan. Genom de förtroendevalda skall medborgar-

nas behov och önskemål omsättas i praktisk verksamhet. De förtroendevalda har också ansvaret för beredning, beslut och uppföljning.

De kommunala förtroendeuppdragen kräver alltmer tid för

sammanträden och förberedelser. Många förtroendevalda har därför gjort erfarenheten att det är svårt att pä ett tillfredsställande sätt kombinera det ordinarie

yrkesarbetet, familj och fritid med kommunala uppdrag. Detta gäller speciellt kvinnorna.

Många tvekar därför att ta på sig kommunala förtroendeuppdrag. Ett antal förtroendevalda lämnar också sina uppdrag under pågående mandatperiod. Medborgarnas intresse att ta på sig har min förtroendeuppdrag enligt mening i hög grad att göra med vilka de förmöjligheter troendevalda har att fullgöra sina ett sätt uppgifter pä som är meningsfullt.

Den traditionella styrningen av innebär förvaltningarna att de förtroendevalda i alltför stor utsträckning tvingas ta ställning i detaljfrägor. En modernare ledning och styrning där större tas till de förtrohänsyn endevaldas förutsättningar att sin roll i beslutsfylla processen skulle enligt min mening underlätta de förtroendevaldas arbetssituation.

Det är därför väsentligt att det skapas goda möjligheter för de förtroendevalda att fullgöra sin som uppgift ombud för medborgarna. Den politiska viljan mäste få ett bättre genomslag i förvaltningarna. Det behövs enligt min mening därför en klarare mellan fördelning vad som är förvaltningsuppgifter och vad som är politiska uppgifter.

Utredaren bör belysa vad som kan för att förbättra göras de förtroendevaldas att leda och möjligheter styra verksamheterna.

Utredaren bör också ingående analysera orsakerna till varför många tvekar att ta på sig kommunala förtroendeuppdrag och varför förtroendevalda lämnar sina förtroendeuppdrag under pågående mandatperiod.

Arbetets bedrivande

Utredaren bör presentera förslagen om ersättning till de förtroendevalda och underlaget i fråga om partistöd senast den 1 september 1988. Utredaren bör presentera förslagen som helhet, senast den 31 oktober 1989.

Utredningsarbetet bör ske i kontakt med stat-kommunberedningen (C 1983:02). Utredaren har att beakta vad som sägs i Dir. 1984:5 angående utredningsförslagens inriktning.

Hemställan

Hed hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för civildepartementet

att tillkalla en särskild utredare - som skall omfattas av (1976:119) - för att utreda

kommittéförordningen ersättningen till de kommunalt förtroendevalda, utformningen av det kommunala partistödet samt politikerrollen

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta trettonde huvudtitelns utredningsanslag.

Beslut

4 Regeringen ansluter sig till föredragandens övervlganden och bifaller hans hemställan.

(civildepartementet)

- 93 2 Bilaga

SVENSK FÖRFATTNINGSSAMLING

1969 - Nr 596 och 597

given Stockholm:slott den 88 november1969. Vi GUSTAF ADOLF, med Guds nade. Sveriges. Göte: och Vendea Konung. göra veterligt: att Vi. med riksdngenl, funnitgott förordna som följer. Kommun får lämna ekonomiskt bidrag till politiskt parti. som under den tid beslut om bidrag avser är representerat i kommunens fultmiktige. Beslutet . .:- skall innehålla att bidrag utgår till varje sådant parti med samma belopp för kvarje plats som partiet under nämnda tid har i fullmäktige. Vad som sagts nu äger motsvarande tillämpning pl landstingskommun och landsting.

9:T,'3.“-?57I›“'.

Denna lag träder i kraft dagen efter den. u lagen enligt där! meddelad uppgift utkommit från trycket l Svensk författningssamling. Det alla som vederbör hava sig hörsamligen att efterritta. Till yttermera visso hava Vi detta med egen hand underakrivit och med van Kungl. sigill bekrifta låtit. Stockholms slott den 28 november 1069. GUSTAF ADOLF

XWF-Zmáüwäâä

a. a.) svan-rn Luunamr (Civildepartementet)

Pulp.1060:lü. KU 36.Ilkr 858.

E733C$›(S?T*«F*E*QEWFÄ'Q.eur-a

...-L-

WFFWWVKK?

Bilaga 3

sr-*s 1972:625 Lag Utkom från trycket om statligt stöd till politiska partier; den 12 dec. 1972 givenStockholm slott den8 december1972.

Vi GUSTAFADOLF, med Guds nade. Sveriges, Göte: och Vendes Konung, göra veterligt: att Vi,med riksdagenl,funnit gott förordna somföljer.

Inledandebeslämmelse l Q Till politiskt parti som deltagit i val till riksdagenutgår statligt stödenligt dennalag. Stödfonnernaär partistödoch kanslistöd.

Parlirlöd 2 i

Partistöd utgår som mandntbidrag. Varje rnandathidragutgör 85000kronor.

3 i Antalet mandathidragsom varje parti erhåller bestämmaÅrligen med hänsyntill utgingen i de två närmastföregåendeordinarie valen, om ej annatföljer av 4 5.

Füualntmüucknudnnmawmfükrdnrmdmukvüün riksdagenerhåller varje parti aa många mandatbidragsom motsvarar en sjittedel gångerantalet vunna mandat i det aenastevalet plus fem sjättedelar gånger antalet vunna mandat i närmast föreglende val. Andra året erhåller partiet så manga rnandatbidrag som motsvarar halva antaletmandati det senastevalet plushalva antaletmandati närmastföreglendeval. Tredje Åreterhållerpartiet al mångamandatbidrag sommotsvararfem sjittedelar gångerantaletmandat i det senastevalet plus en sjattedelgångerantaletmandati nirrnast föregåendeval.

Har parti i nagotav valenej blivit företritt i riksdagen,räknasbeträffandesldant val i ställetför mandatantalethelationdel: procentenheter röster över 2,5 procent som partiet erhållit i valet i hela landet. Har parti i nlgot av valen blivit företritt i riksdagenmen ej fått 4 procent av rösterna i hela landet. räknas hetriffande sådant val dela antalet mandat, dels antalet hela tiondel: procentenheterröster över 2,5 procent. Om det sammanlagdaantaletmandatoch tiondel: procentenheter

er över 2,5 procent överstigerfjorton. räknasdock ej överskjutande tal.

4 5 Harnyvaligtrumefternlgotavdeordinarievalsomavseai3§ första stycket,räknassom antal mandatvid tillämpningenav 3 5 andra stycketmedeltaletav antaletmandatrom erhållitsvid det ordinarie valet och vid därefter förekommandenyval. Vad somsagtsnu om antal mandat gäller vid tillämpningenav 3 9 tredje stycket antalet hela tiondel: procentenheterröster.

Kansllstöd 5 j Kanalistödutgiraomgrundatödochtilligpatöd.

65 Partiaomvidvaltillrikrdagenfattminat4procentavrñsternai helalandeterhlllerförvarjekalenderlrförvüketvaletgalleretthelt grundatödHeltgrundstödutgör 1,5

1lPartiaomblivitföretrittiriksdagenmenejfatt4procentavrösternaihehhndeterhlllerförvarjekalenderárförvilketvaletgalleraå mhgafjortondelaravettheltgrundstödaommotsvararantaletvmna mandat.

Prov.1972:126.KU 197255rskr

l I Parti somavsesi 6 eller 7 i erhlller utövergrundstödettilllggs» stödför varje kalenderårför vilket valet gällermed 3500 kronor för varje vunnetmandat.om partiet lr företrltt i regeringen.och annars med5 250kronorför varjevunnetmandat.

9 i Har parti vid val till riksdagenm: minst4 procentav rösternai helalandetoch erhlller partieten lägreproeentandelin fyra vid närmastföljandeval, utgåravtrappatgrundstödför de tre därpåföljande kalenderaren.första året med75 procentav ett helt grundstöd.andra Åretmed50 procentav ett helt gmndstödoch tredjeÅretmed25 procentav ett bell grundstöd.Är 6 eller7 i tillämplig.gällerdocki stället bestämmelsernadär.om de:kun: medföraett högregrundstöd.

10 5 Har parti vid nyvalfltt minst4 procentav rösternai helalandet och uppnåddepartiet en lägreprocentandelin fyra vid nirmast föregåendeval. ulglr en tolftedelav ett helt grundstödför varje lsel mLnadsomaterstlrav nyvalslretfran ochmeddendagdl dennyvalda riksdagensammanträderförstaglngen.

ll j Parti kanunderett kalenderlrej Il högrebeloppi gntndstödin sommotsvararheltgrundstöd.

Gemensammabestämmelser 12 5 Stödsomavsesi dennalag utgårper kalenderår.Förhlllandena vid utbetalningstillüiletbestämmerstödet:storlek.om ej annatanges ilagen.

Om det vid uträkningför bestämmandeav stöd uppkommerbrutet tal. akersedvanligavrundningtill helttal.

13 5 Fragaom stödenligtdennalag prövasav partibidragsnimnden. NämndenbestLrav ordförandeoch tva andraledamöter.Ledamöterna. somskall innehaeller ha innehaftordinarietjänst somdomare.utses av riksglldsfuiimilttigeför sexår.

som partibidragsnimndensbeslutgällerden meningvarornflertalet ledamöterförenarsigeller. vid lika röstetal.ordförandensmening.Mot nämndensbeslutflr talanickeföraa

14 i Ansökanom stödenligtdennalag göresskriftligenvarje lr hos riksgildskontoret.Ansökanbör görasföre utgångenav januari.

Partistödoch ltanslistödbetalasslvitt möjligt ut samtidigtoch med helasinabelopp.Utbetalningengöresav riksgildskontoretinomen mlnadefterdet att ansökangjorts.Utbetalningenskertill respektivepartis riksorganisation.PI begäranav parti kan dock kanslistödeteller del däravbetalastill riltsdagsgruppenskansli.

Dennalag träderi kraft dagenefter den.dl lagenenligtdär! med» deladuppgiftutkommitfrin trycketi Svenskförfattninpsamling.

Bestlmmelsernai 9 § tillämpasförst fran och medIr 1974.1 övrigt tilllmpas lagenför tid frln och medden l juli 1972.För vart och ett av Åren1972och 1973gällerdocki ställetför 3 och4 ü att varjeparti erhållers! mlnga mandatbidragsommotsvarardet antal mandatsom vunnitsi 1970Arsval till riksdagen.

Oversltjutandepartistödoch grundstödisorntill följd av lagenskall utgå för andra halvlret 1972betalasut efter ansökanhos riltsgllds- ^ kontoret.Ansökanbörgörasföre utglngenavår 1972.

Det alla somvederbörhavasigltörsamligenatt efterritta. fill ytterrnen vissahavaVi detta med egenhandunderskrivitoch medVitt

avaåuef

kungl.sigill bekräftalatit. Stockholmsslottden8 december1912.

GUSTAF ADOLF cuu_ upgoM

.nx::-1.I7-'ø.-e1.“-Ã7Ãx:3W

(L s.) (Justitiedepartementet)

Wläfåüiñ

Bilaga 4

SFS 1983:565 Lag Utkomlrintrycket om politiska sekreterare i kommuner och denZljtlni I!! landstlngskommttner;

utfärdadden9juni lotta. s

snugi riksdagensbeslutiföreskrivsföljande. I 5 Kommuneriir anstillasarskilda tjänsteman.politiska sekreterare, med uppgåttatt lämna politiskt bår” al ledatnöte och suppleanteri L * Detsammagallerlandstingskomrnunervad avserbiträdeÅt ledamöteroch suppleantei landstinget.lörvaltningsutskottetsamtlandstingskommunernasandranämnderochberedningar.

2 Q Lagen(1982:80)omanställningsskyddgällerintedensomlr anställd sompolitisk sekreterareenligtdennalag. Politiskasekreterarelir inte anställasför lirare tid in till utgångenav du lr. då vali helariket till ltoutmunfttllutiktigeochlandstingetnästagin skallförrättas.

J| Sådanabesvirsnatnnder som sigs i I kap. J! kommunallagen 0977:l79) lir inte provafrågoromtillsittning avpolitiskasekreterare.

4 | En politisk sekreteraresomanställsenligtdennalagharrätt till den ledighetfrånannananställningsombehövsför tjänstgöringensompolitisk sekreterare.

Dennalagttideri kraft den ljuli l983. 2! tillämpasendastpådensomanställssompolitisksekreteraresedan lagenhar trätt i kran.

Påregeringensvägnar

OLOFPALME

BO HOLMBERG (Civildeparternenlet)

Won.mms: m. KU 2a.nu m.

Bilaga 5

KOMMUNALT PARTISTÖD (KPS) FÖRDELAT PÅ KOMMUN OCH PARTI DEN 1 JULI 1986 m? 0377757 111905111 S FR EF F? TUIALT 11410411111

175000 50000 175000 575000 125000 50000 ,som 525000 25m

Yi) “M00 100000 100000 140000 20000 20000 1900000 20000

“M00 °°°° Mllñ 322000 2% .50 521:. .§88 m4 23000 Iälñ 414000 59000 104000 552000 92000 92000 00039303%

551000 11000 1410111511001 99000 55000 55000 330000

1195020 19520 1111110111115 274500 175500 155950 500500 325500 10500 1111110511110 52500 21 31500 150000 52500 33385

5500 259500 5500 5191001115 55000 27500 50500 110000 11000 192500 5500 2=

22000 27500 22000 99000 5500 5500 11000 1111101511 1

4500 500 3000 1500 51500 1500

12000 357500 5500

529.8839000 39000 100500 25000 5500 5500

mamma

21000 0720 2100 75300 2100 13000 21000 5720 249990 5102 45910 55122 35714 05734 5102

01100 17500 0500 431200 0500 00000 95000 44000 157200 2600 25000 10200 10200 31200 2500 10400

1001300 23300 333::

105400 233000 052100 45500 105400

22500 05000 2500

snusa:

00100 70400 40050 170500 0010 00240 10020 0010 400000 0010 0-D

15400 20240 5100 20040 1720 5100 5100 1720 04200 1720

än 54270200 210000 10204 12150 12150 00400 455050 0070 a-n-øF98

105000 00000 255000 00000. 705000 15000

42510 20100 10050 42510 0010 0270 0540 147150 0270 ä: 700 21000 125050 5450 5450 50 0450 332

-k

:ma: 35820 :RSWS nä:

11.10 22500 10000 30000 5000 2500 02500 1:441. 5 19525 19525 15355 55507 3271 114405 11 1115 111040 111040 97050 9500 41940 13900 27950 27950 712900 1144155140 02700 57090 41350 155400 15540 0270 15540 15540

Säioä

mnm1u

01150110 415400 242900 301700 415400 59400 2255500 3 nmumuu

23828 Sääzäü

mm åm-c-_rs os!

S 4% W! ragg 1010.7 1111101411111 0220050554011

W m* »m m» m» 2»

Ar-v-w-nfø-wv-øvxw;

24000 75000 15000 00000 mm m 1110111111 110500 130000 00000 505000 153100 03200 .§59 2% å;

“°°°

0.11* w m ?ü 1% :§0 5000 15000 22%

011511 12000 10000 12000 42000 3000 3000 3000 00000 a :mm 31500 50500 35000 500 0000 4500 4500 mm 45m n

W W m» »w m» 2-

0.104150 15000 30000 10000 57500 2500 7500 122500 zoo 15 immun

141420 100550 117050 555500 70710 23570 47140

few-1111000054511

31200 70000 15000 104000 5200 52110 27

:kan 45500 00400 22000 212000 22000 ^ 372400 7500 42

1111115041111 30000 40000 15000 140000 10000 10000 245000 5000 10

10101101 101500 7250

.wm-,gñ-.sgø35% 23053 1505001:053: 1405306 355250 m å:

:_-,

00000 24000 224000 24000 0000 302000 0000 23

mossa 27000 54000 22500 04500 0000 4500 0000 220500 4500 23

0575251100 215000 215000 150000 12000 30000 1350000 24

,åçhgugç-n

031mm 10000 14000 14000 22000 2000 52000 2000 20

00110153 3000 0000 4500 27000 3000 45500 1500 12

m* 35122..: êâåâå “m *âåâå §83: å:

1.15” ”mm “m :m

1113101011110 10000 17500 7500 35000 2000 5000 77500 2500 10

°°°°

5701111111111 10000 0000 12000 40000

âääåå äää

§33

Eåååå 82888

:§5

:åsgê353:!

såå mä 3882

å 2533324 16591000 å G

Bilaga 6 0808SoS.80 Sn30SNoz8a m8000N00S»os osSN8ams08 07x19. INCQU! (VIN Q 3|D$@N åsaas 3 .;s§: :s::§ 22522 00.313=V|CW NIVUCVG GINIQCUQ IWQWIIMFI0- 8:a:83.8»Sena.

§08:

.tenaltan §03Soon

2.852::sinnennä...? EBn-N§2...

2:00

002:.32.2. 8:2een.

me_

802:8030.»

So Smommo:S..S» m: 08

BmSN,ä m2Enm8 än sm9.8_Sen.:808m§3.8:a§8.

var... 80.:.

8:2:

wmnwäumxwapüwømm...wwmävfdäuvemumgwnaüumwmüqüWmmülhtåwr

...wwunWnühuzlft_u

;få

so.. z

Uw{HEK|.n.|.eLI›b›F1Jw.«.mpianw..mci

023m

.i t. Hwuiwwørvlvx§§§§§ åêåäå §§§§§ §§§§§ §§§ SFI B 3:883 2822: 2%: :ndgñc- 2:22: asg

022.

.Suit

Flu- 0 Q :sz: s 2: 2:822 272: 3 :s: u-:eg: _ §25. N .35:EI F å Hanau. axx-a: teman ›-=:››- N53 å _Eg a!

Edlmunåüwhøhøngfxåfl

ä?

58.32...

.lwuwniáriyhüluitz

Bilaga 7

mmm sröoroxuxn I xozmunmum.

KGOIM IITBILDIIIIGS- QUPPHÃTES-IIINIUMTIMS- “RIU

DIMM BIMAG * ALLIÅIT(I$OB-

MUMS DIMM

IINMQ FMS.)

°°°°°

m;o vmmm

om 051mm

UTBILDIIIIGS-HWHÖTES- IFMMTIMS- ÖVRIGA ALLMITOMBOOIS-

DIMM; IIIIIAG BINAG DIMM UMAS FUB.)

,

A_

a!

1163osav 65600 1165PERSTIRP 1166111101-7111 1167A 10117 41000 1168 nu 11001215714115110 177500 11515114115117141 1102mamma 1103»Assman 1214svuov 12305145611157011» 25500 12311111111011 1233mums: 20000 1260uuv 40175 1261:Anm: 1262101611 17005 1263svennu 1264sxmuv

1% W m»

1267110011 12001141:10 976000 120110110 12021111051110114 2000 12331151511100011; 325000 1 33000 1205:sm 65260 1286YSTAD

lll

IITIILBIIUGS- GIPPIÖTES- IIFUMITIIIS- ÖVRIGA ALLNMNIIGINS

DIMM DIMM DIMM MUMS IIIIMG FNB.)

“SMO

1681LIMNIK 1682SKARA 1683sxovos 1684uao 166511mm nu runtom: 1715xn. mo m 1737msn

1101011111 0101101111105-0110001411155-1130101111015-01111101 111111111011000115-

0101110 0101110 0101110 0101110 1110111010110.)

1750510150115 17511111011110 11000 17521411111150115 15000

17:25011551101

1755 01110

333WS*

iâåâ1571?*

10510111505110 10520505115005

°°°°°

§32?fåååiäâeae

100001150110 10011111101 03200 10021151151150110 45000

75000 520

10.:.:1$1^511001

10051111055051111 30000 190451111111511111505110

mm 191711501 19501101105011 25000

*m*

1:21

i; §11 20010011111105

m

“m

A35 §12?1°°sâ1f"° 25000

2100 v15 205000 103750 1; 5111011111511 111200

gå 1411113

21041100111511111 i] .

i ”

i

i

5å

E

i 1

3 1

UTBILDIINGS-GUPPMTES- IUUIMTIMS- “RIGA DIMM; DIMM UMAS IIWAG

114 Bilaga 8

mun: nunnan: ns ocs nun uraxuuxuGsALnnu-rxv Jxuröumn

IIIII ÅR! IDO02 I!! 05

1 150 -4 500 -14 000 150 1 750 -9 150 -26 250 YÅIILAIDÅ 1 2 500 -22 750 2 -4 500 -10 500 250 1 150 -9 750

-150 -2 333 41 291 -1 625 -4 315 3

0 -2 500 2 500 0 2 500 -2 500 0 0 VIIIILIIIÅ 1 2 500 0 0 5 000 2 0 0 2 500 0

0 -416 416 0 416 -416 0 0 3

-1 500 3 000 0 0 0 0 VÅLDIIAISVII1 -1 500 0 3 000 2 0 0 3 000 0 0

-250 -250 499 0 0 0 0 3

ammar-

213120 -44060 655140 56 952 10 050 691410 66100 10960 1106620

316694 230304 655140 56 952 10 050 013944 11300 24060 2441924

45521 -1344 109109 9 491 11 900 115246 12133 -000 294236

unnar-

UMEÅ UNIVERSITET Statsvetenskapliga institutionen

TENDENSER l SVENSK

PARTIFINANSIERING

Fil dr Gullan Gidlund

l PARTIFINANSIERING

på miljöpartiet-de grönas valvaka kunde Redan under glädjeyran dess företrädare konstatera att valresultatet 1988 inte bara gav inträde till riksdagen och förstärkta positioner i landsting och kommuner - utan även skulle komma att ge stor ekonomisk utdelhela mandatperioden skulle miljöpartiet - enligt ning. Under optimistiska beräkningar på valnatten - kunna erhålla bortåt sjuttio

kronor i offentlig stöd. Denna summa var astronomisk för miljoner ett parti som under flera år levt spartanskt på ideellt arbete och ekonomiska från medlemmarna - inte minst i form av uppoffringar lån. på de nya resurserna i det personliga Att förväntningarna framtida partiarbetet är stora har den intensiva pressrapporteringen valet förmedlat. På från miljöpartiet-de grönas första dagar efter frågan vad partiet tänker göra med alla pengarna har företrädarna framförallt nämnt två områden: Att bygga upp sin organisationstruktur med bl a administrativa resurser (anställda funktionärer och

lokaler), och att satsa på utbildning och information. förändrade ekonomiska situation och Miljöpartiet-de grönas ambitioner till de aktuella formerna för ger en god illustration För ett parti som kommer in från kylan blir partifinansiering. kontrasten stor. Vilka förändringar kommer att ske med miljöpartiet-de skattemedel blir tillgängliga? innebär gröna när betydande de ökade resurserna att partiet inte längre behöver alla frivilliga små insatser i form av och ideellt arbete? Kommer pengar satsningar på organisation och administration att föra med sig att partiet byråkratiseras? lnnebär de tänkta satsningarna en profes-

sionalisering och ökade kostnader för partikanslier på olika partinivåer; dvs en liknande utveckling med den som ägt rum hos

de etablerade partierna. Syftet med denna uppsats är att studera tendenser och i svensk partifinansiering med den internationella jämförelproblem riktas främst mot den offentliga finansen som grund. Blickarna sieringen som i Sverige är den dominerande finansieringsformen. Vilka effekter har de offentliga partistöden haft för partipå skilda nivåer i Sverige? På vilka sätt påverkas organisationerna den politiska demokratin av offentlig finansiering? Vilken potential

finns i andra finansieringsformer? Har medlemsfinansieringen någon framtid i ett läge där stora offentliga medel finns tillgängliga? huvudsak på min forskning inom Framställningen bygger i detta område, från den internationella forskmen även på fragment ningen och debatten om partier och pengar. av partier år ingen unik svensk Offentlig finansiering även om Sverige tillhör pionjärerna. l de flesta västföreteelse, länder finns idag någon form av offentligt partistöd till europeiska men utformningen varierar starkt. De flesta politiska partier, .europeiska partier har genomgått en förändring i sin finansiering; från en tidigare helt privat finansieringsmodell med djupa historiska rötter till ett mer eller mindre skattefinansierat system. För andra har detta skett tidigt i deras historia - t.ex. det yngre partier svenska miljöpartiet-de gröna - i och med att man fått plats i

parlamentet.

Kunskapen om den offentliga finansieringens konsekvenser för partilivet och demokratin i stort, är fortfarande begränsad. l effektanalyser av detta slag är det svårt att isolera den offentliga finansieringens verkningar från andra händelser eller processer som inträffat under samma tidsperiod och som kan ha påverkat partiernas villkor. Det saknas-komparativa vetenskapliga studier av den offentliga partifinansieringen som går djupare än beskrivningar av konstruktioner av partistöd och ekonomiska l sammanställningar. Sverige har dock, alltsedan början av sjuttiotalet, gjorts regel» bundna studier framförallt av det kommunala partistödets effekter. Trots att de västeuropeiska länderna har det demokratiska statskicket som gemensam nämnare, finns det skillnader som komplicerar jämförelsen. Här finns tydliga olikheter; enhetsstater respektive federativa stater, lokal autonomi, valsystem (spärrar, majoritetsval/proportionella val, personval/partival), partisystemets komponenter och egenskaper (antal konkurrerande partier, politiska skiljelinjer, stabiliteten i väljarkåren, mass- eller kaderinriktade partier). Tillsammans med skilda historiska erfarenheter skapar detta grundval för olikheter och modeller för i partifinansiering offentliga finansiering.

2 BAKGRUND

Det var under den senare hälften av 1960-talet som den offentliga finansieringen av politiska partier infördes i Sverige. Förslaget till statligt partistöd 1965 gav upphov till ideologiska och partistrategiska konfrontationer både i riksdagen och i medierna. Frågor om partistödets effekter för vårt demokratiska styrelseskick stod i centrum; villkoren för opinionsbildningen, beroendeförhållandet till staten, partisystemet, partiernas inre liv (effekter på participation och frivilligt arbete bland medlemmar och sympatisörer, risken för byråkratisering). Men det fördes även en diskussion om de risker den plutokratiska finansieringen med otillfredsställande beroende till mäktiga finansiärer skapade för partier, om ökade behov av pengar för att stärka partiernas till ökade ställning, och om viljan satsningar på opinionsbildning. Av avgörande betydelse i debatten var dock frågan om vilka eller vilket parti som skulle gynnas respektive missgynnas på både kort och lång sikt av det föreslagna partistödet och ett system med offentlig partifinansiering. Förslaget till statligt partistöd röstades fram av en majoritet i riksdagen bestående av socialdemokrater, kommunister och centerpartister.l) När förslaget till lagen, som gav kommuner rätt och landsting att anslå medel till politiska partier, förelades 1969 var riksdagen tonläge och tyngdpunkt förändrade. Policyn finanom offentlig siering hade accepterats; det ekonomiska beroendet gjorde att även partiföreträdare som ännu hyste starka principiella invändningar måste acceptera nyordningen. Nu var den huvudsakliga frågan hur det kommunala partistödet skulle fördelas mellan och partierna stödet framhölls snarare som anslag till ökad kommunal information än som reellt partistöd.2)

Den svenska debatten för och mot offentlig finansiering har även sin i andra västliga demokratier, även om motsvarighet tycks ha varit mer accentuerat i exempelvis kostnadsargumentet både engelsk och tysk debatt. Dessutom fanns i många länder en att den offentliga finansieringen skulle kunna vara ett förhoppning verksamt botemedel mot korruption och andra oegentligheter som visat sig vara bärare av. l Sverige den plutokratiska finansieringen fick en stark koppling till frågan om det statliga partistödet offentligt stöd till pressen. Även i andra länder var den pågående utvecklingen - och där inte minst fördyringarna - av den politiska

för olika typer av offentligt stöd.3) opinionsbildningen argument En mer grundläggande förklaring till att flera länder införde är att de etablerade partierna under sextiodenna finansieringsform och siuttiotalet er. stark förändring av sina villkor. Med upplevde den gradvisa övergången till det postindustriella samhället följde förändrade för opinionsbildningen. De enligt förutsättningar tradition närstående dagstidningarna kunde av bl a» partierna inte längre stödjas ekonomisk. Nya medierkostnadsstegringarna främst TV - ficken nyckelfunktion i den politiska propagandan och

informationen. Värderingsförändringar, nya politiska uttryckssätt, socio-ekonomiska förändringar i valmanskåren ställde partierna inför nya utmaningar och ny konkurrens. Den offentliga finansieringen kan ses som ett sätt de etablerade partierna sökte att på vilket vidmakthålla och förstärka sin roll i den politiska styrelsen. Bland argumenten för den offentliga finansieringen har partiernas funktioner i den representativa demokratin varit framträd-

andeJicentral)a

2.1 Partiernas roll i demokratin

Den i vårt land officiellt ofta använda devisen Den svenska demokratin är en folkstyrelse genom partier är både ett normativt, och ett i huvudsak påstående om partierna centrala roll trovärdigt i den reellt existerande demokratin. Den svenske partiforskaren Edvard Thermaenius uttryckte partiernas ställning något mindre när han redan för femtio år sedan slog fast: Man må vördsamt, emellertid vilken uppfattning som helst om det moderna hysa Det existerar såväl hos oss som i andra länder. Det

kan inte tänkas bort ur vårt nuvarande statsliv.5) I den socialdemokratiska motivering till det regeringens var den grundläggande synen att partierna har statliga partistödet betydelsefulla uppgifter i demokratin. Dessa uppgifter ansågs var av sådan vikt att staten hade ett ansvar för att partierna hade resurser att dem. Det kommunala partistödet var, i fullgöra konsekvens härmed, ett sätt att stärka partiernas ställning i den

kommunala demokratin.6) Det politiska ledarskapet, valen, kandidaterna och det politiska beslutsfattandet är viktiga beståndsdelar i partiernas styrelsefunktion. Ytterst bär partierna ett gemensamt ansvar för att denna upprätthålls. Med den normativa demokratisyn som styrelsefunktion finns i vårt land följer att de politiska partierna även har en annan - folkrörelsefunktionen - att viktig demokratiuppgift nämligen

kanalisera ett brett, regelbundet politisk deltagande bland människor. Partierna ska således inte bara mobilisera inför väljarna valdagen utan också bedriva ett reguljärt utåtriktat partiarbete och ha ett inre liv.7) Man kan utan överdrift slå fast att de svenska partierna präglats att ett slag folkrörelseideal med hög medlemsaktivitet. Trots att vissa partier saknar rötter rörelserna har i de sekelgamla det gamla folkrörelseidealet med och hög mobiliseringsförmåga regelbunden aktivitet bland medlemmarna, blivit stilbildande för hela partisystemet.

2.2 Principerna

l Sverige omgärdas de tre partistöden - det statliga (inkl kanslidelen) och det kommunala partistödet (de primärkommunala- och landstingskommunala partistöden) av ett antal grundläggande principer:

l. Bidrag bör utgå endast till parti som har ett inte obetydligt stöd i väljaropinionen, manifesterat i allmänna val.

2. Bidragen bör beräknas schematiskt och fördelas enligt fasta regler, som inte tillåter någon skönsmässig prövning.

3. Bidragens storlek bör stå i relation till partiernas styrka.

14 Någon offentlig kontroll av hur medlen används bör inte förekomma.

5. Införandet och omfattningen av kommunalt bestämmes partistöd av landstingen och kommunerna själva på grundval av den i lag givna konstruktionen.

6. Största möjliga enighet om bidragens omfattning och konstruk tion bör eftersträvas. 8)

Dessa regler finns upptagna i propositioner och utredningar som rört partistödenâ) Däremot har de inte inskrivits i partistödslagen, dvs.Lag om stöd till politiska partier (från 1972). Lagen innehåller enbart bestämmelser angående fördelningen av det statliga stödet, ansökningsförfarande, partibidragsnämnd. l O) Partistödens generella karaktär framkommer i den fjärde punkten ovan - kontroll någon offentlig av hur medlen används bör inte förekomma. Medlen är således inte destinerade till exempelvis valkampanjer utan får användas efter partiernas egna gottfinnanden. Det är intressant att notera att partistöden är så generella att partistödslagen inte ens innehåller någon ändamålsbestâmning som anger att medlen ska användas till politisk arbete. Den sjätte och sista regeln har sin bakgrund i det debattklimat som rådde l965 när förslaget till framförstatligt partistöd des i riksdagen. Där fanns motståndare som befarade att partistödets regler kunde godtyckligt förändras av en riksdagsmajoritet.

Policyn från de olika regeringarnas sida alltsedan starten har varit att förändringar av regler eller höjningar av bidragsbelopp bör behandlas med största försiktighet och under stor parlamentarisk enighet; en policy som således skrevs in i partistödsutredningens betänkande. l

3 PARTIERNAS INKOMSTKÄLLOR

Det finns -

huvudsakligen två system för partifinansiering privat respektive offentligt. l det privata systemet kan man urskilja två huvudformer för direkt finansiering, nämligen medlemsfinansiering och plutokratisk finansiering. Medlemsfinansiering avser inkomster från insamlingar bland och mindre gåvor från

medlemsavgifter, medlemmar och sympatisörer, lotteri och annan försäljningsverksamhet, uttaxeringar bland medlemmar och förtroendevalda. Den plutokratiska finansieringsformen karaktäriseras av att stora ekonomiska intressen är bidragsgivare. Det gäller främst anslag från företag, fackliga organisationer eller enskilda magnater.

l det offentliga systemet finns två varianter. Den ena är generellt partistöd och innebär att demokratiskt valda politiska

anslår direkta medel (via budgeten) till autonomaförsamlingar politiska partier. Detta är medel av generell karaktär som går till partiorganisationen.

Den andra varianten av offentlig finansiering utgörs av selektivt partistöd som innebär att partier får ersättning från det

för vissa aktiviteter som de utför: ersättning för offentliga valkampanjkostnader, information till invandrare, ersättning för parlamentgruppernas arbete, utbildning.

Förutom dessa privata och offentliga inkomstkällor finns i alla länder en infrastruktur av ekonomiskt och materiellt stöd som gynnar partierna. Denna infrastruktur byggs upp av både privata och offentliga aktörer.

a) Privat infrastruktur: Fristående, men näraliggande organisationer som bedriver politisk propaganda för allmänhet och politiska beslutsfattare, utredningsarbete, kampanjer, lobbingverksamhet. Affårsmässiga relationer mellan parti och företag där det senare utför vissa deluppgifter, exempelvis opinionsbildning och propaganda eller relationer som enbart grundar sig på ekonomiska vinstintressen från partiets sida.

b) Offentlig infrastruktur: Staten tillhandahåller radio och TV tid för valkampanjer (l vissa länder får partierna köpa tid, vilket innebär enorma kostnader), bidrag till partier närstående organisationer typ politiska ungdomsorganisationer, subventionering av närstående press. l vissa länder förekommer även skattelättnader för gåvor till politiska partier. Till denna mer indirekta form av subventionering hör även kostnader i samband med val (främst valsedlar) och viss studieverksamhet som statsapparaten bekostar.

Denna infrastruktur brukar i allmänhet inte tas med i undersökningar av partiernas finansiering - inte heller i denna uppsats - beroende på svårigheter att beräkna partiernas ekonomiska fördelar, och att sådana medel inte är i partisynliga ^ organisationerna.

14 MEDLEMSFlNANSIERING

Medlemsfinansiering förknippas ofta med positiva egenskaper som idealism, förankring, engagemang och demokrati. Denna finansieringsform kom vid förra sekelskiftet att användas av folkrörelser och masspartier. Kostnaderna fördelades solidariskt genom små avgifter på ett stort antal medlemmar. Denna modell innebar en demokratisering av finansieringen i jämförelse med den elitistiska, plutokratiska finansieringsformen (stora bidrag från enskilda, banker och företag) som tillâmpades av politiska som grupperingar redan hade säte i riksdagen.ll) Trots föreställningen om medlemsfinansieringens demokratiska karaktär visar den historiska erfarenheten dess uppenbara otillräcklighet. Paradoxalt nog blev exempelvis masspartiets inträde på väljararenan den utmaning som blev självfinansieringens akilleshäl. Den plutokratiska finansieringen med bidrag från fackliga organisationer fick täcka de ökande behoven av medel främst under valår.l2) Medlemsfinansieringen har aldrig helt avsomnat trots det faktum att dess fundament medlemsavgifterna - under långa tider inte höjts ikapp med kostnadsutvecklingen. Nederländerna är särpräglat i dagens Europa i detta avseende, eftersom står för den helt dominerande medlemsfinansieringen inkomstkällan även på nationell nivå. Någon offenlig av finansiering partiorganisationerna förekommer inte. Däremot får parlamentsgrupperna omfattande statliga bidrag; medel som tycks stanna och användas inom den strukturen.l3)

l›.l Medlemsavgifternas utvecklingi de svenska partierna på riksnivå.

Vilken position har medlemsavgifterna och den totala medlemsfinansieringen i dagens svenska partier i ett klimat där offentliga medel finns att tillgå och där undersökningar visar av på försvagning medlemsaktivitet och i vissa fall medlemsantal, minskad partidentifikation, konkurrens med aktioner och andra snabba mediaexponerande uttryckssätt? lll) Den aktuella bilden under i Sverige är att medlemsavgifterna åttiotalet blivit föremål för förnyat intresse av partierna på riksnivå.l5) För det gamla fempartisystemet totalt (dvs exklusive KDS och miljöpartiet) har medlemsavgifterna under åren 1979-1986 spelat en begränsad, men stabil roll och svarat för 6-10 % av den nationella niváns årliga intäkter. Skillnaderna mellan partierna är tydliga, beroende på medlemsantal och vissa partitypiska traditioner.

Centerpartiet och det socialdemokratiska partiet utgör något av extrempunkter. Centerpartiet har under perioden haft det lägsta medlemsberoendet - endast ett par procent av riksorganisationens intäkter har bestått av medlemsavgifter. Partiet har under många år excellerat i den lägsta avgiften till riksnivån studerade av samtliga partier, nämligen tre kronor per medlem och år - ett belopp som det trots ansträngningar visat att För socialdemosig svårt höja. kraterna fluktuerar medlemsavgifterna i intervallet 10-17 % av de totala inkomsterna på riksnivå Partiet har relativt under perioden. låg avgift till riksnivån men på grund av det stora medlemsantalet blir de samlade intäkterna ändå stora. Under början av 80-talet låg avgiften till riksnivån på 8 kronor. Från 1985 höjdes beloppet till 10 kronor och vid senaste kongressen beslöts om ytterligare höjning till 12 kronor per medlem och år fr o m 1989. VPK har länge haft den högsta avgiften för enskilda partimedlemmar - 150 kronor per år - fastställd av kongressen för hela

organisationen. Under den första hälften av 80-talet har den tredjedel som förts vidare till partiets riksnivå, i genomsnitt utgjort ca 5 % av partiets årliga intäkter. Moderata samlingspartiet införde till riksnivån medlemsavgift så sent som vid mitten av 1960-talet. Under hela sjuttiotalet har intäkterna från dessa legat på ca 7 SG av de totala intäkterna. Intresset för medlemsavgifterna syns i de beslut till tydligt kontinuerliga höjningar som gjorts: under åren 1978-1980 = 15 kronor, 1981-1983 = 25 kronor, 1984-1986 = 30 kronor, 1987-1990 = 00 kronor. Andelen av de totala medlemsavgifter intäkterna den första hälften av åttiotalet för har legat i nivå med genomsnittet hela det etablerade partisystemet. Även folkpartiets visar liknande riksorganisation utveckling. Detta trots att det relativt låga medlemsantalet gav motsvarande låg finansiering genom medlemsavgifter, ca 5 S6 under den aktuella perioden. Följande sifferserie visar dock intentionerna för kornmande år: fr o m 1986 = 00 kronor, 1988-1989 = 50 kronor, för 1990 = 60 kronor och för 1991 = 70 kronor. Tendensen under åttiotalet och fram mot nittiotalet är tydlig; medlemsavgifterna börjar bli intressanta på riksnivån och höjningarna kommer fortlöpande. Centerpartiet tycks här vara undantaget. Orsakerna till det ökande intresset torde vara flera. Den första, och viktigaste förklaringen år, att partiernas lokala och regionala partiorganisationer fått generellt starkare ekonomier genom de expansiva kommunala och landstingskommunala partistöden och andra selektiva partistöd. Detta större andel av medger medlemsavgifterna för den centrala nivån. För det andra behöver partierna vid sidan av den offentliga finansieringen relativt stabila och kontinuerliga inkomster på riksnivå. För det tredje tycks den tidigare starka föreställningen att man förlorar medlemmar genom höjningar av medlemsavgiften, att ha förlorat terräng.

14.2 Trender i medlemsfinansieringen

Särskilt valen fungerar i alla partier som tillfällen då medlemmar och sympatisörer visar ökad benägenhet till ekonomiska insatser. Frivilliga insamlingar genom kampanjer och försäljningsverksamhet är till sin natur något temporärt; en konsekvens av att den förutsätter någon form av utmaning och mobiliseringssituation i partierna. l Sverige tycks den mest expansiva frivilliga formen av medlemsfinansiering under både valår och icke-val år ha blivit lotteriintäkter. Detta är internationellt sett en företeelse som vållar en viss uppmärksamhet. Förvåningen inför vissa finansieringsformer är emellertid ömsesidig mellan länderna. Lika främmande som engelsmän, amerikaner och tyskar är för lotteribranchen i partifinansiering är svenskar för insamling av pengar genom dyra middagar och mottagningar med kända kandidater som dragplåster.

Störst i lotterier bland partierna är socialdemokraterna, men även andra partier har - mer âterhållsamt - sådan

betydligt aktivitet. Under några år på åttiotalet översteg lotteriintäkterna inkomsterna från medlemsavgifterna för socialdemokraterna på riksnivån.l6)

lncitamentet för den presumtive lottköparen är klart och tydligt vinstchanserna - inte primärt att stödja partiverksamheten, vilket framgår av det sätt på vilket lotterna marknadsförs. Från senaste A-lotteriet har följande rader hämtats: Skulle du tacka nej till chansen att bli miljonär? Tänk

dig: med en hel miljon på fickan skulle du kunna förverkliga Unna

många av dina drömmar... dig en riktigt lång och skön semesterresa tillsammans med dina

Det är vanskligt att ge exakta uppgifter om den totala medlemsfinansieringen för dagens svenska partier. Partierna ändrar, i alltför hög utsträckning klassifikationer och av

rubriceringar relativt små inkomstposter i sina ekonomiska En

redovisningar. skattning av medlemsfinansieringens storlek under åren 1979-1986 totalt för de fyra största partierna på riksnivå visar att nivån var i storleksordningen 20 %; medlemsavgifterna utgjorde således hälften av den totala medlemsfinansieringen.l8)

Någon aktuell undersökning av medlemsavgifternas betydelse på den lokala nivån under samma tidsperiod finns ej. Den senaste studien av partiernas ekonomi på lokal nivå gjordes för tio år sedan inom ramen för den kommunaldemokratiska kommitténs arbete. Studien visade bl a att det kommunala partistödet var den helt dominerande inkomstkällan. Men företrädarna för kommunorganisationerna fick även rangordna de största inkomstkällorna utöver partistödet åren l978 och 1979. Medlemsavgifterna kom på första plats totalt sett för partierna. Trots vissa variationer mellan partierna visade undersökningen bl a att

medlemsfinansieringendvs medlemsavgifter, insamlingar, intäkter från

försäljning, lotterier, uttaxering av förtroendevaldas arvoden - en

utgjorde viktig finansieringsform vid sidan av partistödet, inte minst under valåren 19).

5 PLUTOKRATISK FlNANSlERlNG

Privata stora bidrag från framförallt och dess närstå-

näringslivet ende organisationer men även från enskilda, brukar internationellt ses som partiernas mest och löftesrika marknad för

expansiva finansiering. Dessvärre har en lång erfarenhet visat att förhållandet partier och pengar blir ett politiskt och moraliskt minfält om bidragsgivare utgörs av stora ekonomiska intressen - typ företag, fackliga organisationer eller enskilda magnater. Det kan innehålla korruption, otillbörligt hänsynstagande till stora bidragsgivare i det politiska beslutsfattandet, orättvis fördelning av resurser mellan konkurrerande partier eller mellan kandidater till politiska poster.20)

5.l Lagstiftningsstrategin

Politiska skandaler och trovärdighetskriser har i vissa länder lett w. till starka krav på lagstiftning och kontroll. USA har idag det mest \,n utbyggda regelsystemet. Watergateskandalen fick starka återverk- ,r avseende och resulterade i ett nätverk ningar .i detta av lagar som reglerar val, kandidater och inte minst partiernas finansiering.

www

u. Denna lagstiftning har frambringat en tillväxtbransch för jurister som arbetar inom detta fält. Idag gäller exempelvis ett tak på l 000 dollar för individuella bidrag till valkampanjer på federal nivå. Direkta anslag från fackföreningar och företag till valkampanjer på denna nivå är numera förbjudna. Däremot kan sådana bidrag ges till speciella fonder - helt obegränsat - och till andra ändamål. Dessa soft money redovisades frivilligt för första gången av det demokratiska partiet sommaren 1988. Listorna visade att för juni och juli månader under presidentvalskampanien flöt 44,8 miljoner dollar in och de största enskilda bidragssummorna låg på l00 000 dollar. Förutom bidragsprinciperna finns en omfattande reglering av olika typer av fondering för kandidater, Skatteregler för bidragsgivande, offentliga redovisning.2l)

Även i Västtyskland företogs en översyn av lagstiftningen efter en skandal - den s k Flickskandalen. Resultatet har »vv tillsammans med tidigare lagstiftning (med en aktiv författningsdom-

...u.Hmuwn-na-:wnasmnummøzmnpnmmnm.

stol) skapat ett delvis svåröverskådligt regelsystem som ger intryck »mmqum-nav oklarhet vad äller målsättningarna.22) Någon form av lagstiftn-

ing och kontroll offentlig redovisning) förekommer i de allra flesta länder - även där den offentliga finansieringen är betydande.

Lagstiftningsstrategin har som bekant inte alltid lyckats med att förhindra att oegentligheter begås. Uppfinningsrikedomen att finna kryphål i lagstiftningen och endast redovisa delsanningar verkar i det närmaste vara obegränsad. Värdet av denna typ av u a-:cttøvryum-anvavnqmweuumørmlagstiftning ska dock därför inte underskattas. Med tanke på

partiernas centrala position i politik och samhälle kan det tyckas vara ett demokratiskt anständighetskrav att det finns en lagstiftning som garanterar ett visst mått av insyn i partiernas finanser. van›-u›«rarvnavau›v›t,Kan en sådan lagstiftning även ha ett reellt sanktionssystem, torde

även lagstiftningen få en viss preventiv funktion.

-csvyewrta-.wm-räzw-x-trsuz

wauunwrøa-:ma

5.2 Den svenska frivilligstrategin

Sverige valde tidigt en frivilliglinje. Några skandaler i den storleksordning som förekommit i USA, Västtyskland, Japan har inte förekommit och skapat ett klimat för krav på lagstiftning pch kontroll. l skuggan av en av d_e få svenska affärerna - Melanderaffären 19108där folkpartiet beskylldes för hemliga och stora pengar - tillsattes en offentlig utredning efter bl a motionskrav i riksdagen. Uppgiften var att utreda, om organisationer som bedriver politisk propaganda bör vara bokföringsskyldiga och förpliktade.att offentligt redovisa sina inkomster och utgifter. Utredningen avvisade emellertid tanken på lagstiftning. Argumenten var framförallt följande: l) att redovisa bidraggivares namn torde strida mot den grundlagsskyddade valhemligheten; 2) risk att partierna förlorade bidrag; 3) risk att bidragsgivare trakasserades; ll) praktiska svårigheter att kontrollera efterlevnaden av sådan lagstiftning. Utredningen betonade frivilliga överenskommelser mellan partierna.23) Det kom emellertid att dröja ända till 1980 innan partierna formellt slöt en frivillig överenskommelse om att redovisa inkomster och utgifter årligen för partiernas riksnivålü) l Sverige, liksom i flera andra länder där den offentliga finansieringen är omfattande, är den allmänna erfarenheten att partierna blivit mer benägna att öppet redovisa sina ekonomier. Under sjuttiotalet förändrades den plutokratiska finansieringens position i Sverige, då både folkpartiet och moderata samlingspartiet beslöt att upphöra att motta direkta bidrag från företag; folkpartiet redan l97l för riksnivån och 1976 på lokal nivå. Även moderaterna följde denna policy 1976 det år de borgerliga partierna tillsammans bildade regering. Debatten och kritiken mot partiers beroende av mäktiga finansiärer var i Sverige stundtals hård, inte minst i massmedia. För förslaget om statligt partistöd 1965 restes även detta argument; att stödet skulle möjliggöra en minskning av sådant beroende som ansågs otillfredställande ur demokratisk synpunkt med hänsyn till partiernas politiska integritet. Den offentliga finansieringen möjliggjorde de borgliga partiernas beslut, även om omställningen innebar ekonomiska påfrestningar under en rad av år.25) Frånvaro av direkta företagsbidrag till partier i Sverige kan i omvärldens ögon lätt ge intrycket av att det faktiskt råder ett förbud mot denna typ av bidragsgivande. Men även på detta område har den svenska frivilliglinjen varit rådande, med interna beslut i berörda partier. socialdemokratins ekonomiska relationer med fackföreningsrörelsen förändrades däremot inte av partistödens tillkomst. Någon sådan avsikt har varken då eller senare ens antytts. De störningar som funnit i dessa relationer har över tiden varit koncentrerade till den arbetarrörelseägda pressen då LO och fackförbunden fått ett alltför tungt ekonomiskt ansvar. Förutom de direkta bidragen från fackföreningsrörelsen finns som bekant ett indirekt stöd från det nät av arbetarrörelseanknutna organisationer och företag som kan mobilisera resurser - inte minst personellt.26) Under ett allt starkare hot om lagstiftning mot kollektivanslutning av medlemmar och en akut risk för att bli tvingad till

v 126

ett riksdagsbeslut hösten 1986, valde den förändring genom socialdemokratiska partistyrelsen att brådstörtat gå ut och offentlig meddela sitt beslut att föreslå 1987 års partikongress att övergå till

annan anslutningsform än kollektivanslutning. Inte. heller på detta område - även om det denna segrade således lagstiftningsstrategin gång var ytterst nåra.27) Beslutet i partikongressen innefattade framförallt två viktiga principer: För det första att medlemsskap i det socialdemokratiska partiet endast ska vara grundat på individuell anslutning (reformen ska vara genomförd senast 31 dec 1990). För det andra en övergång till - men rekommenderad - organisationsanslutning av frivillig (grupp/klubb/sektion/ avdelning eller fackliga organisationer motsvarande) till partiet. Med denna organisationsanslutning föjer

en ny inkomstkälla, nämligen organisationsanslutningsavgift. Respektive partinivå fastställer sin avgift för organisationsansluten Reformen är ännu inte genomförd och det facklig organisation.28) är således ovisst vilka effekter den kommer att få för medlemsantalet eller hur omfattande organisationsanslutningen kommer att bli. Ekonomiskt står dock ganska klart att denna förändring kommer

att förstärka det plutokratiska inslaget i den socialdemokratiska De samlade små inkomsterna av medlemsavpartifinansieringen. (visserligen med kollektiv prägel) kommer totalt sett att gifter minska. för de individuellt anslutna kommer Medlemsavgifterna sannolikt att bättre kunna följa den allmänna kostnadsutvecklingen. Historiskt har bl a den stora andelen kollektivanslutna medlemmar

varit en restriktion för höjningar.

5.3 Näringslivets inflytandestrategi

Att partierna slutat motta direkta bidrag från de borgerliga innebär inte att företagens behov av politiskt innäringslivet och opinionsbildning har upphört i Sverige. Däremot har flytande och formerna förändrats.29) Under många år har strategin fristående stiftelser, organisationer och konsultbyråer bedrivit under mellanvalsår liksom under valpolitisk opinionsbildning; Detta är otvivelaktigt en privat infrastruktur till kampanjer. ett stöd som är svårt att bedöma effekterna av. borgerliga partier;

6 OFFENTLIG FINANSIERING

över tiden har konstruktionerna av de offentliga stöden till samt de anslagna beloppen kontinuerligt ändrats av de partierna, beslutsfattarna världen över. Den första tiden av ett politiska försiktigt prövande har övergått i en fas där modellerna korrigeras eller förändras, och nya vägar söks för att få offentliga medel.

6.1 selektivt partistöd

Av de selektiva stöden är bidragen till parlamentsgrupper och deras kansli- och utredningsverksamhet de vanligast förekommande. Detta selektiva partistöd till parlamentsarbete har inte rönt samma principiella debatt som de generella partistöden, utan har levt ett ganska skyddat, men expanderande liv i Även i många länder. England och Nederländerna, där i övrigt inga generella offentliga medel es till partiorganisationerna, förekommer parlamentsgrupp» stödâoç I andra länder går en mindre del av det totala offentliga offentliga stödet, till parlamentsgrupper. Beloppen står i relation till gruppens storlek och ibland kompletteras detta med ett för tillägg partier i opposition. l både Västtyskland och Österrike har man byggt ut sina parlamentgruppsstöd till systern av betydande omfattning. En aktuell undersökning från Västtyskland visar att parlamentsgrupperna på central och regional (delstatsnivå) finansieras nästan uteslutande med statliga medelJl) År 1986 fick grupperna i Bundestag över 60 miljoner D-mark och ett nära nog lika högt belopp utgick till grupperna på den regionala nivån. Tillväxttakten har varit hög och enskilda förbundsstater uppvisar, enligt utredaren, nästan ofattbart höga siffror i tillväxttakten under vissa år. l Bundestag ökade utbetalningarna till parlamentsgrupperna åren 1967 - 1986 motsvarnade 13 gånger sitt ursprungsvärde. Motsvarande siffra på förbundsstatsnivå (i genomsnitt) var 8 gånger. l Österrike utbetalades under åren 1970-1985 totalt 350,57 milj ÖS till parlamentsgrupper på den nationella nivån. Motsvarande siffra för det generella stödet till partiorganisationerna på nationell nivå var under samma period 771, 20 milj ÖS; uppgifter som säger något om relationen mellan dessa stödobjekt. Parlamentsgrupperna i Österike har ett bidrag för det administrativa och utredningsmässiga arbetet, men erhåller även ytterligare bidrag för sin offentliga verksamhet.32) De ekonomiska relationerna mellan och parlamentsgrupperna partiorganisationerna är i många fa11 oklara, men i flera länder tycks parlamentsgrupperna leva sitt eget liv utan att överföra pengar till partiorganisationerna. Vissa har redovisningsskyldiget gentemot staten, andra saknar denna kontroll. l länder som Sverige, med partier som byggt upp en fast organisationsstruktur på skilda nivåer och där partierna och inte kandidaterna dominerar scenen, tenderar de administrativa medlen för parlamentsgrupperna att ingå som en del av partiorganisationens allmänna resurser. Det svenska kanslistödet, som kompletterades med ett grundstöd 1972, kom de facto att med det integreras generella partistödet i och med partistödslagens och partibidragsnämndens tillkomst. Både handläggning (bl a ansökan från partierna), utbetalning (till riksorganisationen) blev gemensam för partistödet och den sk kanslistödsdelen.33) Även det bidrag som sedan 1975 anslagits av riksdagen - Bidrag till partigruppernahos de flesta partier av respektive partis riksorganisa-

tion.3#förvaltas

l Västtyskland anses generellt stöd till politiska partier strida mot den tyska grundlagen enligt utslag i författningsdomstolen.

,-.;t-,-;.,::=ez2: 128.

;féap-ri

.sa-var Däremot får partierna ersättning för rimliga kostnader för sina .. - -

valkampanjer Wahlkampfkostenerstattung till Bundestag,

delstatsparlamenten och europaparlamentet, däremot inte på lokal -.-,v.:- nivå. 1967 var ersättningen 2,20 DM för varje giltig röst som

partierna erhöll. 1974 höjdes beloppet till 3,50 DM och 1980 då val

till europaparlamentet skulle hållas höjdes ersättningen till 5 DM. d, För att få detta stöd krävs att partiet uppnått mer än 0,5% av

rösterna i valet. Någon egentlig definition av valkampanjkostnader :zzy . existerar inte, vilket ger konstruktionen prägel av en formaliserad

fiktion. Partierna måste redovisa sina inkomster och inkomstkällor

för att erhålla ersättningen för valkostnaderna. Från och med 19814

skärptes reglerna och partierna måste även redovisa sina kost-

A177§§33r7$.›__«_*

7- nader.35) 34.. Både i Västtyskland och Österrike finns selektivt partistöd till m..- partier för deras utbildnings- och forskningsverksamhet. Medlen x distribueras till särskilda

partistiftelserJG) 4.

6.2 Generellt stöd till partiorganisationerna.

En blick på våra nordiska grannländer ger en illustration av variationsrikedomen i det generella partistödets konstruktion och kontrollen av medlen.

Statligt partistöd introducerades i Finland 1967. Stödet utgår

a-_g-mwwgamagá-.føä-eánttill som är representerade i riksdagen och fördelas i propor-

partier

tion till antalet mandat. De första åren låg mandatbeloppet på

50 000 finska mark. Stödet har haft en negativ utvecklingstakt med

ytterst få höjningar; till skillnad från parlamentgruppsstödet som ökat. Kommunalt partistöd finns inte.37)

Finland har liksom Västtyskland, en lagstiftning för kontroll av partiernas finanser och där inte minst de offentliga medlen. l

båda länderna har en skärpning skett under åttiotalet. Enligt den “ finska partilagen (från 1969) måste partierna rapportera om ”W” användningen av det statliga partistödet. Lagen skärptes 1986 och

ålägger partier att fr o m 1987 även redovisa de regionala partior-

ganisationernas budgetar. Vidare har partierna att även redovisa ”á“ balans- samt vinst- och förlustberäkningar tillsammans med

revisorernas berättelse. Ansvaret för att detta sker har lagts på

justitieministern. Kontrollen av medlen utsträcker sig även till att ?wvvw- gälla förening som fått anslag av ett parti: Har någon del av det

understöd som enligt 9 paragrafen beviljats partiet i statsförslaget anvisats en annan förening, skall partiet samtidigt tillställa justitieministeriet bestyrkta kopior också av föreningens resultaträkning och balansräkning jämte bilagor samt av revisionsberättelsen.38)

l Danmark ges generellt partistöd på statlig, regional respektive lokal nivå. l lagen om ekonomiskt stöd till politiska

partier från 1986 stadgas att ett parti (eller kandidater som ställts

sig utanför parti) som deltagit i folketingsval har rätt till 5 Dkr/år

för varje röst som partiet fått i valet. För att vara berättigad till

stödet måste minst l 000 röster ha erhållits. För amtsrådsvalg utgår

2 Dkr/år för varje röst, om en kandidatlista fått minst 500 röster.

För varje. kandidatlista som deltagit i kommunalbestyrelsevalg utgår

Y°JÄA

399%?ä-iâxftåf1vä3r-FäfwwWñT»J

3 Dkr/år och röst om minst 100 röster har uppnåtts. (För Köpenhamn och Fredriksberg utgår 5 Dkr/år och röst om kandidatlista fått minst 500 röster). Enligt lagen ska bidragsmottagare på varje bidragsnivå årligen insända en försäkran om at tilskudsbelobet for det foregående kalenderår er anvendt til politisk arbejde her ti landet, (respektive amtskommunen eller kommunalbestyrelsen) samt at dette agtes vidarefort. Trots att stödet är knutet till valen finns inte samma bindning till valkampanjer som motsvarandei Västtyskland. Medlen ska användas till allmänt politisk arbete.39)

l Norge ges statligt partistöd enligt följande:

l. Generellt partistöd till partiernas För att vara riksorganisationer. berättigad till partistödet måste partiet ha ställt upp med lista i minst hälften av valdistrikten vid senaste stortingsvalet (fr o m l977 finns en spärr på 2,5% till stortinget). Det belopp som stortinget årligen anslår till partierna centralt fördelas sedan efter partiernas röstetal vid senaste valet. (l beloppet är även inkluderat bidrag till partiernas politiska ungdomsorganisationer på central nivå.)

2. Partistöd till partiernas två former: kommuneorganisasjoner enligt a) generellt partistöd erhålles från stortinget efter ansökan till vederbörande kommun. Partiet måste vara registrerat enligt vallagen och ha en särskild organisation i kommunen i fråga. Stödet fördelas efter antalet röster i senaste valet (fn godkända 1988/1989 7,70 NKR per röst). b) stöd till partigrupperna i kommunstyrene, dels i form av ett (fn l 832 NKR) och dels ett representanttillägg grundbidragefter antalet mandat fn 628,00 NKR).

3. Partistöd till partiernas fylkesorganisationer enligt 2 ovan. fn med följande belopp a) bidragssats 13,75 NKR per röst. b) grundbidraget ll4.960,00 NKR och representanttillågget på 2 994,00 NKR.

Någon kontroll av hur medlem används förekommer inte, i likhet med den svenska förebildenJio)

7 PROBLEM OCH MÖJUGHETER

Formell indexreglering av partistöden har, såvitt bekant, inte införts i något land. Som bl a en konsekvens av detta har stöden inte kontinuerligt korrigerats för inflationen utan fått en eftersläpande eller ryckig utvecklingskurva. l vissa länder (Finland, Västtyskland, Nederländerna, Österrike) har de selektiva parlamentgruppsstöden däremot haft en - ur ekonomisk synvinkelgynnsam tillväxt.

l Sverige har det primärkommunala partistödet höjts i takt med inflationen. Vad gäller det landstingskommunala stödet har ökningstakten varit betydligt över denna. l flera kommuner och g J_ i landsting förekommer indexreglering av beloppen. Det statliga - kanslidelen) har dock under flera âr haft en partistödet (inkl negativ tillväxt i fasta prisenkl)

7.1 beroendet av den offentliga finansieringen

l min studie av de svenska partierna på riksnivå under åren 1979- :., l986 kunde konstateras att det statliga partistödets (inkl kanslidelen) finansieringandel låg på ca 50 % av partiernas samlade * omfattade intäkter (se tabell nedan). Undersökningen den gamla _fempartistrukturem Beräkningar, gjorde på partiernas egna uppgifter visade även att de samlade inkomsterna fluktuerat mellan omkring ,11 100-200 miljoner kronor. Sett ur ett blockperspektiv har detta inneburit en övervikt av resurser för det socialistiska bIOCkEtJlZ) .

* För att komplettera bilden och få en uppfattning om den totala x av L omfattningen av det offentliga finansieringen partierna på riksnivå måste några ytterligare inkomstposter medtas; inkomster som partierna själva redovisar i sina årsberättelser. Det innefattar selektiva partistöd - invandrarbidrag för information (endast valår), tidskriftsstöd (för vissa år), för de flesta partier även administrationsbidrag till riksdagens partigrupper - och transfererat kommunalt och landstingskommunalt partistöd. Det senare förekommer endast inom folkpartiet och moderata samlingspartiet där man efter kraftiga valförluster utvecklat en modell där riksnivån framförallt påtar sig ett arbetsgivareansvar för personal på lägre partinivåer. ..

i;t.m»avamawemáløm-a-wx.:

,.,..,.,. Tabell 7.1: Andelen offentliga bidrag av partiernas intäkter på riksnivå, enligt partiernas egna ekonomiska redovisningar, åren 1979-1986. l procent.

:.(f«:-A:.«n

Offentligt

nöd i I av

År total inkomst: u

:-

,i

5 Infomation uknu

Beräkningarna visar att den offentliga av de samlade finansieringen intäkterna på partierna riksnivå till mellan ca 55 och vissa uppgår år nära 70 S, vilket av tabellen nedan. Vad beträffar framgår skillnaderna mellan partierna på riksnivå så har folkpartiet, centerpartiet och VPK det högsta beroendet medel. av offentliga Moderata samlingspartiet befinner i en mellanklass medan sig Socialdemokraterna ligger under snittetJü) De senaste undersökningarna av partiorganisationerna på regional och lokal av nivå visar även de på en hög beroendegrad partistöd. l en statistiskt representativ av komundersökning munerna inom ramen för kommunaldemokratiska forskningsgruppens arbete, kunde jag visa följande:

a) Närmare 2/3 av de undersökta i kommunorganisationerna partierna (M,Fp,C,S,VPK,KDS) hade verksamhetskostnader som till 90 % eller mer finansierades under genom kommunalt partistöd mellanvalåret l978.

b) Under valåret 1979 sjönk andelen kommunor anisationer i partierna - med denna höga finansieringsgrad - till l 14.

Av partierna hade folkpartiet flest kommunorganisationer med 90 %

finansiering genom kommunalt partistöd, medan socialdemokraterna hade minstJm)

l min studie av de regionala partiorganisationernas finansiering under åren 1982 och 1983 framkom för beroende av höga noteringar partistöd. Det landstingskommunala partistödet totalt utgjorde omkring 40 % av partiernas inkomster. Variationerna mellan

partierna och olika partidistrikt/länsförbund var relativt stora. De små partierna - VPK och KDS - hade de lägsta andelarna under de

undersökta åren, ca 30 respektive lO % av deras totala inkomster

finansierades med landstingskommunalt partistöd. Till detta kommer delar av det primärkommunala partistödet överförs som regelmässigt till regional nivå, som bl a ersättning för partiservice av olika

slag exempelvis material, utbildning, tjänster eller samordnande aktiviteter mellan partiorganisationer. Tillsammans finansierade de

båda stöden i genomsnitt mellan liO - 70 96 av de totala inkomsterna i de regionala partiorganisationerna de aktuella årenJü)

De flesta västeuropeiska länder har partistöd som framförallt

täcker den centrala nivån och som finns av de undersökningar partiernas beroende präglas självfallet l en av denna inriktning. jämförande studie av den offentliga andel av finansieringen partiernas inkomster på nationell nivå i Österrike, ltalien, Sverige och Västtyskland från etableringsåren fram till och med 19844

framkom följande bild: Den är den offentliga finansieringen dominerande inkomstkällan för de politiska dessa partiernai länder. l Österrike finns ett beroende något lägre av offentliga medel än i de övriga. Det finns stora variationer mellan partier och mellan år. Små partier, framförallt har under i ltalien, vissa år extremvärden på 95-96%.46) l Västtyskland infördes 19814 en lagstadgad io-Prozent- Grenze vilket innebär att medel inte statliga får överstiga femtio procent av ett partis intäkter. årliga Denna gräns var bl a ett

försök att få en koppling till valkostnadskriteriet även om den samtidigt beslutade, drastiska höjningen av valkostnadsersättningen kan tyckas verka i motsatt riktning. l praktiken kan man konstatera följande resultat: För det första kom partiet die Grlhen, som haft det största beroendet av samtliga partier att främst beröras. De gamla partierna hade en närmare anpassning till en sådan 50procents spärr. För det andra har kritiker hävdat att bestämmelsen i grunden endast tar hänsyn till valkostnadsmedel. Det innebär att offentligt stöd till exempelvis stiftelser för utbildning och forskning - som är den praktiska konstruktionen för fördelning av sådana medel till partierna eftersom inga direkta medel får anslåsundantas, likaså den typ av offentlig subventionering som skattereduktion för bidrag till politiska partier utgör.l47)

7.2 Partilivet

Det råder stor samstämmighet bland partiforskare i slutsatsen, att den offentliga finansieringen har fått till effekt att graden av byråkratisering och administrativ professionalism inom partierna har ökat. Visserligen har den allmänna utvecklingen inom organisationer och i samhället i stort också verkat i denna riktning, men den administrativa kapacitet som partierna byggt upp har företrädesvis skett med offentliga medel. l de flesta länder har resursfördelnin-

varit sådan att den nationella nivån gynnats (inte minst gen parlamentsgrupperna), vilket påverkat maktfördelningen inom partistrukturerna. Till viss del kan således centralisering inom partier förklaras av partistöden och dess hierarkiska fördelning.49)

Den modell med heltäckande partistöd på alla tre nivåer som finns i bl a Sverige, skapar visserligen administrativa apparater på respektive partinivåer - under förutsättning att medel inte överförs uppåt i hierarkin i hög grad - men har jämförelsevis en mer decentraliserad prägel. #9)

Både Forsells och mina studier under 1970-talet visade att det svenska kommunala partistödet medförde en stark ökning av de administrativa resurserna på lokal nivå. Kommunblocksreformen medförde en organisationsförändring för partierna på kommunal nivå; sammanslagning av lokalavdelningar till en storavdelning i varje kommun eller en reduktion av antalet lokalavdelningar. Partiernas kommunorganisationer blev mottagare av det kommunala partistödet och kom att i hög grad behålla och förbruka resurserna där. Dessa medel har i hög grad granterat partiorganisationerna vissa administrativa basresurser. Anslagen till substrukturenlokalavdelningarna - har utgjort en marginell del av partiernas kostnader. Endast socialdemokraterna och centerpartiet har anslagit sådana bidrag. Både kommunblocksreformen och partistödsreformen gynnade således en centralisering inom partierna på det lokala planet.

Den administrativa upprustningen inom partierna är både på

och ont. Om partiorganisationernas resurser i alltför hög grad gott binds i denna typ av fasta kostnader blir aktivitetssidan lidande. Det finns risk för att medlemmarna överlåter partiarbetet till ombudsmän och tjänstemän och minskar de egna frivilliga arbets-

insatserna. l bästa fall utför den administrativa apparaten en effektiv service och underlättar planering, kommunikation och samarbete i partiarbetet.

De svenska partistöden är liksom i andra länder starkt kopplade till partiernas styrka. Principen är viktig eftersom den offentliga finansieringen skulle kunna utvecklas till ett

gigantiskt pensionssystem, där partierna kan överleva under lång tid trots kontinuerliga valförluster. Partistödsreglerna har i flera länder utformats så att bidragsgivningen fått en successiv anpassning till valutslagen; ett system som torde underlätta partiernas anpassning till ett försämrat läge.

Det kommunala partistödets mandatbaserade utformning ger parti som går kraftigt tillbaka i ett kommunalval en motsvarande stor förlust i partistöd. Enligt min undersöknin av partiernas valförluster vid I982 års landstingsval, skapade sådanasituationer svåra akuta ekonomiska problem för de drabbade partiorganisationerna. För folkpartiet som i landstingsvalet 1982 förlorade 77 mandat och inledde den nya mandatperioden med enbart 100 platser kvar i landets landsting, innebar det i rena pengar en förlust på motsvarande 2,7 miljoner kronor år 1983. Den omedelbara konsekvensen blev en nedskärning av anställd personal och i vissa fall samordning av kansliresurser mellan länsförbund, samt att riksorganisationen tog ett större arbetsgivaransvar för den kvarvarande personalen på regional nivå.50)

Trots massmediernas ökade betydelse för valkampanier och politisk debatt visar undersökningar från siuttiotalet att partiernas utåtriktade mötesverksamheten ökat på lokal nivå, att partierna kunnat bibehålla en viss mellanvalsaktivitet och att den kommunala informationen ökat. De kommunala partistöden har här varit en nödvändig förutsättning för denna utveckling. Utan dessa resurser har sannolikt vissa partiorganisationer legat i träda under mellanvalår för att leva upp under några veckor varje valår; dvs den valapparatsmodell som är vanlig i många andra länderJl)

7.3 Den politiska styrelsen.

Många debattörer har varnat för risken att den offenliga finansieringen kan konservera den rådande partistrukturen och försvåra för nya grupperingar och partier att konkurrera om väljarna. Ett uttryck för medvetenheten hos beslutsfattare i olika länder om denna tänkbara konsekvens, är utvecklingen mot lägre trösklar för berättigande av partistöd.

I Sverige infördes avtrappat statligt partistöd 1972 som medgav parti som erhållit 2,5 96 av rösterna i riksdagsval rätt till partistöd. Inte förrän valet 1988 kan denna bestämmelse tillämpas, efter det att KDS har brutit vallen. l Västtyskland sänktes spärren från 2,5 till 0,5 efter ett utslag i författningsdomstolen. l Danmark är reglerna, som tidigare har visats, utomordentligt generösa.

Partistöd, valsystemets 4 % spärr till riksdagen, begränsningar i tid och plats för små och nya partier i massmedia - främst TVpsykologiska spärrar i valmanskåren skapar tillsammans en tröskel

som är svår att forcera. Årets val visar dock att det fortfarande är

möjligt för ett nytt parti att göra inbrytningar i riksdagen. lkommunerna råder i viss mån en annan verklighet, bl a

saknas någon spärr i valsystemet. Det medför en mångfald i de

lokala partisystemen med inslag av lokala partier av temporär karaktär. Kretsen av partier som är berättigade till kommunalt

partistöd är därmed vidare i de lokala sammanhangen än på som får mandat i en riksplanet. l Sverige kan dagssländepartier kommun även erhålla kommunalt bestämmelser med krav partistöd; särskilda regler för i vilka former på exempelvis organisation, ska handhas (bankkonto som inte får nyttjas till annat bidragen etc) finns inte. l extremfallet kan en privatperson överta resurser

efter det att partiet upphört. De politiska partierna har en viktig roll i den politiska både att med andra partier ta ansvar för demokratin; gemensamt den politiska styrelsen - det politiska beslutsfattandet på skilda

kandidaterna och det politiska ledarskapet, och nivåer, valen, dessutom den normativa demokratimodellen kanalisera ett enligt brett deltagande bland människor. Den regelbundet, politiskt italienske LaPalombara konstaterar med viss partiforskaren uppgivenhet att trots partiernas centrala betydelse i det politiska befinner i händerna på en relativt liten grupp livet, sig partierna människor som gör det politiska livet till en egen profession.52)

Figur 7.l Tendenser i utvecklingen av partikaraktär och parti-

finansiering :i ss T .

Offentlig

finansiering

A

e /._.--” - A . : _ Folkrörelse- - Tendens-/- “

fält, v51-

L f aPDarat parti /1 j: ._ ø ,//

Å ,_.. L

, : ., Å» .,

. - - , . z

*lhivat

finansiering

Här ligger den offentliga finansieringens högriskfält, nämligen att partiföreträdare i rollen som beslutsfattare beviljar sitt parti offentliga medel, så att det alltmer utvecklar en särställning som successivt leder till en integrering med statsapparaten. Finns det en risk att utvecklingen går mot att även partikanslier och ombudsmän mer eller mindre integreras i den kommunala Utan

förvaltningen? tvivel skulle det vara ett demokratiproblem om partierna på detta sätt blev beroende av och invävda i den förvaltning man vill styra.

Diskussionen .kan även struktureras som i figur 7.1. Tendensernai partiutvecklingen knyts till två fundamentala dimensioner. Den ena gäller partikaraktären och varierar från folkrörelseparti till valapparat, dvs är egentligen en participations- och idêvitalitetsdimension. Den andra gäller finansieringen och varierar mellan ett helt privat läge och ett totalt offentligt finansierat läge. Tendenserna kan illustreras med ett fält som går från ett privat finansierat system med folkrörelsepräglade partier till

offentligt finansierade valapparater. Huruvida detta tendensfält också representerar en nödvändig rörelseriktning är emellertid en annan frågeställning. Förhoppningarna bland partiföreträdarna knyts ofta till möjligheten att kombinera den offentliga finansieringen med folkrörelsepartiet i det postindustriella samhället.

Det går också att vrida perspektivet mot statens behov av styrelsekapacitet och effektiva politiska strukturer. Genom att stödja partierna ekonomiskt uppprätthåller staten i vid mening den politiska stabiliteten.

Avslutningsvis kan komplexiteten i problemställningen illustreras genom följande citat av den engelske partiforskaren Michael Pinto-Duschinsky:

Reforms that ignore the essence of the problem and deal only with its institutional manifestations will not provide a solution. To increase the number of constituency them

agents by subsidizing from the public purse is not likely, in itself, to increase

popular participation in local party organizations 53).

NOTE R

l) Analys av riksdagsdebatten och pressdebatten 1965, samt riksdagsdebatten 1969 i Gidlund, G, M, Partistöd. LiberFörlag/CWK_ Gleerup, Lund 1983 kap 5.

2) ibid. Se även Gidlund, G, Det kommunala En studie

partistödet. av kommunernas och landstingens stöd till politiska partier. Ds C 1985:8. 1983 års Demokratiberedning.

3) Exempelvis: Pinto-Duschinsky, M, British Political Finance 1830-1980. American Enterprise lnstitute for Public Policy Research, Washington D.C l98l s 273 ff; Nassmacher, K-H, Öffentliche« Parteienfinanzierung in Westeuropa: lmplementationsstrategien und Problembestand in der Bundesrepublik Deutschland, Italien, Österreich und Schweden. Uppsats i Politische Vierteljahrsschrift, Heft l, März 1987. Winter, R, K, Jr in ass. with Bolton, J, R; Campaign Financing and Political FreedomAmerican Enterprise Institute for Public Policy Resarch, Washington, D.C 1973.

lo) Gidlund, G , 1983. a.a.

5) Thermaenius, E, Sveriges politiska partier. Hugo Gebers Förlag, Stockholm 1933, citat s l2.

6) Proposition 1965:1714. Justitiminister Kling: FK. 41:30 samt proposition 1969:126.

7) Gidlund, G åt Gidlund, Je, Partiernas liv och folkrörelsens villkor. Uppsats i Makten från folket. l2 uppsatser om folkstyrelsen. Folkstyrelsekommittem. Liber Allmänna Förlaget, Helsingborg 1985.

8) SOU 1972:62 s 56.

9) Pkt l-Q: Proposition 1965:1710, pkt 5 från 1969 -

proposition 126, pkt 6 från l972 (l97l års partistödsutredning).

IO) Lag om statligt stöd till politiska partier. 1972:625.

ll) Duverger, M, Political Parties, Wiley, New York 19514.

l2) Heidenheimer, A, Comparative Party Finance: Notes on Practices and Towards a Theory. Uppsats i Journal of Politics, Vol 25. 1963.

13) Koole, R, The Modesty of Dutch Party Finance. Uppsats i Comparative Political Finance in the 19805. Ed. H Alexander. Vol 7 i Advances in Political Science: An International Series.

. llø) Gidlund, G 6: Gidlund, Je, Vad sker i de politiska partierna?. 1 Artikel i SvD 1986-04-03. \1(( _,.. in Sweden. 15) Gidlund, G, The Costs of Party Performance Paper prepared for presentation at the XlVth World Congress of the lnternationell Political Science Association (IPSA) in Washington D.C., USA, 1988. Material: partiernas verksamhetsberättelser 1979m. 1986. l förekommande fall kongressprotokoll, muntliga/skriftliga , från . upplysningar partikassörer. .g . 16) 1983, 19844och 1986 var lotteriinkomsterna (i medeltal 10,7 . kronor för dessa för medlemsmiljoner år) högre än motsvarande .- avgifter. SAP:s verksamhetsberättelser. e: r-w

..A

:v-.«.::n.e.«w»as:;tmezvzxw

De fem vinsterna värda 31/2 17) Citat ur massbrev högsta A-lotteriet 1988. miljoner, G, IPSA-paper, 1988 a.a. 18) Gidlund, är ditt och makten, De 19) Gidlund, Je ö: Gidlund, G, Ty riket roll i svenska kommuner. Ds Kn 1981:15, kap 3. politiska partiernas Costnsof Democracy, Chapel Hill: 20) Se exempelvis Heard, A, The of North Carolina Press, 1960. University

21) New York Times, 1988-08-17.

Aspekte der 22) Exempelvis von Arnim, H,H, Verfassungsrechtliche 1980. Ur Aus Politik und Zeit Neuregelung der Parteienfinanzierung Geschichte 58/80. 25 Feb 19816.

23) SOU 1951:56 dec 1980. Första sommaren 1981. 211) Överenskommelse rapporten

25) Gidlund, G, 1983, a.a.

26) ibid 1968. se även Uttalande av VPK:s VU 1986-08-15 (ur 27) VPK:utspel verksamhetsberättelse, nr 3, 1987)

28) Facklig och politisk samverkan, SAP, 19810. Partistyrelsens till partikongressen 1987. förslag

29) Gidlund, G, 1983, a.a.

30) Pinto-Duschinsky, M, 1981, a.a.; Kool, R, 1988, a.a.

Staatliche Fraktionsiinanzierung ohne 31) lvon Arnim, H, H, Kontrolle? Hefte 62 (Karl-Bräuer-Institut des Bundes der Steuerzahler), 1987.

32) Nassmacher, K-H, 1987, a.a,

så önskar, betalas till RD-kans1i- 33) Kanslidelen kan, om parti enligt SOU 1972:62, sid 53. Framgår även av partibidragsnämndens ansökningsblankett.

314) Gidlund, G, lPSA-paper, 1988, a.a.

35) SOU 1972:62, Frief, K-H, Parteienfinanzierung im Spannungsield und staatlicher Neutralitätspflicht. (ur Aus von Burgergleichheit Politik und Zeit..., B8/84); Nassmacher, K-H, 1987, a.a.

36) Nassmacher, K-H, 1987, a.a.

3255?

37) SOU 1972: 62, Wiberg, M, Public Financing of Political Parties as a Guarantee for Political Pluralism in Finland. Paper to be presented at the ECPR Joint Sessions of Workshops, Rimini, 1ta1y,1988. 38) Partilagen 10/69. Lag om ändring av partilagen 10148/86. 39) Lov om okonomisk stotte til politiske partier m.v. Lov nr. 9440. 1986. 00) Oversikt over stotteordningene til de politiske partier. (Forbruker- og administrasjonsdepartementet. 2 jan 1984). Ur statsbudgeten för 1988/1989 (kap 1525 Tilskudd til de politiske partier) 01) Gidlund, G, 1985, a.a. 162) Gidlund, G, IPSA-paper, 1988, a.a. 43) ibid. 414) Gidlund, G, 1983, kap 7, a.a. 05) Gidlund, G, 1985, a.a. 116) Nassmacher, K-H, 1987, a.a. 107) Friaui, K, H, 19811, a.a.; von Arnim, H, H, 19841, a.a. 08) Pinto-Duschinsky, M, 1981, a.a.; Nassmacher, K-H, 1987, a.a. 09) Forsell, H, SOU 1972:52 samt SOU 1975:18; Gidlund, G, 1983, kap 7, a.a. 50) Gidlund, G, 1985, a.a. 51) Gidlund, G, 1983, kap 7, a.a. 52) LaPalombara, J, Democracy. italien Style, Yale University Press, New Haven and London, 1987, s 217. 53) Pinto-Duschinsky, M, 1981, s 287, a.a.

Statens 1988

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Översyn av utlanningslagsstittningen. A. 39. Mal och resultat - nya principer m: det statliga Kortare vllntamA. stödet nu föreningslivet. C. Arbetsolycka - “olycka” elle: arbetsmiljobrott? A 40. For-Indra: som mrmyndare, m.m. Ju. PPPS Kunskapsöverforing genom foretagsutveckling. 41. Tidig och samordnad - Samverkan:-

UD. metoder och

admin; Sameratt och snmeting. Ju. nun. S. Provning och kontroll i internationell samverkan. l. 42. Statens roll vid finansiering av export. UD. Frihet från ansvar. Ju. 43. Folk- och bostadsrllkningar i framtiden. C. En ny skyddslag. Fo. 44. Kontroll av kemiska produkter och varor. ME. Sverigeinformation och kultmsamubete. UD. 45. Vissa internationella skattefrågor. Fi. Ratt adress. Fi. 46. Tillfällig handel. Fi. öppenhet och minne. U. 47. Kommunalt stod till de politiska partierna. C. Civil personal i försvaret. Fd. Handel med optioner och terminer. Fi. Översyn av bostadsrattslagen. Bo. Medborgarkommissionens rapport om svensk GFS§FSPP°HN^ vapenexport SB.

få SÄPO-Säkerhetspolisens inriktning och orpnisation. Ju. Reklamskatten. Fi. 5.5 Rapport av den parlamentariska kommissionen med anledning av mordet på Olof Palme. Ju. - U-lands- och bistandsinfonnation. UD. 85 En förändrad ansvarsfördelning och styming på skolområdet. U. .3 Ny taxeringslag - Reformerad skaueprooess. Del l. Fi .53 u; taxeringslag - Refmnerad skatteprooess. Del 2. H 93 SIIESTA - Ett internationellt institut för värdering av miljoriktig teknik. UD. Lotteri i radio och TV. U. Förnyelse och utveckling. C. Prikontmunforsöket. C. Lönegarantin och tbmiansrättsordningen - om lonegarantins betydelse for det ökade antalet företagskonkurser. A. Videovald II - förslag till atgllnier. U. Förnyelse av heditmarknaden. Fi. Arbetsdomstolen. A. 3.355? Översyn av npphovsranslagstiftrüngea. Delbetan-

kande 4. Ju. Lage for vindkraft. Bo. Släpp kopiorna fria. Fi. Dalälven - en miljdsatsning. ME. Offentlig lonestatistilr. Behov och produktionsformer. Fi. Effektiv statlig lokalforstsrjuiing. Fi. §33 Statensansvarmrspridningoch visningav vardefull ñlm. U. ?å Ågande och irttlytande i svenskt näringsliv. I.

Statens 1988

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

En for-ändrad ansvarsfördelning och styrning pl skolom- Statsrådsberedningen radeL [20] Medborgarkommissionens rapport om svensk vapen- Lotteri i radio och TV. [24] upon. [15] Videovald II - förslag till åtgärder. [28] Statens ansvar för spridning och visning av vardefull Justitiedepartementet ñlm. [37] Samerätt och sameting. [5] Frihet från ansvar. [7] SÄPO-Säkerhetspolisen inriktning och organisation. Arbetsmarknadsdepartementet [16] Översyn av utlitnningslagstifmingar. [l] Rapport av den pariamentariska kommissionen med Kortare väntan. [2] anledning av mordet på Olof Palme. [18] Arbetsolycka - olycka eller arbetsmiljöhrotülii] Översyn av upphovsrattslagstifmingen. Delbetankande 4. Lonegarantin och forrnánsrâttsordningen - om lone- [31] garantins betydelse for det ökade antalet företagüon- Föräldrar som förmyndare, m.m. [40] kurser. [27] Arbetsdomstolen. [30] Utrikesdepartementet Kunskapsöverföring genom företagsutveckling. [4] Bostadsdepartementet Sverigeinformation och kultursamarbete. [9] Översyn av bostadsrättslagen m.m. [14] U-lands- och bistandsinfonnation. [19] Läge för vindkraft. [32] SIIESTA - Ett internationellt institut for värdering av miljoriktig teknik. [23] Statens roll vid finansiering av export. [42] Industridepartementet Provning och kontroll i internationell samverkan. [6] Försvarsdepartementet Ägande och inflytande i svenskt näringsliv. [38] En ny skvddslas- [8] Civil personal i försvaret. [12] Civildeparternentet Förnyelse och utveckling. [25] Socialdepartementet Frikommunmrsöket [26] Tidig och samordnad rehabilitering - Sarnverkansme- Mal och resultat - nya principer för statens stod Koder och rehabiliteringsinriktad ersättning m.m. [4l] till föreningslivet. [39] Folk- och bostadsrälmingar i framtiden. [43] Kommunalt stöd till de politiska partierna. [47]

Finansdepartementet

Rätt adress. [10]

Miljö- och Energidepartementet

Handel med optioner och terminer. [13] Reklarnslratten. [17] Dalälven - en miljösatsning. [34] Del l. [21] Kontroll av kemiska produkter och varor. [44] Ny taxeringslag - Reformerad skatteprocess. Ny taxeringsiag - Reformerad skatteprocess. Del 2. [22] Förnyelse av lcreditmarkrtaden. [29] Släpp kopiorna fria. [33] Offentlig lonestatistik. Behov och produktionsforrner. [35] Effektiv statlig lokalforsorjning. [36] Vissa internationella skattefrågor. [45] Tillfällig handel. [46]

Utbildningsdepartementet

öppenhet och minne. [l l] KUNGL. BlBL.

3988 -i2 U 5

STOCKHOLM

2:514.

ALLMÄNNA FÖRLAGET

ISBN 91-38-10220-X

ISSN 0375-25OX