Dir. 1999:70

Högskolans styrning - en utvärdering

Dir. 1999:70

Beslut vid regeringssammanträde den 30 september 1999.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas för att utreda vissa frågor om högskolans styrning.

Utgångspunkten för uppdraget skall vara att nuvarande mål- och resultatstyrda resurstilldelnings- och styrsystem för grundutbildningen i sina grunddrag skall ligga fast. Utredaren skall analysera möjligheterna för en vidareutveckling av nuvarande system och föreslå förbättringar av systemet. Utredaren skall också redovisa erfarenheterna av hur målstyrningen inom grundutbildningen har fungerat sett ur såväl riksdagens och regeringens som högskolans perspektiv. Vidare skall utredaren överväga möjligheterna för införande av mål- och resultatstyrd resursfördelning för anslag till forskning och forskarutbildning.

Bakgrund

Grundutbildning

1993 års högskolereform (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363 samt prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:UbU22, rskr. 1992/93:390), innebär en decentralisering av ansvaret för vissa viktiga beslut till varje enskilt lärosäte. Regeringen ställer upp generella mål i form av effekt- och verksamhetsmål som högskolan skall uppfylla. Riksdagen och regeringen har ett övergripande ansvar för den högre utbildningen och forskningen. Ansvaret utövas dels genom resultatstyrningen och den finansiella styrningen, dels genom den löpande tillämpningen av denna styrning.

Riksdagen och regeringen fastställer målen och ramarna för högskolans verksamhet, såväl de ekonomiska som de författningsmässiga. Inom dessa ramar ankommer det på lärosätena att genomföra verksamheten och därmed besluta om bl.a. den institutionella organisationen, principerna för den interna fördelningen av resurser samt den årliga budgeten och uppföljningen av densamma, utbildningsutbudet inklusive dimensioneringen inom grundutbildningen, samt lokalförsörjningen och anskaffningen av anläggningstillgångar.

Högskolans uppgift är enligt 1 kap. 2 § högskolelagen (1992:1434) att anordna utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund och på beprövad erfarenhet samt att bedriva forskning, konstnärligt och annat utvecklingsarbete. Verksamheten skall bedrivas så att det finns ett nära samband mellan utbildning och forskning. Verksamheten skall också avpassas så att en hög kvalitet uppnås och de tillgängliga resurserna utnyttjas effektivt.

Genom 1993 års universitets- och högskolereform infördes ett nytt resurstilldelningssystem för den grundläggande högskoleutbildningen. Resurstilldelningen är beroende av de resultat som uppnås. Med resultat menas antal helårsstudenter och helårsprestationer som dessa uppnår per helår. Vad som avses med helårsstudent respektive helårsprestation anges i 4 kap. 7 § respektive 8 § förordningen (1993:1153) om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor. Fram till dess att det nya resurstilldelningssystemet infördes var antalet tillhandahållna studieplatser grunden för resurstilldelningen och lärosätenas utbildningsuppdrag formulerades som planeringsramar uttryckta i ett antal nybörjarplatser. Avsikten med den nya styrmodellen är att styrningen skall vara i huvudsak mål- och resultatorienterad. Förutom att systemet skall göra det möjligt för högskolan att fatta beslut om den interna resursfördelningen, skall systemet motivera till att fortlöpande förbättra verksamheten. Systemet ger också ett incitament för högskolan att öka studenternas prestationer.

Inför varje budgetår får varje lärosäte ett anslag som består av ett takbelopp och i de flesta fall även av en ersättning för särskilda åtaganden. Anslaget är preliminärt, eftersom det slutliga anslaget inte kan fastställas förrän efter budgetårets slut då det faktiska utfallet av antal helårsstudenter och helårsprestationer är känt.

Ersättningsbeloppen för helårsstudent och helårsprestation fastställs årligen. De är olika stora för olika utbildningsområden men enhetliga såtillvida som samma ersättning för helårsstudent och helårsprestation inom samma utbildningsområde gäller för samtliga lärosäten.

I det årliga regleringsbrevet till lärosätena beslutar regeringen om deras verksamhet på grundval av vad riksdag och regering anser skall gälla för verksamheten under kommande budgetår. I regleringsbrevet fastställs såväl effektmål som verksamhetsmål. Sedan 1997 anges också årliga mål för antalet helårsstudenter samt därav minsta antal helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena. Vidare består styrningen av grundutbildningen i att högskolan inför varje treårsperiod får ett utbildningsuppdrag av regeringen där kvantitativa mål avseende vissa examina under treårsperioden anges. För det aktuella budgetåret kan i vissa fall även krav finnas på särskild återrapportering. De generella återrapporteringskraven regleras i 4 kap. förordningen (1993:1153) om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor.

Forskning och forskarutbildning

Riksdagen beslutade med anledning av regeringens proposition Högskolans ledning, lärare och organisation (prop. 1996/97:141, bet. 1997/98:UbU3, rskr. 1997/98:12) att anslag till forskning och forskarutbildning från och med den 1 januari 1999 huvudsakligen skall fördelas på vetenskapsområden. Enligt riksdagens beslut skall det finnas fyra vetenskapsområden: humanistisk-samhällsvetenskapligt (motsvarar de tidigare teologiska, juridiska, humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna) medicinskt (motsvarar de tidigare medicinska, farmaceutiska och odontologiska fakulteterna), naturvetenskapligt samt tekniskt vetenskapsområde. Det är riksdagen, som efter förslag från regeringen, beslutar om vilka vetenskapsområden vid universitet och högskolor med vetenskapsområde som skall få anslag.

De lärosäten som före den 1 januari 1999 var universitet får ett anslag uppdelat i anslagsposter per vetenskapsområde och en anslagspost för lokalhyror m.m. För de lärosäten som blev universitet från den 1 januari 1999 ingår även lokalkostnader i anslagsposterna för vetenskapsområdena.

Alla universitet får inte resurser till samtliga vetenskapsområden. Endast Uppsala och Lunds universitet får anslag till samtliga vetenskapsområden. Övriga universitet tilldelas resurser till mellan ett och tre olika vetenskapsområden. Sveriges lantbruksuniversitet, som ligger inom Jordbruksdepartementets ansvarsområde, får ett samlat anslag för grundutbildning, forskarutbildning och forskning.

Till vetenskapsområde har kopplats rätten att anordna forskarutbildning och utfärda doktorsexamen. En högskola som inte är universitet kan hos regeringen ansöka om att få rätt till ett vetenskapsområde. Om regeringen beslutar att tilldela en högskola ett vetenskapsområde innebär det att högskolan kan anordna forskarutbildning och utfärda doktorsexamina inom området. Som en följd härav kan lärosätets forskningsanslag helt eller delvis koncentreras till detta vetenskapsområde.

Riksdagen och regeringen kan bl.a. styra forskningen och forskarutbildningen till vissa områden genom resursfördelningen. Regeringen har dessutom möjlighet att inom ett vetenskapsområde peka ut speciella ämnesområden som en högskola särskilt skall ansvara för.

Av nuvarande högskolor har Högskolan i Karlskrona/Ronneby fått tekniskt vetenskapsområde, Malmö högskola medicinskt vetenskapsområde och Högskolan i Kalmar naturvetenskapligt vetenskapsområde.

Övriga högskolor får permanenta forskningsresurser utan att statsmakterna bestämmer vilken inriktning dessa skall ha.

Uppdraget

Utgångspunkt för uppdraget

Utgångspunkt för uppdraget skall vara att det nuvarande mål- och resultatstyrda resurstilldelnings- och styrsystemet för grundutbildningen i sina grunddrag skall ligga fast. Utredaren skall analysera möjligheterna för en vidareutveckling av nuvarande system och föreslå förbättringar av systemet. Utredaren skall också redovisa erfarenheterna av hur målstyrningen inom grundutbildningen har fungerat sett ur såväl riksdagens och regeringens som högskolans perspektiv. Vidare skall utredaren överväga möjligheterna för införande av mål- och resultatstyrd resursfördelning för anslag till forskning och forskarutbildning.

Uppdragets inriktning

1. Mål

Utredaren skall göra följande: · Utvärdera hur arbetet med att formulera och fastställa mål (inklusive utbildningsuppdrag) har fungerat. I utvärderingen ingår att granska och analysera det underlag som regeringen har haft tillgång till vid beslut om mål och resursfördelning samt hur kommunikationen mellan regeringen och lärosätena har fungerat.

· Utvärdera hur och i vilken mån regeringens mål och prioriteringar har fått genomslag i högskolornas planering och hur målen och prioriteringarna har fungerat i praktiken.

· Bedöma om nuvarande system innehåller tillräckliga incitament för högskolan att uppnå målen samt vilka förhållanden i systemet som eventuellt verkar hindrande eller bromsande för att målen skall uppnås och lämna förslag till hur sådana hinder kan lösas.

· Föreslå vilka kriterier som är rimliga att utgå ifrån när regeringen bestämmer mål för examina samt föreslå eventuella förändringar av målen för grundutbildning.

· Överväga vilka kriterier som kan användas i samband med målformuleringen för att tydliggöra en avvägning mellan utbildning förlagd till lärosätets campus och distansutbildning, liksom mellan utbildning som riktar sig till nybörjare i högskolan jämfört med utbildning som riktar sig till studenter som bedriver fortsatta studier. I det sammanhanget skall även problem med att anordna utbildning på deltid och distansutbildning uppmärksammas och förslag till åtgärder redovisas.

· Överväga om resurstilldelningssystemet kan utformas så att det premierar lärosäten som har en bred social rekrytering och en rekrytering som bryter de könsbundna studievalen samt aktivt arbetar med att dels öka mångfalden i utbildningar och dels förnya desamma samt föreslå hur det skall genomföras.

2. Övrigt

Utredaren skall göra följande: · Utvärdera statens satsningar på högskolan under senare delen av 1990-talet ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. En aspekt som skall belysas är hur satsningarna har motsvarat arbetsmarknadens behov av högskoleutbildad arbetskraft.

· Granska och analysera lärosätenas resursutnyttjande, t.ex. vilka resurser högskolan använder till undervisning, lokaler m.m. Vidare skall skillnaderna mellan olika lärosätens förutsättningar att bedriva verksamhet belysas.

· Utvärdera modeller som gör det möjligt dels för regeringen att skapa incitament för en profilering av forskning och forskarutbildning, dels för att fördelning av forskningsmedel i större utsträckning skall kunna baseras på kvalitetsomdömen.

· Utvärdera nuvarande styrning av forskarutbildningen med examensmål och minimibelopp för studiefinansiering samt överväga om mer utvecklade mål för forskarutbildningen skall införas, t.ex. avvägning mellan olika inriktningar och områden.

· Överväga hur resurstilldelningssystemet kan utformas, så att fördelningen av medel skall kunna göras utifrån hur väl lärosätet har uppfyllt sina mål. Utredaren skall vidare redovisa och lämna förslag till övriga åtgärder, för de fall de mål, som regeringen har ställt upp för högskolan, uppnås eller inte uppnås.

Utredaren skall göra följande: · Utvärdera de nuvarande ersättningsnivåerna som finns för olika utbildningsområden samt hur lärosätena avräknar mot dessa ersättningsnivåer. Redovisningen skall visa för- och nackdelar med nuvarande modell. Utredaren skall föreslå eventuella justeringar inom givna ekonomiska ramar.

Utredaren skall göra följande: · Analysera och överväga hur fördelningen av anslag för forskning och forskarutbildning kan utformas. Bedömningen skall baseras på kvalitetsomdömen med anknytning till bl.a. lärosätets profilering. Utredaren skall lämna förslag om hur ett sådant system kan utformas samt för- och nackdelar med ett sådant system.

I den del som avser att analysera hur högskolan möter arbetsmarknadens och studenternas efterfrågan, skall utredaren samråda med Högskoleverket beträffande det uppdrag, som regeringen den 11 mars 1999 gav verket, att analysera arbetsmarknadens behov av högskoleutbildade. Samråd skall även ske med Högskoleverket med anledning av det regeringsuppdrag som verket fick den 4 mars 1999 om forskarskolor samt dessas inverkan och möjligheter i förhållande till forskarutbildningen. Vidare skall samråd ske med den utredare som regeringen avser att tillkalla för att utreda mångfalden i högskolan.

Utredningsarbetet skall bedrivas i samverkan med berörda lärosäten. Dessa skall ge utredaren det bistånd som behövs för uppdragets genomförande.

Utredaren får inte föreslå ökade utgifter utan att samtidigt föreslå hur finansiering skall ske.

Utredaren skall analysera om det krävs några särskilda ändringar i aktuella författningar och, i förekommande fall, lämna förslag till sådan ändringar.

Uppdraget skall redovisas senast den 31 maj 2000.