Finansieringen av det civila försvaret

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Finansieringen av

försvaret

civila

det

1996:58

Betänkande av GFF-utredningen

V

l

Statens offentliga utredningar

1996:58

Försvarsdepartementet

Finansieringen av

det försvaret

civila

Betänkande av CFF-utredningen

Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpasfrån Fritzes kundtjänst. För remissutsändningarav SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdragav Regeringskanslietsförvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Fax: 08-20 50 21

Telefon: 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrádsberedningen,1993.

En liten broschyr somunderlättar arbetetför densom skall svarapå remiss. - Broschyren kan beställashos:

Regeringskanslietsförvaltningskontor

Distributionscentralen

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 10 10

Telefon: 08-405 24 81

Tryckt av REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-20244-1 Stockholm 1996 ISSN 0375-250X

Till

Statsrådetoch chefenför Försvarsdepartementet

Genom beslut den 30 november 1995bemyndigaderegeringenchefen för Försvarsdepartementet,statsrådetPeterson,atttillkalla ensärskildutredaremeduppgift att föreslå vilka principer som skall gälla för finansieringenav beredskapsåtgärder inom det civila försvaret samt att föreslå vad som skall ingå i den ekonomiska planeringsramenför detcivila försvaret.

dettabemyndigandetillkallade departementschefenden 12 februari Med stöd av

särskild utredaregeneraldirektörenGunnel Färm. Som experterförord- 1996 som

Ove Hall, direktörenOlle Jonsson,kanslirådetÅke nadesdepartementssekreteraren Sundin ochdepartementssekreterarenPerÖstensson.

Till sekreterareförordnadesden12februari 1996konsultenUlf Wennerberg.

Utredningen harantagitnamnetGFF-utredningen.

Utredningen överlämnar härmed betänkandetSOU 1996:58 Finansieringen av detcivila försvaret.

Stockholm marsi 1996

Gunnel Färm

/ Ulf Wennerberg

6 Genomförandefrågor

6.1 Fortsatt arbete .40

6.2 Behov av lagstiftning ..41

6.3 Ekonomiska konsekvenser, ..41

Bilagor:

Utredningens direktiv 1995:152 2. Anslag och kostnader inom det civila försvaret

prop. 1994/952100, bil. avsnitt 7.1 7.2

-

SAMMANFATTNING

Den särskildeutredarenskall enligt direktiven föreslåvilka principersomskall gälla för finansieringenav beredskapsåtgärderinom det civila försvaret. Jag skall också övervägavad somskall ingå i denekonomiska planeringsramenför det civila försvaret.Härutöver skall vissafrågor omfinansieringenav reservanordningari kommunalteknisk och sjukhustekniskförsörjning belysas.

Principema för finansiering avdet civila försvaret behandlasi kapitel Jag framhåller däratt den s.k. ansvarsprincipenbör varavägledandeocksåvid fördelningen avkostnadsansvaretför beredskapsåtgärderna.Av dettaskäl och med hänsyn till

behovetav att avlastastatsbudgeten förordar jag en ökad användningav avgifts-

och egenfinansieringinom det civila försvaret.

I kapitel 3 framläggsföljande förslag:

Ansvarsprincipen bör vara vägledandeockså vid fördelningen av kostnadsansvaretför det civila försvarets beredskapsåtgärder.Beredskapbör inte betraktassom entjänstsom det ankommer statenatt upphandlafrån andra samhällsaktörer.

Vid tillämpningen av ansvarsprincipeninom det finansiellaområdet måste hänsyntastill faktorersom branschensoch den verksamhetsansvarigesekonomiska bärkraft, konkurrens- och rättviseaspekter,etc. En helhetsbedömning måstedärför görasi varje särskilt fall.

Beredskapsåtgärderkan finansierasmed statlig skatt, avgifter eller direkt av den verksamhetsansvarigeegenfinansiering. I konsekvensmed den grundsyn somhar redovisats ochav hänsyn till det statsfinansiellaläget bör av-

- gifts- och egenfinansieringanvändasi störreutsträckningän nu. Statlig skatt bör användasdådetavolika skäläromöjligt eller olämpligt att egen-eller avgiftsfinansieraberedskapsåtgärdeneller dåstatenhar ett behov av att kunna detaljstyra hur beredskapsmedlenskall användas.

4. För de statliga förvaltningsmyndighetemamedför de föreslagnafinansieringsprincipemaattden anslagsstruktursomtillämpas vad gäller beredskapskostnademabör sesöver. Antalet friståendeberedskapsanslagbör minskas och småanslagräknas i myndighetensordinarie förvaltningsanslag motsvarande. De medel som används för att bestrida civilbefälhavamas och länsstyrelsemasberedskapskostnaderbör inordnas i ett nytt anslag för regional

totalförsvarsverksamhet.Dettaanslagböri sin helhetavvägasinom den eko-

nomiskaplaneringsramen.

För destatligaaffärsverkenochför destatligaaktiebolagsom bedriver bered-

skapsverksamhetmedförfmansieringsprincipemaatt avgifts- eller egenñnan-

siering bör användassom huvudsaklig ñnansieringsmetod.Endastom sär-

skilda skäl föreligger bör skattefinansiering användas. Avgiftsfmansiering

föreslås för telekommunikationsqrundradio-och elbranschema.Egenfman-

siering föreslåsbeträffandeSjöfartsverketoch PostenAB.

Transponsektornsberedskapskostnaderbör finansierasmed hjälp av avgifter

knytstill utnyttjandetav respektiveinfrastrukturellasystemvägar, jäm-

som

vägaroch flygplatser. Utformningen av avgiftssystemenbör utredas i sär-

skild ordning.

Beträffandekommuner och landsting konstaterasatt dessai jämförelse med

andrasektorerhargivits enförmånlig behandlingvid finansieringenav bered-

skapsåtgärdema.Med hänsyntill de överenskommelsersom har nåtts före-

slåsdock inte någraförändringari de ñnansieringsprincipersom gäller för

nu

dennasektor.

Näringslivet bär redannu kostnadsansvaretför sektornsberedskapsverksam-

het.Någraförändringar i degrundläggandefmansieringsprincipersom gäller

för dennasektorföreslåsinte.

Detcivila försvaretsekonomiskaplaneringsrambehandlasi kapitel Jag framhåller planeringsramensbetydelse avvägningsinstrumentoch föreslår vissaåtgär-

som der i syfteattutveckla i dettaavseende.Bl. a.föreslårjag en översyn av an-

ramen slagsstruktureninom det civila försvareti syfte att göradennamer lättöverskådlig. Jagföreslår också att beredskapsinvesteringarskall låneñnansierasgenom investeringslån i Riksgäldskontoret,Vidare föreslårjag vissa förändringari den ekonomiska planeringsramenssammansättning.

I kapitel 4 framläggsföljande förslag:

anslagsstruktureninom det civila försvaret bör göras. Över-

En översyn av

bör syfta till attminskaantaletfriståendeberedskapsanslag,till enbättre

synen

koppling mellan funktionsindçlningen och anslagsstrukturenoch till att an-

slagsmässigthållaisär drifts-, underhålls-ochinvesteringskostnader.

Kostnadernaför beredskapsinvesteringarbör lånefinansierasgenom investe-

ringslån i Riksgäldskontoret.Åtgärderbör vidtas för definiera begreppet

att

beredskapsinvesteringoch för att fastställa lämpliga avskrivningstider för

olika typer av beredskapsinvesteringar.

De årliga uttagenfrån de beredskapsfondersombildas inom rundradio-, tele-

kommunikations- och elförsörjningsområdenabör avvägasinom den eko-

nomiska planeringsramen.Däremot bör det inte vara möjligt att omfördela

medelfrånfondernatill andraändamålinom det civila försvaret.Nivån be-

redskapsavgiftemabör ligga fast underen femårsperiodoch fastställasi för-

svarsbesluten.

Vad gäller den ekonomiskaplaneringsramenssammansättningföreslårjag följande förändringar:

Följande anslag bör läggasin i den ekonomiskaplaneringsramen:

l Kostnaderför beredskapslagringavlivsmedel,m.m. Jo/G4 2 Del avlänsstyrelserna,m.m. C/Al

Följande anslag bör inordnas någoti annat anslag inom eller utom den ekonomiskaplaneringsramen:

3 Kompetensutvecklingoch stödtill länsstyrelsernaFö/C4 4 ÖCB: industriella åtgärderFö/F2 5 Arbetsmarknadsverketdel: FörvaltningskostnaderA/Al

Följande anslag bör utgå helt:

6 Ersättning för fritidsbåtsändamål,m.m.Delpost för beredskapsåtgärder

inom totalförsvaretK/B l 7 UpphandlingavsärskildasamhållsåtagandenK/D2 8 Åtgärder inom elförsörjningen N/E2

Frågan om finansieringenav reservanordningarför kommunalteknisk och sjukhusteknisk försörjning behandlasi kapitel I dettakapitel behandlasockså vissa frågor om bolagisering och privatisering av kris- och krigsviktig kommunal och landstingskommunalverksamhet.

I kapitel 5 framläggsföljande förslag:

Nuvarandefinansieringssystemför reservanordningarbör bibehållastills sta-

tensavtal med Svenskakommunförbundetskallomförhandlasår 1999.

Genomförda bolagiseringaroch privatiseringar av primär- och landstings-

kommunalverksamhetsynesinte ha lett till någrastörreproblem från bered-

skapssynpunkt.I nulägetkrävsdärför ingaåtgärderinomdettaområde.

Genomförandetav mina förslag behandlasi kapitel Den korta tid som har stått till buds för utredningsarbetetmedför att vissa frågor måsteutredas vidare. Detta gäller framförallt dennärmareutformningenavde avgiftssystemsomjag har föreslagitbeträffanderundradio-,telekommunikations-ochelförsörjningsområdena.

Mina förslag förutsätterny lagstiftning inom vissa områden. Lagstiftningsbehovet ärframförallt knutettill deavgiftssystemsomjag harföreslagit. Med hänsyntill att dennafråga måsteutredasvidare läggerjag inte här fram något förslag till författningstext.

Mina förslag ledertill en utgiftsminskning statsbudgeten drygt 300 miljoner kronor per år.

1 Uppdraget

1 Direktiven

Enligt direktiven Dir. 1995:152 skall den särskilde utredarenföreslå vilka principer som skall gälla för finansieringenavberedskapsåtgärderinom det civila försvaret.Den särskildeutredarenskallocksåövervägavad som skall ingå i den ekonomiska planeringsramenför det civila försvaret. Vägledandeskall därvid vara ramensfunktion somavvägningsinstrument.

Vidare skall den särskildeutredarenövervägahur finansieringenav kommunaltekniska och sjukhustekniskareservanordningarskall utformas i framtiden, Därvid skall prövas om skyldighet att installera reservanordningarskall införas. Vidare skall den särskildeutredarenredovisavilka problem från beredskapssynpunktsom kan uppståvid bolagisering och privatiseringavprimär- och landstingskommunal verksamhet.

1.2 Arbetets uppläggning

Den korta tid som har ståtttill buds för utredningsuppdraget ungefär en och en

halv månad har medfört att det har varit nödvändigt att koncentreraarbetet till

principfrågorna.Dethar inte harfunnits tid attta upp detaljfrågoreller frågor som i första hand har teknisk karaktär. Inom vissa områden krävs därför fortsatt utredningsarbete.Förslagomdettalämnasi kapitel

Den korta utredningstidenhar ocksåmedfört attjag har ansettdet nödvändigt att begränsakartläggningsarbetettill ettabsolutminimum. Dettahar varit möjligt med hänsyntill attdet redanfinns ett relativt omfattandefaktamaterialatt tillgå från tidigareutredningar ochi annandokumentation. Den osäkerhetsom kan finnas vad gäller vissa kostnadsuppgifterpåverkarinte heller de slutsatsersom jag drar av materialet.

Under utredningsarbetetharjag samråttmed densärskilde utredaresom ser över uppgifterna centralnivåför detcivila försvaret och räddningstjänsteninom FörsvarsdepartementetsverksamhetsområdeDir. 1995:153. Samrådhar också hållits med den särskilde utredaresom seröver ansvarsfördelningoch organisation inom elberedskapsområdetDir. 1996:23.

Jaghar inhämtatunderlagför mina bedömningargenomintervjuer ochsamtal med företrädareför regeringskanslietsamt för vissa myndigheter och organisationer.

tagits med Överstyrelsenför civil beredskapÖCB, Statens Kontakt har bl. a. räddningsverk SRV, Post- och telestyrelsenPTS, SocialstyrelsenSoS och Jordbruksverket JV. Härutöver har diskussioner förts med Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet.Med organisationernahar i första hand frågor

respektivesektorsberedskapsverksamhetberörts. Vissa fråom finansieringenav

riksdagens roll har diskuterats med företrädare för Försvarsutskottets gor om kansli.

1.3 Tidigare utredningar

De finansieringsprincipersom nu tillämpas bygger till störstadelen ett förslag somutarbetadesår 1986av generaldirektörGunnar Petri. Petris utredninggenomfördes uppdrag regeringenoch syftade till att ta fram underlagför ett ställ-

av ningstagandetill finansieringsprincipernai 1987årsförsvarsbeslut.Riksdagengodtog grundprincipernai Petris förslag men beslöt att affärsverken skulle finansiera sinaberedskapskostnadermeddriftmedel.

Petri föreslog att de s.k. administrativa beredskapskostnadema kostnader för

krigsplanläggning,utbildning av personal i krigsorganisationen,övningsverksamhet, skall bärasav den verksamhetsansvarigemedan investeringskostna-

mm. dernasamtkostnadernaför drift och underhållavberedskapsanläggningarnormalt skall bärasav staten.Motiveringenvar att de administrativaberedskapskostnadema ärrelativt småochjämnt fördelade desombedriverberedskapsverksamhet.

Investeringskostnadernakan däremotvara storaoch fördelar sig dessutom ojämnt

olika sektoreroch verksamheter.Staten kan då behöva träda med särskilda medelför attorättvisoroch snedvridningseffekterinte skall uppstå.Petritillämpade ett liknanderesonemangvad gällerdrift- och underhållskostnadema.Om en beredskapsåtgärdär till nytta för den verksamhetsansvarigeockså under fredsförhållandenbör kostnadenför åtgärdenenligt Petri fördelasi proportiontill åtgärdensfredsrespektivekrigsnytta.

FörsvaretsforskningsanstaltFOA genomförde 1991 uppdrag ÖCB

av en studie kostnadernaför det civila försvaret.Någramedarbetarevid FOA föreslog

av därefteri en särskildrapportvissaförändringari definansieringsprincipersom fastställts statsmaktema.I rapportenframhölls att detcivila försvaret bör betraktas

av som en kollektiv nyttighet och att hänsynmåstetastill såvälrättvise-som effektivitetsaspektervid utformningen finansieringsprinciperna.Mot dennabakgrund

av föreslogs att finansieringen beredskapskostnademai första hand bör ske med

av

skattemedelöver statsbudgeten.Andra fmansieringsfonner bör endastväljas om särskildaskäl föreligger, ex. att man vill styra konsumtionenav en vara eni för beredskapengynnsamriktning.

Då riksdagenår 1994antog en ny lagom civilt försvar utarbetadesett nytt system för finansiering av primärkommunemas beredskapsverksamhet.Systemet bygger

att den statligaersättningengörs beroendeav kommunens riskutsatthetunder kriser och i krig. Inom ramen för dettasystem fördelades landets kommuner fem olika riskklassersomsinsemellanhar en starkt differentierad statligersättning. Storstadsområdenatilldeladesden högstaersättningenräknatper innevånare.Kommunernas uppgifter och ersättningensstorlek reglerasnärmare etti avtal mellan statenoch Svenskakommunförbundet. Lagenlägger fast att kommunerna har rätt till ersättningfrån statenför deberedskapsuppgiftersomdeåläggsavstaten.

2 Nuvarande förhållanden

2.1 Det civila försvarets uppgifter

Det civila försvaretutgårfråndengrundläggandeförmågasom finns hos olika aktörer och verksamheter deti fredstidasamhället.Dennaförmågakompletterasvid behov medtilläggsåtgärdersomsyftar till attgesamhälleten förmåga att klara krig och säkerhetspolitiskakriser. I krig omfattar totalförsvaretall samhällsverksamhet somskall bedrivasunderdessaförhållanden.

Grundenför samhälletsförmågaatt klaraettkrig eller andraallvarliga påfrestningar är såledesdenstryktålighet ochanpassningsförmågasomfinns i det fredstidasamhället. Endastinom det militära försvaret tillskapasresursersom uteslutande avseddaatt användasför krig. Det civila försvaret däremotberoendeav att fredssamhälletsordinarieresurserkananpassastill och utnyttjas för de behov som uppstårunderkris- ellerkrigsförhållanden.

I strikt mening omfattar detcivila försvareti fred endastde kompletterandeberedskapsåtgärdersomärnödvändigaför attuppgifterna skall kunnautföras underkrisoch krigsförhållanden. Årets försvarsbeslutmedför dock att det civila försvaret ställsinför kravet att kunnastärkasamhälletsförmåga att hanteraett bredarespektrum avhotochpåfrestningaräntidigare. Hänsyntill dettakrav skall tasvid dimensionering och utformning av totalförsvaretsresurser.Dennautveckling medför att detblir allt svårareattdra tydliga gränsermellan det som i traditionell mening är säkerhetspolitiskahot ochsådanahotsomgenererasunderfredstidaförhållanden.

Försvarsbeslutetinnebäratt detcivila försvaretgesföljande uppgifter:

a värnacivilbefolkningen, tryggaen livsnödvändig försörjning, säkerställade vik-

tigastesamhällsfunktionernasamt bidra till det militära försvarets förmåga vid ettväpnatangreppoch vid ett krig i våromvärld kunnagenomförainternationellafredsfrämjandeoch humanitärainsatser stärkasamhälletssamladeförmågaatt mötasvåranationellapåfrestningari fred

Regeringenbetonaratt en central uppgift för det civila försvaret skall vara att öka säkerhetenför bl. a. elförsörjningen, telekommunikationerna,informationssystemenoch samhälletsledningssystemsåatt en tillräcklig förmågakan garanterasvid ettväpnatangrepp.

Samtidigt innebärde nyauppgifternaen väsentlig utökning av det civila försvarets arbetsfält.Den internationellauppgiften innebäratt det civila försvaret beaktamöjlighetenav fredsfrämjandeoch humanitärainsatserutomlands.Genomförandetav sådanainsatserbeslutasdock i särskild ordning och ligger utanför de ordinarie uppgifterna.

Uppgiften attstärka samhälletssamladeförmåga att möta svåranationellapåfrestningar i fred medför att det civila försvaret vid utformningen av de beredskapsförberedelsersom avserett väpnadeangreppskall ta hänsyn till de påfrestningarsom kan uppstå i fred. Därmed förbättras möjligheternaattutnyttja det civila försvarets samladeresurseri hela hotspektratfred kris krig

- -

2.2 Ledning och samordning inom det civila försvaret

Detcivila försvaretbeståravett ston antal samhällsaktörervarsberedskapsförberedelseroch verksamhetunderkris och krigsförhållandenmåstesamordnaseller ledas för att uppställdamål skall kunna nås. I fred svarar ÖCB och de funktionsansvarigamyndigheternaunder regeringenför samordningenav beredskapsförberedelserna centralnivå inom det civila försvaret. Påregional nivå tillkommer motsvarandeansvarcivilbefälhavarnaoch länsstyrelserna.I krig anpassasorganisationentill de speciellaförhållandensom då råder.Ambitionen är attfredsorganisationenskall ändrassålitet sommöjligt.

Dens.k. ansvarsprincipenhar längevarit styrandeför ansvarsfördelningeninom det civila försvaret.Försvarsbeslutetinnebäringen ändring i dettaförhållande.Tvärtom får ansvarsprincipenökad aktualitet i en situationdå ett bredarespektrum av hot

skall hanterasoch dåkravställs en integreringav de resursersom kan användas för hanteringavallvarliga påfrestningari fred ochkrig.

Ansvarsprincipeninnebärattdensomhar ansvarför en samhällsverksamheti fred ocksåharansvarför verksamheteni krig om verksamhetenskall upprätthållasunder dessaförhållanden.I ansvaretingår ocksåatt vidta de beredskapsförberedelser somerfordras för att verksamhetenskall kunnahållasigång under kris- och krigsförhållanden.

Ansvarsprincipen bygger synsättetatttotalförsvaretär en angelägenhetför hela samhället.En konsekventtillämpning av ansvarsprincipentorde ocksåvara en förutsättning för att ett komplicerat samhällesom detsvenskaskall kunnaställasom från freds- till krigsförhållanden.Det finnsen strävanatt undvika omorganisationer

medföratt ansvareti ett skärptlägeoch kort tid överförasfrån en samhällssom aktör till Ansvarsprincipen därför grundläggandeför uppgiftsfördel-

en annan. ningen inom det civila försvaret.

2.3 Nuvarande principer för finansiering av det civila försvaret

Nu gällandeprinciper för finansieringavberedskapsåtgärderinom det civila försvaret tillkomi huvudsak genom 1987 års försvarsbeslut.Som tidigare har nämnts innebärñnansieringsprincipemaatt kostnadsansvaretför beredskapendelas mellan statenoch icke-statligaorgansomhelteller delvis har ansvarför denaktuella verksamheteni fred.

Kostnadsansvaretdelas såsätt attdensom skall upprätthållaen verksamhetunder säkerhetspolitiskakriser och krig själv skall svaraför de administrativa beredskapskostnadema.Huvudregeln beträffandeberedskapsinvesteringarär att staten skall för dessakostnader.En uppdelning kandock kommaifråga om investe-

svara ringarna är till väsentlig nytta för den verksamhetsansvarigei dennes fredsverksamhet.För drifts- och underhållskostnadernaför olika typer av beredskapsanläggningar gäller i huvudsaksammareglersomför investeringskostnaderna.

Beredskapsåtgärdersom avserstörningar i fred skall genomförasoch bekostasav de svararför den fredstida verksamheten.Statenskostnaderför bered-

organ som skapeninför störningar i fred är begränsattill situationermot vilka den verksamhetsansvarigesaknarreellamöjligheter attskydda sig och där det finns ett säkerhetspolitisktintresseatt verksamhetenkanupprätthållas.

Utöver dessagenerellaprinciper finns beslutom ersättning för beredskapsåtaganden som avserenskilda sektorereller verksamheter.Dessabestämmelserutgår från särskild lagstiftning som reglerar olika organs skyldighet att medverka i beredskapsförberedelserinom detcivila försvaret.De beslutsom har tagits i dessasammanhangöverensstämmerinte alltid meddefinansieringsprincipersom fastställdes i 1987års försvarsbeslut.

Följande finansieringsprincipertillämpas för olika sektoreroch verksamheter:

A. Statligaförvaltningsmyndigheter

De statliga förvaltningsmyndigheternadisponerar regeli särskildaberedskapsanslag för beredskapsinvesteringarsamt för drift och underhåll av beredskapsanläggningar. De administrativaberedskapskostnademafinansierasvanligen med medel från myndighetensordinarie förvaltningsanslag.

B. Statliga affärsverk

Antalet statligaaffärsverk har minskat genomde bolagiseringarsom genomfördes under början av 1990-talet.De kvarvarandeaffarsverkenfår anslageller bidrag för störredelenavsin beredskapsverksamhet.SJfinansierarsin beredskapsverksamhet med ett bidrag från Banverket.Övriga affarsverk disponerar beredskapsan-

egna slag. Affärsverket svenskakraftnät finansierardock sina beredskapskostnadermed driftmedel.

C. Statligaaktiebolag

För de statligaaktiebolagengäller sammabestämmelsersom för övriga aktiebolag. Utöver degenerellareglersom gäller för aktiebolagfinns särskild lagstiftning som gäller för vissaområden, ex. telekommunikationsornrådet.Lagstiftningen gäller för samtliga företaginom branschenoavsettägare.De statligaaktiebolagsom bedriver verksamhetsom skall upprätthållasunder kriser och i krig får i regelett bidrag från ägarenför sin beredskapsverksamhet.Bolagets beredskapsåtaganden reglerasi lag och/elleri ett avtalmellanstatenoch bolaget.

D. Primärkommuner,landsting och kyrkliga kommuner

Skyldighetenför primärkommuner, landsting och kyrkliga kommuner att vidta beredskapsförberedelserreglerasi lagen1994: 1720 omcivilt försvar. Kommunerna

övertog den 1juli 1995vissa beredskapsuppgifterfrån statenoch kompenserades

särskildersättning.Som nämntsinnebärsystemetatt ersättningen för detta genom till kommunernadifferentierasmed hänsyntill dessasriskutsattheti krig. Ersättning utgår enligt gällandeavtalmellan statenoch Svenskakommunförbundet också

nu för vissaadministrativaberedskapskostnader.

Härutövertilldelar statenefter prövning i varje särskilt fall kommunerna investeringsbidragför ledningsplatser,sarnbandsmedeloch reservanordningarreservkraft för vattenverk,m.m.. Kostnadenför anläggningenellerutrustningen fördelasvanligen mellan statenoch berörd kommun i förhållandeden bedömda freds- respektive krigsnyttanavinvesteringen.

Landstingen tilldelas bidrag för vissa utbildningskostnaderför hälso- och sjukvårdspersonal samt för reservanordningarför sjukhusteknisk försörjning. Med reservanordningar i detta fall bl. a. reservkraftverk för sjukhusens kraft-

avses försörjning. Vad gällerreservanordningamaskerenfördelningavkostnadernamellan statenoch berörtlandstingmed hänsyntill bedömdfreds-respektivekrigsnytta.

E. Kommunalaoch landstingskommunalaaktiebolag

Beredskapsviktigprimärkommunal och landstingskommunalverksamhetbedrivs i vissa fall i bolagsform. Bolagsdrift är särskilt vanlig inom den tekniskaförsörjningen.Under de senasteårenhar dock ävenverksamhetsom vård och omsorg i begränsadomfattning bolagiserats.

Några särskildañnansieringsreglerför kommunal beredskapsverksamhetsom bedrivs i bolagsfonn har inte utformats. Om bolagsverksamhetentillhör kommuner-

obligatoriska uppgiftsornrådegäller i princip samma bestämmelsersom för nas kommunal förvaltningsverksamhet.För bolagsverksamhetinom det frivilliga områdetgäller vad ägarenbeslutari detenskildafallet.

F. Privata aktiebolag,m.

Näringsidkare och arbetsmarknadsorganisationerhar enligt lagen 1982:1004 en skyldighet att delta i totalförsvarsplaneringen.Någon särskild ersättningutgår inte för detta.De organ som berörs av lagenärsåledeshänvisadetill att själva bekosta sinaadministrativaberedskapskostnader.

I övrigt gäller att oljehandelngenom lagstiftning har ålagts att svara för beredskapslagringenav oljeprodukterinför säkerhetspolitiskakriser och krig. Ingen er-

sättningutgår för detta.Vidare har elbranschengenom frivilliga åtagandentagit sig del branschensberedskapskostnaderutöver vad somframgår av närings-

en av idkarlagen.

Enskilda företag åtar sig ibland att utföra beredskapstjänsterför en civil totalförsvarsmyndighetsräkning. Det kanvarafrågaomatt företagetförbinder sig attupprätthålla produktions- eller lagringskapacitetsom inte är företagsekonomiskt

en motiverad. I dessa fall utgår alltid ersättningenligt det avtal som tecknas mellan myndighetenoch företaget.

2.4 Den ekonomiska planeringsramens nuvarande utformning

Regeringen angeri de årliga planeringsanvisningamaen ekonomisk ram för anslagsframställningarnafrån myndigheterinom detcivila försvaret.Syftet med planeringsramen är att skapaenhetligaförutsättningarför resursprioriteringarnainom det civila försvaret.Det nuvarandesystemetmed ekonomiskaplaneringsramarinfördes genom 1987års försvarsbeslut.

Det ankommer ÖCB attårligenutarbetaett förslag till fördelning av den ekonomiska planeringsramen olika funktioner och myndigheterinom detcivila försvaret. Dettasker inom ramen för dens.k. programplaneringen.Programplaneringen

rullande resursinriktadplaneringsom omfattaren femårsperiod.Vid fördel-

en

den ekonomiska planeringsramenskall ÖCB strävaefter att uppnå den ningen av fördelning som gerden bästatotaleffektensettfrån beredskapssynpunkt.

Ett stort antalmyndigheter deltari programplanearbetet.De viktigasteav dessaär det tiotal funktionsansvarigamyndighetersom disponeraranslagsom ingår i den ekonomiska planeringsramen.Under arbetetsgång överläggerÖCB med dessa myndighetermenharsedannågotårtillbaka inte längreskyldighetattinhämtasamråd från myndigheternavad gäller förslagettill ramfördelning.ÖCB skall istället se till helhetsintressetinom det civila försvaret.

l sammanhangetkannämnasatt regeringeni prop. 1994/95:100,bil. 5 haruttalat att det är stor vikt att ÖCB tydligt uttrycker sinuppfattning i avvägningsfrågornadå

av förslag lämnas till inriktning och prioritering av beredskapsåtgärdemai de årliga programplanerna.I regel följer regeringendet förslag till rarnfördelning ÖCB

som lämnar.

Det viktigaste kravet denekonomiskaplaneringsramenär att den skall möjlig-

effektiv avvägning mellan olika behov inom det civila försvaret.Ramens göra en

sammansättningär därför av stort intresse.Om avvägningenskall bli effektiv bör ramenomfatta alla större beredskapskostnaderinom det civila försvaret. Omvänt bör den inte omfattakostnadersom avserrentfredstidabehov.

Exempel kostnadersom n. inte ingår i den ekonomiska planeringsramen kostnadernaför olje- och livsmedelsberedskapen.Regeringenhar dock i 1995 års budgetpropositionföreslagitatt kostnadernaför livsmedelsberedskapenskall läggas

i ramen. Statenskostnaderför oljeberedskapenminskar i takt med att kvarvarande statliga lageroch anläggningaravvecklas. Regeringenhar därför uttalat att dessa kostnader även i fortsättningen skall ligga utanför den ekonomiska planeringsramen.

Kostnadernaför fredsräddningstjänsteningår f.n. i den ekonomiska planeringsramen.Dettastrider mot principenatt planeringsramenendastskall omfatta beredskapsåtgärdersom avsersäkerhetspolitiskakriser och krig. Det har dock visat sig svånatt ett rättvisandesättdelaupp SRV:s kostnaderi sådantsom avserrenodlad fredsverksamhetoch sådantsom avserberedskapsåtgärderinför säkerhetspolitiskakriser och krig. Detta beror att arbetetmed dessaområdeninom myndighetensker integrerati syfteatt uppnådesamordningsvinstersomkan nåsgenomett sådantarbetssätt.

Frågan låneñnansieringavberedskapsinvesteringarhar berörtsi flera samman-

om hang. Bl. föreslog ÖCB för några sedanattvissa beredskapskostnaderinom

a. funktionen Försörjning med industrivaror bordelåneñnansieras.Utredningenom lednings-och myndighetsorganisationenför försvaret LEMO tog fasta detta förslag och förordadeatt investeringskostnaderinom försörjningsfunktionernagenerellt skulle finansieras lån Riksgäldskontoret.i ÖCB utrederf.n. upp-

genom dragavregeringenfråganomlånefmansieringavberedskapsinvesteringar.

2.5 Kostnader för det civila försvaret

Statenfinansierar direkt eller indirekt en mycket stor del av de totala beredskapskostnadernainom det civila försvaret. Aktuella uppskattningarav samhälletstotalkostnaderför dencivila beredskapensaknas.Statensandelavdessakostnadertorde dock idag med godmarginalöverstiga90%.

Beredskapskostnademaför detcivila försvarettasf.n. upp ett fyrtiotal anslag statsbudgeten.Härtill kommerattmångamyndigheterendasthar kostnaderför planerings-,utbildnings- ochövningsverksamhet.Som tidigare har nämntsfinansieras dessa kostnader i flertalet fall över myndighetens ordinarie förvaltningsanslag.

Kostnadernaför beredskapsåtgärdemasårredovisasibland i myndighetensårsredovisning.

Inom detcivila försvaretfinns 18funktioner. Kostnadernaför denberedskapsverksamhet bedrivs inomdessafunktionervarierarfrån någonmiljon kronor per år

som till än halv miljard kronor per år. Under budgetåret1995/96beräknas84%

mer en

den totalkostnad som redovisas över statsbudgetenför det civila försvaret av komma att hänföra sig till åtta funktioner. Dessafunktioner är Befolkningsskydd och räddningstjänst,Civil ledning och samordning,Försörjning med industrivaror, Telekommunikationer, Hälso- och sjukvård, m.m., Transponer, Livsmedelsförsörjning och Energiförsörjning.

Av detbelopp avsattesför det civila försvaretunder innevarandebudgetårlig-

som

drygt 70% inom denekonomiskaplaneringsramen.98% avde anslagsom omger fattas avserverksamhetinom sjuavde åttafunktioner som räknadesupp

avramen

Den åttondeär funktionen Livsmedelsförsörjning vars kostnaderf.n. ligger ovan. utanför ramen.

De statligaberedskapsanslagensfördelning de ekonomiskttyngstafunktionerna redovisasi tabellenpånästasida.En fullständig förteckningöver de aktuellaanslagenfinns i bilaga

Tabell Anslagtill detcivila försvaret.Budgetåret1995/96.

18-månadersbelopp.Miljoner kronor.

Källa: Prop. 1994/95:l00, Bil. sid. 156 161.

-

Tabellen visar dels den förväntadetotalkostnadenför respektivefunktion under budgetåretdelsde anslagsomfunktionendisponerarinom det civila försvarets planeringsram.Uppgifternaavserbudgetåret1995/96.Dettabudgetåromfattar IS-månadersperioden1.7.1995 31.12.1996.Den uppgift somlämnasför funktionen Be-

folkningsskydd och räddningstjänst inkluderar kostnadernaför fredsräddningstjänsten.Dessakostnaderutgörungefärhälftenavfunktionenstotalkostnad.

3 Principer för finansiering av civila beredskaps-

åtgärder

3.1 Grundläggande synsätt

Jag har tidigare konstateratatt det civila försvaret utgår från den grundläggande förmåga finns hosolika aktörerochverksamheteri detfredstida samhället.De

som civila beredskapsåtgärdemautgörsavde tilläggsåtgärdersom ärnödvändigaför att

samhället förmågaatt klarakrig och andraallvarliga nationellapåfrestningar. ge en

Avgörande för hur dessaberedskapsåtgärderskall finansierasär hur man ser ansvaretför dencivila beredskapen.I debattenframförs olika ståndpunkteri denna fråga.En uppfattning går ut att totalförsvaretär en statlig angelägenhetoch att övriga samhällsaktörermedverkari totalförsvareti egenskapav producenterav de samhällstjänstersomstatenhar beställt.En naturlig konsekvensav dettasynsätt är att statenskallbekostaall beredskapsverksamheti samhälletsom har inriktning säkerhetspolitiskakriser och krig.

Ansvarsprincipen uttryck för ett annatsynsätt.Somtidigare har nämntsinnebär

ger dennaprincip den har för samhällsverksamheti fred också har

att som ansvar en

för verksamhetenunderkrig och vid andrasvåranationellapåfrestningarom ansvar verksamhetenskall upprätthållasunder dessaförhållanden.Ansvarsprincipen tilldelarsåledes rad samhällsaktörer vid sidanav staten ett självständigtansvar

en - för dencivila beredskapen.Med dennautgångspunkt det naturligtatt dessaaktö-

ocksåhar för att helt eller delvis bekostadeberedskapsåtgärdersom rer ett ansvar erfordras.

Frågan hanteringen s.k. samhällsåtagandenharaktualiseratsi sambandmed

om av

vissa affärsverk. Jag konstateraratt statsmakternahar tillämpat bolagiseringenav olika principer i dettasammanhang.Vid bolagiseringenav affärsverketVattenfall åladesAffarsverket svenskakraftnät och Vattenfall AB att själva svara för vissa beredskapskostnader.Samtidigt finansierasvissa beredskapskostnaderinom elför-

sörjningen genom ett anslagtill Närings- och teknikutvecklingsverketNUTEK. Då affärsverkenTeleverket och Postenbolagiseradesvaldeman istället att fullt ut finansieradessaorgans beredskapsverksamhetgenom ett anslagtill PTS. Denna myndighet fördelar i sintur medelfråndettaanslag olika aktörerinom respektive bransch. I detta sammanhangbetraktadesberedskapsom ett av flera samhällsåtagandensomanförtrotts denbolagiseradeverksamheten.

Exemplen visar att det inte finns någonenhetliguppfattningom hur samhällsåliggandenaskall hanterasi sambandmed statlig affärsverksamhet.Man kan också ifrågasätta genomförandetavberedskapsåtgärderären uppgift som har samma

om karaktär de samhällsåtagandensomf.n. diskuterasinom teleområdet.Vad gäl-

som ler teletjänsterdefinierasstatensansvari §2 telelagendär det bl. a. stipulerasatt var och skall ha möjlighet att från sin stadigvarandebostadeller sitt fastaverksam-

en hetsställeutnyttja telefonitjänsterinom ett allmänt tillgängligt telenät.Europeiska unionensEU råd hardefinieratbegreppetuniversal servicesomettkrav att alla användareskall hatillgång till ett definieratminimiutbud av tjänstermed specificeradkvalitet och med hänsyntill nationellavillkor ettrimligt pris. Enligt min me-

- ning det uppenbartattdessadefinitioner inte är tillämpbara beredskapsverksamheten.Vad i dessasammanhangäristället vilken servicenivåsom

som avses skall erbjudaskonsumentgruppersom grund av geografisk belägenheteller av andraskäl inte kan betaladetpris för tjänsternasomoperatörenuppfattarsom företagsekonomisktmotiverat.

Behov beredskapsåtgärderuppstårdåenverksamhetmedsina ordinarieresurser

av inte klarar de krav somställs underkrig och vid andraallvarliga nationellapåfrestningar. I vissa fall ärdessakrav så speciellaeller så svåraatt förutse attden verksamhetsansvarigesaknarreellamöjligheterattvidta åtgärdermot den ökadesårbarheteller andra för samhälletnegativakonsekvensersom kan följa en verksamhetsförändring. andraI situationerkan man med relativt enkla medel förhindra att fredstida verksamhetsförändringarfår konsekvensersom är oacceptablaför samhället under kris- eller krigsförhållanden.Underlåtenhetatt göradettakan medföra att samhället i onödandrabbasav storakostnaderför kompletterandeberedskapsåtgärder.Det ärdåmotiverat att kräva att denverksamhetsansvarigegenomför och bekostaråtgärdersomsyftar till attbegränsade negativaeffekternaav verksamhetsförändringen.

Enligt min mening att är det inte rimligt att betraktaberedskapsåtgärdersom en tjänstsom statenskall upphandlafrån andrasamhällsaktörer.I kraft av ansvarsprincipen bör genomförandeoch finansiering avberedskapsåtgärderistället betraktas ett åliggandeför alla samhällsaktörersom har att bedriva en verksamhet

som underkrig eller vid andraallvarliga nationellapåfrestningar.Samtidigt stårdetklart att det finns situationerdådetvarkenärmöjligt ellerlämpligt attutkräva ett fullstän-

digt finansieringsansvarav en samhällsaktör. Hänsyn måste tas till ekonomisk bärkraft och andraomständigheter

Min grunduppfattningärsåledesatt kostnadsansvaretför beredskapsåtgärdernabör delasmellanstatenoch den verksamhetsansvarige.I dennabedömning ansluterjag mig till detsynsättsomlåg till grund för 1987årsförsvarsbeslutoch har varit

som styrandeför statsmakternashandlandeinom dettaområde sedandess.Jag dock inte bereddatt koppla kostnadsansvaretför beredskapsåtgärdematill

en viss typ av kostnader detsättsomskeddei 1987årsförsvarsbeslut.Som nämnts kopplades ñnansieringsansvaretdå till kostnadsgruppemaadministrativakostnader,drifts- och underhållskostnaderoch investeringskostnader.Enligt min meningär förutsättningama inom det civila försvaret alltför varierandeför att det skall vara möjligt eller Önskvärtgöra en sådankoppling. Erfarenheternafrån tillämpningen hittills gäl-

av lande finansieringsprincipervisar ocksåattmani vissa fall har tvingatsatt göra betydandeavstegfrån de grundprincipersomhar gällt. Det finns såledesett behov

av tillämpa finansieringsprincipemaflexibelt.

De finansieringsprincipersomfastställdesår 1987innebarocksåatt kostnadsansvaret för en beredskapsåtgärdskulle fördelas mellan den verksamhetsansvarigeoch stateni proportion till beredskapsåtgärdensfreds- respektivekrigsnytta om bered-

skapsåtgärdenförväntasvaratill väsentlignytta i såvälfred som krig. Enligt min mening bör dennaprincip vara vägledandeockså i fortsättningen.Jag konstaterar dock att den helhetssynsom regeringenhargivit uttryck för i totalförsvarspropositionen prop. 1995/96:12 gör principen svårareatttillämpa. Helhetssyneninnebär attsamhälletsåtgärderi krig och fred skall integreras.Det är då inte lika meningsfullt som tidigare att göra en skarp åtskillnad mellan åtgärder primärt är till

som nytta i fred och åtgärdersom primärt till nytta i krig. I vissa fall är det inte

ens möjligt attgöra en sådanåtskillnad. Ocksåi dettafall krävs därför en flexibel tilllämpning avfinansieringsprinciperna.

Jaghar i dettaavsnitt utvecklatengrundsyn finansieringenavdet civila försvaret. Det viktigaste inslaget i dennagrundsynär uppfattningenatt ansvarsprincipenbör vara vägledandeockså vid fördelningen av kostnadsansvaretför de beredskapsåtgärdersomärnödvändigai krig och vid andrasvåranationellapåfrestningar.Att genomföra och bekostasådanaåtgärderkan enligt min mening inte betraktassom enrenodladstatlig angelägenhet.Samtidigt konstaterarjag att olika samhällsaktörer har varierande förutsättningar för att ta sitt grundläggande beredskapsansvar. Grundsynenmåstedärför tillämpas flexibelt och under hänsynstagandetill faktorer som ekonomisk bärkraft, konkurrensneutralitet,rättvisekrav, styrningsbehov, etc. Man får därföraccepteraatt det kan uppståskillnader mellan olika sektorervid den praktiska tillämpningen avgrundsynen. Konsekvensernaför olika sektorerav den grundsynsomjag har utvecklat i dettaavsnitt belyseslängrefram i dettakapitel.

3.2 Alternativa finansieringsmetoder

I princip stårtre metodertill budsför finansieringavcivila beredskapsåtgärder:

0 statlig skatt 0 avgiftsfinansiering 0 egenfinansiering

Finansiering genom statlig skattinnebäratt beredskapsåtgärdemafinansieras över statsbudgetenoch att denverksamhetsansvarige direkt eller indirekt tilldelas ett

- anslageller ett bidragför att finansieraberedskapsverksaniheten.

Finansiering genomavgifter innebäratt ensektorsberedskapsåtgärderhelt eller delvis finansierasmed en statligt regleradavgift som knyts till produktion eller nyttjande de produktersomsektorntillhandahåller.De medelsomavgiften inbringar

av skall reserverasför sektornsberedskapsåtgärder.

Egenfinansiering innebäratt statenåläggerden verksamhetsansvarigeatt själv finansiera beredskapsåtgärdema.Hur detta sker är beroendeav vilka finansieringskällor som den verksamhetsansvarigeförfogar över. Ett företag kan bero-

ende marknadssituationen välja mellan att vältra över kostnaderna konsu-

menternaelleratt accepteraensänkningavvinsten. En kommun kan finansieraberedskapsåtgärdemamed kommunalskatt ellergenom kommunalt fastställdaavgifter.

Den största skillnaden mellan de beskrivna finansieringsmetodemaär graden av

finansieringsansvaret.Om finansieringen sker med statlig skatt står spridning av samtligaskattebetalareför kostnaderna.Om finansieringensker med en avgift fördelasfinansieringsansvaret de som utnyttjar branschensprodukter. Om egenfinansiering tillämpas läggshelafinansieringsbördan densamhällsaktörsom har att genomföradenaktuellaberedskapåtgärden.

Om vill delafinansieringsansvaretmellan statenochen sektorär det givetvis

man möjligt att kombinera skattefinansieringmed avgifts- eller egenfinansiering.Däremot är det inte lämpligt att kombinera avgifts- och egenfinansieringför en och sammaverksamhet.

jag uttryck för i föregåendeavsnitt innebäratt statsmakternai Det synsätt som gav ökadutsträckningbör användasig avavgifts- ochegenfinansieringför att finansiera beredskapsåtgärderinom detcivila försvaret. Svårighetemaatt över statsbudgeten finansieraökadesatsningarinom vissaområden, elberedskapen,gör det också

ex. nödvändigt att utnyttja andra finansieringskällor än skatt. De praktiska möjlighe-

användasig avgifts- eller egenfinansieringvarierardock mellan olika ternaatt av

verksamheter.Det finns därför anledningatt preciserai vilka situationersom de olika finansieringsmetodemabör användas.Enligt min mening bör manha följande utgångspunkterför sådanabeslut.

Egenfinansiering bör användasom kostnadenför den aktuellaberedskapsåtgärden ärlågoch omdenärnågorlundajämnt fördelad de organ som har att utföra beredskapsåtgärdema.Kostnadenför beredskapsåtgärdenfår intevara så hög att den verksamhetsansvarigesekonomiska överlevnadhotas.Det är inte heller rimligt att konkurrenseninom enbranschtillåts att snedvridas.

Egenñnansieringkan ocksåkomma ifråga om den aktuella beredskapsåtgärden till väsentlignytta för den verksamhetsansvarigei hans fredsverksamhet

och om merkostnadenför dekrigsrelateradeåtgärdernaärbegränsad.Av betydelseärockså freds- respektivekrigsanvändningen deneller de produkter tillav vars framtagande beredskapsåtgärden kopplad. Egenfinansieringär bör i första hand komma ifråga om användningenavprodukteninte skiljer sig alltför mycket mellan fred och krig. Såkanvarafallet omstoradelaravbefolkningenärberoende eller tjänsten

av varan i såvälkrig somfred. Omvänt bör egenfinansieringinte komma ifråga kostna-

om den för beredskapsåtgärdenär hög i förhållande till den verksamhetsansvariges ekonomiska bärkraft, om beredskapskostnademadrabbar berörda samhällsaktörer mycket ojämnt eller slumpartat och om helt andragrupper använderprodukten i krig än vadsomsker i fred.

Avgiftsfinansiering bör enligt min mening användasdå man anseratt branscheneller sektornbör bekostaberedskapsåtgärdemamen då detav konkurrens- eller rättviseskälvore orimligt att låta enskilda aktörer inom branscheneller sektorn bära hela kostnadenför de beredskapsåtgärdersom de var för sig åläggsatt utföra. En avgift produktionen eller konsumtionen inom branscheneller sektorn gör det möjligt att fördela kostnaderna samtliga aktörer inom denna.Det är därför möjligt att ta ut relativt storabeloppgenomberedskapsavgifter dettaav slag. Enligt min mening är det inte heller rimligt attbygga upp ett bransch- eller sektoromfattande avgiftssystem för att finansiera mindre beredskapskostnader. sådanaI situationer ligger det närmaretill handsattanvändasig av egenfinansiering.Avgiftsñnansiering bör i första hand komma ifråga då detär aktuellt att finansierasamtliga eller huvuddelenavberedskapskostnademainom en bransch eller sektor och då dessa kostnader avbetydandeomfattning.

Enligt min uppfattningligger detnäratill handsattanvändaavgiftsfmansieringsom ett sättatt finansieraberedskapsåtgärderinom det infrastrukturellaområdet.Det rör sig i detta fall omverksamheterdärområdetsomhelhet ofta haren betydandeekonomisk bärkraft men där risken för snedvridningav konkurrensenär stor om finansieringsansvaretläggs enenskild aktör. Det finns därför ett behovav att för-

delakostnadernaså rättvist möjligt branschensaktörer. Ett avgiftssystem

som

dessamöjligheter. Det infrastmkturella områdetärdessutomett område inom ger vilket allt störreberedskapssatsningarkan förutses grundavdenökadesårbarhet

blir följden verksamhetsförändringarsombranschaktöremagenomför. Ensom av ligt min meningärdetinte rimligt att skattebetalamaiett ansträngtekonomiskt läge skall behövaskjuta till de medel erfordras för att kompenseraeffekterna av

som branschensåtgärder.

Skattefinansieringbör användasdå avgifts- och egenñnansieringav någon anledning inte harbedömtslämplig eller dåstatenhar ett stort behovavatt kunna detalj-

beredskapsåtgärdemainom ett område. Anslag och bidrag är i flertalet fall styra kraftfulla styrmedeloch bör väljas då stymingsbehovetär stort. För beredskapsverksamhet bedrivs statligaförvaltningsmyndigheterär skattefinansieringi

som av mångafall denendamöjliga finansieringsmetoden.

Sammanfattningsvis jag att statsmakternai ökadutsträckningbör användasig

anser

och avgiftsfinansiering ett sätt att finansiera beredskapskostnader av egen- som inomdetcivila försvaret.Såvälprincipiella som statsfinansiellaskäl talar för detta.

genomföra beredskapsåtgärder liksom rätten att ta ut avgifter Skyldigheten att - kani dessafall behövalagregleras.Egenfinansieringböri första handanvändasför mindreberedskapskostnaderoch i situationerdå snedvridningseffekterinte behöver befaras.Avgiftsñnansiering bör användasdå det är fråga om större beredskapskostnaderoch då det är angelägetatt tillse att konkurrensneutraliteteninom en bransch eller sektorinte rubbas.Enligt min mening bör avgiftsfinansiering i stor utsträckningkunnaanvändasför attfinansieraberedskapskostnaderinom det infrastrukturella området. Skattefinansiering bör användasdå övriga finansieringsmetoder olika skäl integår att användaeller då statenhar ett behov avatt kunna

av detaljstyraberedskapsförberedelsemainom ettområde.

3.3 Finansieringen av beredskapsåtgärder inom vissa sektorer

3.3.1 Inledning

Jaghar hittills redovisatmin grundsynvad gäller ansvaretför finansieringav beredskapsåtgärderinom detcivila försvaret.Jaghar ocksåredovisatvissaprinciper för

finansieringsmetodemastatlig skatt, avgiftsñnaniseringoch egenfinansiering när

användas.I detta avsnitt redovisarjag min hur beredskapsåtgärdema bör syn inom olika sektorerbör finansieras.

Beträffandedet statligaområdetfinns det anledningatt noteraatt beredskapsviktig verksamhet bedrivs i olika verksamhetsforrner.Dessaär förvaltningsmyndighet, affärsverk och aktiebolag.För dessaverksamhetsformer gäller olika regelsystem. Förvaltningsmyndigheteroch affärsverkärinte självständigarättssubjektutanär en delav statensomjuridisk person.Konkret innebär dettaattde underställdaregeringen med de inskränkningarsomföljer av lagstiftning och förvaltningspraxis. De statliga aktiebolagenär däremot självständigarättssubjektvars ställning regleras i aktiebolagslagenochannanlagstiftning. Omstatenvill ställaspeciellakrav dessa organärden därför hänvisadtill attgöradet i form avlagstiftning eller avtal. Såhar ocksåskett inom en radområden.

3.3.2 Statligaförvaltningsmyndigheter

Det ligger närmasttill handsatt finansiera de statliga förvaltningsmyndigheternas beredskapsförberedelsermed skattemedel.Verksamhetenharoftaen sådankaraktär att någonannanñnansieringsmetodinte ärmöjlig. Avgiftsñnansiering ärdock tänkbar för beredskapsmyndighetersom har intäkterfrån uppdragsverksamhet.Vid en genomgångavmyndigheternasberedskapsverksamhethar jag dock inte funnit anledning att föreslå avgiftsñnansieringav någonuppdragsmyndighetsberedskapsverksamhet.Jag anserdärför att förvaltningsmyndighetemasberedskapsverksamhet normalt bör skattefinansieras.

Det finns ett samband mellan de tidigare föreslagnafinansieringsprincipernaoch den anslagsstruktursombör tillämpas för förvaltningsmyndighetemasberedskapsverksamhet.I korthet innebärdettasambandatt förvaltningsmyndigheternabör disponera särskilda beredskapsanslagför kostnadskrävandeberedskapsåtgärderoch för beredskapsåtgärdersomstatsmakterna andraskäl harav ett särskilt behov av att kunnastyra.Mindre kostnadskrävandeberedskapsåtgärderbör däremotingåi myndighetensordinarie förvaltningsanslagmotsvarande. Dettasvararmot de krav egenfinansieringsom i vissa fall aktualiserasför andra sektorers beredskapsverksamhet.

Dessa principer överensstämmer stori utsträckningmed den ordning som hittills har tillämpats vad gäller finansieringenav förvaltningsmyndighetemasberedskapsförberedelser.Jagserdockett behovav att minska antaletberedskapsanslagi syfte att göra området mer överblickbart från avvägningssynpunkt.Förändringar kan ocksåbehövagörasi själva anslagsstrukturen.Nuvarandeanslagsstrukturär resultatet avbeslutsomoberoendeav varandrahar tagits under mycket långtid. Någon samlad prövning har inte gjorts i syfte attunderlättaavvägningenmellan olika behov. Jagåterkommertill dessafrågor i kapitel

Jagvill dockredan beröra frågasomberöranslagsstrukturen.Anledningen är nu en dennafråga enligt min mening harstor betydelseför möjligheternaatt förverkatt liga statsmakternasambitioneratt gekommunernaett ökatansvarför dencivila be-

redskapen.

Länsstyrelsernasmedel för totalförsvarsverksamhetavvägsnu mot annan förvaltningsverksamhetinom länsstyrelsen.Detta gäller trots att totalförsvarsverksamheteni särskilt stor utsträckning har attutgå från nationellaprioriteringar vid uppläggning ochgenomförande verksamheten.De hotbildersomnuligger till grund av för totalförsvarsplaneringenframhåller dessutommycket starktvissa delar av landet, storstadsområdenaoch Övre Norrland. Resultatetav den avvägningsom ex. sker inom länsstyrelsernahar vissahåll blivit mycket kraftiga nedskärningar nu totalförsvarsverksamheten.I vissa fall har omfattandenedskärningarskett vid av länsstyrelser ligger i dedelar landetsom är högstprioriteradefrån totalförsom av svarssynpunkt.Dessanedskärningarkan enligt min mening äventyramöjligheterna kommunernadetunderlagoch stödsom erfordras för att de skall klara den att ge roll de har tilldelats lagenom civilt försvar. Jag vill också erinra nya som genom att riksdagensförsvarsutskottnyligen starkt harframhållit länsstyrelsemasbeom länk mellan statsmakternasövergripandebesluti försvars- och beredtydelse som skapsfrågor och den beredskapsplanering som kommunerna svarar för

l994l95zFöU2.

Mot dennabakgrundföreslårjag att statsmakternainrättarett nytt anslagför regio-

naltotalförsvarsverksamhet.Till anslagetbörföras de medelsom nu tas upp under detsärskilda anslagetför civilbefälhavamaFö/C3 och de medel som avsättsför totalförsvarsverksamhetinom detordinarielänsstyrelseanslagetC/Al. I anslaget bör äveningå medel för fredsräddningstjänstoch beträffandevissa län för kärn- - kraftssäkerhet.Kostnadernaför länsstyrelsernastotalförsvarsverksamhetuppskattas i 1995års budgetproposition till 240 miljoner kronor för 18-månadersperioden 31.12.1996.Räknat årsbasisskullesåledes160miljoner kronor behö- 1.7.1995till det anslaget.Till dettakommercza36 miljoner kronor också vaföras över nya räknat årsbasis från anslagetFö/C3. -

Det anslagetbör omfattasav detcivila försvaretsekonomiskaplaneringsrarn. nya Detta gör detmöjligt att styra de regionalatotalförsvarsresursematill de delar av landet högstprioriteradefrån totalförsvarssynpunkt.En samordning kan då somär skemed denriskrelateradeprioritering som görs vad gäller kommunernasberedskapsverksarnhet.Därmed skapasgodamöjligheter för ett kraftfullt stöd från läns-

styrelsemassidatill kommunernastotalförsvarsverksamhet.

3.3.3 Statliga ajfärsverk

Det finns idag fyra statliga affärsverk: Luftfartsverket, Sjöfartsverket,Statensjärnvägar och Affarsverket svenska kraftnät. Med ett undantag Statensjärnvägar

- förvaltar dessamyndigheter landsomfattandeinfrastrukturella system. Vad gäller järnvägama har Banverket sominte äraffärsverk dennauppgift. Infrastrukturella

- systernförvaltas ocksåavVägverketsominte heller äraffärsverk.

Som framgick av nulägesbeskrivningentillämpas idag olika ñnansieringsprinciper för affärsverkens beredskapsförberedelser.Några får särskilda anslag för dessa kostnader, andrafår bidrag eller tvingasatt egenfmansierasina beredskapskostnader. Samtidigt finns stora variationer mellan affärsverken vad gäller beredskapskosmademasstorlek. De störstakostnadernaharLuftfartsverket 70 miljoner kronor per år och Statensjärnvägar 30 35 miljoner kronor per år. De övriga har

avsevärtlägre beredskapskostnader.

Entillämpning avde fmansieringsprincipersomjag har lagt fast tidigare i dettakapitel medför att affársverkensberedskapskostnaderbör avgifts- eller egenfinansieras.I princip bör dettaävengälla för Banverketsoch Vägverketsberedskapskostnader. Dessaförvaltningsmyndigheterbedriverenverksamhetsom har sammakaraktär som de infrastrukturförvaltande affärsverkens.Dessutom talar konkurrensskäl för att de bör behandlas sammasättsomövriga transportmyndigheter.

Egenñnansieringbör i första hand komma ifråga för Sjöfartsverket. Detta organs beredskapskostnader obetydliga ochär bör därför kunnafinansierasmed driftmedel. Svenskakraftnäts beredskapskostnader ocksåär relativt småoch egenfinansieras idag. I nästaavsnitt föreslås avgiftsfrnansieringav elbranschensberedskapskostnader.Avgiftssystemetbör dåävenomfatta Svenskakraftnätsberedskapskostnader.

Jaganseratt transportsektomsberedskapskostnadergenerelltbör avgiftsfrnansieras. Undantagbör endastgörasför Sjöfartsverketav skäl som framgick av föregående stycke. Beredskapsavgifternabör lämpligt sätt kopplas till utnyttjandetav de infrastrukturella systemsom verksamhetenär uppbyggd kring. I princip bör även Banverketsoch Vägverkets beredskapskostnader i enlighet med vad- som framfördesovan avgiftsfmansieras.Jagär dock inte bereddatt nu föreslåhur de olika

avgiftssystemenbör utformas. Hänsyn måstebl. a.tastill de varierandeorganisationsfonnema inom transportsektorn. Avgifterna bör dock vara offentligrättsligt regleradeoch samlas i beredskapsfonderav den typ som beskrivs i avsnitt 4.3. Fortsattutredningsarbetekrävs innan denslutliga utformningen av avgiftssystemen kan fastställas.

3.3.4 Statliga aktiebolag

Från beredskapssynpunkt följandeär statligaaktiebolagav särskilt intresse:Posten AB inklusive dotterbolag, SverigesRadio AB, Teracom Svensk Rundradio AB, Telia AB inklusive dotterbolag samtVattenfall AB. Postenoch Telia fårersättning för sina beredskapskostnadervia ett anslagsom disponerasav PTS. Rättentill ersättning reglerad i post- och telelagama.Sveriges Radios beredskapskostnader finansierasmed medelur radiofondenlicensmedel. Vattenfall AB får vissa bidrag via ett anslagsomdisponerasavNUTEK.

Ovan nämnda bolags beredskapskostnaderbör enligt min mening avgifts- eller egenfinansieras.Postensberedsskapskostnaderomfattarendastnågratiotal miljoner kronor perår. Att byggauppett särskilt avgiftssystemför attavgiftsñnansieradessa kostnaderärenligt min mening onödigt. Statsmakternabör beslutaatt Postenskall finansiera sinaberedskapskostnadermeddriftmedel.

Sveriges Radio AB:s beredskapskostnader och indirekt även Teracoms bered-

skapskostnader finansierasredanidag medavgifter licensmedel. Enligt min me-

ning bör dock fortsättningeni en fast del av licensavgiftenavsättasför beredskapsändamåloch samlasi ensärskild beredskapsfond.Medel från fonden bör användas för att finansiera SverigesRadios och Teracoms beredskapskostnader.Ytterligare beredskapskostnaderkantillkomma om andraradio- och TV-företag än Sveriges Radio åläggsberedskapsuppgifter.Dennafrågautredsf.n.av utredningenom radio och television vid krig ochkrigsfara.

Beredskapsandelenav licensavgiften för radio och TV bör fastställasi försvarsbesluten. De årligauttagenur fonden bör omfattasav det civila försvarets ekonomiska planeringsram.Beredskapsfondenkan förvaltasav SverigesRadio eller Styrelsenför psykologiskt försvar SPF. Någon omfördelning till andraändamål än beredskapsverksamhetinom rundradioområdetbör intetillåtas.

Teleoperatörernasberedskapskostnaderbör enligt min mening avgiftsfinansieras. Branschendominerasav Teliakoncemensom också förfogar över det fasta telenätet.Övriga teleoperatörer iär störreeller mindre grad beroendeav att hatillgång till det fastatelenätetför att kunna bedriva sin verksamhet. Av praktiska skäl och av hänsyn till de avtal som finns med de mindre teloperatöremaanserjag att beredskapsavgiften v. bör knytas till användningenavdet fastatelenätet.Denna lösning är inte helt konkurrensneutralmen bör kunna användasövergångsvis.Förfarandet förutsättersannoliktatt telelagenändrasoch att bestämmelserom beredskapsavgifterskrivs in i statensavtal med Telia AB. Detta avtalgår ut i år. Påsikt kan andra lösningar bli aktuella.Detärdock för tidigt att nu uttala sig om hur dessalösningar kan komma att utformas.

De medel som tas in genom beredskapsavgiftenbör samlas i en särskild beredskapsfond.Fonden bör förvaltasav PTS och användasför attbekosta branschens beredskapskostnader.Beredskapsavgiftensstorlek bör för den kommande fem-

årsperioden fastställasi höstensförsvarsbeslut.De årliga uttagen ur beredskaps-

fondenbör omfattasavdet civila försvaretsekonomiskaplaneringsram.Omfördelning till andraändamåläntelebranschensberedskapsförberedelserbör intevara tilllåten.

Jag har tidigare nämnt att densärskilde utredarenför elberedskapenhar att pröva fråganom enavgiftsñnansieringavelbranschensberedskapskostnader.En avgiftsfinansieringavdessakostnaderligger i linje meddet allmännasynsätt somjag tidigarehar givit uttryck för. Från mina utgångspunkteranserjag därför att en beredskapsavgiftbör införas för att finansieraelbranschensberedskapskostnader.Avgiftenbör sättas en sådannivå att den ocksåfinansierarde kostnadersom centrala statligaorganhar för elberedskapen.

Ocksåi dettafall bör medlentillföras en beredskapsfondsom bör förvaltasav den funktionsansvarigamyndigheten. Samma utformning som för beredskapsavgiften inom teleområdetbör eftersträvasvad gäller kopplingen till försvarsbeslutenoch det civila försvaretsekonomiskaplaneringsram.Med hänsyn till det arbetesom utförs avdensärskildeutredarenför elberedskapenavstårjag dock från att föreslåen teknisk konstruktion för beredskapsavgiften.

3.3.5 Kommunal och landstingskommunalverksamhet

Ett nytt ñnansieringssysteminfördes år 1995då lagen om civilt försvar trädde ikraft. Statenoch Svenskakommunförbundetingick då ett avtal som bl. a.reglerar vilken ersättningsom kommunernaskall för de beredskapsuppgiftersom överfördesfrån statentill kommunerna.Avtalet harenlöptid om femår.

Enstrikt tillämpning avdefrnansieringsprincipersomjag har föreslagit skulle medföra attkommuner ochlandstingåläggsettstörreansvarför beredskapskostnadema änvad de haridag. Jagkonstaterarocksåattkommuner och landsting har behandlatsgynnsammareännäringslivet vid fördelningenavkostnadsansvaretför de civila beredskapsåtgärdema.Samtidigtkonstaterarjag attenöverenskommelseom beredskapskostnademanyligen har ingåtts mellan berörda parter. Enligt min mening saknasdärför förutsättningarfor attnuföreslånågraförändringar i de principer som gäller för finansieringenavkommunernasoch landstingensberedskapskostnader.

Frågan om investeringsbidrag till reservanordningar för kommunalteknisk och sjukhustekniskförsörjning behandlasi kapitel

3.6 Näringsverksamhet

Jag konstateraratt näringslivet har ålagtsatt utan ersättning medverka i totalförsvarsplaneringen.Oljebranschenhar ocksåålagtsatt svaraför beredskapslagringen av oljeprodukter för krigsändamålutan att statlig ersättningutgår. Dessutom har näringslivet hittills frivilligt svaratför endel avkostnadernaför elberedskapen.

Genom dessaåtagandentar näringslivet redannu ett störrekostnadsansvarför beredskapsverksamhetenänvissaandrasektorer.Jagfinner därför ingenanledningatt föreslå några förändringar i de grundläggandeprinciper som gäller för finansieringen av näringslivets beredskapskostnader.Vissa branscherberörs dock av de förslag till avgiftsñnansieringsomjag tidigare har framlagt beträffande statlig affärsverksamhet.För telebranschensdel kan beredskapsavgifternaskoppling till utnyttjandet av det fasta telenätetinnebäravissa begränsadekostnadsökningar.För elbranschensdel blir effektenavett avgiftssystemavdentyp som har skisseratsatt kostnadenfördelasjämnare branschensaktörer.

3.4 Förslag

I detta kapitel harjag framfört följande förslag:

Ansvarsprincipen bör varavägledandeocksåvid fördelningen av kostnads-

ansvaretför det civila försvaretsberedskapsåtgärder.Beredskapbör inte be-

traktassom en tjänstsom det ankommer statenatt upphandlafrån andra

samhällsaktörer.

Vid tillämpningen av ansvarsprincipeninom det finansiella området måste hänsyntastill faktorer som branschensoch den verksamhetsansvarigeseko-

nomiska bärkraft, konkurrens- och rättviseaspekter,etc. En helhetsbedöm-

ning måstedärför görasi varje särskilt fall.

Beredskapsåtgärderkan finansierasmed statlig skatt, avgifter eller direkt av den verksamhetsansvarigeegenfinansiering. l konsekvensmed den grundsynsom har redovisats ochav hänsyntill detstatsfinansiellaläget bör av-

- gifts- och egenfinansieringanvändasi störreutsträckningän nu. Statlig skatt bör användasdådetavolika skäläromöjligt eller olämpligt att egen-eller avgiftsfinansiera beredskapsåtgärdenellerdå statenhar ett behov av att kunna detaljstyrahur beredskapsmedlenskall användas.

För de statligaförvaltningsmyndighetemamedför de föreslagnafinansieringsprincipemaattden anslagsstruktursomtillämpas vad gäller beredskapskostnademabör sesöver. Antalet friståendeberedskapsanslagbör minskas och småanslag räknas in i myndighetens ordinarie förvaltningsanslag motsvarande. De medel som används för att bestrida civilbefalhavamas och länsstyrelsemasberedskapskostnaderbör inordnas i ett nytt anslagför regional totalförsvarsverksamhet.Dettaanslagbör i sin helhetavvägasinom den ekonomiskaplaneringsramen.

För de statligaaffarsverkenochför destatligaaktiebolagsom bedriver beredskapsverksarnhetmedför finansieringsprincipemaatt avgifts- eller egenñnansiering bör användassom huvudsaklig fmansieringsmetod.Endast om särskilda skäl föreligger bör skatteñnansiering användas. Avgiftsfmansiering föreslås för telek0mmunikations-,rundradio- och elbranschema.Egenñnansiering föreslåsbeträffandeSjöfartsverketoch PostenAB.

Transportsektomsberedskapskostnaderbör finansierasmed hjälpav avgifter somknyts till utnyttjandetav respektiveinfrastrukturellasystemvägar, järnvägaroch flygplatser. Utformningen av avgiftssystemenbör utredas i särskild ordning.

Beträffande kommuner och landsting konstaterasatt dessai jämförelse med andrasektorerhar givits enförmånlig behandlingvid finansieringenav beredskapsåtgärdema.Med hänsyntill de överenskommelsersom har nåtts föreslåsdock inte nu någraförändringari definansieringsprincipersom gäller för dennasektor.

Näringslivetbär redannu kostnadsansvaretför sektorns beredskapsverksamhet.Någraförändringar i de grundläggandeñnansieringsprincipersom gäller för dennasektorföreslåsinte.

4 Den ekonomiska planeringsramen

4.1 Hesursprioritering inom det civila försvaret

Detcivila försvaretomfattarett stortantal verksamhetersom olika sättbidrar till samhälletsförmågaattklaraettkrig och andranationellapåfrestningar.Sambanden mellan olika verksamheterinom det civila försvaretär starka.Många verksamheter

ärberoendeav varandraför att kunnafungera.Det tydligasteexempletpå dettaär det högaelberoende som flertaletverksamheteruppvisar. De starkaverksamhetssambandenmedför attdet inte är meningsfullt att ta ställningtill de olika verksamheternainom det civila försvaretvar för sig. En samladbedömning måstegöras medinriktning att åstadkommaett balanserattotalresultatför hela detcivila försvaret.

Sambandenmellanolika verksamheterinom detcivila försvaretärdet främsta skälet till att man bör användasig av en ekonomisk planeringsramvid avvägningen mellan olika ändamålinom dettaverksamhetsområde.En lämpligt utformad planeringsram skaparöverblick över verksamhetsområdetoch gör det möjligt att i ett sammanhangvägaolika satsningarmot varandra.Om processenfungerareffektivt blir marginalnyttanav ensatsadkrona ungefär densammainom hela det civila försvaret.Därmedutnyttjas desamladeresurserna bästasätt.

Betydelsen attförfoga över enplaneringsramökar i ett ansträngtresursläge.En-

av ligt min meningfinns det därför anledningatt bibehållaplaneringsrarnenoch att ut-

avvägningsinstrument.Dettabör liksom hittills skeinom det civila veckla den som försvaretsprogramplanering. Programplaneringenhar under de senasteåren utvecklatsmetodmässigti syfte att ge statsmakternaett bättre underlag för resursavvägningamainom det civila försvaret.Detta arbetebör enligt min mening fortsätta.

För att fungerasomett effektivt avvägningsinstrumentmåstedenekonomiska planeringsramenvarauppbyggd ett sådantsättatt relevantaprioriteringar tydliggörs och ställsemotvarandra.Det måstevaramöjligt att göra detta olika nivåer och i olika dimensioner, Det är inte lämpligt att begränsaavvägningamatill att endast

avvägningarmellan olika funktioner. Avvägningar måsteockså kunna göras avse mellan detcivila försvaretshuvuduppgiftersamt mellan olika behov inom funktio-

I årets programplan valdeman att lyfta fram tre s.k. prioriteradeområden: nema. ledningssystemet,personalförsörjningenoch infrastrukturen.Dessaområden berör ett stortantalfunktioner och förutsätterattavvägningarocksåkan görasinom funktionema.

Av det hittills harframförts följer attdenekonomiska planeringsramenför att

som

ett effektivt avvägningsinstrumentmåste uppfylla vissa krav. Följande krav vara bör ställas:

Ramenbör omfatta såstordel möjligt av de totalaresursersom står till

en som

detcivila försvaretsförfogande. 2. Ramenbör i princip endastomfatta resursersom är avseddaför beredskaps-

ändamål.

Ramenbör varauppbyggd ett sådantsättatt statsmakternalätt kan överblicka de mestrelevantaavvägningsaltemativen.

Med dessautgångspunkteranserjag att det finns vissa brister i den ekonomiska planeringsramensuppbyggnad och sammansättning.I det följande kommer jag därföratt föreslå en del förändringarinom dessaområden. Innan jag gör dettavill jag docktauppvissagenerellafrågor anslagsstruktureninom det civila försvaom ret.

4.2 En rationell anslagsstruktur

Som tidigare har framgått finns det ett fyrtiotal anslag inom det civila försvaret. Storleken dessaanslag varierar från någon miljon kronor till än halv mer en miljard kronor. Rubriceringenav anslagenärdessutomofta sådanatt det är svårt för enutomståendeatt avgöravilka ändamålsomanslagenäravseddaför. Ibland är det dessutomsvårt attavgöratill vilken funktion ett anslaghänför sig. Dessa som förhållandenförsvårarenligt min mening avvägningeninom detcivila försvaret.

Det ärinte möjligt att den korta tid står till mitt förfogande ingåendepröva som uppbyggnadenoch konstruktionenavalla de anslag ingår i det civila försvaret. som Jag nöjer mig därför med attgöra vissa påpekandensom enligt min mening bör beaktasi det fortsatta arbetet.Jaganserocksåatt regeringenbör ta initiativettill en genomgripandeöversynav anslagsstruktureninom det civila försvaret. De förändringar avbudgetprocessensom nu sker medför enligt min mening att tidpunkten för att göraen sådanöversynärlämplig.

Friståendeberedskapsanslagbör enligt min mening främst användasför ändamål som har relativt stor ekonomisk omfattning. Det finns f.n. ett halvdussin anslag somomfattar beloppsom understigerfem miljoner kronor år. I någotfall förper svinner sådanaanslaggenomde förslag till egenfrnansieringav beredskapskostnadersomjag har redovisat.Resterandeanslagavdennastorleksordningborde kunna inordnas någoti annatberedskapsanslageller i ett anslag den berörda som avser myndighetens ordinarie fredsverksamhet.Detta är en relativt enkel åtgärd som skullegöradet lättareattöverblicka dentotalaanslagsbilden.

Som nämnts är det ibland svårt att avgöratill vilken funktion visst anslag som ett hänför sig. Enligt min mening bör anslagenutformas ett sådantsättatt de entydigt kan hänföras till en viss funktion. Det bör också av anslagsbeteckningen framgå till vilken funktion som anslagethänför sig. Man kan också överväga att inrätta funktionsvisa sarnlingsanslagsom sedanunderindelasi posterför olika ändarnål.

Enligt min mening är detangelägetatt man vid uppbyggnadenav anslag och anslagspostertydligt skiljer ändamålsom ger upphov till löpandeutgifter och ändamål beredskapsinvesteringar.Beredskapsinvesteringarinom det civila somavser försvaret direktavskrivs f.n. Detta kan i vissa fall ge upphov till felprioriteringar mellan olika ändamåloch bör därför undvikas.

Beredskapsinvesteringamainom det civila försvaretuppgår till avsevärdabelopp. Framförallt gäller dettainvesteringarnai skyddsrum, ledningsplatser,beredskapslager och sambandssystemsamtde investeringarsominom vissa funktioner görs i s.k. krigsskyddsanordningar. Enligt min uppfattning är det väsentligtatt man tar enhetlig definition begreppetberedskapsinvesteringoch dessutomfastfram en ställerlämpliga avskrivningstiderför olika typeravberedskapsinvesteringar.

ÖCB frågan lånefinansiering beredskapsinvesteringar.Även utrederf.n. om av om vissa övergångsproblemkan uppstådåman går över från ett system till ett annat talar starkaskäl för i fortsättningenbör låneñnansieradet civila försvarets att man beredskapsinvesteringar.Resultatetblir då att dessakostnaderårligen redovisas i form kapitalkostnad fördelar sig beredskapsinvesteringensbedömda av en som livslängd. Avvägningen mellan löpandeutgifter och investeringarinom det civila försvaretblir härigenommer rättvisande.Den finansieringsmetodsom bör användas är investeringslåni Riksgäldskontoret.Det är den finansieringsmetod som normalt användsför investeringarinom den civila statsförvaltningen.Jag kan inte något skäl till varfördeninte skullekunnatillämpasocksåinom detcivila försvase ret.

4.3 Vissa frågor om beredskapsfonder

Jag har tidigare föreslagitattberedskapskostnademainom vissaområden skall finansierasmed avgifter. Detta gäller i första hand telekommunikationer,elförsöijning och rundradioverksamhet.Det kanfinnasanledningatthärnågotutförligare än tidigare har gjorts kommenterahur fondmedlen bör avvägasoch vilken vad som dessamedelbörha till denekonomiskaplaneringsramen. relation som

Enligt min mening bör omfördelning av fondmcdel till beredskapsåtgärderinom andrasektorerinte tillåten. För att få acceptansinom branschenför avgiften är vara detväsentligt att de medel inkommer reserverasför branschensegnaberedsom skapsåtgärder.Dettabegränsargivetvismöjligheternaatt göraomfördelningar mellan olika ändamålinom det civila försvaret. Denna nackdelmåste enligt min mening vägas mot de svårigheter kan uppståatt uppbådaerforderligamedelgesom nom skattefmansiering.

Jag har tidigare nämnt att de årliga uttagen beredskapsfondernabor ur avvägas inom den ekonomiska planeringsramen.Avvägningen bör inte endastomfatta beloppen utanockså hur medlen skall användasinom berörda funktioner. Underlag för dennaavvägning bör tas fram av den funktionsansvarigamyndighet försom valtar beredskapstonden.Efter beredning i programplanearbetetbör regeringen övergripandeta ställning till hur fondmedlen skall användas.Det bör sedan ankomma den funktionsansvarigamyndighetenatt slutligt fördela medlen olika ändamålinom funktionen.

Nivån beredskapsavgiftenbör inte ändrasalltför ofta. Det är väsentligt att man kan skapaen viss långsiktigheti den ekonomiska planeringeninom berörda funktioners beredskapsverksamhet.Enligt min mening bör nivån de olika beredskapsavgifterna uttagsprocenten fastställasi försvarsbeslutenoch ligga fast under - den aktuella försvarsbeslutsperioden.Förslag om enlämplig avgiftsnivå bör framläggas ÖCB i den programplanför det civila försvaret av som närmastföregår försvarsbeslutet.

4.4 Den ekonomiska planeringsramens sammansättning

I dettaavsnitt redovisarjag mina förslag till sammansättningav den ekonomiska planeringsramen.Mångaavdessaförslagär direkt följd de en av resonemangsom tidigare har redovisatsoch motiveras då intenärmare.Utgångspunktenför förslagenärdensammansättningav den ekonomiska planeringsramen gäller under som innevarandebudgetår1995/96. En sammanställningöver de anslagsom nu omfattasavden ekonomiskaplaneringsramenfinns i bilaga

Innanjag går den ekonomiska planeringsramenssammansättningfinns det anledningattkonstateraatt de förslag jag har framlagt medför det civila försom att svareti fortsättningenkommeratt tillföras medel följandesätt:l anslag genom for löpandeutgifter, 2 genominvesteringslåni Riksgäldskontoretoch 3 genom medel från olika beredskapsfonder.Som tidigare har framgått förändrar detta avvägningssituationeninom det civila försvaret.Det blir därför nödvändigtatt anpassa programplanearbetettill denyaförutsättningarna.

Följande anslag bör läggasin i denekonomiskaplaneringsramen:

1 Kostnaderför beredskapslagringavlivsmedel, m.m.Jo/G4

2 Del avlänsstyrelserna, C/Al m.m.

Motivering:

Regeringenhar i prop. l994l95zlOO.bil. 5 uttalat att livsmedelsberedskapenskall inordnasi denekonomiskaplaneringsramen.AnslagetJo/G4 bör därför läggasin i planeringsramen.I avsnitt 3.3.2 föreslogjag att ett nytt anslagför regionaltotalförsvarsverksamhetskall inrättas.Den del avanslagetC/Al som avserlänsstyrelser-

totalförsvarsverksamhetbör inordnas i dettaanslaginklusive fredsräddningsnas tjänst, m.m..

Följande anslag bör inordnas i något annat anslag inom eller utom den ekonomiskaplaneringsramen:

3 Kompetensutvecklingochstödtill länsstyrelsernaFö/C4 4 ÖCB: industriellaåtgärderFö/F2 5 Arbetsmarknadsverketdel: Förvaltningsk0stnaderA/A1

Motivering:

Samtliga dessaanslagavsersmåbelopp.AnslagetFö/C4bör inordnas i detnya anslagetför regionaltotalförsvarsverksamhet.Anslaget Fö/F2 borde kunna samord-

med övriga anslag industriella åtgärdervid ÖCB som en delpost nas som avser eller annatsätt. Anslaget A/Al omfattar delar av Arbetsmarknadsverketsadministrativa kostnaderför beredskapsverksarrtheten.I linje med vad som tidigare har framförts bör dessakostnader inte omfattas av den ekonomiska planeringsramen.

Följande anslag bör utgå helt:

6 Ersättning för fritidsbåtsändamål,m.m. Delpostför beredskapsåtgärder

inom totalförsvaretK/B 1 7 Upphandlingav särskildasamhällsåtagandenK/D2 8 Åtgärder inom elförsörjningen N/E2

Motivering:

Dessaanslagutgår med hänvisningtill tidigare framlagdaförslag om avgifts- eller egenfmansiering.Enligt avsnitten 3.3.2 och 3.3.3 egenfinansierasSjöfartsverkets och Posten AB:s beredskapskostnader.Dettaberör anslagenK/Bl och K/D2. Vi-

dare avgiftsñnansierastele- och elbranschemasberedskapskostnader.Dettaberör anslagenK/D2 och N/E2.

Anslagen för funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst finansierar såväl renodlad fredsverksamhetsomberedskapsverksamhetsom avsersäkerhetspolitiska kriser och krig. Framförallt gäller detta anslagetbefolkningsskydd och räddningstjänstFö/D1. Enligt min meningärdet olyckligt attmedelsominte avseddaför beredskapsändamålomfattas av den ekonomiska planeringsramen.Jag kan dock inte anvisanågonmetod för attdelaupp anslagetFö/Dl i en fredsdel och en del som avserberedskapsåtgärderför säkerhetspolitiskakriser och krig. Jag avstårdärför frånatt föreslånågraförändringarvad gäller dettaanslag.

Itabell 2 sammanfattaskonsekvensernaför denekonomiska planeringsramenoch för statsbudgeten deav förslagsomharframlagtsi dettaavsnitt. Siffervärdenautgår från 1995/96års anslagsnivåersomomräknatstill årsvisabelopp.

Tabell Konsekvenserför den ekonomiskaplaneringsramenoch statsbudgeten.

Budgetåret1995/96.12-månadersbelopp.Miljoner kronor.

planeringsramen statsbudgeten

4.5 Förslag

I dettakapitel harjag framlagt följ andeförslag:

En anslagsstruktureninom detcivila försvaret bör göras. Över-

översyn av

synenbör syftatill attminska antaletfriståendeberedskapsanslag,till enbättre

koppling mellan funktionsindelningenoch anslagsstrukturenoch till att an-

slagsmässigthålla isärdrifts-, underhålls-och investeringskostnader.

Kostnadernaför beredskapsinvesteringarbör låneñnansierasgenom investe-

ringslån i Riksgäldskontoret.Åtgärderbör vidtas för att definiera begreppet

beredskapsinvesteringoch för att fastställa lämpliga avskrivningstider för

olika typer avberedskapsinvesteringar.

De årliga uttagenfråndeberedskapsfondersombildas inom rundradio-, tele-

kommunikations- och elförsörjningsotnrådenabör avvägasinom den eko-

nomiska planeringsramen.Däremot bör det inte vara möjligt att omfördela

medelfrånfondernatill andraändamålinom det civila försvaret.Nivån be-

redskapsavgiftemabör ligga fast underen femårsperiodoch fastställasi för-

svarsbesluten.

4. Den ekonomiskaplaneringsramenssammansättningbör förändras i enlighet

med de förslag som redovisadesi avsnitt 4.4. Förändringarnasekonomiska

konsekvenserför planeringsramenoch statsbudgetenframgårav tabell

5 Särskilda frågor

5.1 Reservanordningar för kommunalteknisk och sjukhus-

teknisk försörjning

Enligt direktiven skall jag övervägahur finansieringenav kommunaltekniska och sjukhustekniska reservanordningari fortsättningenskall utformas. Jag skall också prövaom en skyldighetatt installerareservanordningarbör införas.

Med reservanordningaravses i detta sammanhangutrustning som installeras i kommunernas eller hälso-och sjukvårdenstekniskaförsörjningssystemi syfte att öka funktionssäkerhetenhosdessaundersäkerhetspolitiskakriser och i krig. ÖCB har sedanår 1988bidragit med ungefär 20 miljoner kronor per årtill primärkommunernasanskaffning av reservanordningar.SoS bidrar med omkring 10 miljoner

årtill reservanordningarinom hälso-ochsjukvården. kronor per

Enligt uppgift från ÖCB och SoS haren stor del av pengarnasatsats att förse berörda verksamheter vattenverk,tryckstegringsstationer,akutsjukhus, m. fl.

- med reservkraftverk, reservbrunnar,omkopplingsledningar och liknande utrustning. Det är i regelfråga om utrustningsom ocksåbidrar till anläggningensfunk-

tionssäkerheti fred. Av dettaskäl har ñnansieringsansvaretvanligen delats mellan statenoch berördakommunereller landsting.

Det särskilda finansieringssystemetför reservanordningarinfördes i ett lägedå tillgången reservkraft inom den kommunaltekniska försörjningen och vid landets akutsjukhusvarhelt otillräcklig. Lägetärnu betydligt bättreom än inte helt tillfredställande.Enligt ÖCB och SoShartillgångentill särskilda medel för investeringari reservanordningarbetytt mycketför de resultatsomharuppnåtts.Medlen har enligt myndigheternaofta använtssom en slagsStimulansbidragsom totalt setthar givit enstörreeffekt änvad mankan förvänta sigavbeloppensomsådana.

Somframgåttovanärreservanordningarofta till nyttaför berörda huvudmänockså i fred.Det äri regel endastfrågaom att anskaffa viss tilläggskapacitetför atttillgodose de behov som kan uppståunder säkerhetspolitiskakriser och i krig. Hotbildens förändring medför också attdet blir allt svårareatt klarlägga hur stor del av investeringensomär främst avseddför denenaeller den andra hotsituationen.Mot dennabakgrund anserjag att detär tveksamt om statenäven i fortsättningenbör bidra till kommunernas och landstingensanskaffning av reservanordningarav den typ som här avses.Det bör ankomma respektive huvudman att svara för anskaffningen av reservanordningaroch att ombesörjaatt utrustningen har en sådan kapacitetattdenävenklararpåfrestningenunderett krig. Merkostnaden för att göra dettaäri regel begränsad.

Trots dennaprincipiella ståndpunktavstårjag dockfrånatt nu föreslå att de aktuella anslagenbör tasbort. Ett skäl är att ensådanåtgärd om den kombineras med en

skyldighet för kommuner och landsting att anskaffa reservanordningar skulle

rubba förutsättningarnaför denekonomiskauppgörelsesom nyligen har nåttsmellan statenoch kommunernaomberedskapskostnaderna.Ett annatskäl är attdet har visat sig svårt rent tekniskt att lagregleraskyldigheten att anskaffa reservanordningar. Man ställs inför en rad definitions- och avgränsningsproblemdå man skall utformaen sådanlagtext.

Jagföreslårdärför att manbehållernuvarandefmansieringssystemför reservanordningar tills statensavtal med kommunerna skall omförhandlas 1999. Det kan dock finnas anledningatt innan dessuppdra ÖCB och SoS att samlat redovisa hur medlen har använtsochvilka effektersomharuppnåtts.

5.2 Bolagisering och privatisering av kris- och krigsviktig

kommunal och Iandstingskommunal verksamhet

Enligt direktiven skall jag redovisa vilka problem från beredskapssynpunktsom kan uppstå vid fortsatta bolagiseringar och privatiseringar inom det primär- och landstingskommunalaområdet. Jag skall också lämna förslag till hur dessa problem skall lösas.

Storadelarav den verksamhetsom kommuner och landsting bedriverär väsentlig från beredskapssynpunkt.Det är dock endastbegränsadedelar av verksamheten som bedrivs i bolagsfonn. Bolagsdrift är vanligast inom det kommunaltekniska området och vad gäller landstingen inom trafiken. Dessa bolagsbildningar är

- dock i mångafall av gammalt datum. Påsenare har bolagsdrift ocksåbörjat användasinom de mjuka sektorernabam- och äldreomsorgsamt skola och undervisning. Inom dessaområdenhar ocksåprivatiseringarförekommit under de senasteåren.

De från beredskapssynpunktmest intressantabolagiseringamafinns vad gäller

-

inom det kommunaltekniskaområdet.De mjuka sektorerna primärkommunema har inte såstor betydelsefrån beredskapssynpunktoch kan därför lämnas därhän i detta sammanhang.Energiverkenbedrivs i regel i bolagsform och är ibland privatägda.Inom vattenförsörjningenär det ovanligt med privat drift. Däremot är det vanligt med bolagsdrift. Bådadessaområdenhar stor betydelsefrån beredskapssynpunkt.

Inom det landstingskommunalaområdethar hälso-och sjukvårdenstörst betydelse från beredskapssynpunkt.Akutsjukvården har dock endast begränsadi omfattning berörts av bolagiseringar.Då bolagisering har skett har landstingeni regel behållit ett dominerande ägarinflytandeöver verksamheten.Privatiseringav helaakutsjukhus har inte förekommit i Sverige. I sammanhangetbör också nämnas att hälsooch sjukvårdspersonalenstjänstgöringsskyldighet i krig regleras i pliktlagstiftningen. Detta gäller oavsettvemsomägerverksamheten.

Riksdagensförsvarsutskottgenomfördenyligen en utvärderingavdenkommunala beredskapen1993/94:URD3. Studientogävenuppberedskapskonsekvensemaav debolagiseringar och privatiseringarsomhar genomförts inom det primärkommunalaområdet.Av studienframgår att de tillfrågade kommunernainte upplever bolagiseringamasom någotproblem från beredskapssynpunktså länge som de nya bolagenstannari kommunens ägo. Man upplever sig då ha tillräckliga möjligheter att styra verksamhetentrots attden bedrivs i bolagsfonn. I praktiken håller kommunens beredskapssamordnareihop beredskapsplaneringenför all kommunal verksamhetoavsettom dennaverksamhetbedrivs bolags-i eller myndighetsform.

Däremot kan problem uppstå om verksamhetenprivatiseras.Kommunen har då svårtatt krävaattberedskapskravenskall beaktasomdetta inte följer av lagstiftning eller andratvinganderegler.

Försvarsutskottetsstudie antyderatt bolagiseringenav kris- och krigsviktig kommunal verksamhet inte vållar någrastörre problem sett från beredskapssynpunkt. Privatiseringhar inte förekommit särskiltofta inom de delarav verksamhetensom ärav särskilt intressefrånberedskapssynpunkt.Det förekommer dock att kommunalaenergiverk privatiseras.Detta behöver dock inte innebäraatt beredskapsverksamhetenupphör. Energiverken deltar oavsettvem som äger dem i de bered-

- skapsförberedelsersomgenomförs inom elbranschen.Denna branschhar traditionellt haft enpositiv inställning till att beaktaberedskapskrav.

Sammanfattningsvisharjag inteuppfattatatt genomförda bolagiseringaroch privatiseringar avprimär- och landstingskommunalverksamhethar lett till någrastörre problem sett från beredskapssynpunkt.Jagavstårdärför från att föreslå några åtgärderinom dettaområde.

5.3 Förslag

I dettakapitel harjag framlagtföljandeförslag:

Nuvarandefinansieringssystemför reservanordningarbör bibehållastills statensavtal med Svenskakommunförbundetskall omförhandlasår 1999.

Genomförda bolagiseringaroch privatiseringar av primär- och landstings-

kommunal verksamhetsynesinte ha lett till någrastörreproblem från bered-

skapssynpunkt.I nulägetkrävs därför ingaåtgärderinom dettaområde.

6 Genomförandefrågor

1 Fortsatt arbete

Många avde förslag somjag har redovisat i dettabetänkandeär principiellt hållna. Med den korta tid somharståtttill budsför uppdragethar det inte varit möjligt att ta fram detaljförslag inom alla deområdensom berörsav utredningsuppdraget.Fortsattutredningsarbetekrävs därför inom vissaområden.

Detta gäller bl. a. de avgiftssystem som har föreslagits inom transportsektorn. Ocksådetaljernai de avgiftssystemsom har föreslagitsinom rundradi0-, telekommunikations- och elförsörjningsområdenabehöver utredasytterligare. Beträffande elförsörjningsorrtrådetharregeringenredanuppdragit den särskilde utredarenför elberedskapenatt övervägahurett sådantavgiftssystembör varautformat.

Fortsattutredningsarbetekrävs också beträffandeanslagsstrukturoch anslagskonstruktioner inom det civila försvaret.Ocksåutformningen av ett system för lånefinansiering avberedskapsinvesteringarinom det civila försvaret behöver utredas närmare.Vissa avdessafrågor kan dock komma att klargöras genom den utredning somÖCB f.n. genomför.

6.2 Behov av lagstiftning

Enligt direktiven skall jag pröva om det finns behov av ny lagstiftning inom det områdesomberörsav minaförslag.

Lagstiftningsbehovetärframförallt knutet till deavgiftssystemsom har föreslagits. Mot bakgrund av attjag har föreslagit att detaljutforrnningenav avgiftssystemen skall utredasnärmarefinns det dock ingenanledningatthär vilken lagstiftning somkan erfordras i dessasammanhang.

6.3 Ekonomiska konsekvenser, m.m.

Enligt direktiven skall jag redovisa de regionalpolitiska konsekvensernaav mina förslag, pröva de offentligaåtagandenainom området samt beaktajämställdheten mellan könen. Vidare skall deekonomiskakonsekvensernaavförslagenbelysas.

Jagharsvårtatt seattde förslagsomjag redovisar harnågranegativaregionalpolitiska konsekvensereller att de påverkarjämställdhetenmellan könen. En prövning avdeoffentliga åtagandenainomområdetgjordes i kapitel De ekonomiska konsekvensernaav mina förslag redovisadesi kapitel 4. Av detta kapitel framgår att förslagenleder till enutgiftsminskning statsbudgeten någotöver 300 miljoner kronor perår

.

Bilaga 2

Kommittédirektiv

w

för Dir.

Översyn av principer finansiering av

samt vissa andra 1995:152

beredskapsåtgärder

inom det civila försvaret

frågor

Beslut vid regeringssammanträde den 30 november 1995

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall föreslå vilka principer somskall gälla för finansiering beredskapsátgärder inom det civila av försvaret. Vidare skall utredaren föreslå vad skall ingå i som den ekonomiska planeringsramen för det civila försvaret.

Bakgrund

Allmänna jinaizsierizzgsprinciper

Nu gällande principer för finansiering av beredskapsátgärder

inom det civila försvaret tillkom i huvudsak 1987 års genom totalförsvarsbeslut. Principerna innebär i stort följande. Kostnadsansvaret tör beredskapen för säkerhetspolitiska kriser och krig delas mellan staten och de icke-statliga organ helt eller delvis har ansvar för den aktuella verksamheten som i fred. De beredskapsátgärder störningar i fred skall som avser generellt genomföras och bekostas av de myndigheter, affarsverk, kommuner, landsting, företag för etc. som svarar den fredstida verksamheten. Statens kostnadsansvar för beredskapen inför störningar i fred är därför begränsat till situationer vilka den verksamhetsansvarige saknar reella mot

möjligheter att skydda sig och där det är ett säkerhetspolitiskt

samhällsintresse att verksamheten kan fullföljas.

Således svarar den som skall upprätthålla verksamhet

en under säkerhetspolitiska kriser och krig själv för de administrativa kostnaderna, bl.a. kostnader för planerings-,

utbildnings- och övningsverksamhet. Dessa kostnader är vanligen låga.

Kostnader för beredskapsinvesteringar är ofta höga och drabbar skilda sektorer olika hårt. Huvudregeln detta område är att staten svarar för kostnaderna. Om investeringen medför väsentlig nytta för vederbörande i den fredstida

organ verksamheten, kan dock uppdelning kostnaderna

en av vara motiverad.

Fördelningen av driftskostnader avgörs från fall till fall. Även här är frågan för kostnads-

om fredsnyttan av betydelse fördelningen.

Uppgifterna för det civila försvaret föreslås i

prop. 1995/96: 12 Totalförsvar i förnyelse

vara att

värna civilbefolkningen, trygga livsnödvändig

- en försörjning, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid väpnat och vid

angrepp krig i vår omvärld,

kunna genomföra internationella fredsfrämjande och

humanitära insatser och

stärka samhällets samlade förmåga att möta svåra

nationella påfrestningar i fred.

I propositionen s. 86 sägs beträffande finansieringen

av beredskapsåtgärder inom det civila försvaret bl.a. följande.

"Mer kostnadskrävande beredskapsåtgärder har i hittillsvarande planering grundats på behoven vid ett väpnat angrepp. Enligt regeringens uppfattning bör emellertid vid val och utformning men även vid dimensionering beredskapsåtgärder

av hänsyn nu också tas till de krav ställs vid svåra nationella

som påfrestningar i fred samt vid internationella insatser."

Den ekonomiska planeringsramen

i 1987 års totalförsvarsbeslut fastställda finansierings- De principerna viktig utgångspunkt För det i samma var en Försvarsbeslut införda systemet med ekonomisk planeringsram. Dessa tillämpas alltjämt, även vissa avsteg har

principer om

gjorts Det gäller förvaltningskostnader för vissa senare. t.ex.

myndigheter.

Planeringsramen utgör ett styr- och avvägningsinstrument. Innebörden detta är regeringen i årliga anvisningar till av att myndigheterna inom det civila försvaret den totala anger ekonomiska gäller för myndigheternas anslagsframram som ställningar för nästa budgetår. inom För den s.k. programplaneringen lämnar ramen Överstyrelsen för civil beredskap efter överläggningar mellan myndigheterna förslag till fördelning planeringsramen ett av mellan anslagen syftar till bäst effekt från beredsom att ge Överstyrelsens förslag utgör grunden för

skapssynpunkt. regeringens förslag i budgetpropositionerna.

I ingår utgifter för investeringar inkl.

planeringsramen

driftskostnader För säkerhetspolitiska kriser och krig. Här ingår inte investeringar inkl. driftskostnader för livsmedelsberedskapen och för oljeberedskapen. Regeringen har emellertid i 1995 års budgetproposition prop. 1994/95: 100 bil. 5 25 att kostnaderna för livsmedelsberedskapen bör s. sagt läggas in i ramen. ingår vidare förvaltningskostnader för myndigheter I ramen inom det civila Försvaret under fjärde huvudtiteln, dvs. Överstyrelsen för civil beredskap, Statens räddningsverk, Styrelsen för psykologiskt Försvar samt civilbefálhavarna. Regeringen har i 1995/96: 12 s. 92 framfört följande. prop.

"När det gäller de kompletterande beredskapsåtgärderna

utgör den ekonomiska planeringsramen för det civila försvaret effektivt instrument. Inom ramen för planeringsprocessen ett kan beredskapsåtgärderna styras på ett sådant sätt att de ger bästa möjliga effekt med hänsyn till behoven inom det tagen civila försvaret.

Enligt regeringens uppfattning är det angeläget pröva

att nu vilka kostnader för det civila försvaret bör ingå i

som ramen. I så stor utsträckning som möjligt bör den täcka samtliga kostnader för den civila beredskapen. Regeringen har i årets budgetproposition uttalat att kostnaderna för livsmedelsberedskapen bör läggas i De statliga kostnaderna for

ramen. oljelagringen kommer under den återstående 1990-talet

delen av att successivt minska för att helt upphöra i samband med att näringslivet övertar ansvaret för lagringen. Det finns därför ingen anledning att nu lägga några kostnader för detta ändamål i ramen."

Skyldighet för olika organ att medverka i det civila försvarets verksamhet och planering. Finansiering åtgärderna

av

Statliga myndigheter

Ansvaret framgår främst av myndighetsinstruktionerna och av beredskapsförordningen 1993:242. Finansieringen följer de allmänna principer som angetts Med undantag för

ovan. myndigheter som hör till Försvarsdepartementet ingår förvaltningskostnader för civilt försvar inte i den ekonomiska

planeringsramen. Detta innebär att myndighetscheferna

bestämmer vilka resurser som skall avsättas för civilt försvar.

Statliga affärsverk

I huvudsak överensstämmer ordningen gäller

med vad som for statliga myndigheter. I enstaka fall har affärsverk tilldelats medel från den ekonomiska planeringsramen. Försvarsbeslutet år 1987 innebar att atiärsverken, med vissa undantag, själva

skulle svara för finansieringen investeringar. Bolagiseringen

av av fiera afiärsverk har inneburit att denna inriktning

numera saknar praktisk betydelse.

Kommuner, landsting och kyrkliga kommuner

Lagen 1994: 1720 om civilt försvar innebär att kommuner, landsting och kyrkliga kommuner skall vidta de beredskapsförberedelser som behövs för deras respektive verksamheter under höjd beredskap. Lagen innebär vidare kommunerna

att

from. den l juli 1995 har Övertagit viktiga beredskapsuppgifter tidigare vilat på staten. Kommunerna kompenseras som för dessa uppgifter med ett belopp som varierar med respektive kommuns riskutsatthet i krig. Härutöver betalar staten investeringsbidrag till kommunerna för ledningsplatser, sambandsmedel och reservanordningar i motsvarande krigsnyttan investeringen. Landstingen

princip av

ersätts för kostnaderna för sådan utbildning utgör ett led som i beredskapsförberedelserna och erhåller vissa bidrag för investeringar bl.a. inom området sjukvårdens säkerhet. De medel utgör ersättning till kommunerna och som statens landstingen ingår i den ekonomiska planeringsramen.

Kommunala bolag Under de åren har bolagiseringar och i vissa fall senaste privatiseringar genomförts verksamheter inom bl.a. även av kommuner har väsentlig betydelse från beredskapssynsom

punkt.

En viktig distinktion är om bolagiseringen/privatiseringen

obligatorisk eller frivillig kommunal verksamhet. avser en När det gäller obligatorisk verksamhet kvarstår kommunens en även i krig, vilket innebär att beredskaps-åtgärder måste ansvar vidtas oavsett i vilken form verksamheten bedrivs. För frivillig verksamhet, t.ex. elförsörjning, upphör en kommunens verksamheten privatiseras medan det ansvar om kvarstår vid enbart bolagisering.

BoIag/Näringsidkare

Enligt lagen 1982:1004 skyldighet för näringsidkare, om arbetsmarknadsorganisationer m.ñ. att delta i totalförsvarsplaneringen är ägare eller innehavare av industriella och andra näringsidkare bl.a. skyldiga att med-

anläggningar verka vid planeringen de uppgifterna inom total-

av egna försvaret. Någon särskild ersättning för denna medverkan utgår inte. Däremot är det vanligt myndigheter inom det civila att försvaret ingår avtal med näringsidkare om att dessa mot ekonomisk kompensation skall utföra särskild beredskapsen

tjänst, t.ex. att upprätthålla produktionskapacitet.

På bränsle- och drivmedelsområdet beslutade riksdagen våren 1994 pr0p.1993/94:141, bet.1993/94:NU19, rskr. 1993/941311 att oljehandeln skall för beredskaps-

svara

lagringen inför säkerhetspolitiska kriser och i krig. Statligt ägda bolag har i lagstiftningen inget utöver

ansvar

vad som gäller för bolag i allmänhet. Lagstiftningen på de

enskilda områdena kan emellertid innebära särskilda skyldigheter. Således gäller t.ex. på teleområdet driva

som krav För att televerksamhet att aktörerna beaktar totalförsvarets behov

av telekommunikationer under höjd beredskap. För de åtgärder som vidtas utgår särskild ersättning.

En annan sak är att staten i sin egenskap ägare

av naturligtvis har möjlighet att, så bedöms motiverat. via

om bl.a. bolagsstämman påverka ett statligt bolags verksamhet i

viss riktning.

Finansiering av investeringar i reservanordningar för

kommunalteknisk och gukhustekniskfärsädiziizg

Överstyrelsen tör civil beredskap har sedan år 1988 bedrivit en försöksverksamhet med finansiering reservanordningar

av avsedda att öka funktionssäkerheten i de kommunaltekniska systemen i krig. Den årliga kostnaden för verksamheten har uppgått till ca 20 miljoner kronor.

Socialstyrelsen har sedan mitten 1980-talet administrerat

av ett motsvarande systern för att förbättra försörjningssäkerheten hos hälso- och sjukvården i krig. På detta område har den årliga kostnaden uppgått till 10 miljoner kronor.

ca

Bolagisering och privatisering av ojfent/ig verksamhet

Regeringen framhåller i 1994/95: 100 bi1.5 s. 113

prop. att det under de senaste åren har genomförts bolagisering och i vissa fall även privatisering sådana verksamheter inom

av

och kommunerna har väsentlig betydelse från staten som beredskapssynpunkt. Enligt regeringen är det väsentligt att konsekvenserna av vidtagna bolagiseringar och privatiseringar analyseras och åtgärder vidtas för att motverka

fortlöpande att

konsekvenser. Samma uttalande görs i prop.

negativa

1995/96212 Totalförsvar i förnyelse.

Uppdraget

Den särskilde utredaren skall pröva om de olika principer gäller för finansiering beredskapsåtgärder inom det som nu av civila försvaret är lämpliga och ändamålsenliga. Prövningen skall göras bakgrund vad regeringen uttalat i prop. mot av Totalförsvar i förnyelse vid val och 1995/96:l2 om att utformning även vid dimensionering beredskapsåtgärder men av också skall till de krav ställs vid svåra hänsyn tas som nationella påfrestningar i fred och vid internationella insatser. En grund för prövningen skall också de förändringar som vara under år inom den statliga förvaltningen

genomförts senare

med syfte förbättra styrningen på såväl statsmakts- som att

myndighetsnivå.

Utredaren skall även överväga vad skall ingå i den som ekonomiska planeringsramen för det civila försvaret. Vägledande skall därvid funktion som avvägningsvara ramens och I så utsträckning möjligt bör

styrinstrument. stor som

täcka samtliga kostnader för den civila beredskapen. I ramen detta sammanhang skall hänsyn tas till de nya uppgifter som föreslås för det civila försvaret. Utredaren skall hänsyn till det pågående arbetet med att ta reformera budgetprocessen inom riksdag och regering prop. 1994/95150. bet. l994/95zFi 20, rskr. l994/95z447-455. Utredaren skall överväga hur finansieringen kommunalav tekniska och sjukhustekniska reservanordningar i fortsättningen bör utformas. Utredaren skall pröva om en skyldighet att installera reservanordningar bör införas. i fråga den kommunal- Frågan hur beredskapskraven om och siukhustekniska försöriningen skall tillgodoses har tekniska

central betydelse i samband med bolagiseringar och privatiseringar av primär- och landstingskommunal verksamhet.

Utredaren skall redovisa vilka problem från

beredskapssyn-

punkt utöver vad som gäller den tekniska försörjningen

- - som

kan uppstå på de primär- och landstingskommunala områdena

vid fortsatta bolagiseringar/privatiseringar. Förslag skall lämnas till hur de eventuella väsentliga problem framkommer skall

som kunna lösas.

Om lagstiftning bedöms metod skall

vara en lämpligt

utredaren lämna lagförslag.

Redovisning av uppdraget m.m.

För utredningsarbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommitteer och särskilda utredare angående redovisning

av regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50. att pröva

om offentliga åtaganden dir. 1994:23 och att beakta

om jämställdheten mellan könen dir. 1994:124. Förslag

som lämnas av den särskilda utredaren skall belysas även ett

ur samhällsekonomiskt och statsfinansiellt perspektiv. Förslag

som leder till ökade utgifter eller minskade inkomster för

staten

skall åtfoljas av Förslag till omprioriteringar eller andra ñnansieringsvägar.

Utredaren skall samråda med Överstyrelsen för civil beredskap och andra berörda myndigheter och bl.a. när

organ. det gäller de erfarenheter som kan vinnas från den pågående programplaneringen.

Utredaren skall redovisa sitt uppdrag den l april

senast 1996.

Försvarsdepartementet Tryckt a REGERINGSKANSLIFIFS

OFFSETClENlR.-L StockholmIQOA

7 Ekonomisk sammanställning Bilaga Prop. 1994/95:100

Bilaga 5 7.1 Anslagstörteckmng för tjarde huvudmeln

Andoqolinern1995/1996 And. Förslag1995/99 varavjuli1995 ñlldalu1994/95

typ1 tkr juni1999 du

A. Fönvnrvmaktonm.m. A 1. Försvarsmakten A 59260534 37175101 36480943 Å2. Enlminguför F

kroppukødov 111297 74199 74199

SUMMAA. 59371931 37249299 36555141

B. VinnFduvnrtmøktcn

:sluttandemyndigheter

Foniñkcüonnvcrkot 0 1 1 1 9 1.

Förnamnrnaleriolvsñn O 1 1 1 9 2.

SUMMA9.

C. FunktionenCivil och:anordning

C1. OCB:Civilledningoch A 119960 79330 99339 samordning

C2. 0GB:TokniuknItglrdori R lodninqnyuomøl 107710 71275 92007 mm. C3. Civilbevllhavnvnu A 53940 35739 35550

C4. OCR:Kompetent- A utvecklingochnödtill llnuryvoluma 4 500 3000

C5. ÖCE:Enlnningtill F kommunernaför 243121 191796 borodnknpøförbcrodalual

SUMMAC. 529231 351130 219993

D. Funktionen belolkninqnokyddoch vldduinquianut

D1. Balotkrinqskyddoch A rbddninqsljlnut 994795 952429 716603

D2. Skyddsrum F 691509 450991 453731 mm.

D3. FörobyqqamitItgdrdar 0 motiordokrodochandra Mtuvolyckov 37500 25000 25000

D4. Enhlninqförvorknmho F rlddninqnljñnul 1 1 1 vid mm.

SUMMAD. 1 703905 1129419 1195335

E. FuduiononPsykologiskt försvar 156

E1. Styrelsen167 A psykologisktlövlvar 21814 14472 14G31

Prop. 1994/95: 100

Bilaga 5 Anoleqdilt 1995/1990u Am Förslag1995/96 nav pil 1995 Ulldelal1894/95

m, luni1990 m F. FunktionenFdruörjainq

medindumivurov F1. OCH:Försäljningmed A

följd audio:ev

berodekapoqerenuev

man. 1 1 1 SUMMAF. 357502 237799 271956 G. Owløveøhanhet G1. Slalom A

lbnvmhluoriekemuner en201 45247 45300 G2. Kustbevakningen A 512707 339935 319049 GJ. Försvaret:

lonkvinqlenetnlt 1 1 1 G4. Føreveulorsluing: A

HlneynneoerxietillA-,B-

ochC-etridunedol,m.m. 106175 110117 109234

lñnökunetdten:

evdfuñneneieted

verknmhet 1 1 1

GI. Toummvaøeupüktverk A 314J71 209G34 207198"

G9. Myndigheten16e

avvecklingvinnw

verksamheterInom

toulfönveut 1 1 1

G10.Vienmindrenämnder F 743 492 494

G11.OverldeøendenlmndenA

plenllqgvinqev

eherfonkringsbyvlm

verksamhet 309 204 2 E59

G14.Utredøingdumpaev F

olyckor 1J78 913 890

G15.Stödsu frivilliga o

faruvnnomønieeüoner

inomlowiöuvuetm.m. 148157 98771 99771

G16.Umüdringdvilpliklign Fav 204574 135214 130019°

SUMMAG. 1469805 974794 954978

SUMMAFJÅRDE HUVUDTTTELN 64071737 40361584 39755492

Prop. 1994/951100

Bilaga 5

1 R- Reaorvaüonaanalag,0- Obatocknalanslag,A- Runanalag,F- Föralaqaanalag. Not 1 Mouvaraltidigareanslag8 3. Vlrnpliklaverkal153095,D 5.Vapenfriaryrelaon14103. No 2 Motavarartidiga analagG13.Totalföruvaruutjlnatopliktarsârvurmd4005,G8.Föravaralaperaonalnlmnd 5156. Not3 MotavaravödiagoramlagD 6. VapeniriaryrelaonsVmenlrialjlnateplikdga130018.

7.2 Anslagsförteclcriing över den civila planeringsramen Prop 1994/95;100 samt totalförsvarets civila del Bilaga 5

Förslagbudgetåret1995/96 HOOO-talkr l

Dep. Anslagsrubrik Anslag Kapital Övriga Totalt Littera inomram kostnader kostnader

Ju B2. Polisverksamheten rörandebrott motrikets

F6C 1. Överstyrelsenför civil beredskap:Civil ledning och samordning 119 960 119 960 C 2. Överstyrelsenfor civil beredskap:Tekniska åtgärderi ledningssystemetm.m. 107 710 107 710 C 3. Civilbefålhavarna 53 940 53 940 C 4. Kompetensutveckling och stöd till länsstyrelserna 4 500 4 500 C 5. Ersättningtill kommunernaför beredskapsförberedelser 243 121 243 121 D Befolkningsskyddoch räddningstjänst 984 795 984 795

D Skyddsrumm.m. 681 509 681 509 D 3. Förebyggandeåtgärder motjordskredoch andra naturolyckor 37 500 37 500 D 4. Ersättningför verksamhetvid räddningstjänstm.m.

E Styrelsenför psykologisktförsvar 21 814 21 814 Sza Transp. 2 217 349 40 503 2 257 852

Prop. 1994/95:l00

Bilaga 5

Dep. Anslagsrubrik Anslag Kapital Övriga Totalt Littera inomram kostnader kostnader

F Överstyrelsenför civil beredskap:Försörjning medindustrivaror 102 027 102 027

F 2. Överstyrelsenför civil beredskap:Industriella åtgärder 3 549 3 549

F 3. Överstyrelsenför civil bereskap: Kapitalkostnader 251 925 251 925

F4. Tåckandeavförluster till följd avstatliga beredskapsgarantier m.m. 1 1

S C 3. FunktionenHålso-och sjukvårdm.m. i krig 245 465 245 465

F 3. Socialstyrelsendell 13 365 13 365

F5. Smittskyddsinstitutet dell 7 770 7 770

K A6. Vägverket: Försvarsuppgifter 43 826 43 826

A 14. Banverket: Försvarsuppgifter 63 486 63 486

B 1. Ersättningför fritidsbåtsåndamålm.m. Delpostför beredskapsåtgårder inomtotalförsvaret 1 942 1 942

C 1 Luftfartsverket: . Beredskapför civil luftfart 106 300 106 300

D 2. Upphandlingav särskilda samhällsåtaganden l del l 385 734 385 734

E 4. ÖCB:Åtgärderinom den civiladelenav totalförsvaret 3 456 3 456

Sza Transp. 3 173 134 251 925 61 639 3 486 698

Prop. 1994/95: 100 Bilaga 5

Dep. Anslagsrubrik Anslag Kapital Övriga Totalt Uttern inom ram kostnader kostnader A Riksskatteverketdel 325 325 A 2. Skattemyndiqhetema del 1 425 1 425 D 1. Tullverket: del 90 90 0 3. Finansinspektionendel 1 275 1 275 I 3. Kostnaderför vissa nämnderm.m. 135 135 Jo G 4. Kostnaderfor beredskapslagringav livsmedelm.m. 189 589 189 589 A A 1 Arbetsmarknadsverket del Förvaltningskostnader 2 242 68 911 71 153 D 1. Statens invandrarverk 1 350 1350 -N A 1. Nårings-och teknikutveckiingsverket: Forvaltningskostnaderdel 9 OOO 9 000 E Handlingsberedskap 41 466 41 466 E 2. Åtgärderinom elförsörjningen 66 372 66 372 E 3. Statens oljelager: Förvaltningskostnader 110 900 110 900 E4. Statensoljelager: Kapitalkostnader 235 490 235 490 C A 1 Llnsstyreisema m.m. del 240 000 240 000 M C 4. Förvaitningskostnader för Lantmäteriet del 6 000 6 000 Sza TOTAL 3 283 214 487 415 690 639 4 461 268

Bun/Gå

§ m .

ocKHm sun

f

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

gymnasieskolanhurgårdet U. 26.Ny kursi trafikpolitiken Bilagor.+ K. . Dennya - Samverkansmönsteri svenskforsknings- 27.Enstrategiför kunskapslyftochlivslångtlärande. . finansiering.U. U. Fritidi förändring. 28.Detforskningspolitiskalandskapeti Norden . Omkönochfördelning fritidsresurser.av C. 1990-talet.U.

Vembestämmervad EU:sinternaspelreglerinför 29.ForskningochPengar.U. . ll kap. regeringskonferensen1996.UD. 30.Borgenärsbrotten- enöversynav

Politikområdenunderlupp.FrågoromEU:sförsta brottsbalken.Fi. . pelareinförregeringskonferensen1996.UD. 3 .Attityderochlagstiftningisamverkan

Ettár medEU.Svenskastatstjänstemäns + bilagedel.C. . erfarenheteravarbeteti EU. UD. 32.Mössochmänniskor.Exempelpâbra Avvitaltintresse.EU:sutrikes-och IT-användningblandbarnochungdomar.SB. . myndighetsroll K. säkerhetspolitikinförregeringskonferensen.UD. 33.Banverkets m.m. Batteriernaenladdadfråga.M. 34.Aktivzirbctsmarknadspolitik+ expertbilaga.A. . - Omjärnvägenstrafikledningm.m.K. 35.Kriminalunderrättelseregister . Forskningför vårvardag,C. DNA-register.Ju. . Ålders 11.EU-mopeden. ochbehörighetskravför 36.Högskolai Malmö.U. tvá-ochtrehjuligamotorfordon.K. .Sverigesmedverkani FN:sfamiljeár.

.Kommunerochlandstingmedbetalnings- Nationalstadsparker.M,

. svårigheter.Fi. 39.Rapportfrånklimatdelegationen1995.

.Offentligdjurskyddstillsyn.Jo. Klimatrelateradforskning,M. .Budgetlag regeringensbefogenheter 40.Elektroniskdokumenthantering.Ju.

finansmakiensområde.Fi. 41.Statensmaritimaverksamhet.Fö.

Unionför bådeöstochväst.Politiska,rättsliga Demokratiochöppenhet.Omfolkvaldaparlament . . ochekonomiskaaspekter EU:ssjätteav ochoffentlighetiEU.UD. utvidgning.UD. 4b.Jämställdheteni EU.Spelregleroch

.Förankringochrättigheter.Omfolkomröstningar, verklighetsbilder.UD. utträdesrätt,medborgarskapochmänskliga 44.Översyn skatteflyktslagen.av

rättigheteri EU.UD. Reformeratförhandsbesked.Fi.

l7. Bättretrafikmedväginformatik.K. 45.Presumtionsregelni expropriationslagen.Ju.

18.Totalförsvarspliktigam95,Förslagomjobb/studier 46.Enskildavägar.K. eftermuck,bostadsbidrag,dagpenning, 47.Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför

försäkringar.Fö. individochlokalsamhälle.U. Sverige,EUochframtiden.EU96kommitténs 48.ShapingSustainableHomesinanUrbanizing

bedömningarinförregeringskonferensen1996. World.SwedishNationalReportfor HabitatIl. N.

UD. 49.Reglerför handelmedel. N.

20.Samordnadrollfördelninginomtekniskforskning. 50.Förbudmotvapen allmänplatsm.m.Ju. U 5l.Grundläggandedragi ennyarbetslöshetsförsäk-

2 Reformochförändring.Organisationoch ring alternativochförslag.A. . verksamhetvid universitetochhögskolorefter Preciseringavhandelsändamåleti detaljplan.M.

. 1993ársuniversitets-ochhögskolereform.U. Kalkningavsjöarochvattendrag.M.

. 22.Inflytande riktigt Omeleversrätttill .Kooperativamöjligheteri storstadsområden.S.

inflytande,delaktighetochansvar.U. .Sverige,framtidenochmångfalden.A.

2 .Kartläggningochanalys denav offentligasektorns .Pâvägmotegenföretagande.A.

upphandling varorav ochtjänstermed .Vägarin i Sverige.A.

miljöpåverkan.N. .Hälftenvorenog omkvinnorochmän

w 24.FrånMaastrichttill Turin. Bakgrundochövriga 90-taletsarbetsmarknad.A. EU-ländersförslagochdebattinför Pensionssamordningförsvenskari EU-tjänst.Fi.

. regeringskonferensen1996.UD. Finansieringen detav civilaförsvaret.Fö.

. 25.Frånmassmediatill multimedia-

attdigitaliserasvensktelevision.Ku.

Statens offentliga utredningar 1996

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Kommunikationsdepartementet Mössochmänniskor.Exempel bra Omjärnvägenstrañkledningm.m.9 IT-användningblandbamochungdomar.32 EU-mopeden.Ålders-ochbehörighetskravför

tvá-ochtrehjuligamotorfordon.ll Justitiedepartementet

Bättretrafik medväginformatik.17 Kriminalunderrättelseregister Ny kursi trañkpolitiken Bilagor.26+ DNA-register.35 Banverketsmyndighetsrollm.m.33 Elektroniskdokumenthantering.40 Enskildavägar.46 Presumtionsregelni expropriationslagen.45 Förbud påallmänplats 50 Finansdepartementet

motvapen m.m.

Kommunerochlandstingmedbetalnings- Utrikesdepartementet

svårigheter.12 Vembestämmervad EU:sinternaspelreglerinför Budgetlagregeringensbefogenheterpâ

regeringskonferensen1996.4 fmartsmaktensomrâde.14 Politikomrádenunderlupp.FrågoromEU:sförsta Borgenärsbrottenenöversynavll kap.

pelareinförregeringskonferensen1996.5 brottsbalken.30

- EttårmedEU. Svenskastatstjänstemäns Översyn skatteflyktslagen.

av erfarenheteravarbeteti EU. 6 Reformeratförhandsbesked.44 Avvitaltintresse.EU:sutrikes-och Pensionssamordningför svenskari EU-tjänst.57 säkerhetspolitikinförregeringskonferensen.7 Unionför bådeöstochväst.Politiska,rättsliga Utbildningsdepartementet ochekonomiskaaspekter EU:ssjätteav Dennyagymnasieskolanhurgårdet 1

utvidgning.15 Samverkansmönsteri svenskforskningsfinansiering.2 Förankringochrättigheter.Omfolkomröstningar, Samordnadrollfördelninginomtekniskforskning.20 utträdesrätt,medborgarskapochmänskliga Reformochförändring.Organisationochverksamhet rättigheteri EU. 16 vid universitetochhögskolorefter1993års Sverige,EUochframtiden.EU96-kommitténs universitets-ochhögskolereform.21 bedömningarinför regeringskonferensen1996.19 Inflytandepåriktigt Omeleversrätttill

- FrånMaastrichttill Turin. Bakgrundochövriga inflytande,delaktighetochansvar.22 EU-ländersförslagochdebattinför Enstrategiför kunskapslyftochlivslångtlärande.27 regeringskonferensen1996.24 Detforskningspolitiskalandskapeti Norden Demokratiochöppenhet.Omfolkvaldaparlament 1990-talet.28 ochoffentligheti EU. 42 ForskningochPengar.29 Jämställdheteni EU. Spelregleroch Högskolai Malmö.36 verklighetsbilder.43 Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför

individochlokalsamhälle.47 Försvarsdepartementet Totalförsvarspliktigam95.Förslag jobb/studier Jordbruksdepartementet

om eftermuck,bostadsbidrag,dagpenning, Offentligdjurskyddstillsyn.13 försäkringar.18 Statensmaritimaverksamhet.41 Arbetsmarknadsdepartementet Finansieringen detcivilaförsvaret.58av Aktiv arbetsmarknadspolitikexpertbilaga.+ 34

Grundläggandedragi ennyarbetslöshetsförsäkring Socialdepartementet -

alternativochförslag.5l Sverigesmedverkani FN familjeár.37:s Sverige,framtidenochmångfalden.55 Kooperativamöjligheteristorstadsomrâden.54 Påvägmotegenföretagande.55

Vägar i Sverige.55

Hälftenvorenog omkvinnorochmän

-

90-taletsarbetsmarknad.56

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Kulturdepartementet Frånmassmediatill multimediaattdigitaliserasvensktelevision.25

Näringsdepartementet Kartläggningochanalysavdenoffentligasektorns upphandling varorav ochtjänstermed miljöpåverkan.23 ShapingSustainableHomesin anUrbanizing World.SwedishNationalReportfor HabitatIl. 48 Reglerförhandelmedel. 49

Civildepartementet Fritid i förändring. Omkönochfördelningavfritidsresurser.3 Forskningför várvardag.10 Attityderochlagstiftningi samverkan + bilagedel.31

Miljödepartementet Batteriernaenladdadfråga.8

- Nationalstadsparken38 Rapportfrånklimatdelegationen1995. Klimatrelateradforskning.39 Preciseringavhandelsändamáleti detaljplan.52 Kalkningavsjöarochvattendrag53

POSTADRESS10647STOCKHOLM FAX:08-2050 21,TELEFON:08-690

ISBN 91-38-20244-1

ISSN 0375-250X