Beslut vid regeringssammanträde den 25 april 1996

Sammanfattning

Med anledning av en översyn av vägtrafikens samlade beskattning skall Kommunikationskommittén göra principiella överväganden för hur ekonomiska förutsättningar inom kommunikationssektorn medvetet kan användas som styrmedel mot trafikpolitiska mål.

I detta arbete skall kommittén utgå från en analys av nuläget och från egna överväganden om förändringar och preciseringar av de trafikpolitiska målen.

Kommittén skall analysera vad de övergripande principerna för de ekonomiska styrmedlen betyder för kollektivtrafiken och lämna förslag om särskilda finansieringsformer. Kommittén bör undersöka möjligheten att utveckla differentierade avgifter för att skapa incitament till samhällsekonomiskt effektiva åtgärder, så att de föreslagna målen kan uppnås.

Senast den 15 oktober 1996 skall kommittén redovisa principiella överväganden för användningen av ekonomiska styrmedel inom vägtrafikområdet. Tidpunkten för slutbetänkandet flyttas fram till senast den 1 mars 1997.

Bakgrund

Kommunikationskommittén

Regeringen beslöt den 22 december 1994 att tillkalla en parlamentarisk kommitté med uppdraget att utarbeta en nationell plan för kommunikationerna i Sverige. Kommittén har antagit namnet Kommunikationskommittén (K 1995:01).

I direktiven till kommittén (dir. 1994:140) betonades vikten av att principen om trafikens kostnadsansvar utvärderas och att kommittén lägger förslag om hur denna princip kan vidareutvecklas. Enligt direktiven skall Kommunikationskommittén bl.a. analysera hur finansieringssystemet och avgifterna inom transportsektorn kan anpassas och förbättras så att ett miljöanpassat transportsystem främjas och att såväl den samhällsekonomiska effektiviteten som trafiksäkerheten ökar. Kommittén skall vidare analysera vilka åtgärder som kan bidra till att de trafik- och miljöpolitiska målen uppnås i högre grad än enbart genom åtgärder i infrastrukturen. I denna analys skall förslag lämnas om finansiering och möjliga styrmedel.

Ekonomiska styrmedel som en del av trafikpolitiken

Kommunikationskommittén redovisade den 4 mars 1996 ett delbetänkande med bl.a. förslag till inriktning av drift-, underhålls- och investeringsåtgärder inom infrastrukturen. Enligt direktiven skall arbetet ske utifrån en helhetssyn på olika typer av åtgärder. Därför presenterade Kommunikationskommittén förslagen till infrastrukturåtgärder mot bakgrund av en ny trafikpolitisk inriktning vars profil formas av kraftfulla ekonomiska styrmedel såsom ökad koldioxidskatt på fordonsbränslen, en reglerad bränsleförbrukning i personbilar och en genom statligt stöd stimulerad användning av biobränslen.

Regeringen beslöt den 11 april 1996 att överlämna Sjöfartspolitiska utredningens trafikpolitiska förslag till Kommunikationskommittén. Flera av utredningens förslag berör utformningen av ekonomiska styrmedel för transportsektorn.

Trafik- och klimatkommittén föreslog i sitt betänkande (SOU 1995:64) att skatten på bensin skulle höjas så att bensinpriset ökade med totalt 1:60 kr under en fyraårsperiod.

Europeiska kommissionen utgav den 20 december 1995 en grönbok om en rättvis och effektiv prissättning inom transportsektorn. Målet för en förändrad strategi är att minska trängsel, olyckor och miljöproblem genom att förbättra överensstämmelsen mellan trafikanternas kostnader och de verkliga kostnaderna för resor eller transporter.

Eftersom kostnaderna varierar beroende på tidpunkt, plats och transportsätt innebär detta att större differentiering av skatter och avgifter är nödvändig. Europeiska kommissionen konstaterar att telematik på sikt kan göra det möjligt att skapa ett system som tillgodoser dessa behov med bibehållen respekt för unionsmedborgarnas privatliv. Vidare konstateras att positiva effekter sannolikt skulle uppnås redan genom att avgifterna förs närmare konsumtionsnivån, även om nivån på skatterna inte höjs. Man menar att en politik med mer rättvis och effektiv prissättning på sikt skulle leda till minskade avgifter, bättre utnyttjande av infrastrukturen, lägre kostnader för samhället och en stärkt europeisk konkurrenskraft.

I propositionen En politik för arbete, trygghet och utveckling (prop. 1995/96:25) uttalade regeringen att det borde ske en översyn av vägtrafikens samlade beskattning såväl för lätta som tunga fordon.

Regeringen har denna dag tagit beslut om en särskild utredare som skall göra en översyn av vägtrafikens samlade beskattning i syfte att förbättra den samlade styreffekten med avseende på trafiksäkerhet och miljö. Kommunikationskommittén bedriver samtidigt ett arbete kring principer för kostnadsansvar och ekonomiska styrmedel som en del av ett underlag för en revidering av trafikpolitiken. Detta arbete skall inriktas så att det samtidigt kan utgöra en ram för översynen av vägtrafikens beskattning.

Finansieringsformer för trafiklösningar i glesbygd

Kommunikationskommittén skall enligt sina direktiv bl.a. utvärdera effekterna av olika regionalpolitiska åtgärder inom kommunikationssektorn och ställa dessa effekter i relation till kostnaderna.

Nattågstrafiken på Övre Norrland har sedan upphandlingarna från trafikåret 1989 varit föremål för ständiga rationaliseringar och produktionsneddragningar. Trafikproduktionen har skurits ned i sådan omfattning att marknaden nu riktar kritik mot den försämrade trafik- försörjningen på Övre Norrland.

Statens kostnader för köp av persontrafik på järnväg är höga. För innevarande budgetår (18 månader) upphandlar staten trafik för 590 miljoner kronor. Den upphandlade nattågstrafiken på Övre Norrland samt på sträckorna Östersund-Sundsvall och Östersund-Storlien kostar 282 miljoner kronor för trafikåret 1996/97.

Flygtrafiken har en stor betydelse för transportförsörjningen i bl.a. Norrland. Eftersom flygets infrastruktur är förhållandevis väl utbyggd torde trafikökningar här kunna ske inom ramen för ett förbättrat kapacitetsutnyttjande på befintlig infrastruktur i högre grad än vad gäller alternativa trafikformer.

Inom Luftfartsverket pågår ett utredningsarbete med syftet att klarlägga problem och möjligheter kring så kallat glesflyg. Med glesflyg avses trafik med både glesa avgångar och svagt trafikunderlag. Merparten av dessa flygplatser ligger i inre Norrland och passagerartrafiken drivs i regel med någon form av kommunalt stöd.

Statens övergripande ansvar för trafikförsörjningen med flyg i dessa områden tas i dag genom att visst driftsstöd av regionalpolitiska skäl lämnas till de kommunala flygplatserna i skogslänen samt genom statlig upphandling av viss flygtrafik i enlighet med EU:s marknadstillträdesförordning.

Uppdraget

Med anledning av en översyn av vägtrafikens samlade beskattning skall Kommunikationskommittén göra principiella överväganden för hur ekonomiska förutsättningar inom kommunikationssektorn medvetet kan användas som styrmedel mot trafikpolitiska mål.

Kommunikationskommittén skall analysera hur nuvarande skatter, avgifter och bidrag samt de olika finansieringsformer som finns inom transportsektorn hittills har påverkat utvecklingen mot de trafikpolitiska målen (prop. 1987/88:50, bet. TU 1987/88:13, rskr. 1987/88:159). Vidare skall kommittén analysera hur konkurrensförhållandena mellan olika transportslag påverkas av de olika ekonomiska förutsättningarna.

Kommittén skall överväga hur de trafikpolitiska målen bör förändras och preciseras inför en kommande revidering av trafikpolitiken. Kommittén skall vidare ta ställning till övergripande principer för hur ekonomiska styrmedel bör påverka utvecklingen av kommunikationssektorn så att målen effektivt kan uppnås. Detta innebär att Kommunikationskommittén bl.a. skall redovisa principiella överväganden för användningen av ekonomiska styrmedel inom vägtrafikområdet.

Kommittén skall också analysera vad de övergripande principerna betyder för finansieringen och prissättningen av kollektivtrafik samt vilka subventionsformer som är lämpliga för att en ändamålsenlig och samhälls- ekonomiskt sund trafikering skall skapas. Kommittén bör, utifrån en helhetssyn på kommunikationssektorn, ta upp formerna för statens köp av regionalpolitiskt betingad trafik samt finansieringsformerna för trafik- lösningarna i övrigt.

Kommunikationskommittén bör undersöka möjligheten att utveckla differentierade avgifter, exempelvis vägtullar, hamnavgifter, landningsavgifter eller banavgifter, för att skapa incitament till samhällsekonomiskt effektiva åtgärder så att föreslagna mål kan uppnås. Syftet med sådana avgifter bör vara att stimulera beteenden eller åtgärder på transportmarknaden och hos trafikanterna som gör att miljöpåverkan och olycks risker i trafiken minskar samt att gjorda investeringar utnyttjas bättre. I anslutning härtill bör en bedömning göras av de näringspolitiska konsekvenserna av de olika åtgärderna och av behovet av forskning och utveckling. Vidare får förslagen inte minska statens inkomster eller öka statens utgifter.

Övrigt

Kommunikationskommittén skall bedriva sitt arbete i samråd med den denna dag beslutade utredningen om översyn av vägtrafikens samlade beskattning (dir. 1996:37). Samråd skall också ske med Alternativbränsleutredningen (M 1995:06). Vidare bör kommittén samråda med Delegationen (K 1994:08) för transporttelematik om möjligheterna att utnyttja informationsteknik i fordonen eller som en del av infrastrukturen för att differentiera ekonomiska styrmedel. Kommittén bör uppmärksamma vad utredningen om finansieringen av det civila försvaret föreslår i sitt betänkande (SOU 1996:58) om att transportsektorns beredskapskostnader bör finansieras med hjälp av avgifter.

Kommunikationskommittén skall redovisa ett delbetänkande den 15 oktober 1996 med principiella överväganden av användningen av ekonomiska styrmedel inom vägtrafikområdet. Kommittén har enligt sina direktiv (dir. 1994:140) haft att redovisa ett slutbetänkande senast den 1 december 1996. På grund av detta tilläggsdirektiv flyttas redovisningen av slutbetänkandet till senast den 1 mars 1997.