Dir. 1992:15
Tilläggsdirektiv till Barn- och ungdomsdelegationen (Ju 1983:01)
Dir. 1992:15
Beslut vid regeringssammanträde 1992-02-06
Chefen för Civildepartementet, statsrådet Davidson, anför.
1. Mitt förslag
Barn- och ungdomsdelegationen (Ju 1983:01) bör i sitt fortsatta arbete uppmärksamma de frågor som är väsentliga för unga människors totala livssituation under uppväxtåren. Av särskild vikt är frågor kring värderingar och normbildning, ungdomars kreativitet och eget skapande, främlingsfientlighet, arbete och bostad samt ungdomsforskning.
Delegationen bör i sitt fortsatta arbete vara ett för hela regeringen gemensamt organ som bidrar till fördjupad samverkan i frågor som rör unga människor.
Jag föreslår därför att Barn- och ungdomsdelegationens uppdrag enligt tidigare meddelade direktiv (dir. 1982:104 och 1986:04) kompletteras i enlighet med detta.
2. Delegationen hittills
Barn- och ungdomsdelegationen tillkallades den 22 december 1982 med uppdrag att vara ett samordnande och rådgivande organ i regeringskansliet för barn- och ungdomsfrågor. Delegationen skulle även stimulera till debatt och diskussion kring de frågor man tar upp i sitt arbete.
De ursprungliga direktiven (dir. 1982:104) innehåller också exempel på frågor som delegationen särskilt bör uppmärksamma. Delegation en skall enligt dessa arbeta med frågor som rör skillnader i välfärd mellan olika barn och ungdomar, behov av forskning kring barns och ungdomars levnadsvillkor, föräldrars och barns ansvarstagande i förskolan och skolan samt barns och ungdomars kulturella och sociala omgivning.
I februari 1986 gav regeringen tilläggsdirektiv (dir. 1986:04) till delegationen som då fick en friare ställning i förhållande till det löpande arbetet i regeringskansliet. Delegationens rådgivande uppgift i regeringskansliet begränsades till att avse frågor av allmän karaktär och tvärgående frågor inom de olika fackdepartementens områden.
Delegationens arbete har hittills redovisats i ett tjugotal skrifter och i en egen tidning. Flera studier och utredningar har initierats av delegationen. Resultatet av dessa har publicerats i bl.a. rapporten (SOU 1985:33) Några barn- och ungdomsfrågor, promemorian (Ds 1989:18) Framtida ungdomsforskning i Sverige samt skriften Ungdom och industri i gemensam framtid (1991).
Sedan den 1 april 1987 har delegationen svarat för fördelning av medel ur Allmänna arvsfonden för att främja ''fostran av ungdom''. Delegationen har årligen handlagt i genomsnitt ca 1000 ärenden som rört olika projekt bland barn och ungdomar i åldern 7--25 år. Förordningen (1987:324) om Barn- och ungdomsdelegationen reglerar bl.a. beslutsrät ten i dessa ärenden.
3. Det fortsatta arbetet
Barn- och ungdomsdelegationen bör även i fortsättningen
1. vara ett rådgivande organ åt regeringen i frågor som rör unga människors uppväxtvillkor,
2. stimulera till debatt och diskussion om olika barn- och ungdomsfrågor genom bl.a. seminarier, konferenser, debattskrifter, arbetsgrupper och undersökningar, och
3. fatta beslut i ärenden om stöd ur Allmänna arvsfonden för att främja ''fostran av ungdom'' enligt lagen om Allmänna arvsfonden (1928:28 1) och förordningen (1987:324) om Barn- och ungdomsdelegationen.
Delegationen bör i sitt fortsatta arbete även bidra till fördjupad samverkan i frågor som rör unga människor.
Under kommande år bör delegationen uppmärksamma de värderingar och normer som präglar dagens fostran av unga människor. Av särskild betydelse i detta sammanhang, bl.a. när det gäller överföringen av normer, är föräldrarnas och hemmens roll.
Delegationen bör arbeta med frågor om unga människors kreativitet och eget skapande samt relationer och attityder mellan unga med olika kulturell bakgrund. Ungdomars möjligheter att få arbete och bostad bör särskilt uppmärksammas. Delegationen bör även ägna sig åt de frågor som engagerar dagens ungdomar, bl.a. miljöfrågorna.
Delegationen bör belysa frågor som rör unga människors hälsa och övriga levnadsvillkor under uppväxtåren, och i sammanhanget särskilt upp märksamma de unga som är speciellt utsatta.
Delegationen bör hålla sig underrättad om resultat inom ungdomsforskningen och utifrån bl.a. denna dra slutsatser kring hur framtidens ungdomspolitik bör utformas. Delegationen bör därvid uppmärksamma behovet av ytterligare insatser inom forskningen samt lägga fram förslag när det gäller den framtida ungdomsforskningens inriktning och organisation.
Delegationens arbete bör ske i nära samarbete med berörda departement. En omorganisation bör ske, så att bl.a. representanter från de berörda departementen knyts till delegationen.
Antalet ledamöter i delegationen bör ökas från högst tio till högst femton. Av dessa bör regeringen utse ordföranden.
Statsministern är i dag bemyndigad att utse samtliga ledamöter, sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt delegationen. I fortsättningen bör det ankomma på chefen för Civildepartementet att utse dessa, med undantag av ordföranden.
Delegationen bör löpande redovisa resultatet av sitt arbete.
4. Arbetets bedrivande
För delegationens arbete gäller, i den mån arbetet kommer att omfatta utredningsverksamhet, dels regeringens direktiv angående utred ningsförslagens inriktning (dir. 1984:05) till samtliga kommittéer och särskilda utredare, dels regeringens direktiv om beaktande av EG-aspekter i utredningsverksamheten (dir. 1988:43).
5. Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för Civildepartementet
att, med undantag av ordförande, utse högst fjorton ledamöter i Barn- och ungdomsdelegationen,
att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt delegationen.
Vidare hemställer jag att regeringen beslutar om tilläggsdirektiv i enlighet med det anförda, samt att kostnaderna skall belasta trettonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.
6. Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan.
(Civildepartementet)