Prop. 1992/93:169

om högre utbildning för ökad kompetens

• Sida 1
•  Original

Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade ut- drag ur regeringsprotokoll den 11 februari 1993 för de åtgärder och de ändamål som framgår av föredragandens hemställan.

På regeringens vägnar Carl Bildt

Per Unckel

Utbildningsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 februari 1993

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester- berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, Thur- din, Hellsvik, Wibble, Björk, Davidson, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask

Föredragande: statsrådet Unckel

Proposition om högre utbildning för ökad kompetens 1 Inledning

Utmaningen

En stegrad tillväxt av kunskapsbehoven för den enskilde, såväl i rollen som yrkesutövare som i rollen som medborgare har skett under de se- naste åren.

Den industriella produktionen bedrivs på en allt högre teknisk nivå. Inom privat och offentlig tjänste- och serviceproduktion ställs krav på ökade teoretiska kunskaper.

De skärpta utbildningskraven är en utmaning för' universiteten och högskolorna. Dessa har en nyckelroll i kunskapsutvecklingen. Reger- ingen har därför inlett ett omfattande reformarbete inom den högre ut- bildningen. Den grundläggande universitets- och högskoleutbildningen byggs ut kvalitativt och kvantitativt. Rätten att fatta viktiga beslut för- läggs till universiteten och högskolorna. Därigenom frigörs deras förmå- ga till kreativitet och nyskapande. Samtidigt leder det ökade ansvarsta- gandet till ett mera rationellt beslutsfattande och till ökad effektivitet.

Riksdagens beslut med anledning av regeringens proposition Univer- sitet och högskolor - frihet för kvalitet (prop. 1992/93zl, bet. 1992/932UbU3, rskr. 1992/931103) utgör första steget i en omfattande re- form. Med stöd av den nya högskolelagen (SFS 1992:1434) och de i pro- positionen föreslagna och av riksdagen accepterade principerna har re- geringen den 4 februari 1993 utfärdat en ny högskoleförordning.

Utbyggnaden av den högre utbildningen måste fortsätta såväl kvalita- tivt som kvantitativt. Sverige har en förhållandevis låg andel av varje ungdomsgeneration i längre akademiska utbildningar. Den nödvändiga utbyggnaden mäste emellertid ske på ett sätt som säkerställer kvaliteten. Utbyggnadens takt och inriktning måste anpassas till detta.

• Sida 6
•  Original

Studenterna och reformen

Jag vill inledningsvis uppehålla mig något vid det nu pågående reform- arbetets betydelse för studenterna vid universitet och högskolor. Driv- kraften bakom och motiveringarna för reformeringen av den högre ut- bildningen utgår från studenternas intressen. Det är deras efterfrågan på en högkvalitativ utbildning som skall säkerställas.

Utbildningsdepartementet har mot denna bakgrund låtit Statistiska centralbyrån (SCB) undersöka vad ett representativt urval av studenter anser om den högre utbildningen och hur man skulle vilja förändra den. Undersökningen gjordes med tanke på att de enskilda studenternas intressen i högre grad än nu kommer att vara avgörande för universite- tens och högskolornas utbildningsutbud.

Dagens studentgeneration anses ofta vara självständig och målinriktad. Det stämmer väl överens med den bild som framträder i enkätsvaren. Studenterna är kvalitetsmedvetna och vill att undervisningen skall vara både mer pedagogisk och bättre kopplad till den vetenskapliga verksam- heten än vad den för närvarande är.

Ett viktigt sätt att förbättra kvaliteten i undervisningen är att lägga in mer av fördjupade ämnesstudier. Hos studenterna finns det en önskan att både få mer av sådan ämnesfördjupning och att få större möjligheter att själv fritt. kombinera ämnen till en examen.

När studenterna uttalar sig om värdet av en högre utbildning är resul- tatet blandat. De anser att utbildning ger ett bättre liv och ett intressan- tare arbete, men är mindre hoppfulla om att utbildningen även skall ge dem en bättre inkomst än vad de skulle få utan en högskoleutbildning.

Studenterna vill också att utbildningen skall bli mer internationell, vilket ligger väl i linje med det allt mer omfattande samarbete över gränserna som kan väntas både inom utbildningsområdet och inom samhället i stort.

Studenterna efterlyser vidare mer information om utbildningsutbudet vid olika universitet och högskolor, men vill inte ha ett komplicerat an- tagningssystem som gör det svårt att söka till olika utbildningar. Det finns behov av en väl fungerande teknisk samordning av ansöknings- och antagningsförfarandet. Det är mot denna bakgrund en viktig upp- gift inte bara för universiteten och högskolorna utan också för de cen— trala myndigheterna att förmedla information. Särskilt bör beaktas stu- denternas behov av att kunna göra jämförelser mellan olika universitet och högskolor och deras utbud.

Slutligen finns det visst stöd hos studenterna för uppfattningen att de- ras inflytande blir starkare om deras val av utbildning eller utbildnings— ort tillåts påverka universitetens och högskolornas resurser. Det ökade inflytande, som följer av det resursfördelningssystem jag i det följande föreslår, kan sägas vara uppskattat av studenterna trots att modellen är oprövad inom den högre utbildningens område.

Sammantaget visar studenternas svar att de stöder den inriktning på ökad kvalitet och effektivitet som präglar reformarbetet.

• Sida 7
•  Original

En ny studieorganisation

Det kanske viktigast inslaget i det nu igångsatta reformarbetet är den nya studieorganisationen. Den innebär ett radikalt brott mot hittills gäl— lande ordning. Linjesystemet som grundläggande element i statens infly- tande över universitet och högskolor avskaffas. Linjerna ersätts med an— tingen av studenterna fritt valda kombinationer av kurser eller av vid varje universitet eller högskola beslutade sammanhållna utbildningspro- gram. Dessutom införs en internationellt gångbar examensordning, som reglerar vilka examina som får förekomma, vad som krävs för att få ut— färda en examen och var en examen får utfärdas.

Det är möjligt att effekterna av den nya studieordningen inledningsvis inte blir dramatiska. Skillnaderna kommer emellertid att framträda och blir alltmer betydelsefulla efterhand. Utbildningsutbudet på längre sikt kommer att präglas av ökad mångfald och flexibilitet. Olika universitet och högskolor kommer att välja utbildningsprofiler anpassade till de eg— na förutsättningarna. Konkurrensen om studenterna kommer att leda till lösningar som bättre tillgodoser olika krav som kommer att finnas i den framtida mycket heterogena studentpopulationen. Utbildningsprofi- ler av helt nya och vitt skilda slag kan förväntas växa fram.

Den nya studieordningen och överföringen av beslutsbefogenheter till varje universitet och högskola får som en naturlig och nödvändig följd att hela ansvaret för studentrekryteringen ligger på det enskilda univer- sitetet eller högskolan. Frågor om behörighet, urval och antagning får lösas inom ramen för mycket allmänna riktlinjer som anges i högskole- förordningen.

Dessa frågor är av central betydelse för den högre utbildningens fram- tida utveckling. För att hålla hög kvalitet och hög effektivitet är det nödvändigt för universiteten och högskolorna att rekrytera studenter som är välmotiverade och i övrigt väl förberedda för utbildningen. Det är också viktigt att de presumtiva studenterna får rimliga möjligheter att förbereda sig för antagningen. Detta kräver att universitet och högsko— lor har en väl fungerande studieinformation. Det krävs vidare att det finns en rimlig permanens och överskådlighet när det gäller de specifi- ka behörighets- och urvalsreglerna.

Universiteten och högskolorna svarar själva för besluten om antag- ning av studenterna och sätter förkunskapskraven. Verket för högskole- service (VHS) erbjuder en teknisk samordning av antagningen till bety- dande delar av den högre utbildningen utan att inkräkta på den efter- strävade friheten för universiteten och högskolorna. Därmed kan bety- dande fördelar för studenterna vinnas. VHS kommer innevarande bud- getår att tillföras vissa resurser för att möjliggöra en systemutveckling som innebär att man kan tillhandahålla tjänster anpassade till de krav som ställs vid antagningen till varje universitet och högskola.

I det nya systemet för högre utbildning kommer den centralt besluta- de dimensioneringen av utbildningen att vara av mycket övergripande natur. Mål för antalet examinerade kommer i vissa fall att ges av rege- ring och riksdag. I övrigt ges stora möjligheter för universiteten och

• Sida 8
•  Original

högskolorna att själva prioritera inom och mellan utbildningsområde- na. Denna frihet att fatta beslut om omfattning och inriktning av ut- bildningsutbudet medför naturligtvis också ett ökat ansvar för universi- teten och högskolorna. Statsmakternas kommer i huvudsak att svara för att tillräckliga resurser ställs till förfogande och för att göra mer övergri- pande prioriteringar mellan olika utbildningsområden.

Jag vill i detta sammanhang framhålla att studenternas val måste få stor betydelse för universitetens och högskolornas utbildningsutbud. Det måste också vara en strävan att tillse att studenterna är så välinfor- merade att de själva kan ta ansvar för sina utbildningsval och därmed för sin framtida yrkesverksamhet.

Det nu avskaffade linjesystemet byggde på en orealistisk tilltro till att det genom central planering i allt var möjligt att förutse samhällets och individernas behov av utbildning för ett framtida arbetsliv. Enligt min mening var detta en orimlig förutsättning. De kommande förändringar- na av samhället kommer att ske snabbt och vara stora. En central pla- nering av innehåll och omfattning av den högre utbildningen kan mot- verka framtida studentgenerationers möjligheter att utveckla och förnya sina kunskaper i takt med samhällsförändringarna. Fördjupade kunska- per inom av studenterna fritt valda områden är den bästa förberedelsen för framtiden. Inom vissa områden, t.ex. läkarutbildningen, finns dock överordnade behov av att säkerställa en viss minsta omfattning.

Ett nytt resursfördelningssystem

Jag kommer senare att redovisa mitt förslag till ett nytt resursfördel- ningssystem för den grundläggande högskoleutbildningen. Det nya sys- temet kommer att ge incitament för såväl effektivitet och god omvård- nad av studenterna som hög kvalitet på utbildningen.

Det huvudsakliga ansvaret för dessa frågor förläggs därmed till univer- siteten och högskolorna. Ett gott utnyttjande av resurserna och ett väl fungerande kvalitetssäkringssystem är nödvändigt. Överföringen av an- svaret för studenternas hälsovård till universiteten och högskolorna som skedde redan i och med förra årets budgetbehandling bör ses som ett första steg i en långsiktig process för att betona läroanstalternas ansvar för sina studenter.

Det nya resursfördelningssystemet kommer också att kräva en för- stärkning av den ekonomiska kompetensen inom universiteten och högskolorna. Jag har noterat att det på flera håll redan pågår en sats- ning på detta område. Behovet av bättre fungerande ekonomisk uppfölj- ning och kontroll accentueras också av den ökade friheten.

Såväl planeringsverksamheten som den ekonomiska förvaltningen vid universiteten och högskolorna är utomordentligt omfattande och kom- plex. Samtidigt som verksamheten till sin natur är långsiktig utgör de medel som tilldelas via de reguljära anslagen i många fall endast en del av den totala finansieringen.

Det nya systemet för resurstilldelning innebär att ytterligare moment tillkommer som ställer ännu större krav på universiteten och högsko-

• Sida 9
•  Original

Ioma. Vidare medför det lokalförsörjningsansvar som nu tilldelas myn- digheterna, att dessa får ett stort ansvar för långsiktiga ekonomiska åta- ganden. Förmågan att planera för osäkerhet måste vara stor. Studenter- nas efterfrågan på utbildning kan t.ex. bli en annan än vad som förut- satts vid ingåendet av långsiktiga hyreskontrakt. Det primära ansvaret för att hantera situationer av nämnt slag åvilar universiteten och hög- skolorna.

För regeringens del finns ett generellt ansvar och en skyldighet att föl- ja de statliga myndigheternas verksamhet. Formerna för regeringskans- liets uppföljning av och stöd till myndigheterna i deras arbete med eko- nomisk förvaltning och planering behöver utvecklas. En sådan verk- samhet bör bedrivas i dialogform mellan regeringskansliet och universi- tet och högskolor samt med övriga berörda myndigheter. Det är viktigt att notera att jag här inte talar om uppföljning av kamera] natur utan om en uppföljning inriktad på förväntade och uppnådda resultat. Dialo- gens huvudsakliga innebörd bör vara kvalificerad rådgivning och infor- mationsutbyte.

I det följande ger jag därutöver en relativt detaljerad översikt över de ekonomi—administrativa aspekterna på de föreslagna förändringarna. Den samlade effekten av dessa bedömer jag vara klart till läroanstalter- nas fördel jämfört med nuläget.

Sammanfattningsvis vill jag när det gäller kvaliteten framhålla att konkurrenskraften i den svenska grundutbildningen kommer att avgö- ras av i hur hög grad verksamheten bedrivs av kompetenta lärare och motiverade studenter som tar till vara alla möjligheter att förbättra den. En indikation på hur väl detta lyckas kommer att vara omfattningen av det internationella utbytet av såväl lärare som studenter.

Sammanfattningsvis är min bedömning att de befarade negativa effek- terna inte är av den karaktären att de behöver förhindra att enhetliga per capitabelopp tillämpas. För Högskoleutbildning på Gotland gäller dock speciella omständigheter, då samtliga kurser anordnas av något universitet eller högskola med tillresande lärare. I detta speciella fall an- ser jag att särskilda medel bör anslås för att kompensera dessa merkost- nader. Jag återkommer till detta senare under anslaget D 28. Högsko- leutbildning på Gotland.

Jag vill i detta sammanhang påpeka att de analyser som gjorts av Re- sursberedningen inte tyder på att någon viss typ av eller storlek på uni- versitet eller högskola i jämförelse med nuvarande tilldelningssystem skulle gynnas eller missgynnas av de enhetliga ersättningsbeloppen.

Innan jag går vidare vill jag erinra om att de principer jag här redogör för avser statsmakternas resurstilldelning till universitet och högskolor. Det ankommer sedan på respektive styrelse att besluta om hur de tillde- lade medlen fördelas och används internt för att fullgöra utbildnings- uppdraget. Ansvaret för kvaliteten i verksamheten måste vara vägledan- de för de fördelningsprinciper som universiteten och högskolorna till- lämpar internt.

Resursberedningen ansåg att den "rörliga resursen" - studentpengen - skulle vara "studentvårdande", dvs. att universitet och högskolor genom studentpengen skall ges incitament att stödja och behålla sina studenter. Beredningens bedömning var att studentpengen, dvs. det belopp som ut- betalas från statsbudgeten för en helårsstudent, borde utgöra ca 25 pro- cent av den per capitaersättning för en tillhandahållen årsstudieplats som beräknats inledningvis.

• Sida 18
•  Original

Vid hearingen framfördes farhågor från en del håll om att en allt för stor tilldelning på grundval av prestationer skulle kunna leda till för- sämrad kvalitet. Jag är för egen del övertygad om att studentpengens viktigaste syfte är att vara studentvårdande så som Resursberedningen angett. Om en väsentligt större andel av resurserna skulle tilldelas som Studentpeng närmar man sig vad som upplevs som marginalkostnaden för en tillkommande student. Därmed ökar sannolikheten för att uni- versitet och högskolor hellre skulle välja att ta in fler studenter än att anstränga sig för att förbättra studieresultaten.

Av omsorg om studenterna förordar jag därför att resurstilldelnings- systemet utformas så att det ger incitament till att förbättra undervis- ningen och till ett aktivare stöd till och uppföljning av den enskilde stu- denten. Vad gäller risken för sänkt kvalitet är jag övertygad om att den professionalitet som finns hos lärarna och de krav som ställs av studen- terna tillsammans med de övriga åtgärder som jag tidigare redovisat för att värna om kvaliteten, bl.a. externa examinatorer, (avsnitt 2) kommer att undanröja den risken.

Jag vill i detta sammanhang markera att 1993 års reform bygger på förutsättningen att universiteten och högskolorna är mogna för och be- redda att bedriva undervisning och forskning med höga krav på kvali- tet. Det universitet eller den högskola som inte alltid sätter kvaliteten främst kommer snabbt förlora sin trovärdighet gentemot studenterna, arbetsgivarna och statsmakterna och sitt anseende i det internationella vetenskapssamfundet.

Den vikt jag anser bör läggas på kvaliteten avspeglas också i principen att en del av resurserna skall fördelas enbart utifrån kvalitetsbedöm- ningar. Då vare sig omfattningen av eller formerna för denna resurstill- delning har beretts inom Resursberedningen kommer emellertid resurs- tilldelningen för de första åren i treårsperioden huvudsakligen att base- ra sig på per capitaersättningar.

Jag anser dock för egen del att det kan finnas skäl att något justera be- redningens förslag att studentpengen bör utgöra 25 procent av per capi- taersättningen för en tillhandahållen årsstudieplats. Jag förordar därför att studentpengen till att börja med skall utgöra 30 procent av den be- räknade per capitaersättningen.

För att ge utrymme för finansiering av vissa nya ändamål har jag be- räknat kompensationen för pris— och löneomräkningar på anslagen re- spektive på per capitabeloppen med en något lägre procentsats än de 5,26 procent som beredningen tillämpade. Jag räknar således med 4 procents uppräkning av per capitabeloppen och anslagen. Med denna kompensation har jag tagit hänsyn till kostnadsökningar med anledning av de avtal som framgår av proposition 1992/93:100 (bil. 1, Statsbudge- ten och särskilda frågor 5. 111). Utöver där angivna avtalskostnader har jag också tagit hänsyn till i RALS 1989-90 avsatta medel för höjning av månadslönen fr.o.m. den 1 juli 1991 för anställda med månadslön un- der 14 201 kronor.

• Sida 19
•  Original

Med utgångspunkt i de beräkningar som beredningen redovisat i sitt betänkande och de överväganden jag just har redovisat anser jag att föl- jande belopp bör tillämpas för budgetåret 1993/94

deLs för Studentpeng, deLs' för ersättning för helårsprestationer inom respektive utbildnings- område eller grupper av utbildningsområden:

Utbildningsområde Studentpeng Ersättning för (kr) en helårs- prestation (kr)

Humanistiskt, teologiskt, juridiskt, samhälls- vetenskapligt 5 500

Naturvetenskapligt, tekniskt, farmaceutiskt, vård-

Odontologiskt Medicinskt

Undervisnings-

Övrigt

De belopp som jag har angivit i tabellen har — liksom takbeloppen och övriga belopp som ligger till grund för beräkningen av anslagsbe- loppen - dock angivits utan hänsyn till de tekniska justeringar som mås- te göras till följd av ändringen av nivån på lönekostnadspålägget, den ändrade finansieringen för Statshälsan samt de nya principerna för bud- getering av anslagen. Riktlinjerna för dessa förändringar har tidigare re- dovisats av chefen för Finansdepartementet i proposition 1992/93:100 (bil. 1, Statsbudgeten och särskilda frågor, avsnitt 2.2). När det gäller vissa konsekvenser för anslagen till universitet och högskolor återkom- mer jag till detta i avsnittet Anslagssystem m.m. Samtliga belopp — per capitabelopp, övriga belopp och anslagsbelopp — kommer således att fastställas enligt de redovisade riktlinjerna och kan därför komma att avvika från de nu angivna beloppen. Huruvida nettoeffekterna av dessa förändringar medför en ökning eller en minskning av beloppen kan än- nu inte överblickas. De korrekta beloppen kommer att framgå av re- gleringsbrevet för universitet och högskolor avseende budgetåret 1993/94.

Vid hearingen framfördes en oro för att det nya resurstilldelningssys- temet skulle bidra till att universiteten och högskolorna inte aktivt skul- le uppmuntra studenter att genomföra en del av sina studier vid utländs- ka universitet. Enligt min mening har Resursberedningen beaktat detta genom förslaget att sådana studenter skall ingå i underlaget för student- peng även under den tid de studerar vid det utländska universitetet.

• Sida 20
•  Original

Trots att detta egentligen strider mot logiken i systemet vill jag därför ansluta mig till detta förslag. Det bör dock inte vara möjligt att räkna in sådana studenter som bedriver en stor del av sina studier vid utländska universitet i underlaget för Studentpeng. Då jag föreslår att en större del av resurstilldelningen skall ske i form av Studentpeng (30 procent i stål- let för 25 procent) innebär detta att universitet och högskolor kompen- seras i än större omfattning än vad beredningen föreslog. Utländska stu- denter som läser i Sverige ingår givetvis i underlaget för såväl student- peng som helårsprestationer.

De konstnärliga utbildningarna samt de konstnärliga inslagen i vissa lä- rarutbildningar ingår inte i dessa enhetliga per capitaersättningar per utbildningsområde. För dessa utbildningar bör enligt min mening till- lämpas en för var och en av de berörda universiteten och högskolorna individuellt beräknad ersättning per helårsstudent. De ersättningsbelopp som jag anser bör tillämpas framgår under anslaget för respektive uni- versitet och högskola.

Övriga ersättningar

Utöver de per capitaberäknade ersättningarna som jag just har redogjort för kan ett universitet eller en högskola tilldelas ersättning för vissa av de särskilda åtaganden som anges i utbildningsuppdraget. Jag delar Re- sursberedningens uppfattning att omfattningen av sådana särskilda åta- ganden bör begränsas. De åtaganden som jag nu har funnit anledning att ange Särskilt framgår under respektive universitets och högskolas an- slag. Jag vill särskilt peka på det nationella ansvar för fördelning av me- del för att täcka kostnader för studenter med funktionshinder som jag senare kommer att föreslå bör åläggas Stockholms universitet som ett särskilt åtagande.

Uppföljning av utbildningsutbudet vid de olika universiteten och hög- skolorna, t.ex. vad gäller fortbildning och vidareutbildning, förläggning till andra orter och åtgärder för att förbättra rekryteringen av studenter, kommer att visa om ytterligare åtaganden kommer att bli nödvändiga. Min utgångspunkt har varit att universiteten och högkolorna kommer att ta sitt ansvar i dessa avseenden utan särskilda beslut från statsmakter- na.

Jag har inte funnit det möjligt att i de per capitaersättningar som jag angivit tidigare nu inkludera medel för att täcka kostnader för lokaler och inte heller de särskilda medlen för inredning och utrustning. Jag kommer senare att föreslå att resurser härför anvisas under särskilda an- slag för budgetåret 1993/94 (avsnitt 3.2). Förslag till ställningstagande till hur dessa resurser skall hanteras under resten av budgetperioden kommer att redovisas senast i anslutning till 1994 års budgetproposi— tion.

Frågan om utformningen av kvalitetspremien är föremål för fortsatta överväganden inom Resursberedningen. Kvalitetspremien kommer en- ligt beredningens bedömning att kunna betalas ut tidigast under budget- året 1995/96 grundad på redovisning av verksamhet som bedrivits under

• Sida 21
•  Original

budgetåret 1994/95. Jag avser att återkomma till denna fråga i anslut- ning till 1994 års budgetproposition.

Anslagssystem m.m.

Jag övergår nu till att beröra frågorna om anslagstyp och Enansiering.

Den slutliga ersättningen för Studentpeng och helårsprestationer kan beräknas först efter budgetårets slut på grundval av det antal helårsstu- denter och helårsprestationer som universitetet eller högskolan redovi- sar.

Resursberedningen föreslog att ersättningen för grundutbildning skulle utbetalas till respektive universitet och högskola från ett bidragsanslag (obetecknat anslag), vars slutliga belopp skulle justeras efter det att den slutliga ersättningen för Studentpeng och helårsprestationer utbetalats. För att ge universitet och högskolor rörelsekapital och för att uppnå en jämnare belastning på statsbudgeten föreslog beredningen att 90 procent av takbeloppet skulle betalas ut förskottsvis till ett universitets eller en högskolas räntekonto på ett ränteneutralt datum med en tolftedel per månad. Resterande ersättning (högst 10 procent) skulle betalas till uni- versitetet eller högskolan först efter det att det totala ersättningsbeloppet kunnat beräknas.

För att skapa önskvärd flexibilitet inom de treåriga utbildningsupp- dragen föreslog beredningen två åtgärder som gjorde det möjligt att för- dela helårsprestationerna över hela treårsperioden. För det första borde det utrymme inom takbeloppet som ett universitet eller en högskola eventuellt inte tagit i anspråk kunna disponeras för utbetalning av er- sättning under kommande budgetår i treårsperioden. För det andra bor- de fullgjorda helårsprestationer kunna fördelas mellan budgetåren inom treårsperioden under förutsättning att det maximala antalet inte över- skrids. Om några universitet eller högskolor vid treårsperiodens slut in- te kunnat nå upp till sina respektive takbelopp, då de inte redovisat till- räckligt antal helårsstudenter och/eller helårsprestationer, borde de out- nyttjade medlen kunna omdisponeras av regeringen.

Jag föreslår, efter samråd med chefen för Finansdepartementet, följan- de ordning.

Varje universitet och högskola bör tilldelas ett anslag på statsbudgeten beräknat som det högsta ersättningsbelopp — takbelopp samt ersättning för särskilda åtaganden — som medges enligt utbildningsuppdraget. Ej utnyttjade medel på anslaget bör kunna sparas till kommande budgetår under den treårsperiod utbildningsuppdraget avser. Anslaget bör dock ej kunna överskridas. Medel för grundläggande högskoleutbildning bör anvisas i form av reservationsanslag till respektive universitet eller hög— skola. För att möjliggöra enhetliga redovisningsprinciper och som en förberedelse för en framtida tilldelning efter prestation bör också ansla— gen för forskning och forskarutbildning utformas på det sätt jag föreslår här.

Vid utformning av mitt förslag till finansieringssystem för grundut— bildningen har jag utgått från att riksdagen antar regeringens förslag i

Prop. 1992/931169

• Sida 22
•  Original

årets Fmansplan om att införa en generell räntebeläggning av myndighe— ternas anslagsmedel för förvaltningskostnader. Genom denna nya mo- dell möjliggörs att det av riksdagen anvisade anslaget till respektive uni- versitet eller högskola kan betalas ut med en tolftedel per månad till ett räntebelagt konto med tillhörande kreditutrymme i Riksgäldskontoret. Även de medel som universiteten och högskolorna erhåller genom s.k. extern finansiering skall tillföras räntekontot. Universitetet eller hög- skolan finansierar sedan samtliga löpande utgifter med medel på kontot.

Det nya resurstilldelningssystem som jag nu redogjort för innebär att den ersättning från anslag på statsbudgeten som universitetet eller hög- skolan erhåller inte relateras till de utgifter denna har i sin verksamhet utan till de prestationer som utförts. Detta får till följd att den slutliga ersättning som universitetet eller högskolan erhåller från statsbudgeten kan fastställas först när det aktuella budgetåret avslutats.

Genom att tillämpa modellen med ett räntebelagt konto med tillhö- rande kreditutrymme även för dessa anslag, kan den nya principen för budgetering av anslagen tillämpas även vad avser buffertutrymme för att möta kostnadsökningar under löpande budgetår. Därmed kommer inte heller principen om löneutgiftsram att behöva tillämpas (prop. 1992/93:100, bil. 1, Statsbudgeten och särskilda frågor, avsnitt 2.2).

I den mån det slutliga ersättningsbeloppet som tillkommer universite- tet eller högskolan för utförda prestationer inte uppgår till det anvisade anslagsbelopp som betalats ut till dess räntekonto bör anslagsbelastning- en justeras så att det motsvarar det slutliga ersättningsbeloppet. Mellan- skillnaden redovisas som en reservation på anslaget. Under följande år i treårsperioden får de reserverade medlen, om inte regeringen föreskrivit annat, tas i anspråk som ersättning för prestationer som då berättigar till ersättning utöver det aktuella årets anslagsbelopp. Om universitetets el- ler högskolans utgifter överstiger det belopp som tillförts från anslaget kan underskottet täckas genom att krediten på räntekontot i Riksgälds— kontoret tas i anspråk.

Eventuella reservationer kommer dock att ge en räntevinst för uni- versitetet eller högskolan i fråga. Eftersom reservationen endast är ett förskott till universitetet eller högskolan för ännu ej utförda prestatio- ner bör räntevinsten dras in till staten. Jag anser att detta bör kunna gö- ras schablonmässigt med utgångspunkt i en genomsnittligt beräknad räntesats.

Som jag redogjort för innebär det föreslagna resurstilldelningssystemet att universiteten och högskolorna inte kommer att känna sin ekonomi- ska situation fullt ut förrän budgetåret är slut. Jag har vid mina ställ- ningstaganden utgått från att de ansvariga ledningarna inte tar i anspråk större del av de utbetalade anslagsmedlen än vad verksamhetens resultat motiverar. Detta kräver att universiteten och högskolorna själva aktivt följer upp verksamheten löpande under året och beaktar detta vid pröv- ning av nya utgifter. Jag återkommer i det följande till kraven på redo- visningen. För att tydliggöra behovet av ekonomisk kontroll bör det kreditutrymme som universiteten och högskolorna får på sina ränte-

• Sida 23
•  Original

konton i Riksgäldskontoret begränsas. Det ankommer på regeringen att fastställa kreditutrymmet. Storleken på kreditutrymmet bör sättas i rela- tion till universitetets eller högskolans storlek och ekonomiska förhål- landen och vara ett uttryck för den gräns som myndigheten under alla förhållanden inte får överskrida.

En annan effekt av att ersättning utgår för redovisade prestationer är att en kostnadseffektiv verksamhet kan ge upphov till överskott. Jag för- utsätter att universiteten och högskolorna kommer att använda tillgäng- liga medel fullt ut för att stärka kvaliteten i grundutbildningen. För att skapa bättre förutsättningar för en effektiv medelsanvändning bör rege- ringen generellt medge att mindre överskott får balanseras mellan budgetåren i universitetens och högskolornas balansräkningar. En rikt- punkt bör därvid vara att på lång sikt alla medel används för sitt avsed- da ändamål. På kort sikt bör emellertid ett ackumulerat överskott på högst 10 procent av den totala omslutningen utan särskild prövning få föras över till följande budgetår.

Man kan naturligtvis inte frånse möjligheten att verksamheten vid ett universitet eller en högskola kan gå med underskott. Detta är anmärk— ningsvärt först om underskottet är av större omfattning och återkom— mer under flera år. Under alla omständigheter är det ledningen för uni— versitetet eller högskolan som skall vidta de åtgärder som krävs för att ett eventuellt underskott avseende grundutbildningen skall hämtas in inom rimlig tid. Regeringens roll begränsas till att förvissa sig om att ledningarna verkligen följer upp ekonomin och verksamheten och att dessa vidtar lämpliga åtgärder.

Den reservation som efter justeringarna återstår vid treårsperiodens slut bör kunna användas av regeringen för att betala ut ersättning det kommande budgetåret till de universitet och högskolor som uppnått fler helårsprestationer än vad de medgetts ersättning för inom ramen för sitt anslagsutrymme under treårsperioden eller som kvalitetspremie. I ett system med ett grundutbildningsanslag per universitet eller högsko- la fordras riksdagens medgivande till detta. Jag anser att regeringen bör begära ett generellt bemyndigande att få besluta att medel, som riksda- gen har anvisat på ett anslag för ett universitet eller en högskola, vid treårsperiodens slut får användas för liknande ändamål vid ett annat universitet eller högskola. De belopp som kvarstår efter en eventuell omfördelning bör återföras till statsbudgeten som en besparing.

Underlag för den årliga justeringen av anslagsbeloppen kan inte er- hållas förrän vårterminens tentamina rättats och resultaten rapporterats, normalt först efter budgetårets utgång. För att såväl bokslut som redo- visningen mot anslagen skall bli rättvisande krävs att beslut om ersätt- ningsbelopp och justeringsbelopp fattas före det att universiteten och hög- skolorna upprättar sina bokslut. Detta innebär att den tid som står till förfogande för att beräkna vilken ersättning som skall utgå blir kort.

Det ligger i sakens natur att universitetens och högskolornas beräk- ningar av ersättningen måste granskas. Jag anser att det bör utgöra ett naturligt led i Riksrevisionsverkets granskning av de årsredovisningar

• Sida 24
•  Original

som universiteten och högskolorna skall göra i enlighet med budgetför- ordningens grundläggande krav att också granska redovisningen av hel- årsstudenter och helårsprestationer och den därpå följande beräkningen av ersättningsbeloppen.

Riksrevision5verkets uttalande över universitetens och högskolornas årsredovisningar bör därmed också omfatta beräkningsunderlaget för er- sättningsbeloppet. Jag är medveten om att en sådan granskning blir mer omfattande än en sedvanlig granskning av andra myndigheters årsredo- visningar.

Redovisning

Den föreslagna modellen får konsekvenser för universitetens och hög- skolornas redovisning.

Vad gäller redovisning mot anslaget på statsbudgeten skall utgifter i an- slagsfinansierad verksamhet, som ej avser statsbidrag, avräknas löpande mot anslaget när utgiften uppstår. Jag anser dock att avsteg bör göras från denna princip för högkoleanslagens del. I stället bör avräkning ske vid de månatliga utbetalningarna till universitetens och högskolornas räntekonton. Vid budgetårets slut kommer således 100 procent av an- slagsbeloppet att ha avräknats mot anslaget. I avvaktan på att ersättning- en slutligt fastställs bör universiteten och högskolorna bokföra dessa som en preliminär intäkt. I den mån universitetet eller högskolan inte får belasta anslaget med hela det tilldelade anslagsbeloppet på grund av att den slutliga ersättningen vid budgetårets slut inte uppgår till det till- delade beloppet, skall mellanskillnaden återföras till anslaget före bok- slutet. Beloppet får reserveras till nästkommande budgetår.

Det nya resurstilldelningssystemet ställer helt nya och ökade krav på universitetens och högskolornas löpande redovisning och årsredovisning. Förutom den generellt höjda ambitionsnivån vad gäller kvaliteten på myndigheternas redovisning SOm följer av bokföringsförordningen i dess nya lydelse krävs att universiteten och högskolorna utvecklar sin internredovisning och andra uppföljningssystem så att såväl deras egna som statsmakternas behov av information kan tillgodoses. För att nå en så stor jämförbarhet som möjligt mellan olika redovisningar är det vik- tigt att god redovisningssed iakttas.

Jag vill i sammanhanget understryka att ersättning från statsbudgeten inte skall komma ifråga för prestationer som utförts inom ramen för uppdragsutbildning. Universiteten och högskolorna förutsätts därför lägga upp sin studiedokumentation så att dessa prestationer inte ingår i underlaget för beräkning av ersättning för helårsprestationer och stu- dentpeng.

Ekonomisk uppföljning m.m.

För att det skall vara möjligt att på ett bättre sätt kunna följa upp verk— samheten avser jag att föreslå regeringen att i regleringsbreven lämna fö- reskrifter om att universiteten och högskolorna skall lämna en delårs-

• Sida 25
•  Original

rapport per verksamhetsgren, grundutbildning respektive forskning och forskarutbildning, omfattande en samlad redovisning för uppnådda pre— stationer (och därmed upplupna inkomster) samt utgifter och en prog— nos för intäkter och kostnader avseende hela budgetåret.

Den föreslagna anslagstekniken är bl.a. föranledd av svårigheter för universiteten och högskolorna att löpande (månadsvis) mot anslaget re- dovisa de faktiskt uppnådda ersättningarna för prestationer, vilka skulle behöva användas som underlag för prognoser över statsbudgetens utfall. Detta måste därför ske i särskild ordning.

Då underlag för finansstatistiken (s.k. realekonomiska utgiftsslag) inte kommer att kunna hämtas ur riksredovisningen krävs att universiteten och högskolorna lägger upp sin redovisning så att det går att få fram så— dana uppgifter för respektive universitets eller högskolas totala verk- samhet och fördelat på grundutbildning och forskning/forskarutbild- ning med den periodicitet Riksrevisionsverket föreskriver. Det är härut- över viktigt att det ur internredovisningen går att erhålla uppgifter för respektive utbildnings- och fakultetsområde. Redovisningen av presta- tioner och framtida kvalitetsindikatorer som skall utgöra grund för re- surstilldelningen måste dessutom kunna verifieras vid Riksrevisionsver- kets granskning.

Fristående högskolor

I princip kan det föreslagna resurstilldelningssystemet också — helt eller delvis — tillämpas för fristående anordnare av högre utbildning. De avvi— kelser som blir aktuella gäller framför allt formerna för utbetalning av anslagen och hur granskningen av redovisningen av studenter och pre- stationer skall organiseras.

De avtal som staten sluter med respektive utbildningsanordnare mäste utformas så att konkurrensneutraliteten i förhållande till de statliga uni- versiteten och högskolorna upprätthålls. I avtalen bör detaljfrågor rö- rande utbetalningar och redovisning regleras. Jag utgår från att Kam- markollegiet kan fungera som utbetalningsmyndighet och att staten har ett avgörande inflytande då de revisorer utses som skall granska ersätt- ningsunderlagen.

Övergångsfrågor

Den beräkningsmodell som Resursberedningen utarbetade har legat till grund för utformningen av utbildningsuppdragen för universiteten och högskolorna avseende perioden 1993/94-1995/96. . Beredningen konstaterade vid tillämpningen av sin modell att de en- hetliga per capitaersättningarna medförde en viss omfördelning mellan universiteten och högskolorna. Som jag redan tidigare framhållit tyder de analyser som gjordes dock inte på att någon viss typ av eller storlek på universitet eller högskola i jämförelse med nuvarande tilldelningssy- stem skulle gynnas eller missgynnas av det föreslagna systemet.

• Sida 26
•  Original

Jag vill för egen del framhålla beredningens konstaterande att de se- naste årens beslut om expansion av antalet studenter ökar den tillgängli- ga ekonomiska totalramen under treårsperioden. Denna medger att samtliga universitet och högskolor - i förhållande till 1992/93 års till- delning av medel - kan få ökade takbelopp. Även de universitet och högskolor, som till följd av de enhetliga ersättningarna får en lägre per capitaersättning än de nuvarande kostnaderna per helårsstudent, ges möjlighet att kompensera detta med ett större utbildningsåtagande. Des- sa universitet och högskolor behöver således öka antalet studenter pro- portionsvis mer än vad takbeloppet ökar.

För att medge rimliga förutsättningar vid övergången till det nya sy- stemet föreslår jag i enlighet med beredningens förslag att ett universitet eller en högskola får disponera anslag på lägst samma nivå under bud- getåret 1993/94 som under budgetåret 1992/93 även om antalet redovisa- de helårsstudenter och helårsprestationer inte skulle motsvara denna ni- vå. De belopp som på detta sätt garanteras för budgetåret 1993/94 fram- går av respektive universitets och högskolas utbildningsuppdrag. Sum- man av dessa belopp är således väsentligt lägre än summan av de takbe- lopp som föreslås för budgetåret 1993/94.

Med detta har jag försökt göra en samlad redovisning av alla de över- väganden jag har 'ort med anledning av Resursberedningens och Hög- skoleutredningens förslag inför övergången till det nya resurstilldel- ningssystemet för grundläggande högskoleutbildning. Riksdagen har ti- digare tagit ställning till principerna för detta system. Nu bör riksdagen ges möjlighet att ta del av den närmare utformningen av systemet. Riks- dagen bör också godkänna storleken på per capitaersättningarna, dvs. beloppen för Studentpeng och ersättning för helårsprestationer. Vidare bör riksdagen bemyndiga regeringen att dels besluta om de tidigare be- skrivna tekniska justeringarna av per capitabeloppen, dels omfördela anslagsmedel mellan universitet och högskolor vid treårsperiodens slut. Beträffande de konkreta förslagen för den nu aktuella treårsperioden återkommer jag senare under varje universitets och högskolas anslag.

Slutligen anser jag att de reservationer som vid utgången av budgetåret 1992/93 kommer att finnas på de nuvarande ändamålsinriktade reserva- tionsanslagen för grundläggande högskoleutbildning bör få föras till re- pektive universitets och högskolas konto i Riksgäldskontoret efter det att bokslutet har fastställts. För detta bör inhämtas ett godkännande av riksdagen.

Jag vill redan nu påpeka att i framtiden kommer regeringens bedöm- ning av resultaten, dvs. utfallet av tidigare givna utbildningsuppdrag - vad gäller studentefterfrågan och studieresultat i form av examina och helårsprestationer — att tillsammans med kvalitetsbedömningar vara väg- ledande för utformningen av uppdragen för kommande treårsperiod. I den mån den årliga uppföljningen visar på oacceptabla brister bör regering- en besluta om krav på åtgärder som förutsätts kunna vidtas omgående av berört universitet eller berörd högskola.

• Sida 27
•  Original

Jag vill avslutningsvis framhålla att Resursberedningen har till uppgift att kontinuerligt följa införandet av det nya resurstilldelningssystemet. Detta innebär dels ett ansvar för att samla in erfarenheterna av och ana- lysera samtliga de effekter — önskade och oönskade — som de olika kom- ponenterna i systemet medför, dels ett uppdrag att föreslå eventuella korrigeringar i systemet. Om det visar sig vara nödvändigt med föränd- ringar för att de avsedda målen skall kunna uppnås är jag beredd att återkomma till regeringen med sådana förslag.

3.2 Lokalförsörjningssystem m.m.

Lokaler m.m.

Den 1 juli 1993 skall universitet och högskolor — i likhet med andra myndigheter som ingår i budgetcykel 3 och som då övergår till raman- slagsteknik — överta lokalförsörjningsansvaret från ByggnadSStyrelen. Universitet och högskolor skall då själva svara för lokalplaneringen. De är fria att själva välja hyresvärd och själva sluta hyreskontrakten med hyresvärden. Hyresvärd för det av högskolorna disponerade befintliga fastighetsbeståndet den 1 juli 1993 blir - i varje fall på de större orterna — ett lokalt fastighetsbolag som ingår i den särskilda koncernen för hög- skolefastigheter. Genom beslut av regeringen den 26 november 1992 om tillägg till beslutet den 26 februari 1992 om nya riktlinjer för myndighe- ternas lokalförsörjning kommer de avtal som myndigheterna har slutit med Byggnadsstyrelsen att för den följande treårsperioden i stället gälla mellan myndigheterna och de nya fastighetsbolagen.

Ändringen i fråga om lokalförsörjningsansvaret är kopplad till över- gången till ramanslag. Genom att myndigheterna får totala resursramar att verka inom kan decentraliseringen av beslutsbefogenheter ske. För universitet och högskolor uppnås motsvarande funktioner genom det resurstilldelningssystem som jag nyss har redogjort för. Avsikten är såle- des att staten i fortsättningen inte genom ställningstaganden av riksda- gen, regeringen eller central myndighet skall besluta om fördelning av tilldelade resurser mellan olika kostnadsslag som t.ex. löner materiel och lokaler. En viss begränsning ligger emellertid i att myndigheterna inte utan regeringens godkännande får sluta hyreskontrakt överstigande en viss tid. För universitetens och högskolornas del är gränsen satt till tio år. Hyreskontrakten kan vidare inte slutas annat än inom ramen för de resurser som redan disponeras genom tilldelade anslag eller andra inkomster som universitet och högskolor med säkerhet kan räkna med. Dessa frågor kommer att behöva följas upp genom de lokalförsörjnings- planer som myndigheterna skall utarbeta och genom den årliga uppfölj- ningsverksamhet som ingår i planerings— och resurstilldelningssystemet.

Det är enligt min mening väsentligt att beakta att för universitet och högskolor har lokalförsörjningsfrågorna en annan och ofta större bety- delse än för andra myndigheter. Detta beror på att lokalförsörjningen i högkolesammanhang inte bara avser att förse en verksamhet med loka-

• Sida 28
•  Original

ler utan i sig ofta innebär grundläggande ställningstaganden till etable— ring av olika forsknings— och utbildningsverksamheter för lång tid. För specialutformade laborativa lokaler kan det t.ex. handla om bindningar för flera decennier. För att sådana etableringar skall vara möjliga ford- ras det normalt att resurser är garanterade genom statliga anslag.

De medel som har beräknats i den totala anslagstilldelningen på stats— budgeten för budgetåret 1993/94 till universitet och högskolor motsva- rar de beräknade utgifterna för de hyreskontrakt som slutits med Bygg- nadsstyrelsen, eller genom Byggnadsstyrelsen i vad gäller icke statliga lokaler, med justeringar för åtgärder i budgetarbetet. I hyrorna ingår ka- pitalkostnader för befintliga fastigheter samt driftkostnader m.m. inklu- sive avkastning till staten som ägare.

Prisomräkningen för lokalkostnadsdelen bör — i enligt med vad rege- ringen har föreslagit riksdagen i årets Hnansplan — ske genom tillämp- ning av myndighetsspeciflka lokalkostnadsindex. För universitetens och högskolornas del skall hyrorna fastställas med utgångspunkt i vad som är affärsmässig hyra, vilket innebär att hyran beräknas på återanskaff- ningsvärdet av lokalerna med beaktande av ålder och förslitning samt drift— och underhållskostnader (se prop. 1992/93:37 bil. 1 s. 11). Detta innebär bl.a. att den egentliga marknadens påverkan blir av mindre be- tydelse. Prisomräkningen behöver således för högskoleområdets del grundas på vad som är den affärsmässigt motiverade hyresutvecklingen. Statens lokalförsörjningsverk kommer att lämna bistånd både åt myn- digheterna och åt regeringen i fråga om lokalkostnadsindex m.m.

I budgeterade utgifter för hyra ingår en kapitaldel som motsvarar rän- tor och amorteringar på den låneskuld som belastar varje fastighet se- dan produktionen av densamma samt utgifter för löpande underhåll, med de justeringar som kan ha blivit följden av senare särskilda upp- rustningar eller standardförbättringar. Vidare ingår medel för mindre, verksamhetsberoende åtgärder sedan innevarande budgetår i den årliga anslagstilldelningen till universitet och högskolor enligt samma princi- per som tidigare när medlen anvisades till Byggnadsstyrelsen.

Sammanfattningsvis kan sägas att anslagstilldelningen inklusive den årliga prisomräkningen avser att täcka utgifterna för den hyra som ford- ras för att bevara befintliga lokaler. Däremot ingår inte automatiskt me- del som kan täcka utökningar eller standardhöjningar. Hyresmedel som sålunda fordras för att bestrida årskostnaden för större reinvesteringar utöver ursprunglig standard eller betydande om— och tillbyggnader in- går ej eftersom anslag till merkostnader för sådana åtgärder, som med- för språngvisa kostnadsökningar, tilldelats efter ställningstaganden i det årliga budgetarbetet.

Under senare år har betydande belopp satsats på upprustningsåtgärder och på program för att rätta till underhållsbrister inom högskoleområ- det. Vidare pågår ett omfattande åtgärdsprogram som i första hand avser reinvesteringar som ersättning för omoderna eller otjänliga lokaler. Jag återkommer i det följande till förslag om de ytterligare åtgärder som bör genomföras i samma syfte.

• Sida 29
•  Original

Avsikten är att medel för lokaler skall ingå i de anslagsbelopp som an- visas genom de nya anslagen till forskningen och till den grundläggande högskoleutbildningen. Vidare är avsikten att forskningslinansierande or— gan som forskningråd m.fl. skall finansiera lokalkostnaderna för forsk- ningsuppdragen, vilket fordrar anslagsjusteringar. Jag har dock vid min prövning av dessa frågor nu stannat vid att en rent anslagsteknisk om— läggning i angiven riktning bör anstå ett år så att ett ytterligare underlag kan tas fram.

En orsak till mitt ställningstagande är att lokalkostnaderna skiljer mellan olika universitet och högskolor beroende på lokalernas sam— mansättning, ålder och standard. Att infoga den del som avser grundläg- gande högskoleutbildning i enhetliga kostnadsramar för studentpeng och helårsprestationer fordrar därför ett ytterligare utredningsarbete. Vidare behöver det uppdelningsarbete avseende lokalkostnaderna mel- lan grundläggande högskoleutbildning och forskning som gjorts inför den nu aktuella budgeten gås igenom ytterligare som en utgångspunkt inför omläggningen till det nya systemet. Det finns även anledning att överväga hur budgetdialogen och uppföljningen bör utformas för att re- geringen och riksdagen skall kunna ta ställning till resurstilldelningar som avses göra det möjligt att genomföra viktiga lokalförsörjningspro- jekt. Jag avser att ta initiativ till ett fortsatt översynsarbete.

Lokalkostnadsmedlen bör således för budgetåret 1993/94 tilldelas un- der ett särskilt anslag med en summa avsedd för varje universitet och högskola. Medlen under anslaget bör betalas ut med en tolftedel per månad till ett räntebelagt konto med tillhörande kreditutrymme i Riks- gäldskontoret. De bör få användas med samma grad av frihet som övriga medel. Som jag nämnt blir dock i praktiken möjligheten att använda medlen till annat än lokaler begränsad inledningsvis till följd av överta- gandet av gällande avtal. Inte heller bör förekomsten av lokalkostnads- anslag begränsa möjligheterna att använda även andra lokalt disponera- de medel till lokalkostnader om det befinns lämpligt.

Vad jag nu har anfört medför sålunda inte någon ändring i fråga om de lokala myndigheternas lokalförsörjningsansvar.

Jag återkommer i det följande till enskilda frågor och anslagsberäk- ningar. De frågor och anslagsberäkningar som i huvudsak avser forsk- ning och forskarutbildning tas upp i forskningspropositionen senare denna dag.

Inrednings— och utrustningsplanering

I enlighet med vad regeringen har föreslagit riksdagen i årets finansplan kommer kapitalförsörjningen vad gäller finansiering av investeringar i anläggningstillgångar vid statliga myndigheter att finansieras via län i Riksgäldskontoret fr.o.m. den 1 juli 1993. Amortering och ränta skall belasta myndigheternas anslag. För universitetens och högskolornas del görs dock undantag under budgetåret 1993/94. Orsaken härtill är att det är nödvändigt att till dess åstadkomma en lösning på lånefrågan som tar hänsyn till de särskilda förhållanden vid högskolorna som skiljer dem

• Sida 30
•  Original

från vanliga förvaltningsmyndigheter. Vidare saknas tillräckligt under- lag för att pröva myndigheternas lånebehov.

I avvaktan på lånesystemet anser jag att några principiella förändring- ar av Hnansieringssättet såvitt gäller inredning och utrustning inte bör vidtas för högskolans del. Detta innebär att i anslagen bör på motsva- rande sätt som tidigare beräknas medel för nämnda ändamål. Medel till att bekosta kapitalinsatsen i samband med större enskilda satsningar och till särskild ersättningsanskaffning bör som hittills anvisas i särskild ord- ning.

Jag återkommer i det följande till enskilda frågor och anslagsberäk- ningar. De frågor och anslagsberäkningar som i huvudsak avser forsk- ning och forskarutbildning tas upp i forskningspropositionen.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen

dels bereder riksdagen tillfälle att

1. ta del av den närmare utformningen av resurstilldelningssys- temet för grundläggande högskoleutbildning,

dels föreslår riksdagen att

2. godkänna de belopp för studentpeng och ersättning för hel- årsprestationer som jag förordat för de olika utbildningsområdena under budgetåret 1993/94,

3. bemyndiga regeringen att besluta om angivna tekniska ju- steringar av de per capitabelopp som avser grundläggande hög- skoleutbildning,

4. bemyndiga regeringen att besluta om att anslagsmedel till universitet och högskolor får omfördelas till andra universitet och högskolor om detta är befogat med hänsyn till de prestatio- ner som utförts,

5. godkänna att reservationer på de nuvarande reservationsan- slagen för grundläggande högskoleutbildning får föras till respek- tive universitets Och högskolas konto i Riksgäldskontoret.

Sammanfattningsvis visar de internationella jämförelserna och forsk- ningen kring humankapitalinvesteringar på behovet av en fortsatt ut- byggnad av den högre utbildningen i Sverige. Det gäller särskilt längre akademiska utbildningar.

Jag övergår nu till att diskutera några möjliga slutsatser av det som just har sagts. Jag redovisar också några preliminära bedömningar av hur utbyggnaden av den högre utbildningen bör fortsätta.

Rekryteringsunderlag till forskarutbildning

Regeringens mål när det gäller forskarutbildningen är att fördubbla an- talet doktorsexamina till år 2000. Rekryteringsunderlaget till forskarut— bildningen kommer med denna ambition att bli otillräckligt om inte nuvarande examenstal från längre utbildningsprogram vid universitet och högskolor kan höjas.

Tendensen sedan början av 1970-talet har varit att antalet utbildade från längre utbildningar minskat något, medan antagna till forskarut- bildningen ökat. År 1990 fanns det strax över fem nyexaminerade från längre program inom grundutbildningen per nyantagen i forskarutbild- ning året därpå. Under början av 1980-talet var detta relationstal cirka

• Sida 36
•  Original

sex och under början av 1970-talet cirka sju. Antalet nyexaminerade per antagen i forskarutbildning har således haft en tendens att minska.

Förutsättningarna är olika för skilda utbildningsområden, men för att Säkra tillgången på forskarbehöriga krävs enligt min bedömning en ök- ning av antalet examinerade från de längre utbildningsprogrammen i grundutbildningen med i genomsnitt 10-15 procent. För naturveten- skapliga och tekniska utbildningar bör ökningen helst bli större än 15 procent. Att så sker är väsentligt för såväl undervisningens som forsk- ningens kvalitet och förnyelse.

Industrins kompetensbehov

Universiteten och högkolorna har historiskt sett varit inriktade på att försörja områden som huvudsakligen hör hemma inom den offentliga sektorn med välutbildad arbetskraft. Successivt har denna roll föränd- rats. Idag återfinns drygt 40 procent av landets akademiker inom privata näringsgrenar. Däremot är andelen universitets- och högskoleutbildade fortfarande blygsam inom industrin. Där har andelen legat på omkring 10 procent under en lång följd av år.

Ett stort antal utredningar har under senare år analyserat industrins utbildningsbehov på längre sikt och varnat för riskerna med denna rela- tivt låga kompetensnivå och de komparativa nackdelar för svensk eko- nomi som den för med sig.

Exempelvis har analyser gjorts vid Fackföreningsrörelsens Institut för Ekonomisk Forskning som visar att kompetensutvecklingen har varit betydligt sämre inom exporterande än inom importerande industri un- der 1980—talet. Den svenska utrikeshandelns struktur har blivit allt mindre specialiserad på kunskapsintensiv produktion, vilket speglar en försvagning av det svenska näringslivets tillgång på kvalificerad arbets- kraft i jämförelse med konkurrentländemas.

I augusti 1992 presenterade Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) en analys av ingenjörsbehovet i Sverige inför 2000-talet och förordade en ökning med 50 procent av det årliga tillskottet av nyexaminerade civi- lingenjörer. Samtidigt menade IVA att den tidigare planerade utbyggna- den av ingenjörsutbildningarna vid de tekniska högskolorna borde be- gränsas. Jag återkommer strax till dessa frågor (avsnitt 4.2).

I Finansdepartementets långtidsutredning (LU—92) görs bedömningar som liknar IVAzs. I utredningens tillväxtscenario, som utgår från en produktivitetstillväxt på 3,7 procent per år inom industrisektorn, blir behovet av civilingenjörer avsevärt högre än vad dimensioneringen av utbildningen i början av 1990—talet skulle kunnat tillgodose. För att stärka industrins konkurrensförmåga skulle även tillskottet av antalet examinerade från de naturvetenskapliga, ekonomiska och juridiska om- rådena behöva öka enligt Långtidsutredningens tillväxtalternativ.

Enligt min mening kräver de här redovisade tendenserna en förstärk- ning av de utbildningar som först och främst vänder sig till näringslivet. Särskilt gäller detta civilingenjörsutbildningen. Jag skall strax redovisa

• Sida 37
•  Original

mina förslag till preciserade examenstal för civilingenjörsutbildningen (avsnitt 4.2).

Andra kompetensbehov

Även andra områden än industrin har ett långsiktigt ökat behov av kva- lificerad personal.

Inom skolans område riskerar lärartillgången att bli otillräcklig mot slutet av 1990-talet. En viss ökning av nuvarande examenstal är nödvän- dig för att långsiktigt och på ett tillfredsställande sätt säkra grundskolans och gymnasieskolans rekrytering av lärare. Vetenskapligt skolade lekto- rer behövs dessutom i växande grad för att säkerställa kvaliteten i sko- lans undervisning.

Antalet socionomer, psykologer, läkare, tandläkare, humanister och examinerade från konstnärliga högskolor i arbetsför ålder väntas med nuvarande examenstal öka relativt svagt under 1990-talet. Tio till fem- ton år in på nästa århundrade blir pensionsavgångarna större än nytill- skottet i samtliga dessa utbildningsgrupper.

Samhällsvetarna förväntas dock sammantaget bli en stor grupp på ar- betsmarknaden, vilket förklaras av att tillväxten av ekonomer och andra samhällsvetare blir förhållandevis stark.

Det minskade antalet utbildade på arbetsmarknaden på grund av stora pensionsavgångar, som väntas ske efter sekelskiftet, kan i vissa grupper helt eller delvis komma att uppvägas av tillskottet av personer med grundexamen från utländska universitet. Antalet personer med kandi- dat- och magisterexamina kan också bli större än vad som hittills har antagits.

Det är därför mycket svårt att bedöma utvecklingen vad gäller t.ex. antalet utbildade från de matematisk-naturvetenskap]iga områdena. I dag återfinns ungefär hälften av dem som examinerades under 1970- och 80-talen inom offentlig sektor. Tillväxten av antalet utbildade från dessa ämnesområden blir mycket långsam efter sekelskiftet med nuva- rande examenstal, men kan eventuellt komma att stiga om intresset för dessa utbildningar ökar.

Juristerna utgör också en svårbedömd grupp. Hälften av dem som examinerats efter 1969 är sysselsatta inom offentliga sektorn. Tillväxten av antalet jurister kommer, med nuvarande examenstal, också att bli förhållandevis långsam på längre sikt, men för närvarande går det inte att bedöma hur studenternas intresse för denna utbildning i praktiken kommer att påverka utvecklingen av examina.

Vad gäller antalet utbildade från universitetens och högskolornas kor- tare utbildningsprogram gör jag följande bedömning. För flertalet av dessa utbildningsområden kommer troligen de examenstal som kan för- väntas med dagens kapacitetsnivåer och utbildningsinriktningar att väl tillgodose arbetsmarknadens efterfrågan under de närmaste åren.

Vissa områden är till och med överdimensionerade. Exempelvis är risken stor för att nuvarande utbildningskapacitet på det barn- och ung- domspedagogiska området kommer att generera ett kraftigt överskott av

• Sida 38
•  Original

utbildade på arbetsmarknaden. Om dagens examenstal för vårdutbil- dade från den kommunala högskolan bibehålls kan detta likaledes med- föra övertalighet på arbetsmarknaden. Jag skall strax redovisa mina för- slag till åtgärder för dessa båda utbildningsområden, samt mina förslag till preciserade examenstal för grundskollärar-, gymnasielärar—, tandlä- kar— och läkarutbildningarna (avsnitt 4.3 och 4.4).

Inriktning av antalet examinerade på längre sikt

Den här beskrivna internationella och nationella utvecklingen av kom- petensnivåer och utbildningsinriktningar leder enligt min mening fram till följande slutsatser.

För att förbättra Sveriges möjligheter att hävda sig väl i den interna- tionella konkurrensen, för att tillgodose forskningens behov av en bred rekryteringsbas, för att säkra tillgången på välutbildad arbetskraft i svensk industri och för att säkra kvaliteten också inom andra samhälls- sektorer måste den högre utbildningen byggas ut. Strävan skall vara att Sverige skall ha en minst lika stor andel av varje ungdomsgrupp i högre utbildning som i jämförbara länder. De kvalitetsmässiga brister som i dag finns måste dessutom avhjälpas.

En sådan ambition innebär att antalet examinerade från längre uni- versitets- och högskoleutbildningar måste öka. En förstärkning av de tekniska och naturvetenskapliga områdena är särskilt viktig.

Samtidigt som jag betonar betydelsen av en fortsatt utbyggnad av den högre utbildningen är det angeläget att understryka de hinder som finns för att snabbt realisera dessa planer. Lärare, lokaler och utrustning mås- te tinnas till hands för att säkerställa kvaliteten. I alla dessa hänseenden finns i dag tydliga brister.

Särskilt gäller detta tillgången på disputerade lärare. Regeringen har åtskilliga gånger slagit fast att akademisk utbildning skall förmedlas av lärare med egen vetenskaplig utbildning. När tyngdpunkten i den högre utbildningen nu förskjuts i riktning mot längre utbildningar accentue- ras detta krav. Regeringens strävan att öka antalet disputerade har ett nära samband med ambitionerna inom grundutbildningen.

Antalet examinerade från längre utbildningsprogram vid statliga uni- versitet och högskolor kan uppskattas till strax under 14 000 budgetåret 1991/92. För perioden 1993/94 - 1995/96 räknar jag med en ökning till i genomsnitt drygt 17 000 per år. Denna bedömning för kommande tre- årsperiod har också fastställts i utbildningsuppdragen för respektive uni- verSitet och högskola. Mot slutet av 1990-talet bör examenstalen kunna bli ännu högre. Målsättningen bör vara att det budgetåret 1998/99 exa- mineras åtminstone 20 000 och helst 25 000 från minst treåriga utbild- ningsprogram vid statliga universitet och högskolor. Därtill kommer examinerade från minst treåriga utbildningar vid kommunala högsko- lor.

Den här beskrivna ökningen av antalet examinerade nödvändiggör vissa förändringar i fördelningen av antalet platser mellan olika utbild- ningsområden och inriktningar. Dessutom kan genomströmningen för-

• Sida 39
•  Original

bättras inom flera av de längre utbildningarna. Min bedömning är att det är möjligt att öka genomströmningen fram till sekelskiftet inom de längre utbildningsprogrammen med i genomsnitt minst 10 procent jäm- fört med 1980-talet. Denna ambition har varit en av utgångspunkterna vid fastställande av preciserade examenstal för några av utbildningarna inom ramen för utbildningsuppdragen till universiteten och högskolor- na.

Den inriktning vad gäller examenstalen fram till sekelskiftet som jag just föreslagit, behöver kompletteras med bedömningar av villkoren för en fortsatt utbyggnad i det längre perspektivet. Detta är idag svårt att gö- ra. Av den anledningen avser jag att initiera studier i syfte att bedöma vilka kompetensförstärkningar som är nödvändiga på längre sikt, samt hur dessa kan tillgodoses. Jag avser att återkomma med en redovisning av dessa frågor i början av 1994.

I detta sammanhang aktualiseras också frågan om den kontinuerliga kompetensuppbyggnad som är nödvändig för många också efter genom- gången grundutbildning. Behov av detta liksom formerna och finansie- ringen av denna verksamhet behöver studeras vidare, inte minst i sam- verkan med näringslivet. Även på detta område avser jag att initiera stu- dier och återkomma nästa år.

Den fortbildning som i dag bedrivs vid universitet och högskolor är viktig. Jag förutsätter att en fortsatt kvalificerad fortbildningsverksamhet kommer att bedrivas under kommande treårsperiod inom ramen för de medel som jag strax kommer att föreslå för grundutbildningen vid res- pektive universitet och högskola.

Samspelet med gymnasieskolan

Mål och ambitioner för utbildningsområdet blir med nödvändighet långsiktiga och övergripande. Det handlar i grunden om vilken kun- skapsinvestering enskilda individer vill satsa på. För en elev i grund- el- ler gymnasieskolan handlar det om att lägga en grund för en yrkeskar- riär och en yrkesverksamhet mer än trettio år in på nästa århundrade.

De möjligheter att expandera de längre utbildningarna vid universitet och högskolor, som jag föreslår, kräver att antalet som slutför gymnasie- skolans studieförberedande program ökar. Den nuvarande fördelningen av elever i gymnasieskolan leder till att avgångskullarna från gymnasies- kolans naturvetenskapliga och tekniska program (NT) kommer att minska under 1990-talet. Därför är det av största vikt att försöka öka in- tresset för dessa ämnesområden. Det måste ske redan bland grundsko- lans elever.

Ovanstående ambitioner för den högre utbildningen kräver att ande- len av en årskull som väljer en utbildning inom gymnasieskolans natur- vetenskapliga prOgram, inklusive studieförberedande teknisk utbild- ning, ökar från i dag strax under 20 procent till omkring 25 procent i slutet av 1990-talet. Det har föranlett regeringen att planera för ett sär- skilt program med syfte att under 1993 sprida information om såväl den

• Sida 40
•  Original

nya gymnasieskolans möjligheter som att i övrigt främja intresset för na- turvetenskaplig och teknisk utbildning.

Jag vill till slut understryka den betydelse som näringslivet har när det gäller att ge ungdomar rätt signaler om utbildningens värde. Företa- gens redovisade behov av mer avancerad arbetskraft måste också mot- svaras av en benägenhet att anställa dem som skaffat sig en gedigen ut- bildning.

Inför kommande konjukturförbättring borde det vara av stor vikt för företagen att så snabbt som möjligt anställa välutbildade personer, vilka snart kan komma att bli undertaliga på arbetsmarknaden. En sådan re- aktion från näringslivets sida ger i sin tur en signal till ungdomarna om att det lönar sig att studera teknik, naturvetenskap och andra ämnen, som näringslivet efterfrågar, men som för närvarande har lägre popula- ritet bland skolans elever än vad som är önskvärt. Flertalet av de elever sorn en gång valt en viss utbildningsväg brukar inte byta bana. Ett snabbt ökat intresse för de naturvetenskapliga och tekniska utbildnings- områdena i gymnasieskolan förbättrar därför möjligheterna att också uppnå en snabbare ökning av examinationen från de högre utbildningar som näringslivet efterfrågar.

4.2 Civilingenjörs- och ingenjörsutbildningarna Kompetensbehov

Svensk industri har historiskt gynnats av ett kvalificerat tekniskt kun- nande som bland annat resulterat i en internationellt framgångsrik tek- nikutveckling och en rad avancerade uppfinningar. Detta har bidragit till att ge Sverige en ledande ställning på världsmarknaden inom flera områden. Idag är vi - bl.a. på grund av otillräckliga satsningar på högre utbildning under 1970- och 80-talen - på väg att halka efter. I arbetet med att försöka vända utvecklingen har civilingenjörsutbildningen en central betydelse.

Internationellt sett har Sverige, enligt vad jag tidigare redovisat, en be- tydligt lägre andel civilingenjörer inom tillverkningsindustrin än vad som är fallet i flera av de länder som svensk industri konkurrerar med på världsmarknaden.

Ingenjörsvetenskapsakademins (IVA) analys av ingenjörsbehovet inför 2000-talet pekade på att en gynnsam ekonomisk tillväxt, där Sverige spelar en aktiv roll på den internationella marknaden, skulle som ett minimum kräva en fördubbling av antalet yrkesverksamma civilingen— jörer omkring år 2010 jämfört med 1990 års nivå. Det motsvarar en är- lig tillväxt på cirka 4 procent. IVA presenterade också andra scenarier som kräver en ännu kraftigare tillväxt.

För att klara en ambitionsnivå av den storlek IVA diskuterar krävs en betydande expansion av civilingenjörsutbildningarna. En tillväxt av an- talet civilingenjörer med 4 procent förutsätter att antalet årligen exami- nerade ökar med minst cirka 50 procent från omkring år 1995.

• Sida 41
•  Original

Ungefär en tredjedel av denna expansion skulle kunna åstadkommas om genomströmningen förbättras från cirka 70 procent till cirka 80 procent. En tredjedel kommer att uppnås genom den kapacitetsökning som redan har skett vid de tekniska högskolorna fram till budgetåret 1992/93. Resten av expansionsbehovet förutsätter en utökning med cir- ka 350 examinerade civilingenjörer per år mot slutet av 1990-talet. Det kräver kapacitetsökningar redan budgetåret 1993/94 som är något högre än de ambitioner som universitet och högskolor redovisar i de fördjupa- de anslagsframställningarna.

I den senaste långtidsutredningen (LU-92) görs bedömningar som lik- nar IVAzs. I utredningens tillväxtscenario växer efterfrågan på ingenjö- rer från universitet och högskolor samt utbildade från teknisk gymnasi- al utbildning förvånansvärt lite, medan behovet av civilingenjörer blir mycket stort. Fram till år 2004 kommer universiteten och högskolorna att behöva examinera drygt 20 000 fler civilingenjörer än vad en fram- skrivning av nuvarande förhållande skulle ge. Detta skulle kräva ett till- skott på nästan 1 500 examina per år.

En försiktigare bedömning gjordes av SCB i en prognos som presente- rades för två år sedan. Med det antal nybörjarplatser som då fastställts för de tekniska institutionerna och vid "varierande grad av hög tillväxt av antalet sysselsatta inom olika branscher” bedömdes tillgången på ci- vilingenjörer ligga ungefär sju procentenheter för lågt år 2005. Detta be- tyder att kapacitetsnivån skulle behöva öka från budgetåret 1993/94, men något mindre än vad IVA och LU-92 anger.

Precisering av antalet examinerade för perioden 1993/94—1995/96

De prognoser som här redovisats pekar alla på en ökad efterfrågan av personer med civilingenjörsutbildning. Mot denna bakgrund och i en- lighet med vad jag inledningsvis anfört är det angeläget att en utökning av utbildningskapaciteten genomförs redan fr.o.m. budgetåret 1993/94. I huvudsak bygger jag mina förslag i det följande på den bedömning IVA gjort. Även andra studier pekar i samma riktning.

Min bedömning är att det är viktigt att stimulera flera att genomgå teknisk utbildning. I ett läge då antalet studenter vid universitet och högskolor ökar kraftigt är det angeläget att sådana prioriteringar görs som leder till att en större andel av platserna används för detta syfte. Särskilt betydelsefullt är det att öka andelen civilingenjörer. Jag kom- mer nu att ange närmare hur jag anser att denna förstärkning kan ge- nomföras.

Den tvååriga ingenjörsutbildningen har sedan budgetåret 1989/90 be- drivits inom universitets- och högskoleväsendet som försöksverksamhet. En kraftig utbyggnad skall enligt de tidigare planerna vara genomförd i och med budgetåret 1993/94. Flera av de berörda universiteten och hög- skolorna uttrycker stor tveksamhet när det gäller att fullfölja utbygg- nadsprogrammet. Långtidsutredningen (LU-92) har som redan nämnts förordat återhållsamhet. Enligt IVA:s bedömning bör denna utbyggnad inte fullföljas. En fortsatt utbyggnad skulle innebära att vi redan vid se-

• Sida 42
•  Original

kelskiftet skulle ha fler högskoleutbildade ingenjörer och tekniker än civilingenjörer på dennsvenska arbetsmarknaden. Därtill kommer det att finnas en ganska stor grupp äldre gymnasieingenjörer i förvärvsaktiv ål- der samt utbildade från den fyraåriga tekniska linjen.

Den kraftiga utbyggnaden av ingenjörsutbildningen vid universitet och högskolor har dessutom inneburit att det varit svårt att — inom vissa inriktningar och vid vissa högskolor — fylla platserna. Såväl examensfre- kvensen som prestationsgraden har på sina håll varit mycket låg.

Jag förordar nu att en betydande del av den tilltänkta utbyggnaden av ingenjörsutbildningen utnyttjas för en förstärkning av civilingenjörsut- bildningen. Det bör ske vid de universitet och tekniska högskolor som idag utbildar civilingenjörer. Den utbyggnad av ingenjörsutbildningen som planeras vid dessa lärosäten bör i sin helhet omvandlas till en ut- byggnad av civilingenjörsutbildningen. För en sådan utbyggnad finns gi- vetvis vissa begränsningar i form av brist på lokaler, utrustning, kvalifi- cerade lärare m.m. Universiteten och högskolorna redovisar själva i de fördjupade anslagsframställningarna emellertid förslag till åtgärder som delvis kan undanröja dessa hinder.

Flera av de högskolor och universitet som idag har en stor volym på sin civilingenjörsutbildning och begränsade resurser för en utökning har etablerat samverkan med mindre och medelstora högskolor. Så har t.ex. Tekniska högskolan i Stockholm (KTH) sedan länge ett samarbete med Mälardalens högskola som nyligen utökats till att gälla även Mitt— högskolan. En grupp studenter bedriver de två första årens mer grund- läggande naturvetenskapliga studier i Västerås resp. Sundsvall och de återstående 2,5 årens mer tekniskt inriktade studierna vid KTH. Liknan- de arrangemang finns mellan bl.a. Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Karlstad samt mellan Universitetet i Linköping och Hög- skolan i Örebro och Mälardalens högskola. Erfarenheterna av detta samarbete är goda.

Jag finner denna möjlighet till en utökad civilingenjörsutbildning va- ra en väl fungerande lösning. Det är önskvärt och nödvändigt att det ovannämnda samarbetet utvidgas till att gälla fler platser och fler uni- versitet och högskolor.

Med en uppläggning av den utbyggda civilingenjörsutbildningen av detta slag läggs ansvaret sålunda på universitet och högskolor som redan idag ansvarar för civilingenjörsutbildningen. Det bör säkerställa såväl kvalitetskraven som kraven på geografisk spridning.

En ökning av civilingenjörer bör även kunna åstadkommas genom höjd examensfrekvens. Flera högskolor och universitet har i de fördju- pade anslagsframställningarna redovisat sina ambitioner att under den kommande budgetperioden öka antalet examinerade civilingenjörer. Jag ser med tillfredsställelse på denna viljeinriktning.

Enligt universitetens och högskolornas egna förslag bör en del av ut- byggnadskapaciteten för ingenjörsutbildningen användas för en förläng- ning av denna med ett år.

• Sida 43
•  Original

Regeringen har i samband med sitt beslut om en ny examensordning inte velat ta ställning för en förlängning av ingenjörsutbildningen. Be- hov av ingenjörer med 80—poängsutbildning finns. Ett påbyggnadsår bör emellertid i flera avseenden kunna stärka vissa av dessa ingenjörers konkurrenskraft på arbetsmarknaden.

Även om utbyggnaden av ingenjörsutbildningen på detta sätt kan kömma att begränsas vill jag betona vikten av att ingenjörer utbildas vid universitet och högskolor, och att denna verksamhet permanentas fr.o.m. budgetåret 1993/94. Jag vill i detta sammanhang dessutom ta till- fället i akt att understryka vad riksdagen tidigare uttalat (bet. 1990/91:UbUl2, rskr. 1990/91:355) att lokalisering av utbildning utanför högskoleorterna är de berörda universitetens och högskolornas eget an- svar.

Inom den nuvarande organisationen har försöksverksamhet med för- kortad utbildning till civilingenjör för studenter som genomgått ingen- jörsutbildning bedrivits vid vissa universitet och högskolor. Inom ra- men för det nya decentraliserade systemet kommer sådan utbildning att kunna anordnas i den utsträckning som universitet och högskolor med rätt att utfärda civilingenjörsexamen själva bestämmer. Jag ser detta som ytterligare ett sätt att öka antalet examinerade civilingenjörer.

Jag vill i detta sammanhang också hänvisa till den förstärkning av vis- sa mindre högskolor som jag senare kommer att föreslå (avsnitt 4.6) och SOm innebär att det som återstår av den planerade utbyggnaden av in- genjörsutbildningen vid Mälardalens högskola och Högskolorna i Fa- lun/Borlänge, Gävle/Sandviken, Halmstad, Karlskrona/Ronneby och Skövde genomförs.

En avgörande aspekt som rör de tekniska utbildningarna vid universi- tet och högskolor gäller rekryteringen. Om inte dagens tendenser att färre personer genomgår teknisk eller naturvetenskaplig utbildning i gymnasieskolan bryts kommer expansionen av universitet och högsko- lor på sikt att innebära brist på sökande till bl.a. civilingenjörsutbild- ningarna.

Den kompletterande förutbildning (det s.k. basåret) som ges vid vissa universitet och högskolor under innevarande budgetår kommer som jag ser det att kunna förbättra tillgången på naturvetenskapligt utbildade till de tekniska utbildningarna inom universitet och högskolor. Erfarenhe- terna från denna utbildningsform förefaller att i allt väsentligt vara go- da. Den innebär att personer som genomgått i första hand samhällsve- tenskaplig och ekonomisk utbildning i gymnasieskolan har beretts möj- lighet att under ett år i regi av ett universitet eller en högskola bedriva kompletterande naturvetenskapliga studier för att skaffa sig behörighet till teknisk högskoleutbildning. Detta har även fungerat som en attrak- tiv möjlighet för ungdomar att tänka om ifråga om utbildnings- och yr- kesval. Inte minst har fler kvinnor därigenom valt att satsa på teknisk utbildning. Berörda universitet och högskolor bör därför ha rätt att fortsättningsvis bedriva sådan utbildning inom ramen för sina utbild-

• Sida 44
•  Original

ningsuppdrag. Regeringen avser att senare återkomma till frågan om basårsplatser för kommande år.

Jag kommer att noga följa verksamheten i den nu pågående komplet- terande förutbildningen.

Jag vill här erinra om vad jag anfört i min anmälan till proposition 1992/93:100 bil. 9 och i föreliggande proposition om vikten av att för- bättra rekryteringen till de tekniska högskolorna. Regeringen kommer under året att initiera ett brett program för att främja intresset för na- turvetenskaplig och teknisk utbildning alltifrån grundskola till universi- tet och högskolor.

Min bedömning är att de här redovisade åtgärderna kommer att inne- bära att antalet examinerade civilingenjörer på sikt ökar. Målet för pe- rioden 1993/94-1995/96 bör vara att inom befintlig kapacitet men med ökad effektivitet examinera 9 000 civilingenjörer. Det betyder ca 1 000 fler än under innevarande budgetperiod. Inom den kommande treårs- perioden bör universitet och högskolor inrikta sin verksamhet så att ett betydligt högre mål för antalet examinerade civilingenjörer kan uppnås mot slutet av 1990—talet.

För den därpå kommande treårsperioden, dvs. för budgetåren 1996/97—1998/99 då effekterna av ett flexiblare, mer decentraliserat sys— tem får fullt genomslag räknar jag med att antalet examinerade civiling- enjörer skall kunna uppgå till ca 11 000 vilket motsvarar en 20 procen- tig ökning jämfört med den föregående perioden. Detta innebär att de krav på en fördubbling av antalet yrkesverksamma civilingenjörer som IVA ställt då skulle ha uppnåtts.

Jag är medveten om att detta ställer mycket stora krav på de universi- tet och högskolor som idag bedriver civilingenjörsutbildning. Emeller- tid finns inom ramen för ingenjörsutbildningen stora möjligheter till omprioriteringar som bör tas tillvara. Inom de universitet och högsko- lor som anordnar båda utbildningarna finns idag sammanlagt ca 6 000 årsstudieplatser inom ingenjörsutbildningarna. Erforderlig kapacitetsök- ning för civilingenjörsutbildningen kan genom omprioriteringar väl rymmas inom detta antal.

Fortbildning och vidareutbildning

Jag har tidigare tagit upp frågan om fortbildning och vidareutbildning vid universitet och högskolor. Ett ökat engagemang i denna verksamhet från de tekniska högskolornas sida kan aktivt bidra till att höja den tek- niska kompetensen i landet. Det får dock inte innebära att den grund- läggande utbildningen eftersätts.

Forskning och grundutbildning

Jag vill i detta sammanhang även knyta an till vad regeringen kommer att förslå beträffande forskning inom vissa i detta sammanhang särskilt intressanta områden. Programsatsningar som särskilt lyfts fram gäller forskning inom fordonsteknik, flygteknik, informationsteknologi samt

• Sida 45
•  Original

trävaruteknisk forskning. Samtliga dessa program skall genomföras i samverkan med respektive näringsgren. Forskningen samfmansieras av stat och företag.

Dessa forskningsprogram ger stora möjligheter för universitet och högskolor att profilera även grundutbildningen. Det gäller särskilt civi- lingenjörsutbildningen. Universitetet i Linköping planerar tillsammans med Tekniska högskolan i Stockholm en utbildning med inriktning mot flygteknik i nära anknytning till forsknings— och utvecklingsverk— samheten. Motsvarande satsningar görs även med inriktning på trävaru— teknik i skogsindustrin som har starkt ökat behov av kvalificerad arbets— kraft med en kombination av biologiska och tekniska kunskaper. Sam- arbete inom detta område pågår i Uppsala mellan bl.a. universitetet och Sveriges lantbruksuniversitet. Verksamhet inom detta område pågår även vid Högskolan i Luleå.

Det bör enligt min mening vara möjligt att inrymma sådana nysats- ningar på grundutbildningsområdet inom de omprioriteringar jag nyss förordat.

4.3 Lärarutbildningarna

Lärarutbildningen är av central betydelse för utbildningens kvalitet i skolan.

Jag vill särskilt framhålla de utgångspunkter som gavs i propositionen Om lärarutbildning m.m. (prop.1991/92:75, bet.1991/92:UbU20, rskr. 1991/92:282) om att

— lärarutbildningen är av central betydelse för att säkerställa kvalite- ten i skolans arbete,

- staten skall garantera skolans likvärdighet i landet, - staten har det slutliga ansvaret för att lärarkompetensen säkerställs. Välutbildade lärare är en förutsättning för att kunna erbjuda en hög- kvalitativ skola. En sådan är i sin tur en förutsättning för att studenter med kvalificerade kunskaper skall kunna rekryteras till våra universitet och högskolor. Skolan måste dessutom ge en sådan kompetens till ele- verna att de klarar ett arbetsliv som ställer allt större krav på kunska- per.

Kunskapssamhället ställer höga krav på varje enskild människas för- måga att förstå en komplex verklighet. Det ger nya möjligheter för var och en att berika och fördjupa sitt liv. Kunskapen utvecklar människan. Samtidigt utvecklas kunskapen av och genom enskilda människor. För detta växelspel skall skolan, den högre utbildningen och forskningen skapa förutsättningar.

Frågan om lärarutbildningens utformning och lärarnas kompetens är särskilt betydelsefull med tanke på förändringarna i skolan och inom universitet och högskolor. En friare och mer decentraliserad skola lik- som en högre utbildning fri från statlig detaljstyrning ställer större och delvis nya krav på såväl lärarna som på dem som är ansvariga för lärar- utbildningen.

• Sida 46
•  Original

Detta garanteras genom de allmänna mål och krav som ställts upp i högskolelagen (1992:1434) samt genom den examensordning som fast- ställts i den nya högskoleförordningen. I förordningen regleras vilka krav som skall vara uppfyllda för att lärarexamen skall få utfärdas samt vilka universitet och högskolor som har rätt att utfärda olika lärarexa- mina.

Jag vill vidare särskilt betona vad som i propositionen om lärarutbild- ning framfördes om ökade krav på djupa ämneskunskaper. Dessa skall kunna inhämtas på olika sätt och det skall finnas olika vägar till lärar- yrket. Det sistnämnda anser jag vara särskilt betydelsefullt.

Examensbeskrivningarna för respektive lärarexamen anger vilka kun- skaper och färdigheter studenten skall ha tillägnat sig för att erhålla lä- rarexamen.

Hur utbildningen skall läggas upp — i form av fasta utbildningspro- gram eller genom av studenterna fritt valda kombinationer av kurser — bestämmer universiteten och högskolorna själva. Statens inflytande be- gränsas till att, utöver examensbeskrivningarna, säkerställa att olikartade utbildningsvägar finns tillgängliga för studenterna.

Precisering av det framtida lärarbehovet

För att trygga lärarförsörjningen bör krav ställas på universitet och hög- skolor med avseende på antal examina vad gäller grundskollärare med inriktning på undervisning i årskurserna 1—7 respektive 4—9 samt gym— nasielärare.

SCB har i en rapport (SCB 1992:7) Vårt behov av lärare beräknat att behovet av behöriga grundskollärare kommer att öka under 1990—talet. Beräkningarna innehåller dock stor osäkerhet och utgår från flera osäk- ra antaganden. En rad faktorer påverkar lärarutbildningens dimensio- nering t.ex. förändringarna på skolområdet, det aktuella arbetsmark- nadsläget som gör att allt fler lärare som varit tjänstlediga återgår till si- na lärartjänster, pensionsavgångar, kommunernas ekonomi m.m. Det bör vidare framhållas att SCB:s prognos är gjord utifrån den ideala si- tuationen att alla lärare i skolan i framtiden skall vara behöriga.

Jag utgår från att tendenserna, om än inte nödvändigtvis styrkan, i SCB:s bedömningar är riktiga. Enligt min bedömning bör därför exami- nationen av lärare för i första hand årskurserna 1—7 ligga på en fortsatt hög nivå. Jag har gjort mina bedömningar utifrån ambitionen att det skall vara möjligt att ytterligare minska andelen obehöriga lärare i sko— lan.

Sammanlagt ställs i utbildningsuppdragen krav på examination av föl- jande antal lärare under budgetperioden 1993/94-1995/96. Grundskollärarexamen med inriktning på undervisning i årskurserna 1—7: ca 6 500 årskurserna 4—9: ca 5 000 Gymnasielärarexamen: ca 4 500

Som framgått av vad jag tidigare har nämnt beträffande inriktningen fram till sekelskiftet bedömer jag att rekryteringsbehovet av lärare kom-

• Sida 47
•  Original

mer att öka. Mot slutet av 1990—talet beräknar jag att examinationen be- höver öka med mellan 15 och 20 procent. Examinationen av lärare med inriktning på undervisning i årskurserna 1-7 kommer sannolikt att behöva minska i slutet av seklet samtidigt som examinationen av lä- rare med inriktning på årskurserna 4—9 kommer att behöva öka. Däref- ter kan en betydande ökning av behovet av gymnasielärare förutses. För att Skolornas behov av behöriga lärare skall kunna tillgodoses är det nödvändigt att högskolornas planering sker med dessa förutsättningar. Det är vidare angeläget att utrymme finns för särskilda åtgärder t.ex. för utbildning av icke behöriga lärare. '

Vad gäller olika ämneskombinationer och inriktningar i examina bör följande gälla. Med utgångspunkt från största möjliga valfrihet för stu- denten ankommer det på respektive universitet och högskola att efter samråd med avnämarna — Statens skolverk samt i förekommande fall med näringslivets branschorganisationer — att besluta om dimensione- ringen för olika fördjupningar och specialiseringar.

Bam- och ungdomspedagogiska utbildningar Dimensionering

Förskollärarutbildning om 50, 80 eller 100 poäng, beroende på förkun- skaper, ges vid de flesta universitet och högskolor i landet. Det är en av de största utbildningarna och omfattar f.n. närmare en tredjedel av samtliga nybörjarplatser för lärarutbildningarna dvs. cirka 3 500. Fri— tidspedagogutbildning, 50—100 poäng ges också på de flesta orter. Anta- let nybörjarplatser är f.n. cirka 1 100.

Jag kommer senare (i avsnitt 4.6) att förorda en relativt stor nerdrag- ning av förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna i landet. Jag vill här närmare motivera detta.

Under 1980—talet fanns ett omfattande behov av förskollärare med an- ledning av den stora utbyggnaden av barnomsorgen. Det fanns också ett utbildningsbehov inom barnomsorgen då andelen utbildade förskollära- re var relativt liten. Utbildningskapaciteten ökades därför kraftigt under perioden för att möta dessa utbildningsbehov. Med dagens efterfrågan kommer behovet av nya utbildade att bli mera normalt. Det gäller nu att ersätta personal som går i pension eller väljer andra yrken. Det är därför inte motiverat att upprätthålla nuvarande höga utbildningskapa- citet.

Enligt SCB:s analyser — Personalprognos för barnomsorgen (SCB 1992z2) — kommer arbetsmarknadens behov av nyexaminerade förskol— lärare och fritidspedagoger att minska under hela återstoden av 1990—ta- let. Redan idag märks en ökande arbetslöshet, som inte endast kan hän- föras till det allmänna arbetsmarknadsläget. SCB har uttryckt läget så drastiskt, att även om dessa utbildningar skulle upphöra helt så skulle det från år 1995 fram till år 2015 finnas betydligt fler utbildade förskol- lärare än vad som behövs inom barnomsorgen. Med dagens examenstal kommer övertalighetsproblemet att förvärras fram till sekelskiftet —

• Sida 48
•  Original

även vid full utbyggnad av barnomsorgen. Enligt SCB:s beräkningar skulle övertaligheten vid denna tidpunkt vara åtminstone 25 000 för- skollärare och fritidspedagoger.

Slutsatsen att förskollärar— och fritidspedagogutbildningarna är kraf- tigt överdimensionerade har bekräftats i den budgetdialog som förts med universitet och högskolor i samband med budgetarbetet.

Jag har som utgångspunkter vid min bedömning av behovet av ner- dragningar haft att barn- och ungdomspedagogisk utbildning skall kun- na erbjudas i hela landet och att utbildningsvolymen på varje ort som har rätt att utfärda sådan examen skall vara av ändamålsenlig storlek bl.a. med hänsyn till studiegruppernas storlek.

Förlängning av den barn— och ungdomspedagogiska utbildningen

Den långt gångna decentraliseringen i kommunerna vad gäller budget— och personalansvar ställer nya krav på förskollärare och fritidspedago— ger. Vidare ställer det på många håll fördjupade samarbetet mellan för- skola och skola ökade krav på ämneskunskaper.

Den barn- och ungdomspedagogiska utbildningen bör därför enligt min mening förlängas för att skapa utrymme för sådana fördjupade kunskaper som jag nu givit exempel på.

En förlängning skulle innebära en harmonisering med övriga nordis- ka länder samt med vissa andra europeiska länder.

Det bör slutligen framhållas att bättre utbildad personal ökar möjlig- heterna för en effektivisering av verksamheten.

Min avsikt är att återkomma till regeringen med förslag till föränd— ring i den nya högskoleförordningen så att den barn— och ungdomspe- dagogiska utbildningen omfattar 120 poäng. De nu antagna genomgår en utbildning som omfattar 100 poäng. I mån av resurser bör de kunna erbjudad en förlängning av utbildningen om 20 poäng.

4.4 Medicin- och vårdutbildningarna

Vårdutbildningarna, särskilt läkarutbildningen, tillhör de områden där en viss central bedömning även i framtiden är ofrånkomlig. Jag skall i det följande redovisa några särskilda frågor inom detta område.

Tandteknikerutbildningen

I förra årets budgetproposition (prop. 91/92:100, bilaga 9, bet. 1991/92:UbU14, rskr. 1991/92:242) föreslog jag att utbildning till tand— tekniker skulle inrättas vid de högskolor som har tandläkarutbildning. Den dimensionering som då föreslogs var 20 platser vardera vid Karo- linska institutet och vid Universitetet i Göteborg samt 16 platser vid Universiteten i Lund och Umeå. Den nya examensordning som kom- mer att träda i kraft den 1 juli 1993 innehåller inte någon särskild exa- men för tandtekniker. De universitet och högskolor som berörs kom-

• Sida 49
•  Original

mer istället att ge t.ex. högskoleexamen inriktad på tandteknik om 120 poäng.

Vid min beräkning av resurserna för Karolinska institutet och Uni- versiteten i Lund, Göteborg och Umeå för den kommande treårsperio- den har jag tagit hänsyn till att denna nya utbildning kommer att starta enligt planerna. Den ersättning som är beräknad för tandteknikerutbild- ningen är densamma som för tandläkarutbildningen.

Optikerutbildning

Inför arbetet med regeringens proposition Växa med kunskap - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen (prop. 1990/91:85) utreddes bl.a. hur gymnasieskolans Specialkurser skulle infogas i den nya ut— bildningsstruktur som planerades. I propositionen föreslog sedan reger- ingen att dessa kurser skulle avvecklas och att motsvarande utbildningar skulle anordnas antingen inom de föreslagna nya gymnasieprogram- men, inom komvux eller vid universitet och högskolor. Avgörande för valet mellan dessa alternativ borde vara respektive utbildnings innehåll och syfte. Chefen för Utbildningsdepartementet avsåg att återkomma med förslag beträffande sådan utbildning som borde föras till universitet och högskolor (s. 93). Riksdagen lämnade regeringens förslag utan in- vändning (bet. 1990/91:UbU 16, rskr. 1990/912356).

Vid sin behandling av denna fråga tog riksdagen även ställning till motioner vari föreslogs att den optikerutbildning som nu anordnas som specialkurs i gymnasieskolan fortsättningsvis bör föras till högskolesys— temet.

Riksdagen gav därvid, i enlighet med utbildningsutskottets förslag, re- geringen till känna att det är angeläget att denna mycket diskuterade ut- bildningsfråga nu får sin lösning (bet. 1990/91:UbU 16 s. 48).

Den nuvarande utbildningen till optiker är förlagd till Stockholm och Motala och har en total dimensionering om 64 intagningsplatser, varav merparten i Stockholm.

Utbildningen är uppdelad i tre steg som med en praktiktid om två är totalt sträcker sig över en femårsperiod. Den avslutas med en särskild legitimationskurs.

Jag föreslår att den nya högskoleutbildningen till optiker blir treårig och ger behörighet för legitimation. Utbildningen bör därför avslutas med en yrkesexamen benämnd optikerexamen.

Både Karolinska institutet och Universitetet i Linköping har inkom- mit med begäran om att få anordna denna utbildning. För Linköpings del förutsätts en flyttning från Motala till Linköping. Eftersom en så stor del av utbildningen redan bedrivs i Stockholm förordar jag att Ka- rolinska institutet får i uppdrag att anordna denna utbildning. För att Karolinska institutet skall få tid för planering av den nya utbildningen förordar jag att den startar först budgetåret 1994/95. Under en över- gångsperiod bör de studerande som genomgått utbildningen i gymnasie- skolan ges möjlighet att genomgå den särskilda legitimationskursen. Det

• Sida 50
•  Original

ankommer på Karolinska institutet att inom ramen för sitt utbildnings- uppdrag anordna sådan utbildning.

Läkarutbildningen - precisering av antalet examinerade

Antalet nybörjarplatser på läkarutbildningen har sedan 1990 ökat från 855 till 925 innevarande budgetår. Frågan om en ytterligare ökning vid Universitetet i Umeå har aktualiserats av bl. a. samverkansnämnden för de fyra nordligaste landstingen mot bakgrund av svårigheterna att rekry- tera läkare till stora delar av Norrlands inland.

Behovet av en eventuell ökning av läkarutbildningen måste bedömas mot en långsiktig prognos över tillgång och efterfrågan på läkararbets- kraft i olika delar av landet. Samtidigt som läkartjänster är vakanta i Norrlands inland har ett visst överskott av läkare börjat skönjas främst i storstadsregionerna.

Jag har erfarit att statsrådet Könberg har för avsikt att låta utarbeta en långsiktig prognos i sådan tid att hänsyn till denna kan tas i nästa års budgetproposition. Jag är därför nu inte beredd att föreslå en ökning av läkarutbildningen vid Universitetet i Umeå.

Med det nya systemet för resurstilldelning till universiteten och hög- skolorna som jag har redogjort för tidigare kommer dimensioneringS— stymingen från statsmakterna att uttryckas i termer av antal avlagda ex- mina. När det gäller läkarexamen anser jag att en ökning av antalet av- lagda examina bör kunna ske inom ramen för befintliga medel.

Den genomströmning som nu redovisas från högskolorna är i genom- snitt 80 procnt av dem som antagits. Jag har i de uppdrag som nu ges till universitet och högskolor med läkarutbildning räknat med en exa- mensfrekvens på i genomsnitt 88 procent. En sådan förbättrad exa— mensfrekvens bör naturligtvis vara möjlig att uppnå också för läkarut- bildningen i Umeå.

I anslagsframställningarna har flera universitet och Karolinska institu- tet föreslagit att läkarutbildningen skall förlängas med en termin. De skäl som redovisas för en sådan förlängning är att utbildningen idag är alltför kompakt och att universiteten redan förlängt terminerna utöver de 20 poäng som är riktlinjen för all utbildning.

Enligt min mening är det inte acceptabelt att förlänga den utbildning som redan nu är den längsta av alla akademiska utbildningar.

Den sammanlagda utbildningstiden till legitimation är mycket lång i Sverige, närmare 7,5 år. Lösningen på läkarutbildningens problem bör vara en bättre samordning mellan olika ämnen i utbildningen och av— vägning mellan vad som skall ingå i grundutbildningen som universitet och högskolor ansvarar för och vad som skall ingå i den fortsatta utbild- ningen inom ramen för allmäntjänstgöringen.

De problem som redovisas för läkarutbildningen behandlades redan i den utredning om läkarutbildningen som genomfördes 1982 av dåva- rande Universitets— och högskoleämbetet (UHÄ) tillsammans med be— rörda universitet och högskolor och huvudmännen för hälso- och sjuk- vården (En förnyad läkarutbildning, UHÄ-rapport 1982:16). De förslag

• Sida 51
•  Original

som fördes fram i utredningen har endast delvis genomförts, även om de flesta universitet redovisar pågående förnyelsearbete i denna rikt- ning. En utvärdering av läkarutbildningen bör nu göras av Kanslersäm- betet tillsammans med berörda universitet och högskolor.

Tandläkarutbildningen — precisering av antalet examinerade

Tandläkarutbildningens dimensionering minskade drastiskt under 1980— talet från 500 nybörjarplatser per år till 260 i slutet av perioden. Samti- digt med denna nedskärning minskade antalet sökande till utbildning- en. Därefter har efterfrågan på utbildningen ökat igen och en viss ut— byggnad ägde rum genom att tandläkarutbildningen vid Lunds universi- tetet återupptogs budgetåret 1990/91.

Som en följd av svårigheterna att fylla antalet platser sjönk genom- strömningen på utbildningen vissa budgetår ända ner till 50 procent. Beräkningar av tillgång på tandläkare har varit mycket osäkra på grund av detta förhållande.

Vid en allmän bedömning av behovet av tandläkare finns det också flera osäkra faktorer att ta hänsyn till som den förbättrade tandhälsan hos befolkningen samt arbetsfördelningen mellan tandläkare och andra personalgrupper i tandvården, främst tandhygienister. Den nuvarande dimensioneringen av tandläkarutbildningen och en examinationsfre- kvens på omkring 70 procent innebär att det kommer att examineras omkring 560 tandläkare under den kommande treårsperioden. Enligt bedömningar från både Landstingsförbundet och Sveriges Tandläkare- förbund är detta en något högre examination än vad arbetsmarknaden kan komma att efterfråga.

Landstingsförbundet har i en skrivelse den 28 januari 1993 hemställt att en översyn görs av tandläkarutbildningens dimensionering ställd i relation till tandvårdsresursernas fördelning i sin helhet, så att bästa möjliga tandhälsa kan nås på det mest kostnadseffektiva sättet.

Som underlag för sin skrivelse pekar förbundet på att en balans rått mellan utbud och efterfrågan på personal inom tandvården i landet un- der de senaste fyra åren men att personalsituationen förändrats på ett påtagligt sätt under hösten 1992. Kraftiga nedskärningar främst av anta- let tandläkare och tandsköterskor inom folktandvården planeras. För- bundet hänvisar till den utredning av tandvårdsförsäkringen som pågår och som syftar till att ge en jämnare fördelning av tandvårdsresurserna i riket men att det faktum att tandläkartätheten varierar över landet inte behöver betyda att det finns för få tandläkare vare sig i tandläkarglesa områden eller i landet som helhet.

Även utformningen av tandvårdstaxan påverkar efterfrågan på tand- vård. Ett nytt förslag till ersättningssystem inom tandvården avses före- ligga under mars 1993. Ett nytt ersättningssystem avses träda i kraft den 1 januari 1994.

Jag kan konstatera att det finns en stor osäkerhet i bedömningen av det framtida behovet av tandläkare, bl.a. på grund av läget på arbets- marknaden. Mot denna bakgrund anser jag att den utökning av antalet

• Sida 52
•  Original

platser som gjordes vid Karolinska institutet under innevarande budget- år inte bör permanentas. Jag har vidare erfarit att statsrådet Könberg har för avsikt att föreslå regeringen att ge Socialstyrelsen i uppdrag att göra en förnyad bedömning av behovet av tandläkare när utformningen av det nya ersättningssystemet har klarnat.

Landstingsförbundet har i sin skrivelse den 28 januari 1993 även hemställt att en översyn snarast genomförs av AT-perioden i tandläkar- utbildningen avseende dess längd, innehåll och finansiering. Förbundet anför som bakgrund att det under det senaste året har blivit allt svårare att erhålla det antal AT-platser som svarar mot behoven till följd av dels den allt svårare ekonomiska situationen, dels det bristande patientun- derlaget. Dessutom ifrågasätts det framtida behovet av tandläkare.

Jag har vidare erfarit att statsrådet Könberg avser ta initiativ till att lå- ta utreda AT-tjänstgöringens längd, organisation, innehåll och finansie- ring.

Huvudmannaskapet för den tandvårdande verksamheten i anslutning till tandläkarutbildningen

Riksdagen beslöt (prop. 1978/79:41, bet. 1978/79:UbU 23, rskr. 1978/79z205) i samband med reformeringen av tandläkarutbildningen 1979 att den tandvårdande verksamheten i anslutning till tandläkarut- bildning och odontologisk forskning skall föras över till kommunalt] landstingskommunalt huvudmannaskap.

Efter förhandlingar nåddes senare uppgörelser med Västerbottens läns landsting och Göteborgs kommun om förändrat huvudmannaskap.

Budgetåret 1990/91 återupptogs tandläkarutbildningen vid Lunds uni- versitet. I juni 1990 tillkallade regeringen en särskild sakkunnig med uppdrag att företräda staten i förhandlingar med Malmö kommun om förändrat huvudmannaskap för tandvårdsverksamheten vid Lunds uni- versitetet. Senare samma år utsträcktes uppdraget till ytterligare uppgif- ter, bl.a. att förhandla med Stockholm läns landsting om huvudmannas- kapet för tandvården i anslutning till tandläkarutbildningen vid Karo- linska institutet.

Det visade sig att det inte gick att nå en uppgörelse inom de ekonomi- ska ramar som låg i uppdraget. Jag anser därför att den tandvårdande verksamheten vid Lunds universitet och Karolinska institutet även fort- sättningsvis ska ha statligt huvudmannaskap. Jag kommer senare under anslagen till Karolinska institutet och Lunds universitet att beräkna sär- skilda medel för denna verksamhet.

Sjuksköterske- och barnmorskeutbildningen

I förra årets budgetproposition (prop. 91/92:100, bil. 9, bet. 1991/921UbU 14, rskr. 1991/921242) föreslogs en förlängning av dåvaran- de hälso- och sjukvårdslinjen till 120 poäng från den 1 juli 1992. Samti- digt föreslogs att barnmorskeutbildningen skulle förlängas till 60 poäng. Förlängningarna finansieras med befintliga resurser och innebär inga

• Sida 53
•  Original

kostnadsökningar. Jag räknar med att antalet nybörjarplatser i sjukskö- terskeutbildningen som en konsekvens av förlängningen kommer att minska med mellan 500 och 1 000. Detta är acceptabelt med tanke på SCB:s bedömningar av den framtida arbetsmarknaden för sjuksköters— kor samt de fortsatta åtstramningar som är att vänta inom landstingen.

Enligt beslut av riksdagen (bet. 1991/92:UbU 14, rskr. 1991/92:242) bemyndigades regeringen att inrätta de nya utbildningarna. Samtidigt kommer den nuvarande hälso— och sjukvårdslinjen om 80 och 90 poäng, samt försöksutbildningen om 120 och 130 poäng att avvecklas.

Eftersom linjesystemet upphör anges utbildningens omfattning och inriktning i respektive examensordning. Utbildningarna leder fram till sjuksköterske- respektive barnmorskeexamen. Examensrätt ges till de vårdhögskolor som tidigare anordnat utbildningarna.

Sjukgymnast- och arbetsterapeututbildningen

I förra årets budgetproposition föreslogs en förlängning av dåvarande rehabiliteringslinjen till 120 poäng från den 1 juli 1992. Förlängningen finansieras med befintliga resurser och innebär inga kostnadsökningar. Eftersom linjesystemet upphör anges utbildningens omfattning och inriktning i respektive examensordning. Utbildningarna leder fram till sjukgymnast- respektive arbetsterapeutexamen. Examensrätt ges till de universitet och högskolor som tidigare anordnat utbildningarna.

Sociala omsorgsutbildningen

Riksdagen beslutade med anledning av förra årets budgetproposition om förlängningar av arbetsterapeut- sjukgymnast- tandhygienist- och sjuksköterskeutbildningen. Den enda yrkesexamen bland de medellånga vårdutbildningarna vars omfattning inte förändrades var den sociala omsorgsutbildningen.

Denna utbildning har i huvudsak omfattat 80 poäng, med undantag av den socialpedagogiska inriktningen som omfattar 100 poäng. För- söksverksamhet med en förlängning till 100 poäng genom en samman- slagning av inriktningarna mot äldre- och handikappomsorg och psy- kiskt utvecklingsstörda har bedrivits sedan 1986 på nio orter.

Den sociala omsorgsverksamheten, i synnerhet äldre— och handikapp- omsorgen, behöver personal med högskoleutbildning av god kvalitet. Det kräver en omfattning på utbildningen som ger möjlighet till fördju- pade kunskaper inom karaktärsämnet social omsorg. Regeringen har därför i högskoleförordningens bilaga 3 angivit att social omsorgsex- amen som helhet bör omfatta minst 100 poäng.

Kommunförbundet har bedömt att efterfrågan på personal med denna typ av utbildning kommer att minska de närmaste åren. Jag räknar där- för med att antalet nybörjarplatser kommer att minska med ca 100. Det innebär dock att en önskvärd ytterligare förlängning av utbildningen kan finansieras inom ramarna för de resurser vårdhögskolorna tilldelas i dag.

• Sida 54
•  Original

För att ytterligare få utrymme för den födjupning i ämnet jag tidigare förespråkat anser jag att social omsorgsexamen som helhet bör omfatta 120 poäng för de studenter som antas fr.o.m. budgetåret 1994/95. Efter- som de som antagits till den nuvarande linjen måste få fullfölja sina stu- dier i planerad omfattning uppstår behov av finansiering först 1997. Det är emellertid ingenting som hindrar att berörda vårdhögskolor inom ra- men för sina resurser erbjuder studenter en motsvarande tillvalskurs. Jag avser även att återkomma med förslag till förändringar i den nya högskoleförordningen så att social omsorgsutbildning förlängs till 120 poäng.

Övriga medellånga vårdutbildningar

Under 1989/90 års riksmöte väcktes en rad motioner med yrkanden om förlängningar av flera av de medellånga vårdutbildningarna. Riksdagen uttalade att regeringen skulle företa en samlad översyn av de medel- långa vårdutbildningarnas längd m.m. (bet. 1989I90:UbU21, rskr. 1989/90:232). Regeringen uppdrog åt UHÄ att genomföra översynen. Uppdraget rapporterades den 15 november 1991.

Avveckling av linjesystemet har väsentligt ökat den lokala flexibilite- ten för att möta kraven på förändring inom de olika utbildningarna. Li- kaså har regeringens möjligheter att bestämma över utbildningarnas omfattning begränsats till de utbildningar som avslutas med yrkesexa— men. Detta har medfört att flera av förslagen i översynen inte längre är aktuella. Ett exempel är förslaget att förlänga laboratorieassistentutbild- ningen.

I den nya decentraliserade högskolan kan utbildningens omfattning beslutas lokalt och examina kan inordnas inom ramen för generella examina. Finansiering av sådana förlängningar får då ske inom ramen för de resurser vårdhögSkolan tilldelats genom lokala omprioriteringar eller genom resurstillskott från landstingen.

Huvudmannaskapet för vårdhögskolorna

Riksdagen har vid ett flertal tillfällen behandlat frågan om huvudman- naskapet för vårdhögskolorna och därvid uttalat att principiella skäl ta- lar för ett statligt huvudmannaskap. När frågan behandlades av 1991 års riksmöte (bet. 1990/91:UbU12) var det riksdagens mening att tiden var mogen för en ny utredning om huvudmannaskapet. I första hand borde de ekonomiska aspekterna fokuseras. Riksdagen gav regeringen sin me- ning till känna vad utbildningsutskottet anfört.

Efter bemyndigande av regeringen den 2 april 1992 tillkallade jag en särskild utredare, landshövding Anita Bråkenhielm, med uppdrag att undersöka möjligheterna att överföra vårdhögskolorna till statligt hu- vudmannaskap och därvid redovisa alternativa förslag till organisatori- ska lösningar (dir. 1992:43). Förslag från utredaren har just avlämnats och kommer att remissbehandlas under våren 1993. Jag räknar med att

• Sida 55
•  Original

kunna återkomma med förslag i frågan i anslutning till nästa års bud- getproposition.

4.5 Distansutbildning

Distansutbildning har en lång tradition i Sverige. Exempelvis togs kor- respondensundervisning i bruk redan under 1800-talet. Inom högre ut- bildning nådde distansundervisningen en mer betydande omfattning först i slutet av 1960-talet. De flesta universitet och högskolor erbjuder i dag utbildningar per distans med varierande omfattning och utveck- lingsinsats. Kurserna är utformade för att svara mot utbildningsbehov både hos individen och i samhället och är planerade så att de ger möj- lighet till studier utan hinder beroende på bostadsort, arbets— eller fa- miljeförhållanden.

Framväxten av distansöverbryggande teknik i form av persondatorer, telefax, interaktiv video och bildtelefon skapar nya möjligheter för dis- tansutbildningen. Studenter kan få väsentligt förbättrad tillgång till un- dervisning på valfri tid och plats. För att dessa nya möjligheter skall öppnas krävs dock en relativt omfattande utveckling av kurser och an- passning av tekniken till distansundervisningens behov.

Sverige är ett stort, men glest befolkat land. Redan härigenom förelig- ger goda motiv för en satsning på utbildning per distans inom den hög- re utbildningen, främst som ett instrument för det efterhand ökande be- hovet av fortbildning och vidareutbildning, men även för att tillgodose utbildningsbehov för individer som av något skäl har begränsad geogra- fisk rörlighet. Även om en betydande geografisk spridning av utbild- ningsutbudet har skett sedan slutet av 1970—talet kan dessa behov i praktiken aldrig tillgodoses helt genom utbildningsplatser i konventio- nell högre utbildning. Distansutbildning torde vara ett av de viktigaste instrumenten för att åstadkomma en förbättrad tillgång i tid och rum nu utbildning.

En väl utvecklad distansutbildning är ett kostnadseffektivt sätt att nå många studenter. Det kommer framgent att finnas behov av såväl den lokalt och regionalt genomförda distansutbildningen i liten skala som av den mer storskaliga och rikstäckande. Fortbildning och vidareutbild— ning för ingenjörer och lärare är exempel på områden som kan lämpa sig för den storskaliga distansutbildningen.

Någon mer omfattande och systematisk ansträngning från statsmakter- nas sida att öka distansundervisningen — kvalitativt och kvantitativt — har, med undantag för riksdagens beslut om vissa resursförstärkningar till Universitetet i Umeå 1989, inte ägt rum.

Internationellt förekommer distansutbildning i en skala och på en ut- vecklingsnivå som väsentligt överstiger vad Sverige kan erbjuda, t.ex. i Storbritannien, Nederländerna, Australien och Kanada. En särskild sats— ning aviseras inom EG:s ram.

Behovet av en utökning av distansutbildningen har påtalats i olika sammanhang. En särskild utredning har i januari 1992 avgivit en för-

• Sida 56
•  Original

studie om distansundervisning (Ds 1992z3) långt borta och mycket nä- ra. I rapporten framhålls principen att varje universitet och högskola själv skall svara för ett ändamålsenligt utbud av utbildning per distans, men att en viss ansvars— och rollfördelning mellan universitet och hög- skolor bör komma till stånd. Man framhåller vidare att det är angeläget att effektiva former skapas för samarbete och kunskapsutbyte samt att forskning och utvecklingsarbete på området behöver stärkas.

I Högskoleutredningens betänkande (SOU l992:1) Frihet Ansvar Kompetens redovisades vissa slutsatser och förslag avseende högre ut- bildning per distans, vilka pekade på att effektiviteten i distansutbild- ningen kunde öka genom samordnad metodutveckling och ökad sam- verkan mellan de olika utbildningsanordnarna. Utredningen framhåller att den svenska småskaliga modellen har vissa nackdelar, som borde kunna avhjälpas genom ökad samverkan och viss specialisering univer- siteten och högskolorna emellan.

Utredningen anser att samordningen bör grundas på ämnesbaserad ansvarsfördelning mellan universiteten och högskolorna och att ett na- tionellt samordningsorgan för distansutbildning bör övervägas.

Regeringen uppdrog i april 1992 åt Universiteten i Linköping och Umeå att i samarbete och efter samråd med övriga berörda universitet och högskolor göra en samlad bedömning av distansutbildningen och redovisa förslag till åtgärder för ett effektivt utnyttjande av resurserna för utveckling och genomförande av distansutbildning inom högre ut- bildning.

Universiteten redovisade i september 1992 uppdraget i en rapport med titeln Svenska Distansrådet - ett förslag till organisation av distans- utbildningen inom högskolan från en arbetsgrupp vid Linköpings och Umeå universitet.

Arbetsgruppen föreslår upprättandet av ett distansråd, en nätverksor- ganisation för de universitet och högskolor som i samarbete vill utveck— la svensk distansutbildning. Förslaget tar sin utgångspunkt i den små- skaliga modellen och bygger vidare på den kunskap, tradition och erfa- renhet som finns inom den högre utbildningens område. Gruppens för- slag är att organisationen kallas Svenska Distansrådet. Verksamheten skall enligt gruppens förslag ledas av en nationellt sammansatt styrelse med ett till styrelsen knutet sekretariat. Sekretariatet föreslås ha två ar- betsställen, ett i Linköping och ett i Umeå.

Företrädare för de i nätverket ingående universiteten och högskolorna skall utgöra Svenska Distansrådets Representantskap. I detta föreslås även Utbildningsradion, Grundutbildningsrådet och Svenska Riksorga— nisationen för Distansundervisning (SVERD) ingå.

Svenska Distansrådet skall enligt förslaget organisatoriskt ses som en arbetsenhet, gemensam för universiteten i Linköping och Umeå, med en styrelse bestående av sju personer, nominerade av representantskapet och utsedda av Universiteten i Linköping och Umeå gemensamt.

Styrelsen föreslås få en treårig mandatperiod och som huvuduppgifter att diskutera frågor av policynatur, fastställa budget samt bedöma pro-

• Sida 57
•  Original

jektförslag och fördela utvecklingsmedel för distansutbildning. För verkställigheten skall det föreslagna sekretariatet svara.

Vidare föreslås att grupper av experter och rådgivande grupper för olika ändamål knyts till nätverket.

Enligt förslaget bör det nationella samordningsorganet erhålla anslag för sin verksamhet direkt från Utbildningsdepartementet. Medel har be- räknats för utvecklingsarbete, genomförande av test av utvecklade di- stanskurser, behovsanalyser, seminarier, utvärdering, rapporter, infor- mation och dokumentation, internationella kontakter samt det föreslag- na kansliet.

Enligt en tentativ beräkning har resurserna, för att kunna möta såväl det växande behovet av fortbildning och vidareutbildning genom di- stansutbildning, som de utvecklingskostnader och kostnader för kompe- tensuppbyggnad som förknippas därmed beräknats ligga runt 30 miljo— ner kronor årligen under de tre första verksamhetsåren.

Det nya nationella organet föreslås inrättas den 1 juli 1993. Nätverket föreslås verka under en sexårig försöksperiod för att sedan utvärderas av en fristående utvärderare. Därefter föreslås slutlig ställning böra tas till verksamhetsformer, kostnader och organisation.

Under försöksperiodens första år prioriteras kompetensuppbyggnad i form av lärarfortbildning, utbildning av instructural designers, redaktö- rer m.m. Därefter skall kursutvecklingsprojekt ges ökad prioritet.

Jag har .ort den bedömningen att en organisation enligt förslaget skulle betinga stora resurser för förberedelse för utvecklingsarbete, me- dan verksamhetsaspekterna åsidosätts. Enligt min mening bör inrikt— ningen inom distansutbildningen i stället vara en strävan efter ökad vo- lym och möjlighet att nå ett större antal studenter på kort sikt. Detta kan uppnås bl.a. genom framtagande av läromedel för större student— grupper än vad som nu är fallet.

Jag finner att det sammantaget föreligger ett mycket väl dokumenterat behov av insatser på distansutbildningens område för att etablera denna verksamhetsform och ge den goda utvecklingsmöjligheter. Enligt vad jag har erfarit kommer den särskilde utredare, som svarar för Utred— ningen om effektivare vuxenutbildning, att senare under våren 1993 fö- reslå inrättande av ett institut för distansutbildning.

Mot bakgrund av vad jag har redovisat är jag inte nu beredd att fram— lägga ett detaljerat förslag till förändrad organisation av distansutbild— ningen inom den högre utbildningens område. Jag förordar dock en förstärkning av distansutbildningen och avser att återkomma med för- slag angående formerna för denna. I avvaktan på förslag från den sär- skilde utredaren och med avsikten att inhämta redovisning från univer— sitet och högskolor, som är intresserade av att delta i utvecklingen av di- stansutbildningen, har jag beräknat medel för distansutbildningsända— mål under anslaget D 42. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

• Sida 58
•  Original

4.6 Utbildningsstrukturen

Lokala omprioriteringar

Samtliga universitet och högskolor har till regeringen inkommit med fördjupade anslagsframställningar. Dessa innehåller bl.a. redovisning och värdering av uppnådda resultat. Till dessa redovisningar återkom- mer jag under min anmälan av anslagen till respektive universitet eller högskola. Regeringen har på detta sätt fått ett nytt och intressant under- lag för sina ställningstaganden. I ett universitets— och högskolesystem där resurserna fördelas efter kvalitet och uppnådda prestationer kom- mer stora krav att ställas på resultatredovisning och resulatanalys i års- redovisningarna och i den fördjupade prövningen.

Anslagsframställningarna från universitet och högskolor innehåller vi- dare en omfattande redovisning av nya initiativ på utbildningsområdet, som i många fall är motiverade och angelägna.

I de fall dessa förslag gäller en spridning av rätten att utfärda examina, utöver vad som angivits i den nyligen utfärdade högskoleförordningen, återkommer jag i det följande.

I de flesta fall kan emellertid de föreslagna nya utbildningsinitiativen väl rymmas inom den examensrätt som tillkommer det berörda univer- sitetet eller högskolan enligt högskoleförordningen. Därigenom reduce- ras frågan till om förslaget ryms inom de resurser som regering och riksdag anvisar eller om förslaget kräver ett tillskott av medel för att kunna realiseras.

Jag vill nu i korthet redovisa min inställning till denna typ av frågor. Genom de beslut om utbyggnad av den högre utbildningen, som rege- ring och riksdag fattat, har sedan 1991 betydande nya resurser tillförts den högre utbildningen. Det nya planeringssystemet ger universiteten och högskolorna vidsträckta befogenheter när det gäller att besluta hur de växande resurserna skall användas.

Mot denna bakgrund förefaller det mig som ett uttryck för onödig centralstyrning om regeringen skulle ta ställning för eller emot merpar- ten av de förslag som framförts. Endast i undantagsfall, när en ny ut- bildning kräver betydande resurstillskott för. att komma till stånd eller då en ny utbildning innebär långsiktiga och omfattande bindningar av ekonomisk natur, bör regering och riksdag pröva frågor av denna typ.

Min slutsats är alltså att de nya ansvarsprinciperna inom högskoleom- rådet inte bara medför en rätt för universiteten och högskolorna att be- sluta om utbildningsutbudet utan också en skyldighet att genom en ständigt pågående omprioriteringsprocess förnya och utveckla den ut- bildning som erbjuds.

Jag anser vidare att, med några få undantag som jag återkommer till under respektive anslag, de förslag i detta avseende som framförts måste ställas mot redan existerade utbildningsutbud och att universiteten och högskolorna själva måste avgöra vad som bör rymmas inom ramen för redan befintliga och tillkommande resurser.

• Sida 59
•  Original

Omprioriteringar på nationell nivå

Jag övergår nu till frågan om vissa erforderliga omprioriteringar på na- tionell nivå. Dessa omprioriteringar tar sin utgångspunkt i de utveck- lingstendenser jag nyss redovisat.

De föreslagna omprioriteringarna utgår från de fördjupade anslags- framställningarna. Det utbildningsuppdrag, som avses komma att gälla för respektive universitet eller högskola, har dessutom ingående disku— terats i budgetdialogen mellan utbildningsdepartementet och företrädare för universiteten och högskolorna.

Jag har nyss framhållit att utbildningsstrukturen i huvudsak skall ut- formas genom beslut av respektive universitet eller högskola. Det är sär- skilt viktigt att de mindre och medelstora högskolorna, som inte kan ha universitetens mera heltäckande bredd i utbudet, utformar ett optimalt utbildningsutbud som anpassas till de egna förutsättningarna för kom- petensuppbyggnad och efterfrågan från studenter och omgivande arbets- liv. Jag vill dock framhålla vikten av att högskolorna har en betydande bredd för att kunna tillgodose studenternas krav på närhet till utbild- ning.

Detta utesluter emellertid inte att det i vissa fall kan krävas nationella beslut för att möjliggöra de nödvändiga förändringarna.

Jag vill nu, mot bakgrund av vad jag tidigare anfört, ange fyra förhål- landen som jag anser särskilt betydelsefulla för detta arbete.

* Jämfört med de flesta av våra konkurrentländer återfinns en myck- et hög andel av våra studenter på korta utbildningar. Andelen studenter på långa utbildningar måste öka för att vi skall kunna hävda oss i inter- nationell konkurrens.

* På samma sätt måste utbildningar med inriktning mot den privata sektorn och näringslivet förstärkas. Särskilt vid de mindre och medel- stora högskolorna är utbildningsutbudet i alltför stor utsträckning kon- centrerat på den offentliga sektorns behov. För att kunna spela en roll i näringslivets utveckling bör åtminstone vissa av dessa högskolor, vilka genom sin lokalisering finns på orter där näringslivets struktur ger gynnsamma förutsättningar, få en delvis ny roll genom att de inriktas i huvudsak mot behov inom industri, handel och serviceverksamhet. Jag utgår härvid också från en bedömning av vilka högskolor som nu har ett utbildningsutbud som lämpar sig för en förändring i denna riktning. De högskolor som jag bedömer har de bästa förutsättningarna för en så- dan utveckling är Högskolorna i Falun/Borlänge, Halmstad, Gäv- le/Sandviken, Karlskrona/Ronneby och Skövde samt Mälardalens hög- skola.

* När det gäller den tekniska utbildningen vid universiteten och högskolorna har jag nyss när jag talade om den högre utbildningens omfattning kunnat konstatera att en betydande enighet finns om att ci- vilingenjörsutbildningen måste byggas ut och att utbyggnaden av den nya ingenjörsutbildningen bör bromsas upp.

• Sida 60
•  Original

* Det kraftigt minskade behovet av förskollärare och fritidspedagoger gör det naturligt att genom centrala beslut genomföra en drastisk minskning av kapaciteten för sådan utbildning. Sker inte detta hotar ar- betslöshet för stora grupper. En nedskärning med vad som motsvarar ca 25 procent av nuvarande kapacitet bör ske.

Mitt sammanvägda ställningstagande till dessa förhållanden är följan- de.

De högskolor som jag nyss nämnt bör tillföras betydande resurser inom områdena ekonomi, teknik, språk och ADB för att uppnå de av mig tidigare skisserade nya inriktningen och för att kunna erbjuda stu— denterna en större volym längre utbildningar. Även vid Högskolorna i Luleå och i Trollhättan/Uddevalla finns behov av en utbyggnad av ut- bildningskapaciteten inom dessa områden. De av mig förordade för- stärkningarna omfattar resurser under planeringsperioden för helårsstu— denter och därmed sammanhängande helårsprestationer enligt nedan- stående sammanställning.

Högskola Ökning av antalet helårsstudenter Falun/Borlänge 360 Gävle/Sandviken 490 Halmstad 690 Karlskrona/Ronneby 200 Luleå 36 Skövde 200 Trollhättan/Uddeval la 200 Mälardalen 940

Det finns - som jag tidigare visat — ett behov av en begränsad utvidg- ning av utbildningen av grundskollärare och gymnasielärare. Jag har därför under planeringsperioden beräknat resurser för helårsstudenter och motsvarande antal helårsprestationer inom undervisningsområdet för Högskolan för lärarutbildning i Stockholm (60), Universiteten i Gö- teborg (24) och Lund (24) samt för högskolorna i Karlstad (12) och Örebro (16) för en sådan utbyggnad. Även för Högskolan i Jönköping har jag beräknat vissa resurser för en större volym inom lärarutbild— ningsområdet.

De universitet och högskolor som har rätt att utfärda civilingenjörs- examen tillförs vissa resurser för utbyggd utbildning inom det tekniska området. Dessa resurser bör framför allt användas för en utbyggnad av civilingenjörsutbildningen. Det bör därigenom, som jag nyss framhållit, vara möjligt att i nästa treåriga planeringsperiod ge avsevärt högre pla— neringsmål för civilingenjörsexamen.

Högskolorna i Falun/Borlänge, Gävle/Sandviken, Halmstad, Karlskro- na/Ronneby och Skövde samt Mälardalens högskola tillförs resurser motsvarande den tidigare planerade utbyggnaden av ingenjörsutbild-

• Sida 61
•  Original

ningen. Dessa resurser kan användas för fördjupad utbildning inom det tekniska området. Vid övriga berörda högskolor begränsas det planerade utbyggnaden med ca 50 procent.

Förskollärar - och fritidspedagogutbildningarna minskas med en vo- lym som motsvarar knappt 2 700 helårsstudenter under planeringspe- rioden. Den förlängning av dessa utbildningar som jag tidigare redovisat medför å andra sidan att berörda universitet och högskolor tillförs re- surser som motsvarar ytterligare knappt 1 100 helårsstudenter mot slu- tet av planeringsperioden. Vissa högskolor tillförs dessutom en ökad ut- bildningsvolym totalt inom nu aktuellt område för att skapa en god miljö för den nya och förlängda utbildningen.

Förändringarna fördelar sig enligt nedanstående sammanställning.

Universitet Förändring av eller högskola antalet helårsstudenter Uppsala ' 30 Lund — 87 Göteborg - 1 23 Linköping 60 Umeå 75 Borås 120 Falun/Borlänge -345 Gävle/Sandviken —25 5 Halmstad -375 Jönköping —90 Kalmar 165 Karlstad 105 Kristianstad 174 Luleå 48 HLS —289 TrollhättanUddevalla 30 Växjö 90 Örebro —90 Mitthögskolan 75 Mälardalen —5 10

Detta innebär att ifrågavarande utbildning helt läggs ned vid Högsko- lorna i Falun/Borlänge och Halmstad samt vid Mälardalens högskola. Någon examensrätt inom området kommer därför inte längre att behö- vas vid dessa högskolor. Jag avser återkomma med de förändringar i högskoleförordningen som blir nödvändiga. De som redan antagits till utbildningen i den gamla studieorganisationen kommer att kunna exa- mineras med stöd av övergångsbestämmelserna i högskoleförordningen.

• Sida 62
•  Original

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att 6. ta del av vad jag har anfört beträffande den tandvårdande verksamheten i anslutning till tandläkarutbildningen vid Karo- linska Institutet och Lunds Universitet (avsnitt 4.4.), 7. ta del av vad jag har anfört om den långsiktiga inriktningen av utbildningen vid universitet och högskolor (avsnitt 4).

Universitetet i Uppsala har i den fördjupade anslagsframställningen re- dovisat sin verksamhet. Grundläggande högskoleutbildning tillhanda- hålls inom områdena humaniora, teologi, juridik, samhällsvetenskap, teknik, naturvetenskap, vård, farmaci, undervisning och medicin. Uni- versitetet har för budgetåret 1992/93 tilldelats resurser för cirka 16 000 helårsstudenter. 1991/92 var antalet helårsprestationer, enligt preliminä- ra uppgifter från Verket för högskoleservice, cirka 11 310.

• Sida 106
•  Original

Universitetets resultatanalys för perioden 1987/88 — 1990/91 visar bl. a.

* beträffande tillströmning och antagningskrav — att inom de tekniska-, samhällsvetenskapliga— och vårdutbildnings— områdena har utnyttjandegraden av nybörjarplatser varit god och antag- ningspoängen för tillträde till studierna har under perioden varit bland de högsta i landet. Kravet inom dessa områden har i allmänhet inte un- derstigit 4,0 i betygsmedelvärde,

— att undervisningsområdet har haft svårigheter att fylla vissa av sina linjer. Detta har främst gällt vissa inriktningar på grundskollärarlinjen samt ämneslärarlinjen,

— kultur— och informationsutbildningsområdets bristande utnyttjan- degrad har härrört enbart från svårigheter på den religionsvetenskapliga linjen. Kulturvetarlinjen har däremot inte haft några svårigheter att fyl- la sina platser,

— utnyttjandegraden av nybörjarplatser på allmänna utbildningslinjer har under perioden i genomsnitt varit:

Teknik 106% Samhällsvetenskap 103% Undervisning 78% Kultur och information 87%

* beträffande resursutnyttjandet — att tillhandahållna årsstudieplatser inom teknik— och undervis- ningsområdet har växt under perioden medan det samhällsvetenskapliga området och KI—området har avtagit något. Vårdutbildningarna har un- der perioden legat på oförändrad nivå. Utnyttjandegraden har under pe— rioden i genomsnitt varit:

Teknik 87% Samhällsvetenskap 91% Vård 89% Undervisning 73% Kultur och Information 85%

* beträffande studieresultat — att antalet helårsprestationer på linjer och kurser varierar mellan utbildningsområdena. Inom vård- och undervisningsområdet är helårs- prestationerna 94 procent respektive 92 procent. De tekniska och sam- hällsvetenskapliga områdena redovisar något lägre siffror, 74 procent re- spektive 77 procent. Lägsta antalet helårsprestationer återfinns inom kultur- och informationsområdet,

— att antalet avlagda examina inom det samhällsvetenskapliga områ- det och vårdområdet har ökat något mot slutet av perioden. Inom

• Sida 107
•  Original

teknik-, kultur- och informationsområdet har antalet examina i stort sett varit konstant under fyraårsperioden.

Undervisningsområdet uppvisar på grund av avveckling av vissa ut- bildningslinjer och samtidigt inrättande av nya en starkt nedåtgående trend i antalet avlagd examina,

-— inom de flesta utbildningsområden används kursutvärderingar i systematiserad form som ett instrument för återkoppling och uppfölj- ning av undervisningen,

-— att ett stort antal undersökningar av olika utbildningslinjer har gjorts främst med avsikt att pröva och finna former för att förbättra kva- liteten.

Mot bakgrund av slutsatserna i resultatanalysen och de bedömningar som universitetet kunnat göra i sin framtids- och resursanalys föreslår universitetet följande inriktningar för den kommande treårsperioden,

- uppbyggnad av nya tekniska utbildningar. I dessa kommer andra ämnen att kunna vävas in då universitetet har praktiskt taget alla fakul— teter,

—- utveckling av en särskild ”Europakompetens" inom det juridiska och samhällsvetenskapliga samt språkvetenskapliga området.

Föredragandens överväganden Resultatbedömning

I det tidigare resurstilldelningssystemet har inte angetts några mål för verksamheten av det slag som skulle kunna göra det möjligt att redovisa resultat enligt de normer som det nya systemet och därmed samman- hängande anslagsomläggning förutsätter. Jag har därför inte kunnat gö- ra en bedömning av prestationer, resultat och effekter m.m. utifrån uppställda mål.

Fördjupad prövning

De resultat som universitetet redovisat visar att utnyttjandegraden över- lag har varit hög. På de områden där detta inte varit fallet torde det vara möjligt för universitetet att öka antalet helårsprestationer och därige- nom uppnå ett bättre resursutnyttjande.

Slutsatser

Mot bakgrund av den fördjupade prövningen har jag dragit följande slutsatser om universitetets utbildningsuppdrag. Antalet avlagda exami- na som omfattar minst 120 poäng bör uppgå till minst 6 000 under tre- årsperioden. Av dessa bör minst 350 avse civilingenjörsexamen, minst 310 grundskollärarexamen 1—7, minst 480 grundskollärarexamen 4—9, minst 450 gymnasielärarexamen samt minst 290 läkarexamen.

• Sida 108
•  Original

Vid sidan av utbildning som för den enskilde leder till examen, skall universitetet även bedriva fortbildning och vidareutbildning.

Universitetet bör beakta vad jag redovisat i det föregående beträffande omprioriteringar i utbildningsutbudet (avsnitt 4.6).

Det högsta antalet helårsprestationer som universitetet bör kunna få medel från statsbudgeten för under treårsperioden har jag beräknat till följande:

Utbildningsområde Högsta antal helårsprestationer som ger ersättning

Humaniora 28 000

Teologi

Juridik

Samhällsvetenskap

Naturvetenskap 14 000 Teknik

Farmaci Vård

Medicin 2 700

Undervisning 2 500

Övrigt 600

Vidare bör ersättning kunna påräknas för högst 20 000 helårsstuden- ter per är.

Per capitaersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer. inom de olika utbildningsområdena framgår av vad jag anfört i det före- gående avsnittet 3.1.

Den sammanlagda ersättningen för helårsprestationer och helårsstu- denter kan mot bakgrund av detta uppgå till högst 522 926 000 kronor för budgetåret 1993/94. För de därpå följande budgetåren beräknar jag motsvarande belopp till 542 527 000 kronor respektive 552 722 000 kronor. Det lägsta belopp som kan utgå för budgetåret 1993/94 är dock 482 361 000 kronor ( = garantibelopp).

Universitetet bör anordna svenskundervisning för utländska gäststu- denter motsvarande minst 30 helårsstudenter per år.

Universitetet bör vidare varje läsår anordna utbildning i egyptologi, estetik, estniska, iranska språk, keltiska språk, seismologi, swahili, tur- kiska språk och ungerska.

Universitetet bör vidare fullfölja de lärarutbildningar som startats un- der budgetåren 1990/91—1992/93 inom ramen för särskilda åtgärder för att förbättra lärartillgången.

• Sida 109
•  Original

Universitetet bör vidare fortsätta att anordna viss internationell lärar- fortbildning samt språkassistentverksamhet m.m. Härutöver skall uni- versitetet svara för Sveriges deltagande i Europarådets fortbildningspro- gram för lärare, ”CDCC Teacher Bursaries Scheme”, samt för hem- språkslärares deltagande i fortbildningskurser i samarbete med invand- rarnas ursprungsländer.

Universitetet bör under perioden utveckla en ny civilingenjörsutbild- ning inriktad mot miljö- och vattenteknik.

Det förslag beträffande forskning med inriktning mot trävaruteknik i skogsindustrin som regeringen kommer att redovisa i propositionen om forskning (1992/93:170) bör föranleda Universitetet i Uppsala att priori- tera även grundutbildningen inom detta område.

För dessa angivna åtaganden beräknar jag en ersättning på 11 588 000 kronor för budgetåret 1993/94, 10 086 000 kronor för budgetåret 1994/95 och 9 604 000 kronor för budgetåret 1995/96.

För budgetåret 1993/94 beräknar jag således ett sammanlagt anslag om 534 514 000 kronor. För de därpå följande budgetåren beräknar jag motsvarande belopp till 553 613 000 kronor respektive 562 326 000 kronor.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 17. till Universitetet i Uppsala: Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 534 514 000 kronor, 18. godkänna de riktlinjer för utbildningsuppdragen för bud- getåren 1994/95 och 1995/96 som jag angett.

D 2. Lunds universitet: Grundutbildning 1993/94 Nytt anslag (förslag) 875 718 000

Detta anslag avser grundläggande högskoleutbildning vid Lunds univer- sitet (tidigare benämning Universitetet i Lund). Under anslaget har me- del beräknats för samtliga kostnader som är förenade med det utbild- ningsuppdrag som skall gälla för universitetet.

]. Examina

Universitetet har enligt högskoleförordningen fr.o.m. den 1 juli 1993 rätt att utfärda följande examina:

Magisterexamen

Kandidatexamen Högskoleexamen

Arkitektexamen Barn- och ungdomspedagogisk examen

• Sida 110
•  Original

Brandingenjörsexamen Civilingenjörsexamen Grundskollärarexamen 1-7 Grundskollärarexamen 4-9 Gymnasielärarexamen Ingenjörsexamen

Juris kandidatexamen Konstnärlig högskoleexamen i musik Konstnärlig högskoleexamen i scen och medier Logopedexamen Läkarexamen Musiklärarexamen Organistexamen

Psykologexamen Psykoterapeutexamen Sjukgymnastexamen Socionomexamen Specialpedagogexamen '

Studie- och yrkesvägledarexamen Tandläkarexamen Teologie kandidatexamen Yrkesteknisk examen

' Gäller inriktningarna mot komplicerad inlärningssituation samt utvecklings- störning.

Universitetets resultatanalys för perioden 1987/88—1990/91 visar bl.a.

Prop. 1992/931169

• Sida 111
•  Original

* beträffande tillströmning och antagningskrav —- att universitetet ligger i täten i landet vad gäller antalet förstahands- sökande,

—- en kraftig ökning av efterfrågan som genomgående lett till höga an- tagningskrav,

* beträffande resursutnyttjandet -— att utnyttjandet av utbildningsplatserna genomgående legat på en hög nivå. Vad gäller det totala antalet nybörjarplatser på linjebunden ut- bildning steg platsutnyttjandet under perioden från 95 till 103 procent. Sektorerna för kultur— och informationsyrken samt för undervisnings- yrken var de enda sektorer där inte alla nybörjarplatser fyllts. Utnyttjan- degraden ökade något under perioden och var för samtliga sektorer 89 procent vid periodens slut. Utnyttjandegraden för fristående kurser har varit exceptionellt hög och har ökat under perioden. Vid periodens slut var denna 121 mot tidigare mellan 102 och 108 procent.

* beträffande studieresultat - att examensfrekvenserna genomgående är låga, särskilt vad gäller kandidatexamen.

För utbildningar som varit organiserade i linjer gäller följande. Utbildningar med specifik yrkesinriktning och fast studiegång, läkar-, förskollärar— och fritidspedagog- och social utbildning, uppvisar vid pe- riodens slut examensfrekvenser omkring 80 procent.

Skådespelarutbildningen har en examensfrekvens om 90-100 procent. I denna grupp är antalet helårsprestationer också högt.

För övriga utbildningar med en mer bestämd yrkesinriktning, t.ex. ekonom—, civilingenjörs- och arkitekt- samt juristutbildningarna, är ex- amensfrekvenserna lägre och ligger mellan 60 och 70 procent. Presta- tionsgraden är dock förhållandevis hög också i denna grupp.

För övriga utbildningar (inom det förutvarande filosofiska fakultets- området) där yrkesinriktningen är mindre bestämd och Studiegången relativt fri, t.ex. utbildningar inom kulturvetenskap, religionsvetenskap, naturvetenskap och samhällsvetenskap .ligger examensfrekvenserna mel- lan 27 och 45 procent. Även i denna grupp är antalet helårsprestationer högt jämfört med antalet examina. Inom denna grupp är gränserna fly- tande i förhållande till utbildningen för kandidatexamen i ett ämne. Inom vissa områden har antalet kandidatexamina varit mycket lågt.

Generellt gäller dock att såväl utnyttjandegrad som prestationsgrad vi- sar en positiv utveckling under perioden.

För utbildningar som varit organiserade som fristående kurser gäller följande:

- utnyttjandegraden och prestationsgraden har ökat framför allt un- der den senare delen av perioden samtidigt som antalet tilldelade årsstu- dieplatser under perioden varit oförändrat. 1990/91 var prestationsgra- den 62 procent. Prestationsgraden låg högst på B-nivå, 70 procent. Va- riationerna är stora mellan olika områden. Det matematisknaturveten- skapliga området (MN) uppvisar hög och ökande prestationsgrad, 80 procent, på C- och D—nivå. På det humanistiska området (HT) har pre-

• Sida 112
•  Original

stationerna på denna nivå visat en sjunkande tendens och är nu 50 pro- cent.

Antalet studenter som håller normalstudietiden visar en uppgång un- der perioden från 35 till 39 procent. Variationen mellan områden är re- lativt stor med 51 procent inom det matematisk-naturvetenskapliga om- rådet och 32 procent inom det humanistiska.

Kvinnorna presterar genomgående bättre än männen. * beträffande kostnads- och resursutveckling

- att universitetet har de lägsta kostnaderna i landet per helårsstu— dent inom områdena juridik, samhällsvetenskap och humaniora,

- att universitetet intar en tätplats i landet vad gäller kostnadseffekti- vitet, dvs. kostnader i förhållande till åtaganden. Detta gäller såväl för- hållandet mellan förbrukade medel och helårsstudenter som förhållan- det mellan förbrukade medel och helårsprestationer. '

4. Framtida inriktning och prioriteringar

Mot bakgrund av slutsatserna i resultatanalysen och de bedömningar som universitetet kunnat göra i sin framtids— och resursanalys föreslås följande målsättningar gälla för den kommande treårsperioden:

* en genomgående höjning av examensfrekvensen, * genomförande av ett internationaliseringsprogram med följande kvantitativa mål. År 1997 skall 20 procent av universitetets studenter genomföra en termin under sin utbildningstid (i genomsnitt 3,5 år) vid utländskt universitet. Motsvarande antal utländska studenter skall då finnas vid universitetet. Som kvalitativa mål anges ökade insatser på språkutbildning, internationell studievägledning, internationella nät- verk samt bostäder för utländska studenter. Vidare anges satsningar på -

Ost—Sydostasien och Östeuropa * introduktion av nya utbildningar såsom - i fri konst, förlagd till konsthögskola i Malmö - i design knuten till Lunds tekniska högskola - för bibliotekarier - iregi * förlängning av ingenjörsutbildningen från två till tre år samt ut- byggnad enligt nu gällande plan. Vidare förlängning av brandingenjörs- utbildningen från 2,5 år till 3,5 år. För att förverkliga dessa mål krävs enligt universitetet såväl ompriori- teringar som resursförstärkningar.

Föredragandens överväganden Resultatbedömning

I det tidigare resurstilldelningssystemet har inte angetts några mål för verksamheten av det slag som skulle göra det möjligt att redovisa resul— tat enligt de normer som det nya systemet och därmed sammanhängan- de anslagsomläggning förutsätter.

• Sida 113
•  Original

Jag har därför inte kunnat göra en bedömning av prestationer, resul- tat och effekter m.m. utifrån uppstållda mål. Emellertid visar universi- tetets fördjupade anslagsframställning, enligt min mening, att verksam— heten bedrivs med en sådan inriktning att den utvecklas i positiv rikt- ning.

Fördjupad prövning

Universitetet redovisar generellt en hög utnyttjandegrad av studieplatser och att verksamheten i allt väsentligt bedrivs rationellt och effektivt. Även om universitetet i ett nationellt perspektiv hävdar sig väl på de flesta områden vad gäller studieresultat bör det vara möjligt att genom- snittligt öka effektiviteten både vad gäller helårsprestationer och exa- mensfrekvenser.

Slutsatser

Mot bakgrund av den fördjupade prövningen har jag dragit följande slutsatser om universitetetsutbildningsuppdrag.

Antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng bör uppgå till minst 8 400 under treårsperioden. Av dessa bör minst 1 520 avse civi- lingenjörsexamen, minst 610 grundskollärarexamen 1-7, minst 580 grundskollärarexamen 4-9, minst 1 000 gymnasielärarexamen, minst 500 läkarexamen samt minst 30 tandläkarexamen.

Vid sidan av utbildning som för den enskilde leder till examen skall universitetet även bedriva fortbildning och vidareutbildning.

Universitetet bör beakta vad jag redovisat i det föregående beträffande omprioriteringar i utbildningsutbudet (avsnitt 4.6).

Det högsta antalet helårsprestationer som universitetet bör kunna få medel från statsbudgeten för under treårsperioden har jag beräknat till följande:

Utbildningsområde Högsta antal helårsprestationer som ger ersättning

Humaniora 37 000 Teologi Juridik

Samhällsvetenskap

Naturvetenskap 21 000 Teknik Vård

• Sida 114
•  Original

Utbildningsområde Högsta antal helårsprestationer Prop. 1992/932169 som ger ersättning

Odontologi 750 Medicin 3 800 Undervisning 5 100 Övrigt 900

Vidare bör ersättning kunna påräknas för högst 29 000 helårsstuden- ter per är, inklusive det konstnärliga området. Det högsta antalet helårs- studenter inom det konstnärliga området som kan ge ersättning under treårsperioden är 1 460.

Per capitaersättningarna för helårsstudenter och helsårsprestationer inom de olika utbildningsområdena framgår av vad jag anfört i det före- gående avsnittet 3.1. För det konstnärliga området erhåller universitetet en ersättning om 101 500 kronor per helårsstudent.

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårspresta- tioner kan mot bakgrund av detta uppgå till 838 824 000 kronor för budgetåret 1993/94. För de därpå följande budgetåren beräknar jag mot- svarande belopp till 876 018 000 respektive 891 467 000 kronor. Det lägta belopp som kan utgå för budgetåret 1993/94 är dock 761 907 000 kronor (= garantibeloppet). .

Utöver ovan angivna åtaganden bör universitetet anordna svenskun- dervisning för utländska gäststudenter motsvarande minst 40 helårsstu- denter per år.

Universitetet bör vidare varje läsår anordna utbildning i estniska, in- donesiska, rumänska, rättssociologi, thai och ungerska.

Dessutom bör universitetet anordna civilingenjörsutbildning med in- riktning på lantmäteri.

Vidare bör universitetet, som jag tidigare anfört, under perioden ut- veckla och bedriva försöksverksamhet med en ny designutbildning, i enlighet med vad som angivits den fördjupade anslagsframställningen, med planerad start senast budgetåret 1995/96.

Universitetet bör fullfölja de lärarutbildningar som startats under budgetåren 1990/91-1992/93 inom ramen för särskilda åtgärder för att förbättra lärartillgången.

Universitetet åtar sig vidare att i anslutning till tandläkarutbildningen bedriva en tandvårdscentral.

För dessa åtaganden beräknar jag en ersättning på 36 894 000 kronor för budgetåret 1993/94, 35 296 000 kronor för budgetåret 1994/95 och 31 120 000 kronor för budgetåret 1995/96.

För budgetåret 1993/94 beräknar jag således ett sammanlagt anslag om 875 718 000 kronor. För de därpå följande budgetåren beräknar jag

• Sida 115
•  Original

motsvarande belopp till 911 314 000 kronor respektive 922 587 000 kronor.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 19. till Lunds universitet: Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 875 718 000 kronor,

20. godkänna de riktlinjer för utbildningsuppdragen för bud- getåren 1994/95 och 1995/96 som jag angett.

D 3. Universitetet i Göteborg: Grundutbildning 1993/94 Nytt anslag (förslag) 640 573 000

Detta anslag avser grundläggande högskoleutbildning vid Universitetet i Göteborg. Under anslaget har medel beräknats för samtliga kostnader som är förenade med det utbildningsuppdrag som skall gälla för univer- sitetet.

] . Examina

Universitetet har enligt högskoleförordningen fr.o.m. den 1 juli 1993" rätt att utfärda följande examina: Magisterexamen Kandidatexamen Högskoleexamen

Barn- och ungdomspedagogisk examen Grundskollärarexamen 1-7 Grundskollärarexamen 4-9 Gymnasielärarexamen Hushållslärarexamen

Juris kandidatexamen Konstnärlig högskoleexamen i konst och design Konstnärlig högskoleexamen i scen och medier Konstnärlig högskoleexamen i musik Logopedexamen Läkarexamen

Musiklärarexamen

Organistexamen Psykologexamen Slöjdlärarexamen (med inriktning mot textilslöjd) Socionomexamen Specialpedagogexamen (med inriktning mot komplicerad inlärningssi- tuation och inriktning mot utvecklingsstörning) Tandläkarexamen

• Sida 116
•  Original

Mot bakgrund av slutsatserna i resultatanalysen och de bedömningar som universitetet kunnat göra i sin framtids- och resursanalys föreslås bl.a. följande målsättningar gälla för den kommande treårsperioden: inrättande av fullständig utbildning för teologie kandidatexamen särskilda åtgärder för kvalitetssäkring inrättande av musikalutbildning förlängning av läkarlinjen förlängning av tandläkarlinjen

För att förverkliga dessa mål krävs enligt universitetet såväl ompriori- teringar som resursförstärkningar.

*****

• Sida 117
•  Original

Föredragandens överväganden Resultatbedömning

I det tidigare resurstilldelningssystemet har inte angetts några mål för verksamheten av det slag som skulle göra det möjligt att redovisa resul- tat enligt de normer som det nya systemet och därmed sammanhängan- de anslagsomläggning förutsätter. Jag har därför inte kunnat göra en be- dömning av prestationer, resultat och effekter m.m. utifrån uppställda mål.

Fördjupad prövning

De resultat som universitetet redovisat visar att utnyttjandegraden av ut- bildningsplatserna är tillfredsställande.

Även om universitetet i ett nationellt perspektiv hävdar sig väl på de flesta områden vad gäller studieresultat bör det vara möjligt att genom- snittligt öka effektiviteten både vad gäller helårsprestationer och exa- mensfrekvens.

Slutsatser

Mot bakgrund av den prövning jag har gjort har jag dragit följande slut- satser om universitetets utbildningsuppdrag.

Antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng bör uppgå till minst 6 800 under treårsperioden. Av dessa bör minst 730 avse grund— skollärarexamen 1-7, minst 1 100 grundskollärarexamen 4-9, minst 1 000 gymnasielärarexamen, minst 272 läkarexamen samt minst 170 tandläkarexamen.

Vid sidan av utbildning som för den enskilde leder till examen skall universitetet även bedriva fortbildning och vidareutbildning.

Universitetet bör beakta vad jag har redovisat i det föregående beträf- fande omprioriteringar i utbildningsutbudet (avsnitt 4.6).

Det högsta antalet helårsprestationer som universitetet bör kunna få medel från statsbudgeten för under treårsperioden har jag beräknat till följande:

Utbildningsområde Högsta antal helårsprestationer som ger ersättning

Humaniora 32 000 Teologi Juridik

Samhällsvetenskap

Naturvetenskap 7 200 Vård

• Sida 118
•  Original

Utbildningsområde Högsta antal helårsprestationer Prop. 1992/931169 som ger ersättning

Odontologi 1 250 Medicin 2 700 Undervisning 5 800 övrigt 2 800

Vidare bör ersättning kunna påräknas för högst 23 000 helårsstuden- ter per är, inklusive det konstnärliga området. Det högsta antalet helårs- studenter inom det konstnärliga området som kan ge ersättning under treårsperioden är 2 430.

Per capitaersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer inom de olika utbildningsområdena framgår av vad jag har anfört i det föregående avsnittet 3.1. För det konstnärliga området erhåller universi- tetet en ersättning av 91 600 kronor per helårsstudent.

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårspresta- tioner kan mot bakgrund av detta uppgå till högst 615 778 000 kronor för budgetåret 1993/94. För de därpå följande budgetåren beräknar jag motsvarande belopp till 645 276 000 respektive 661 251 000 kronor. Det lägsta belopp som kan utgå för budgetåret 1993/94 är dock 593 103 000 kronor (= garantibelopp).

Utöver ovan angivna åtaganden bör universitetet anordna undervis- ning i svenska för utländska gäststudenter motsvarande minst 68 årsstu- dieplatser per år.

Universitetet bör fullfölja de lärarutbildningar som startade under budgetåren 1990/91-1992/93 inom ramen för särskilda åtgärder för att förbättra lärartillgången.

För dessa angivna åtaganden beräknar jag en ersättning på 24 795 000 kronor för budgetåret 1993/94, 17 661 000 kronor för budgetåret 1994/95 och 6 511 000 kronor för budgetåret 1995/96.

Som jag tidigare anfört under avsnittet 5.3 tillförs universitetet 1 000 000 kronor för förstärkning av de befintliga designutbildningarna. Detta belopp är inkluderat i ersättningen per heltidsstudent.

För budgetåret 1993/94 beräknar jag således ett sammanlagt anslag om 640 573 000 kronor. För de därpå följande budgetåren beräknar jag motsvarande belopp till 662 937 000 kronor respektive 667 762 000 kronor.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 21. till Universitetet i Göteborg: Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 640 573 0000 kronor,

• Sida 119
•  Original

22. godkänna de riktlinjer för utbildningsuppdragen för bud- getåren 1994/95 och 1995/96 som jag har angett.

D 4. Stockholms universitetet: Grundutbildning 1993/94 Nytt anslag (förslag) 421 437 000

Detta anslag avser grundläggande högskoleutbildning vid Stockholms universitet. Under anslaget har medel beräknats för samtliga kostnader som är förenade med det utbildningsuppdrag som skall gälla för univer— sitetet.

] . Examina

Stockholms universitet har enligt högskoleförordningen fr.o.m. den 1 juli 1993 rätt att utfärda följande examina:

Magisterexamen

Kandidatexamen

Högskoleexamen

Juris kandidatexamen Psykologexamen Socionomexamen Yrkesteknisk examen

Hänvisningar till US2

Universitetets resultatanalys för perioden 1987/88—1990/91 visar bl.a. att

- den höga efterfrågan på utbildningsplatser har lett till ett högt ut- nyttjande av de tillhandahållna årsstudieplatsema vid universitetet, vil— ket medfört höga antagningspoäng,

• Sida 120
•  Original

— utnyttjandegraden är genomgående hög, men prestationsgraden lig- ger något under riksgenomsnittet,

- produktiviteten är genomgående hög och har ökat under den se- naste femårsperioden,

— många olika utvärderingar har .orts av kvaliteten på den grund- läggande utbildningen. Dessa har lagts till grund för åtgärder som syftar till kvalitetsförbättringar.

Mot bakgrund av slutsatserna i resultatanalysen och de bedömningar som universitetet kunnat göra i sin framtids— och resursanalys föreslås följande målsättningar gälla för den kommande treårsperioden:

— öka kvaliteten genom att förbättra forskningsanknytningen, föränd- ra kursinnehåll och undervisningsformer, ge stöd till pedagogiskt ut- vecklingsarbete samt genomföra åtgärder för att öka studenternas enga- gemang i utbildningen,

- vidta åtgärder för att universitetet skall kunna ta emot fler studen- ter, ungdomsstudenter så väl som studenter som läser vidareutbild- nings— och fortbildningskurser.

För att förverkliga dessa mål krävs enligt universitetet såväl ompriori- teringar som resursförstärkningar.

Föredragandens överväganden Resultatbedömning

I det tidigare resurstilldelningssystemet har inte angetts några mål för verksamheten av det slag som skulle göra det möjligt att redovisa resul- tat enligt de normer som det nya systemet och därmed sammanhängan- de anslagsomläggning förutsätter. Jag har därför inte kunnat göra en be— dömning av prestationer, resultat och effekter m.m. utifrån uppställda mål.

Fördjupad prövning

Universitetet redovisar generellt en hög utnyttjandegrad av studieplat- serna och att verksamheten i allt väsentligt bedrivs rationellt och effek- tivt. Däremot ligger prestationsgraden under riksgenomsnittet, trots att den har ökat under perioden 1987/88—1990/91. Det borde därför vara möjligt för universitetet att genomsnittligt öka effektiviteten, dvs. att nå en högre prestationsgrad med oförändrade resurser per helårsstudent.

• Sida 121
•  Original

Slutsatser

Mot bakgrund av den fördjupade prövningen har jag dragit följande- slutsatser om universitetets utbildningsuppdrag.

Antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng bör uppgå till minst 5 100 under treårsperioden.

Vid sidan av utbildning som för den enskilde leder till examen, skall universitetet även bedriva fortbildning och vidareutbildning.

Det högsta antalet helårsprestationer som universitetet bör kunna få medel från statsbudgeten för under treårsperioden har jag beräknat till följande:

Utbildningsområde Högsta antal helårsprestationer ' som ger ersättning

Humaniora 42 000 Juridik

Samhällsvetenskap

Naturvetenskap 5 500 Medicin' 500 Övrigt 800

' Avser en del av psykologutbildningen

Vidare bör ersättning kunna påräknas för högst 21 000 helårsstuden- ter per är.

Per capitaersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer inom de olika utbildningsområdena framgår av vad jag anfört i det före- gående avsnittet 3.1.

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårspresta- tioner kan mot bakgrund av detta uppgå till högst 405 048 000 kronor för budgetåret 1993/94. För de därpå följande budgetåren beräknar jag motsvarande belopp till 419 400 000 kronor respektive 425 759 000 kronor. Det lägsta beIOpp som kan utgå för budgetåret 1993/94 är dock 373 450 000 kronor (= garantibelopp).

Universitetet bör anordna svenskundervisning för utländska gäststu- denter för motsvarande minst 50 helårsstudenter per år.

Universitetet bör vidare varje läsår anordna utbildning i allmän kri- minologi, koreanska, lettiska, litauiska, strålningsbiologi och tecken— språk.

Universitetet skall avsätta 4 500 000 kronor för kostnader vid Tolk- och översättarinstitutet (TÖI). Universitetet får i uppdrag att förbereda en ny konferenstolkutbildning.

Utöver anordnandet av tolk- och översättarutbildningar har TÖI i uppgift att fördela statsbidrag till tolkutbildning för döva, dövblinda och vuxendöva samt teckenspråkslärarutbildningen (UHÄzFS 1986:23,

• Sida 122
•  Original

1991:26, SFS 1992:815 Förordning om tolk— och översättarinstitutet). TÖI skall också fördela statsbidrag för kontakttolkutbildning till studie- förbund och folkhögskolor enligt förordningen (1991:976) om statsbi- drag till kontakttolkutbildning. Dessa delar av TÖI:s uppgifter behand- lades i prop. 1992/93:100 bil.9, anslagen C 2. Bidrag till vissa handikap- påtgärder inom folkbildningen och C 3. Bidrag till kontakttolkutbild- ning. Då föreslogs att TÖI:s olika anslag och anslagsposter skall redovi- sas i en och samma fördjupade anslagsframställning och ingå i samma budgetcykel som universiteten och högskolorna.

Vidare bör universitetet avsätta 2 050 000 kronor för verksamheter med teckentolkning. Universitetet skall, i enlighet med vad jag tidigare anfört, samla in uppgifter om övriga universitets och högskolors kostna- der för studenter med funktionshinder och i mån av behov fördela me- del som universitet och högskolor avsätter för detta ändamål inom en ram av 8,9 miljoner kronor.

Med anledning av vad som anförts i proposition (1992/93:159, bil. 2) om stöd och service till vissa funktionshindrade beräknar jag en utök- ning av påbyggnadsutbildningen för tolkar vid universitet och högsko- lor. För budgetåret 1993/94 beräknas 350 000 kronor (halvårseffekt). Helårseffekten beräknar jag till 700 000 kronor. Medlen skall utgå fr.o.m. den 1 januari 1994.

Stockholms universitet har med Grafiska institutet och institutet för högre kommunikations— och reklamutbildning (GI/IHR) diskuterat ett samgående. Detta skulle lösa GI/lHR:s behov och önskemål om fakul- tetstillhörighet. Jag föreslår att den organisatoriska och utbildningsmäs- siga samverkan som GI/IHR eftersträvar enligt sin fördjupade anslags- framställning löses så att ett organisatoriskt samgående mellan Stock- holms universitet och GI/IHR sker fr.o.m. den 1 juli 1994. Jag återkom- mer om detta vid min anmälan av anslaget D 13. Grafiska institutet och institutet för högre kommunikations- och reklamutbildning.

Universitetet skall årligen förlägga 275 helårsstudentplatser till verk- samheten i anslutning till forskningsparken Novum i Huddinge.

För dessa angivna åtaganden beräknar jag en ersättning på 16 389 000 kronor för budgetåret 1993/94, 16 389 000 kronor för budgetåret 1994/95 och 16 389 000 kronor för budgetåret 1995/96.

För budgetåret 1993/94 beräknar jag således ett sammanlagt anslag om 421 437 000 kronor. För de därpå följande budgetåren beräknar jag motsvarande belopp till 435 789 000 kronor respektive 442 148 000 kronor.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 23. till Stockholms universitet: Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 421 437 000 kronor, 24. godkänna de riktlinjer för utbildningsuppdragen för bud— getåren 1994/95 och 1995/96 som jag angett.

• Sida 123
•  Original

D 5. Universitetet i Umeå: Grundutbildning 1993/94 Nytt anslag (förslag) 460 296 000

Detta anslag avser grundläggande högkoleutbildning vid Universitetet i Umeå. Under anslaget har medel beräknats för samtliga kostnader som är förenade med det utbildningsuppdrag som skall gälla för universite- tet.

] . Examina

Universitetet har enligt högskoleförordningen fr.o.m. den 1 juli 1993 rätt att utfärda följande examina:

Magisterexamen

Kandidatexamen Högskoleexamen

Barn- och ungdomspedagogisk examen Bildlärarexamen

Civilingenjörsexamen

Grundskollärarexamen 1-7 Grundskollärarexamen 4-9 Gymnasielärarexamen Hushållslärarexamen

Ingenjörsexamen

Juris kandidatexamen Konstnärlig högskoleexamen i konst och design Iäkarexamen

Psykologexamen Psykoterapeutexamen Slöjdlärarexamen (med inriktning mot textilslöjd) Socionomexamen Specialpedagogexamen (med inriktning mot komplicerad inlärningssi- tuation och inriktning mot utvecklingsstörning) Studie- och yrkesvägledarexamen Tandläkarexamen

Universitetet har i den fördjupade anslagsframställningen redovisat sin verksamhet.

Universitetet har drygt 25 års verksamhet bakom sig och har nu fem fakulteter.

Till stor del har universitetet inriktat sig på att erbjuda utbildning inom områden där det råder brist i regionen. En omfattande distansut- bildning i regionen bedrivs också av universitetet.

Ungefär två tredjedelar av studenterna rekryteras från den nordliga re- gionen.

• Sida 124
•  Original

Universitetet har för budgetåret 1992/93 tilldelats resurser för ca 11 200 helårsstudenter. Budgetåret 1991/92 var antalet helårsprestatio— ner, enligt preliminära uppgifter från Verket för högskoleservice, ca 7090.

Sammanfattningsvis kan konstateras att prestationsgraden och utnytt— jandegraden under perioden visar en positiv utveckling.

Den genomsnittliga utnyttjandegraden av antalet nybörjarplatser på linjer är 98% under perioden. Motsvarande mått för helårsstudenter är 85% på linjer och 84% på fristående kurser. Antalet helårsprestationer på linjer visar under perioden, i relation till antalet helårsstudenter, ett snitt på drygt 90%. För fristående kurser är motsvarande mått 67%. Den lägre prestationsgraden för fristående kurser är en följd av att om- kring hälften av dessa kurser läses på distans eller som fortbildnings- och vidareutbildningskurser.

Enligt universitetets redovisning saknas data för att kunna göra en grundlig analys av antalet examina. En lägre examensfrekvens behöver inte innebära en avvikelse från utbildningsmålen. Den enda specialana- lys som gjorts visar att 1989/90 tog 73% av dem som påbörjat en yrkes- eller legitimationsutb'ildning ut examen.

Mot bakgrund av slutsatserna i resultatanalysen och de bedömningar som universitetet kunnat göra i sin framtids— och resursanalys föreslås bl.a. följande målsättningar gälla för den kommande treårsperioden:

* sammanhållen utbildning för juris kandidatexamen * förstärkning av språkinstitutionerna * utökad läkarutbildning och inrättande av logopedutbildning * förstärkt konstnärligt utvecklingsarbete * inrättande av idrottslärarutbildning och bibliotekarieutbildning, utbildning inom livsmedelsområdet, dimensioneringsökning på psyko- loglinjen, etablerande av religionsvetenskaplig utbildning

* uppbyggnad av en arkitekturhögskola med planerad start 1996/97. För att förverkliga dessa mål krävs enligt universitetet såväl ompriori- teringar som resursförstärkningar.

Föredragandens överväganden Resultatbedömning

I det tidigare resurstilldelningssystemet har inte angetts några mål för verksamheten av det slag som skulle göra det möjligt att redovisa resul- tat enligt de normer som det nya systemet och därmed sammanhängan-

• Sida 125
•  Original

de anslagsomläggning förutsätter. Jag har därför inte kunnat göra en be- dömning av prestationer, resultat och effekter m.m. utifrån uppställda mål. .

Universitetet lägger stor vikt vid sin betydelse för den regionala ut- vecklingen.

Enligt min bedömning har dessa satsningar på en inriktning mot ut- bildning för att täcka behoven inom bristyrkesområden i den nordligas- te regionen varit framgångsrika. En stor del av de studenter som utbild- ats vid universitetet har inlett sin yrkesverksamhet i regionen.

Fördjupad prövning

De resultat som universitetet redovisat visar att utnyttjandegraden av ut- bildningsplatserna är tillfredsställande.

Även om universitetet i ett nationellt perspektiv hävdar sig väl på de flesta områden vad gäller studieresultat bör det vara möjligt att genom- snittligt öka effektiviteten både vad gäller helårsprestationer och exa- mensfrekvens.

Slutsatser

Mot bakgrund av den prövning jag har gjort har jag dragit följande slut- satser om universitetets utbildningsuppdrag.

Antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng bör uppgå till minst 3 900 under treårsperioden. Av dessa bör minst 75 avse civiling- enjörsexamen, minst 410 grundskollärarexamen 1-7, minst 430 grund- skollärarexamen 4—9, minst 500 gymnasielärarexamen, minst 269 läkar- examen samt minst 130 tandläkarexamen.

Vid sidan av utbildning som för den enskilde'leder till examen, skall universitetet även bedriva fortbildning och vidareutbildning.

Universitetet bör beakta vad jag har redovisat i det föregående beträf- fande omprioriteringar i utbildningsutbudet (avsnitt 4.6).

Det högsta antalet helårsprestationer som universitetet bör kunna få medel från statsbudgeten för under treårsperioden har jag beräknat till följande.

Utbildningsområde . _ Högsta antal helårsprestationer som ger ersättning

Humaniora 17 000 Juridik Samhällsvetenskap

Naturvetenskap 9 700 Teknik Vård

• Sida 126
•  Original

Utbildningsområde Högsta antal helårsprestationer Prop. 1992/93:169 som ger ersättning

Odontologi 1 150 Medicin 2 400 Undervisning 3 900 Övrigt 750

Vidare bör ersättning kunna påräknas för högst 14 000 helårsstuden— ter per är, inklusive det konstnärliga området. Det högsta" antalet helårs- studenter inom det konstnärliga området som kan ge ersättning under treårsperioden är 590.

Per capitaersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer inom de olika utbildningsområdena framgår av vad jag har anfört under avsnitt 3.1. För det konstnärliga området erhåller universitetet en ersätt- ning om 125 300 kronor per helårsstudent.

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårspresta- tioner kan mot bakgrund av detta uppgå till högst 444 125 000 kronor för budgetåret 1993/94. För de därpå följande budgetåren beräknar jag motsvarande belopp till 460 074 000 respektive 467 236 000 kronor. Det lägsta belopp som kan utgå för budgetåret 1993/94 är dock lägst 404 656 000 kronor (= garantibelopp). _

Utöver ovan angivna åtaganden bör universitetet anordna undervis- ning i svenska för utländska gäststudenter motsvarande minst 30" helårs- studenter.

Universitetet bör vidare varje läsår anordna utbildning 1 samiska. Universitetet bör fortsatt bedriva utvecklingsarbete inom distansut- bildningens område.

Universitetet bör ävenledes fortsatt stödja och främja samarbetet med näringslivet och andra regionala intressenter.

Universitetet bör fullfölja de lärarutbildningar som startade under budgetåren 1990/91—1992/93 inom ramen för särskilda åtgärder för att förbättra lärartillgången.

För dessa angivna åtaganden beräknar jag en ersättning på 16 171 000 kronor för budgetåret 1993/94, 15 043 '000 kronor för budgetåret 1994/95 och 11 497 000 kronor för budgetåret 1995/96.

Som jag tidigare anfört under avsnittet 5.3 tillförs universitetet 500 000 kronor för förstärkning av den befintliga designutbildningen. Detta belopp är inkluderat i ersättningen per helårsstudent.

För budgetåret 1993/94 beräknar jag således ett sammanlagt anslag om 460 296 000 kronor. För de därpå följande budgetåren beräknar jag motsvarande belopp till 475 117 000 kronor respektive 478 733 000 kronor.

• Sida 127
•  Original

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 25. till Universitetet i Umeå: Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 460 296 000 kronor, 26. godkänna de riktlinjer för utbildningsuppdragen för bud- getåren 1994/95 och 1995/96 som jag har angett.

D 6. Universitetet i Linköping: Grundutbildning 1993/94 Nytt anslag (förslag) 388 224 000

Detta anslag avser grundläggande högskoleutbildning vid Universitetet i Linköping. Under anslaget har med-el beräknats för samtliga kostnader som är förenade med det utbildningsuppdrag som skall gälla för univer- sitetet. '

1 . Examina

Universitetet har enligt högskoleförordningen fr.o.m. den'l juli 1993 rätt att utfärda följande examina: Magisterexamen Kandidatexamen

Högskoleexamen

Barn- och ungdomspedagogisk examen Civilingenjörsexamen Folkhögskollärarexamen Grundskollärarexamen 1-7 Grundskollärarexamen 4-9 Gymnasielärarexamen Ingenjörsexamen Läkarexamen

Slöjdlärarexamen (med inriktning mot trä- och metallslöjd) Yrkesteknisk examen

Universitetet i Linköping har i den fördjupade anslagsframställningen redovisat sin verksamhet. Grundläggande högskoleutbildning tillhanda- hålls inom områdena humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik, medicin, vård och undervisning.

Universitetet har för budgetåret 1992/93 tilldelats resurser för cirka 9 600 helårsstudenter. 1991/92 var antalet helårsprestationer, enligt pre- liminära uppgifter från Verket för högskoleservice, cirka 6 970.

Universitetet i Linköping är uppdelat i olika enheter, eller planerings- områden. För två av dessa enheter används särskilda benämningar: Lin- köpings tekniska högskola och Hälsouniversitetet. Det sistnämnda är en

• Sida 128
•  Original

på lokal nivå genomförd organisatorisk och innehållsmässig integration av Vårdhögskolan i Östergötland, universitetets medicinska fakultet och vårdutbildning inom grundutbildningen.

Universitetet bedriver även verksamhet i Norrköping.

3. Resultatanal ys

Universitetets resultatanalys för perioden 1987/88- 1990/91 visar bland annat:

* beträffande tillströmning och antagningskrav

— att cirka hälften av studenterna inom utbildningsprogrammen kommer från orter utanför det regionala rekryteringsområdet,

- att antalet studenter har ökat inom samtliga utbildningsområden utom vårdområdet. Ökningen inom det tekniska området sammanhäng- er framför allt med en utbyggnad av ingenjörsutbildningen och med att införandet av en nionde termin inom civilingenjörsutbildningen då fick sitt genomslag,

- att rekryteringen i stort sett är god. Antalet sökande i relation till platsutbudet ökade särskilt i samband med att ett nytt antagningsförfa- rande till läkarutbildningen införts, som innebär att hälften av platserna tillsätts efter intervju. Det har dock varit vissa problem med att fylla platserna inom grundskollärarutbildningen 4-9,

* beträffande resursutnyttjande - att det goda sökandeintresset har lett till att den totala utnyttjande- graden varje år pendlat omkring 100 procent. En jämfört med övriga områden svag utnyttjandegrad inom lärarområdet har delvis kunnat kompenseras genom överintag till andra utbildningar och via ompriori- teringar till andra lärarutbildningar,

* beträffande studieresultat — att helårsprestationerna per tillhandahållen årsstudieplats i genom- snitt överstigit 90 procent under hela periden 1987/88-1990/91.

Mot bakgrund av slutsatserna i resultatanalysen och de bedömningar som universitetet gjort i framtids— och resursanalysen föreslår universi- tetet målsättningar att gälla för den kommande treårsperioden, nämli- gen bland annat att,

- stärka utbildningsprofileringen på nationell nivå och behålla och helst vidga det rekryteringsunderlag som nu finns. Undersökningar som universitetet genomfört visar att de utbildningar som erbjuds är okända för en stor del av Sveriges ungdomar. Universitetet anger att en målsätt- ning är att om möjligt förbättra kvaliteten inom grundutbildningen i kombination med en väl fungerande spridning av information,

- förbättra rekryteringen av kvinnliga studenter till mansdominerade utbildningar genom åtgärder av typen tekniskt—naturvetenskapliga ba- sar,

• Sida 129
•  Original

- av regionalpolitiska och ekonomiska skäl öka omfattningen av di- stansutbildningen,

- förbättra examensfrekvensen, — förbättra såväl utnyttjandegraden av platserna som helårsprestatio- nerna per utbildningsplats under kommande år,

— göra en målmedveten satsning på att bygga ut internationaliserings- verksamheten och göra den till en ännu tydligare profil,

- utveckla ett nationellt program för forskning och utbildning inom flygteknik i nära samverkan mellan industri och universitet och verka för att ett flygtekniskt centrum utvecklas i Linköping,

- bygga ut civilingenjörsutbildningarna med fler utbildningsplatser, — starta en civilingenjörsutbildning med ny inriktning (industriell ekonomutbildning—internationell inriktning),

- bygga upp en civilingenjörsutbildning med biologi bland de grund- läggande ämnena,

— utveckla en psykologutbildning, — utveckla en optikerutbildning.

För att förverkliga dessa mål krävs enligt universitetet både omfördel- ningar och resursförstärkningar.

Föredragandens överväganden Resultatbedömning

I det tidigare resurstillde[ningssystemet har inte angetts några mål för verksamheten av det slag som skulle göra det möjligt att redovisa resul- tat enligt de normer som det nya systemet och därmed sammanhängan- de anslagsframställning förutsätter.

Jag har därför inte kunnat göra en bedömning av prestationer, resul- tat och effekter m.m. utifrån uppställda mål.

Fördjupad prövning

De resultat som Universitetet i Linköping redovisat visar att såväl ut- nyttjandegraden som prestationsgraden totalt sett ligger över genomsnit- tet i landet under den gångna femårsperioden.

En ytterligare förbättring av utnyttjandegraden, framför allt inom undervisnings- och vårdområdena, borde ändå vara möjlig inom ramen för de resurser som universitetet förfogar över. En viss förbättring av prestationsgraden bland de humanistiska utbildningarna borde också vara möjlig att uppnå.

Slutsatser

Mot bakgrund av den fördjupade prövningen har jag dragit följande slutsatser om universitetets utbildningsuppdrag.

Antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng bör uppgå till minst 3 500 under treårsperioden 1993/94-95/96. Av dessa bör minst

• Sida 130
•  Original

1 250 avse civilingenjörsexamen, 290 grundskollärarexamen 1—7, 390 grundskollärarexamen 4-9, 250 gymnasielärarexamen och 150 läkarex- amen.

Vid sidan av utbildning som för den enskilde leder till examen skall universitetet även bedriva fortbildning och vidareutbildning.

Universitetet bör beakta vad jag redovisat i det föregående beträffande omprioriteringar i utbildningsutbudet (avsnitt 4.6).

Det högsta antalet helårsprestationer som universitetet bör kunna få medel från stadsbudgeten för under treårsperioden har jag beräknat till följande:

Område Högsta antal helårsprestationer som ger ersättning

Humaniora 11 600 Juridik

Samhällsvetenskap

Teknik 13 100 Naturvetenskap Vård

Medicin 1 200 Undervisning 3 400 Övrigt 800

Vidare bör ersättning kunna påräknas för högst 12 000 helårsstuden- ter per är.

Per capitaersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer inom de olika utbildningsområdena framgår av vad jag anfört i det före- gående avsnittet 3.1.

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårspresta- tioner kan mot bakgrund av detta uppgå till högst 386 112 000 kronor för budgetåret 1993/94. För de därpå följande budgetåren beräknar jag motsvarande belopp till 398 920 000 respektive 404 849 000 kronor. Det lägsta belopp som kan utgå för 1993/94 är dock 365 671 000 kronor (= garantibelopp).

Universitetet bör anordna svenskundervisning för utländska gäststu- denter för motsvarande minst 25 helårsstudenter per år.

Vidare bör de förslag beträffande forskningsprogram med inriktning mot flygteknik som regeringen kommer att redovisa i den forskningspo- litiska propositionen (1992/93:170) föranleda universitetet att profilera grundutbildningen inom detta område.

• Sida 131
•  Original

Universitetet bör också utveckla och bedriva försöksverksamhet med en psykologutbildning i enlighet med vad som angivits i universitetets fördjupade anslagsframställning med planerad start senast budgetåret 1995/96.

Utöver ovan angivna åtaganden bör universitetet fullfölja de lärarut- bildningar som startat under budgetåren 1990/91-1992/93 inom ramen för särskilda åtgärder för att förbättra lärartillgången.

För de här nämnda åtagandena beräknar jag en ersättning på 2 112 000 kronor för budgetåret 1993/94, 1 412 000 kronor för budget- året 1994/95 och 1 000 000 kronor för budgetåret 1995/96.

För budgetåret 1993/94 beräknar jag således ett sammanlagt anslag om 388 224 000 kronor. För de därpå följande budgetåren beräknar jag motsvarande belopp till 400 332 000 kronor respektive 405 849 000 kronor.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 27. till Universitetet i Linköping: Grundutbildning för budget- året 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 388 224 000 kronor, 28. godkänna de riktlinjer för utbildningsuppdragen för bud- getåren 1994/95 och 1995/96 som jag angett.

D 7. Karolinska institutet: Grundutbildning 1993/94 Nytt anslag (förslag) 271 130 000 kr.

Detta anslag avser grundläggande högkoleutbildning vid Karolinska in- stitutet (KI). Under anslaget har beräknats medel för samtliga kostnader som är förenade med det utbildningsuppdrag som skall gälla för hög- skolan.

]. Examina

KI har enligt högskoleförordningen fr.o.m. den 1 juli 1993 rätt att utfär- da följande examina.

Magisterexamen

Kandidatexamen

Högskoleexamen

Logopedexamen Läkarexamen Psykoterapeutexamen Sjukgymnastexamen Tandläkarexamen

• Sida 132
•  Original

I sin fördjupade anslagsframställning föreslår KI att läkarlinjen och tandläkarlinjen förlängs med vardera en termin till 240 resp. 200 poäng. Genom denna reform anser KI sig bättre kunna anpassa studiernas längd till den faktiska studietiden som i praktiken redan har förlängts genom att den schemalagda utbildningen under ett läsår överstiger läså- rets 40 veckor med 2-4 veckor per läsår.

KI är också berett att anordna optikerutbildning med en dimensio- nering om 40—60 nybörjare per år fr.o.m. budgetåret 1993/94. Samver- kan kommer då att ske med Tekniska högskolan i Stockholm och den praktiska utbildningen kan ske vid S:t Eriks sjukhus.

• Sida 133
•  Original

Föredragandens överväganden Resultatbedömning

I det tidigare resursfördelningssystemet har inte angetts några mål för verksamheten av det slag som skulle kunna göra det möjligt att redovisa resultat enligt de normer som det nya systemet och därmed samman- hängande anslagsomläggningen förutsätter. Jag har därför inte kunnat göra en bedömning av prestationer, resultat och effekter m.m. utifrån uppställda mål.

Fördjupad prövning

KI bedriver sedan några år ett omfattande förnyelsearbete med refor- mering av institutionsorganisationen och en förändring av uppläggning- en av utbildningarna. Läkarutbildningen, som reformerades senast 1984 i samband med en riksomfattande utredning om läkarutbildningen, till- fördes nya ämnesområden för att bättre svara mot de krav som samhäl- let ställer på läkarnas kunskaper. Den förnyelse av utbildningen som nu pågår med bl.a. en bättre ämnesmässig samordning inom utbild- ningsprogrammen syftar till att bringa ner antalet studieavbrott, en åt- gärd som jag finner mycket angelägen.

Slutsatser

Mot bakgrund av den fördjupade prövningen har jag dragit följande slutsatser om KI:s utbildningsuppdrag.

Vid sidan av utbildning som för den enskilda leder till examen, skall KI även bedriva fortbildning och vidareutbildning.

Antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng bör uppgå till minst 1 100 under treårsperioden. Av dessa skall minst 740 vara läkar- examen och 240 tandläkarexamen. Jag har därvid beräknat att den utökning av tandläkarutbildningen som beslutats för budgetåret 1992/93 inte permanentas.

Ersättning bör kunna påräknas för högst 3 100 helårsstudenter. Per capitaersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer inom de olika utbildningsområdena framgår av vad jag anfört i det före- gående (avsnitt 3.1).

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårspresta- tioner kan mot bakgrund av detta uppgå till högst 205 394 000 kronor för budgetåret 1993/94. För de därpå följande budgetåren beräknar jag motsvarande belopp till 208 533 000 kronor respektive 209 638 000 kronor. Det lägsta belopp som kan utgå för budgetåret 1993/94 är dock 186 141 000 kronor ( =garantibelopp).

KI bedriver i anslutning till tandläkarutbildningen en tandvårdscen- tral. För driften av denna beräknar jag 63 500 000 kronor för budget- året 1993/94. För de därpå följande budgetåren beräknar jag motsvaran- de belopp till 65 00 000 kronor respektive 65 000 000 kronor.

• Sida 134
•  Original

KI ansvarar tillsammans med övriga universitet med examensrätt för läkar— och tandläkarexamen för att prov efter läkares och tandläkares allmäntjänstgöring anordnas. Jag har beräknat kostnaderna för dessa na- tionella prov till 2 150 000 kronor och medlen anvisas till KI.

Som jag tidigare anfört har jag räknat resurser för att KI skall anordna utbildning för tandtekniker enligt riksdagens beslut. Jag förordar också att KI från och med budgetåret 1994/95 skall anordna utbildning för op- tiker och kommer därför senare att ge KI rätt att utfärda optikerexa- men.

För budgetåret 1993/94 beräknar jag således ett sammanlagt anslag om 271 130 000 kronor. För de därpå följande budgetåren beräknar jag motsvarande belopp till 275 769 000 kronor respektive 276 874 000 kronor.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår rilsdagen att 29. för Karolinska institutet: Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 271 130 000 kronor, 30. godkänna de riktlinjer för utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som jag har angett.

D 8. Tekniska högskolan i Stockholm: Grundutbildning

1993/94 Nytt anslag (förslag) 384 510 000

Detta anslag avser grundläggande högskoleutbildning vid Tekniska hög- skolan i Stockholm (KTH). Under anslaget har medel beräknats för samtliga kostnader som är förenade med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan.

] . ' Examina

Tekniska högskolan i Stockholm har enligt högskoleförordningen fr.o.m. den 1 juli 1993 rätt att utfärda följande examina: Magisterexamen Kandidatexamen Högskoleexamen

Arkitektexamen Civi lin genjörsexamen Ingenjörsexamen Yrkesteknisk examen

• Sida 135
•  Original

KTH:s resultatanalys för perioden 1987/88 - 1990/91 visar att civilingen- jörs— och arkitektutbildningarna varit mycket efterfrågade, vilket bl.a. framgår av att antalet förstahandssökande per plats de senaste åren legat kring 2,9.

Utnyttjandegraden har ökat de senaste åren och uppgår budgetåret 1990/91 till 0,93.

De resultat studenterna uppnått har varit sjunkande under andra hälften av 1980—talet. De två senaste åren har denna trend brutits. För budgetåret 1990/91 har prestationsgraden varit 88 %.

KTH anser inte att man har en tillfredsställande examensfrekvens. I förhållande till antalet nybörjarplatser fem år tidigare är den låg, men den varierar också kraftigt över tiden. Budgetåret 1990/91 var exa- mensfrekvensen 0,68 (antalet examinerade dividerat med antalet nybör- jare fem år tidigare). En anledning har varit att industrins efterfrågan på kvalificerad arbetskraft under högkonjunktur har medfört att studen- terna går ut i arbetslivet innan de helt avslutat sina studier.

Ingenjörsutbildningarna

Tillströmningen till ingenjörsutbildningarna är lägre än till civilingen- jörsutbildningen och KTH hyser en oro för att efterfrågan kommer att minska ytterligare. Resultaten i form av helårsprestationer ligger enligt

• Sida 136
•  Original

KTH på en acceptabel nivå medan resultaten mätt i examina inte är till- fredsställande.

Yrkestekniska utbildningar (YTH)

KTH redovisar att de yrkestekniska utbildningarna har genomgående en hög utnyttjandegrad (93 % budgetåret 1990/91), dvs. man fyller sina platser väl. Studenterna har likaså en mycket hög prestationsgrad. Detta sammanhänger givetvis med att utbildningen är väl sammanhållen och har mycket studiemotiverade studenter.

Fortbildning och vidareutbildning

KTH har funnit att fortbildning och vidareutbildning blivit alltmer an- gelägen. Huvuddelen av studenterna inom fortbildning och vidareut- bildning läser kortare kurser. Utbildningens omfattning omräknad till årsstudieplatser blir därför låg. Totalt beräknar KTH att man haft ca 900 personer i fortbildning och vidareutbildning under budgetåret 1990/91.

Mot bakgrund av slutsatserna i resultatanlysen och de bedömningar som KTH kunnat göra i sin framtids— och resursanalys föreslår högsko- lan följande mål för den kommande treårsperioden;

— Den regionala samverkan under de första årens civilingenjörsut- bildning skall om möjligt utvidgas.

- Examinationen skall uppgå till 80 % vid utgången av budgetåret 1995/96.

— Minst 10 % av studenterna på varje program skall ha tillbringat ett år av sin samlade studie- och praktiktid vid något utländskt universitet eller företag.

- Inom fortbildning och vidareutbildning skall insatserna mångfaldi- gas. För att uppnå detta skall informationen till industrin och de enskil- da kunderna intensifieras och en bättre finansiell bas skapas för institu- tionernas kursutveckling. KTH begär förstärkning av resurserna för

— internationalisering — fortbildning och vidareutbildning

— kvalitetsförstärkning av utrustning i grundutbildningen — kompletterande förutbildning (”tekniskt basår") — förlängning av ingenjörsutbildningen med ett år.

Föredragandens överväganden Resultatbedömning

I det tidigare resurstilldelningssystemet har inte angetts några mål för verksamheten av det slag som skulle göra det möjligt att redovisa resul-

• Sida 137
•  Original

tat enligt de normer som det nya systemet och därmed sammanhängan- de anslagsomläggning förutsätter. _

Jag har därför inte kunnat göra en bedömning av prestationer, resul- tat och effekter m.m. utifrån uppställda mål. Utifrån den redovisning av verksamheten som KTH lämnar i den fördjupade anslagsframställning- en är det dock min uppfattning att verksamheten bedrivs så att den ut- vecklas positivt.

Fördjupad prövning

KTH:s resultatredovisning visar en hög prestationsgrad för civilingen- jörs- och YTH-utbildningarna och en något lägre för ingenjörsutbild- ningarna. Examensfrekvensen för ingenjörs- och civilingenjörsutbild- ningarna är emellertid sådan att den bör kunna förbättras under treårs- perioden.

KTH har föreslagit åtgärder beträffande ökning av examensfrekven- sen, regional samverkan och kompletterande förutbildning. Detta sam- mantaget med möjligheterna att vidareutbilda ingenjörer till civilingen- jörer bör göra det möjligt för KTH att examinera fler civilingenjörer.

Slutsatser

Mot bakgrund av den fördjupade prövningen har jag dragit följande slutsatser om högskolans utbildningsuppdrag.

Antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng bör uppgå till minst 2 900 under treårsperioden. Av dessa bör minst 2 750 avse civil— ingenjörsexamen.

Vid sidan av utbildning som för den enskilde leder till examen, skall högskolan även bedriva fortbildning och vidareutbildning.

Högskolan bör beakta vad jag redovisat i det föregående beträffande omprioriteringar i utbildningsutbudet (avsnitt 4.6).

Per capitaersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer in- om de olika utbildningsområdena framgår av vad jag anfört under av- Snitt 3.1.

Det högsta antal helårsstudenter per år för vilka ersättning kan utgå är 10 200.

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårspresta- tioner kan mot bakgrund av detta uppgå till högst 384 510 000 kronor för budgetåret 1993/94. För de därpå följande budgetåren beräknar jag motsvarande belopp till 408 237 000 kronor resp. 415 932 000 kronor. Det lägsta belopp som kan utgå för budgetåret 1993/94 är dock 366 455 000 kronor ( = garantibelopp).

De förslag beträffande forskning med inriktning mot flygteknik och trävaruteknik som regeringen kommer att redovisa i propositionen om forskning (1992/93:170) bör föranleda KTH att profilera grundutbild- ningen inom detta område.

• Sida 138
•  Original

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 31. till Tekniska högskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 384 510 000 kronor, ' ' 32. godkänna de riktlinjer för utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som jag har angett.

D 9. Chalmers tekniska högskola: Grundutbildning 1993/94 Nytt anslag (förslag) 306 683 000

Detta anslag avser grundläggande högskoleutbildning vid Chalmers tek- niska högskola (CTH). Under anslaget har medel beräknats för samtliga kostnader som är förenade med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan.

I . Examina

CTH har enligt högskoleförordningen fr.om den 1 juli 1993 rätt att ut- färda följande examina:

Magisterexamen

Kandidatexamen

Högskoleexamen

Arkitektexamen Civilingenjörsexamen Ingenjörsexamen Maskinteknikerexamen Sjöingenjörsexamen Sjökaptensexamen Styrmansexamen Yrkesteknisk examen

CTH har i den fördjupade anslagsframställningen redovisat sin verksam- het. CTH tillhandahåller grundläggande högskoleutbildning inom föl- jande områden: Fysik och teknisk fysik, kemi, elektro- och datorteknik, maskin— och farkostteknik, väg— och vattenbyggnad, arkitektur, indust— riell ekonomi, samt i samarbete med Universitetet i Göteborg inom om- rådena miljövetenskap, matematik och datavetenskap. Vid CTH ges vi- dare sjöbefälsutbildning samt ingenjörs'utbildning. CTH har för budgetå- ret 1992/93 tilldelats resurser för 6 003 helårsstudenter. Budgetåret 1991/92 var antalet helårsprestationer, enligt preliminära uppgifter från Verket för högskoleservice, cirka 4 780.

• Sida 139
•  Original

3. Resultatanal ys

CTH:s resultatanalys för perioden 1987/88-1990/91 visar bl.a.

* beträffande rekrytering och antagningskrav - att vad gäller civilingenjörsutbildningen CTH på flera linjer har det högsta antalet förstahandssökande per plats i landet, vilket också medfört höga antagningspoäng.

— att rekryteringen till de tvååriga nya ingenjörsutbildningarna är god medan rekryteringen till drift-, sjömaskintekniska och styrmansut- bildningarna är svagare med ca en sökande per plats,

* beträffande resursutnyttjande - att utnyttjandegraden varit hög, över 90 procent, både vad gäller ci- vilingenjörsutbildningen och ingenjörs— och sjöbefälsutbildningarna,

* beträffande studieresultatet - att prestationsgraden i civilingenjörsutbildningen varit god i förhål- lande till riksgenomsnittet. I ingenjörs- och sjöbefälsutbildningen har antalet helårsprestationer varit tillfredsställande,

- att examensfrekvensen varit instabil under den senare delen av pe- rioden. Bl. a. har examensfrekvensen i civilingenjörsutbildningen varit onormalt låg, ca 66 procent, vilket tillskrivs den genomförda förläng- ningen av denna utbildning samt studenternas ökade benägenhet att gö- ra studieuppehåll. Omläggningen till 180 poängsutbildning har ännu inte lett till ökad genomströmning, men tecken tyder på en kvalitetsför- bättring vilket visat sig i att andelen höga betyg ökat något. Examensfre- kvensen i ingenjörs- och sjöbefälsutbildningarna ökar något men är in- te tillfredsställande.

De internationella utbytesprogrammen har utökats och ca 7 procent av de examinerade från CTH:s civilingenjörsutbildningar har läst ett år utomlands.

Under perioden har maskintekniklinjen varit föremål för nationell utvärdering som visat på tillfredsställande resultat men också på beho- vet av utveckling och förnyelse av denna utbildning. Elektrotekniklin- jen har varit föremål för internationell utvärdering. Resultatet av denna placerar utbildningen bland de allra främsta i Europa.

Mot bakgrund av slutsatserna i resultatanalysen och de bedömningar som CTH kunnat göra i sin framtids— och resursananlys föreslås följan- de målsättningar gälla för den kommande treårsperioden:

- en examensfrekvens på minst 80 procent skall uppnås utan avkall på uppsatta kvalitetsmål,

— satsningar skall göras på pedagogisk och ämnesmässig kompetens— utveckling av lärarna för att ytterligare öka kvaliteten i utbildningen,

— ökade satsningar skall göras på den miljöutbildning som startats tillsammans med Universitetet i Göteborg,

— ökad internationalisering genom ökat internationellt utbyte och ut— veckling av nya engelskspråkiga ettåriga program.

• Sida 140
•  Original

För att förverkliga dessa mål krävs enligt CTH såväl omprioriteringar som resursförstärkningar.

Föredragandens överväganden Resultatbedömning

I det tidigare resurstilldelningssystemet har inte angetts några mål för verksamheten av det slag som skulle göra det möjligt att redovisa resul- tat enligt de normer som det nya systemet och därmed sammanhängan- de anslagsomläggning förutsätter.

Jag har därför inte kunnat göra en bedömning av prestationer, resul- tat och effekter m.m. utifrån uppställda mål. Emellertid visar-CTH:s fördjupade anslagsframställning, enligt min mening, att verksamheten bedrivs med en sådan inriktning att den utvecklas i positiv riktning.

Fördjupad prövning

Det resultat som CTH redovisar visar att utnyttjandegraden är hög vad gäller civilingenjörsutbildningen men lägre vad gäller drift-, sjömaskin- tekniska och styrmansutbildningarna. När det gäller de nya ingenjörsut— bildningarna är den tillfredsställande. Prestationsgraden är högst i riket medan examensfrekvensen är förhållandevis låg. Det borde vara möjligt för CTH att förbättra rekryteringen till ingenjörsutbildningen samt för- bättra examensfrekvensen i civilingenjörsutbildningen.

CTH har förslagit åtgärder för att öka examensfrekvensen. Detta kan sammantaget med möjligheterna att vidareutbilda ingenjörer till civi— lingenjörer samt utrymme för en friare resursanvändning göra det möj- ligt att examinera fler civilingenjörer.

Slutsatser

Mot bakgrund av den fördjupade prövningen har jag dragit följande slutsatser om CTH:s utbildningsuppdrag.

Antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng bör uppgå till minst 2 400 under treårsperioden. Av dessa bör minst 2 200 avse civi- lingenjörsexamen.

Vid sidan av utbildning som för den enskilde leder till examen skall CTH även bedriva fortbildning och vidareutbildning. CTH bör varje budgetår anordna utbildning för aktiv sjöpersonal motsvarande 25 hel- årsstudenter. .

Det högsta antal helårsstudenter per år för vilka ersättning kan påräk— nas är 7 500.

Per capitaersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer in- om de olika utbildningsområdena framgår av vad jag anfört i det föregå- ende avsnittet 3.1.

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårspresta- tioner kan mot bakgrund av detta uppgå till högst 306 683 000 kronor

• Sida 141
•  Original

för budgetåret 1993/94. För de därpå följande budgetåren har jag beräk— nat motsvarande belopp till 321 049 000 kronor respektive 325 559 000 kronor. Det lägsta belopp som kan utgå för budgetåret 1993/94 är dock 270 705 000 kronor (= garantibeloppet).

Utöver angivna åtaganden bör CTH regelbundet anordna grundutbild- ning i kärnkemi och reaktorfysik.

CTH bör beakta vad jag redovisat i det föregående angående ompriori- teringar i utbildningsutbudet (avsnitt 4.6).

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 33. till för Chalmers tekniska högskola: Grundutbildning för budgetåret 1993/94'anvisa ett reservationsanslag på 306 683 000 kronor, 34. godkänna de riktlinjer för utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som jag angett.

D 10. Högskolan i Luleå: Grundutbildning 1993/94 Nytt anslag (förslag) 209 141 000

Detta anslag avser grundläggande högskoleutbildning vid Högskolan i Luleå. Under anslaget har medel beräknats för samtliga kostnader som är förenade med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan.

]. Examina

Högskolan i Luleå har enligt högskoleförordningen fr.o.m. den 1 juli 1993 rätt att utfärda följande examina:

Magisterexamen

Kandidatexamen Högskoleexamen

Barn- och ungdomspedagogisk examen Civilingenjörsexamen Grundskollärarexamen 1-7 Grundskollärarexamen 4-9 Ingenjörsexamen Musiklärarexamen

Organistexamen

Yrkesteknisk examen

Högskolan i Luleå har i den fördjupade anslagsframställningen redovi- sat sin verksamhet. Grundläggande högskoleutbildning tillhandahålls

• Sida 142
•  Original

inom områdena humaniora, juridik, samhällsvetenskap, teknik, natur- vetenskap, undervisning och konst. Högskolan har för budgetåret 1992/93 tilldelats resurser för 5 000 helårsstudenter. Budgetåret 1991/92 var antalet helårsprestationer, enligt preliminära uppgifter från Verket för högskoleservice, cirka 3 400.

Mot bakgrund av slutsatserna i resultatanalysen och de bedömningar som högskolan kunnat göra i sin framtids- och resursanalys föreslår högskolan följande inriktning för den kommande treårsperioden:

- förbättra resultatet och få högre effektivitet, — utveckla och stärka högskolans kärnverksamheter, — beakta behov och önskemål i den närmaste regionen, — förbättra forskningsankytningen för all utbildning vid högskolan.

Föredragandens överväganden Resultatbedömning

I det tidigare resurstilldelningssystemet har inte angetts några mål för verksamheten av det slag som skulle göra det möjligt att redovisa resul- tat enligt de normer som det nya systemet och därmed sammanhängan- de anslagsomläggning förutsätter. Jag har därför inte kunnat göra en be- dömning av prestationer, resultat och effekter m.m. utifrån uppställda mål.

Fördjupad prövning

De resultat som högskolan redovisat visar att utnyttjandegraden är hög för de flesta utbildningar. Prestationsgraden ligger under riksgenomsnit- tet, trots att den har ökat under perioden 1987/88-1990/91. Det borde därför vara möjligt för högskolan att genomsnittligt öka effektiviteten, dvs. att nå en högre prestationsgrad med oförändrade resurser per hel- årsstudent. Slutsatser

Mot bakgrund av den fördjupade prövningen har jag dragit följande slutsatser om högskolans utbildningsuppdrag.

• Sida 143
•  Original

Antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng bör uppgå till 1 400 under treårsperioden. Av dessa bör minst 800 avse civilingenjörs- examen, minst 300 grundskollärarexamen 1-7 samt minst 60 grundskol- lärarexamen 4-9.

Vid sidan av utbildning som för den enskilde leder till examen, skall högskolan även bedriva fortbildning och vidareutbildning.

Högskolan bör beakta vad jag redovisat i det föregående beträffande omprioriteringar i utbildningsutbudet (avsnitt 4.6).

Det högsta antalet helårsprestationer som högskolan bör kunna få me- del från statsbudgeten för under treårsperioden har jag beräknat till föl- jande:

Utbildningsområde Högsta antalhelårsprestationer som ger ersättning

Humaniora 5 000 Juridik

Samhällsvetenskap

Naturvetenskap 8 200 Teknik

Undervisning 1 600 övrigt 450

Vidare bör ersättning kunna påräknas för högst 6 900 helårsstudenter per är, inklusive det konstnärliga området. Det högsta antalet helårsstu- denter inom det konstnärliga området som kan ge ersättning under tre- årsperioden är 540.

Per capitaersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer in- om de olika utbildningsområdena framgår av vad jag anfört i det föregå- ende avsnittet 3.1. För det konstnärliga området erhåller högskolan en ersättning med 82 800 kronor per helårsstudent.

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårspresta- tioner kan mot bakgrund av detta uppgå till högst 207 508 000 miljoner krönor för budgetåret 1993/94. För de därpå följande budgetåren beräk- nar jag motsvarande belopp till 213 573 000 respektive 217 865 000 kro- nor. Det lägsta belopp som kan utgå för budgetåret 1993/94 är dock 199 065 000 kronor (= garantibelopp).

Högskolan bör vidare fullfölja de lärarutbildningar som startat under budgetåren 1990/91—1992/93 inom ramen för särskilda åtgärder för att förbättra lärartillgången.

Högskolan bör anordna grundskollärarutbildning med inriktning på samiska, tornedalsfinska och finska.

• Sida 144
•  Original

För dessa angivna åtaganden beräknar jag en ersättning på 1 633 000 kronor för budgetåret 1993/94, 1 633 000 kronor för budgetåret 1994/95 och 408 000 kronor för budgetåret 1995/96.

För budgetåret 1993/94 beräknar jag således ett sammanlagt anslag om 209 141 000 kronor. För de därpå följande budgetåren beräknar jag motsvarande belopp till 215 206 000 kronor respektive 218 273 000 kronor.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 35. till Högskolan i Luleå: Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 209 141 000 kronor, 36. godkänna de riktlinjer för utbildningsuppdragen för bud— getåren 1994/95 och 1995/96 som jag angett.

D 11. Danshögskolan: Grundutbildning 1993/94 Nytt anslag (förslag) 10 393 000 kr.

Detta anslag avser grundläggande högskoleutbildning vid Danshögsko- lan. Under anslaget har medel beräknats för samtliga kostnader som är förenade med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan.

I . Examina

Högskolan har enligt högskoleförordningen fr.o.m. den 1 juli 1993 rätt att utfärda följande examina:

Högskoleexamen

Konstnärlig högskoleexamen i dans

Högskolans resultatanalys för perioden 1987/88-1990/91 visar bl.a. föl— jande.

Antalet sökande till nybörjarplatserna har varit stort. Till danspeda- goglinjen har man haft 6-7 sökande till varje plats och till koreograflin— jen 20—25.

• Sida 145
•  Original

De flesta studenter som antas fullföljer studierna. Av totalt 150 stu- denter som antagits under femårsperioden har endast elva definitivt av- brutit studierna.

Utvärdering av kvaliteten på den grundläggande utbildningen görs för högskolans del bäst i ett internationellt perspektiv eftersom högskolan är den enda i sitt slag i Sverige. Som en form av extern utvärdering av högskolan kan nämnas att franska staten 1991 godkände den svenska danspedagogutbildningen som ekvivalent med franska statens diplomut- bildning.

Mot bakgrund av slutsatserna i resultatanalysen och de bedömningar som högSkolan kunnat göra i sin framtids— och resursanalys föreslås bl.a. följande målsättningar gälla för den kommande treårsperioden:

* förlängning av danspedagogutbildningen till sju terminer * ökade resurser för lärarnas kompetensutveckling * överföring av mimutbildningen till Teaterhögskolan i Stockholm. För att förverkliga dessa mål krävs enligt högskolan såväl ompriorite- ringar som resursförstärkningar.

Föredragandens överväganden Resultatbedömning

I det tidigare resurstilldelningssystemet har inte angetts några mål för verksamheten av det slag som skulle göra det möjligt att redovisa resul- tat enligt de normer som det nya systemet och därmed sammanhängan- de anslagsomläggning förutsätter. Jag har därför inte kunnat göra en be- dömning av prestationer, resultat och effekter m.m. utifrån uppställda mål.

Fördjupad prövning

Högskolans resultatredovisning visar att utnyttjandegraden av utbild- ningsplatserna är hög. Att dansen i hög grad är en internationell konst- form visar det stora intresse som Danshögskolans utbildningar tilldrar sig från utländska studenter och lärare. Högskolan har utvecklat ett om- fattande kontaktnät med andra länders motsvarande utbildningar och deltar bl.a. i utbytesprogrammet Erasmus inom EG.

Enligt min bedömning kommer högskolans utbildning också att kva- litativt stärkas genom att en professur i koreografi inrättats. Slutsatser

Mot bakgrund av min prövning har jag dragit följande slutsatser om högskolans utbildningsuppdrag.

Jag förordar att mimutbildningen vid Danshögskolan från budgetåret 1993/94 överförs till Teaterhögskolan i Stockholm i enlighet med försla- get och beräknar medel för denna utbildning under anslaget D 36. Tea-

• Sida 146
•  Original

terhögskolan i Stockholm: Grundutbildning. Samtidigt föreslår jag en minskning under detta anslag med motsvarande belopp.

Högskolan bör kunna få medel från statsbudgeten för högst 273 hel- årsstudenter under treårsperioden.

Högskolan ersätts med 110 500 kronor per helårsstudent. Som jag tidigare anfört under avsnittet 5.4 tillförs Danshögskolan 1 000 000 kronor så att en dansarutbildning med tonvikt på fri dans kan skapas. Medlen avses användas för planering och utveckling av den nya dansarutbildningen under budgetåret 1993/94, medan platserna i utbild- ningen kan besättas fr.o.m. läsåret 1994/95.

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter uppgår för budget- året 1993/94 till 9 393 000 kronor (= garantibelopp). Den sammanlagda ersättning som kan erhållas för vardera av de två följande budgetåren beräknar jag till 10 387 000 kronor.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 37. till Danshögskolan: Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 10 393 000 kronor, 38. godkänna de riktlinjer för utbildningsuppdraget för bud- getåren 1994/95 och 1995/96 som jag har angett.

D 12. Dramatiska institutet: Grundutbildning 1993/94 Nytt anslag (förslag) 30 705 000

Detta anslag avser grundläggande högskoleutbildning vid Dramatiska institutet. Under anslaget har medel beräknats för samtliga kostnader som är förenade med det utbildningsuppdrag som skall gälla för hög- skolan.

I . Examina

Högskolan har enligt högskoleförordningen fr.o.m. den 1 juli 1993 rätt att utfärda följande examina:

Högskoleexamen

Konstnärlig högskoleexamen i scen och medier

Högskolans resultatanalys för perioden 1987/88—1990/91 visar bl.a. att

• Sida 147
•  Original

— högskolan har ett mycket stort antal sökande i förhållande till an— talet utbildningsplatser,

— såväl utnyttjandegraden som prestationsgraden är 100 procent, - i stort sett samtliga studenter avlägger examen, — högskolan har de högsta kostnaderna i landet per helårsstudent, - utvärdering av kvaliteten på den grundläggande utbildningen bäst görs ur ett internationellt perspektiv då Dramatiska institutet är den en- da högskolan i sitt slag i Sverige. Vid deltagande i internationella film- festivaler har Dramatiska institutets studenter genomgående uppnått go- da resultat.

Mot bakgrund av slutsatserna i resultatanalysen och de bedömningar som högskolan kunnat göra i sin framtids— och resursanalys föreslår högskolan följande inriktning för den kommande treårsperioden:

- fortsättning av det förändringsarbete som omfattar både organisa- tion och pedagogisk uppläggning av utbildningen,

- ökad inriktning på att ge studenterna bredare yrkeskompetens, större genrebredd och större professionalism,

— förstärkning av regi- och dramatikutbildningarna, — breddning av scenografiutbildningen, - ökad omfattning av medverkande skådespelare i utbildningen, - introduktion av ett nytt program för fortbildning och vidareutbild— ning inom media och estetik, bl.a. för lärare inom gymnasieskolan, samt en ettårig påbyggnadsutbildning.

För att förverkliga dessa mål krävs enligt högskolan såväl ompriorite- ringar som resursförstärkningar.

Föredragandens överväganden Resultatbedömning

I det tidigare resurstilldelningssystemet har inte angetts några mål för verksamheten av det slag som skulle göra det möjligt att redovisa resul- tat enligt de normer som det nya systemet och därmed sammanhängan- de anslagsomläggning förutsätter. Jag har därför inte kunnat göra en be- dömning av prestationer, resultat och effekter m.m. utifrån uppställda mål. Fördjupad prövning De resultat som högskolan redovisat visar att både utnyttjandegraden och prestationsgraden är hög. I ett nationellt perspektiv hävdar sig hög— skolan mycket väl i dessa avseenden. Det bör vara möjligt för högskolan att även i fortsättningen ligga kvar på denna nivå.

Verksamheten vid Dramatiska institutet var 1990 föremål för utred- ning. Jag instämmer i resultatet av denna som uttalar sig för en fortsatt verksamhet vid Dramatiska institutet. Dessutom pågår sedan ett år till-

Prop. 1992/931169

• Sida 148
•  Original

baka en förnyelse av organisationen och den pedagogiska uppläggning- en av utbildningen, vilket jag finner angeläget.

Slutsatser

Mot bakgrund av den fördjupade prövningen har jag dragit följande slutsatser om högskolans utbildningsuppdrag.

Högskolan bör kunna få medel från statsbudgeten för högst 345 hel- årsstudenter under treårsperioden.

Högskolan ersätts med 267 000 kronor per helårsstudent. Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter uppgår för budget- året 1993/94 till 30 705 000 kronor (= garantibelopp). Den sammanlag- da ersättningen som kan erhållas för vardera av de två följande budget- åren beräknar jag till 30 705 000 kronor.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 39. Till Dramatiska institutet: Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 30 705 000 kronor, 40. godkänna de riktlinjer för utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som jag angett.

D 13. Grafiska institutet och institutet för högre kommunikations— och reklamutbildning: Grundutbildning

1993/94 Nytt anslag (förslag) 6 092 000

Detta anslag avser grundläggande högskoleutbildning vid Grafiska insti- tutet och institutet för högre kommunikations— och reklamutbildning (GI/IHR). Under anslaget har medel beräknats för samtliga kostnader som är förenade med det utbildningsuppdrag som skall gälla för institu- ten.

]. Examina

GI/IHR har enligt högskoleförordningen fr.o.m den 1 juli 1993 rätt att utfärda högskoleexamen. 2. Nulägesbeskrivning

Gl/IHR har i den fördjupade anslagsframställningen redovisat sin verk— samhet. Grundläggande högskoleutbildning tillhandahålls inom det konstnärliga området med stor anknytning till samhällsvetenskap och teknik.

Instituten har för budgetåret 1992/93 tilldelats resurser för cirka 160 helårsstudenter. Budgetåret 1991/92 var antalet helårsprestationer, enligt preliminära uppgifter från Verket för högskoleservice, cirka 170.

• Sida 149
•  Original

GI/lHR:s resultatanalys för perioden 1987/88—1990/91 visar bland annat:

— att omkring 300 studenter per år har sökt till de drygt 80 platser som funnits vid GI/IHR,

- att det goda sökandeintresset har lett till att utnyttjandegraden legat omkring 100 procent under perioden,

— att jämfört med genomsnittet för landets högskolor har GI/IHR haft en hög prestationsgrad,

— att i genomsnitt omkring 75 studenter per år har slutfört sin ut- bildning, vilket betyder att examensfrekvensen varit hög i jämförelse med flertalet andra utbildningar i landet.

4. Framtida inriktning och prioriteringar

Mot bakgrund av slutsatserna i resultatanalysen och de bedömningar som institutet gort i framtids— och resursanalysen föreslår Gl/IHR mål— sättningar för den kommande treårsperioden, nämligen bland annat att:

- kunna erbjuda GI-examinerade en förlängning av utbildningen med en termin samt bygga ut IHR—utbildningens fjärde termin med 5 årsstudieplatser,

- få ett bättre resursutnyttjande och en bättre anpassning till nuva- rande projektinriktade utbildningsform genom byte av lokaler,

- av internationella konkurrensskäl utveckla utbildningarnas inne- håll och inriktning,

— uppnå bättre internationell standard bland annat genom samver- kan med andra utbildningar, närmare koppling till samhällssvetenskap- lig och teknisk fakultet och med bibehållen hög grad av autonomi, som underlättar samverkan med andra specialmediautbildningar.

För att förverkliga dessa mål krävs enligt högskolan resursförstärk- ningar.

Föredragandens överväganden Resultatbedömning

I det tidigare resurstilldelningssystemet har inte angetts några mål för verksamheten av det slag som skulle göra det möjligt att redovisa resul- tat enligt de normer som det nya systemet och därmed sammanhängan- de anslagsframställning förutsätter.

Jag har därför inte kunnat göra en bedömning av prestationer, resul- tat och effekter m.m. utifrån uppställda mål.

Fördjupad prövning

De resultat som GI/IHR redovisat visar att utnyttjandegraden varit hög. Instituten redovisar också att verksamheten i allt väsentligt bedrivs ra- tionellt och effektivt.

• Sida 150
•  Original

Jag instämmer också i Gl/lHR:s bedömning att fakultetstillhörigheten och samverkan med andra utbildningar är angelägna frågor för GI/IHR.

Slutsatser

Mot bakgrund av den fördjupade prövningen har jag dragit följande slutsatser om GI/IHR:s utbildningsuppdrag.

Jag föreslår att Gl/lHR:s organisatoriska och utbildningsmässiga sam- verkan med andra högskolor löses så att ett organisatoriskt samgående med Stockholms universitet sker fr.o.m. den 1 juli 1994.

Instituten skall, vid sidan av utbildning som för den enskilde leder till examen, även bedriva fortbildning och vidareutbildning.

Instituten bör kunna få medel från statsbudgeten för högst 465 helårs- studenter under treårsperioden.

Instituten ersätts med 39 300 kronor per helårsstudent. Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter uppgår, för bud- getåret 1993/94 till 6 092 000 kronor (= garantibelopp). Den samman- lagda ersättningen som kan erhållas för vardera av de två följande bud- getåren beräknar jag till 6 092 000 kronor.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 41. till Grafiska institutet och institutet för högre kommunika- tions— och reklamutbildning: Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 6 092 000 kronor, 42. godkänna de riktlinjer för utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som jag angett.

D 14. Högskolan i Borås: Grundutbildning 1993/94 Nytt anslag (förslag) 71 816 000 Detta anslag avser grundläggande högskoleutbildning vid Högskolan i

Borås. Under anslaget har medel beräknats för samtliga kostnader som är förenade med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan.

• Sida 151
•  Original

]. Examina Prop. 1992/93:169

Högskolan har enligt högskoleförordningen fr.o.m. den 1 juli 1993 rätt att utfärda följande examina: Kandidatexamen

Högskoleexamen

Barn- och ungdomspedagogisk examen Ingenjörsexamen Yrkesteknisk högskoleexamen

Mot bakgrund av slutsatserna i resultatanalysen och de bedömningar som högskolan kunnat göra i sin framtids— och resursanalys föreslår högskolan följande inriktning för den kommande treårsperioden

— erbjuda alla ingenjörer möjlighet till kandidatexamen, — utveckla en ny utbildning med inriktning mot internationell han- del och distribution,

• Sida 152
•  Original

— för att kunna möta framtidens utbildningskrav kommer högskolan att satsa på att kunna erbjuda studier på fördjupningsnivån inom alla si— na utbildningsområden.

Föredragandens överväganden Resultatbedömning

I det tidigare resurstilldelningssystemet har inte angetts några mål för verksamheten av det slag som skulle kunna göra det möjligt att. redovisa resultat enligt de normer som det nya systemet och därmed samman- hängande anslagsomläggning förutsätter. Jag har därför inte kunnat gö- ra en bedömning av prestationer, resultat och effekter m.m. utifrån uppställda mål.

Fördjupad prövning

De resultat som högskolan redovisat visar att utnyttjandegraden har va- rit genomgående hög de senaste åren. Även prestationsgraden har varit hög på de bundna utbildningarna. Däremot är prestationsgraden på fris- tående kurser inte lika hög. Det borde därför finnas utrymme för hög- skolan att öka prestationsgraden och därigenom uppnå bättre resursut- nyttjande.

Slutsatser

Mot bakgrund av den fördjupade prövningen har jag dragit följande slutsatser om utbildningsuppdraget.

Antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng bör uppgå till minst 400 under perioden.

Vid sidan av utbildning som för den enskilde leder fram till examen skall högskolan även bedriva fortbildning och vidareutbildning.

Högskolan bör beakta vad jag redovisat i det föregående beträffande omprioriteringar i utbildningsutbudet (avsnitt 4.6).

Det högsta antalet helårprestationer som högskolan bör kunna få me- del från statsbudgeten för under treårsperioden har jag beräknat till föl- jande:

Utbildningsområde Högsta antalhelårSprestationer som ger ersättning

Humaniora 1 700 Juridik

Samhällsvetenskap

Naturvetenskap 2 100 Teknik

• Sida 153
•  Original

Utbildningsområde Högsta antalhelårsprestationer som ger ersättning

Undervisning 450 Övrigt 1 600

Vidare bör ersättning kunna påräknas för högst 2 500 helårsstudenter per är.

Per capitaersättningen för helårsprestationer och helårsstudenter inom olika utbildningsområden framgår av vad jag anfört i det föregå- ende avsnittet 3.1.

Den sammanlagda ersättningen för helårsprestationer och helårsstu— denter kan mot bakgrund av detta uppgå till högst 71 816 000 kronor för budgetåret 1993/94. För de därpå följande budgetåren beräknar jag motsvarande högsta belopp beräknade till 71 010 000 kronor respektive 72 394 000 kronor. Det lägsta belopp som kan utgå för budgetåret 1993/94 är dock 65 769 000 kronor (= garantibelopp).

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 43. till Högskolan i Borås: Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 71 816 000 kronor, 44. godkänna de riktlinjer för utbildningsuppdragen för buget- åren 1994/95 och 1995/96 som jag angett.

D 15. Högskolan i Falun/Borlänge: Grundutbildning 1993/94 Nytt anslag (förslag) 97 065 000

Detta anslag avser grundläggande högskoleutbildning vid Högskolan i Falun/Borlänge. Under anslaget har medel beräknats för samtliga kost- nader som är förenade med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högkolan.

I . Examina

Högskolan i Falun/Borlänge har enligt högskoleförordningen fr.o.m. den 1 juli 1993 rätt att utfärda följande examina: Kandidatexamen

Högskoleexamen

Barn- och ungdomspedagogisk examen Grundskollärarexamen 1—7 Ingenjörsexamen

Yrkesteknisk högSkoleexamen

• Sida 154
•  Original

Mot bakgrund av slutsatserna i resultatanalysen och de bedömningar som högskolan kunnat göra i sin framtids— och resursanalys föreslås föl- jande inriktning gälla för den kommande treårsperioden:

- öka utbudet av lokala utbildningsprogram och fristående kurser, — erhålla examensrätt för magisterexamen, — vidareutveckla civilingenjörsutbildningen i samverkan med Uni- versitetet i Uppsala,

— utveckla en trafiklärarutbildning,

- få ge ingenjörsutbildning vid Bergsskolan i Filipstad, — utveckla samarbetet med Universitetet i Uppsala, Tekniska högsko- lan i Stockholm och med högskolorna i Gävle/Dala—området.

Föredragandens överväganden Resultatbedömning

I det tidigare resurstilldelningssystemet har inte angetts några mål för verksamheten av det slag som skulle göra det möjligt att redovisa resul- tat enligt de normer som det nya systemet och därmed sammanhängan- de anslagsomläggning förutsätter. Jag har därför inte kunnat göra en be- dömning av prestationer, resultat och effekter m.m. utifrån uppställda mål.

Fördjupad prövning

De resultat som högskolan redovisat visar att utnyttjandegraden är hög för de flesta utbildningar. Däremot är prestationsgraden lägre än riksge- nomsnittet, trots att den har ökat under perioden 1987/88—1990/91. Det borde därför vara möjligt för högskolan att öka effektiviteten, dvs. att

• Sida 155
•  Original

nå en högre prestationsgrad med oförändrade resurser per helårsstu— dent.

Slutsatser

Mot bakgrund av den fördjupade prövningen har jag dragit följande slutsatser om högskolans utbildningsuppdrag.

Antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng bör uppgå till minst 400 under treårsperioden. Av dessa bör minst 270 avse grundskol- lärarexamen 1—7.

Vid sidan av utbildning som för den enskilde leder till examen skall högskolan även bedriva fortbildning och vidareutbildning.

Högskolan bör beakta vad jag redovisat i det föregående beträffande omprioriteringar i utbildningsutbudet (avsnitt 4.6).

Det högsta antalet helårsprestationer som högskolan bör kunna få me- del från statsbudgeten för under treårsperioden har jag beräknat till:

Utbildningsområde Högsta antal helårsprestationer som ger ersättning

Humaniora 2 700 Juridik

Samhällsvetenskap

Naturvetenskap 3 600 Teknik

Undervisning 1 000 Övrigt 300

Vidare bör ersättning kunna påräknas för högst 3 200 helårsstudenter per är.

Per capitaersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer in- om de olika utbildningsområdena framgår av vad jag anfört i det föregå— ende avsnittet 3.1.

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårspresta— tioner kan mot bakgrund av detta uppgå till högst 96 255 000 kronor för budgetåret 1993/94. För de därpå följande budgetåren beräknar jag motsvarande belopp till 95 694 000 kronor respektive 92 834 000 kro- nor. Det lägsta belopp som kan utgå för budgetåret 1993/94 är dock 78 486 000 kronor (.= garantibelopp).

Högskolan bör vidare fullfölja de lärarutbildningar som startat under budgetåren 1990/91—1992/93 inom ramen för särskilda åtgärder för att förbättra lärartillgången.

För detta angivna åtagande beräknar jag en ersättning på 810 000 kro- nor för budgetåret 1993/94, 810 000 kronor för budgetåret 1994/95 och 400 000 kronor för budgetåret 1995/96.

• Sida 156
•  Original

För budgetåret 1993/94 beräknar jag således ett sammanlagt anslag om 97 065 000 kronor. För de därpå följande budgetåren beräknar jag motsvarande belopp till 96 504 000 kronor respektive 93 234 000 kro- nor.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 45. till Högskolan i Falun/Borlänge: Grundutbildning för bud- getåret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 97 065 000 kro- nor,

46. godkänna de riktlinjer för utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som jag angett.

D 16. Högskolan i Gävle/Sandviken: Grundutbildning 1993/94 Nytt anslag (förslag) 95 509 000

Detta anslag avser grundläggande högskoleutbildning vid Högskolan i Gävle/Sandviken. Under anslaget har medel beräknats för samtliga kost- nader som är förenade med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan.

]. Examina

Högskolan har enligt högskoleförordningen fr.o.m. den 1 juli 1993 rätt att utfärda följande examina: Kandidatexamen

Högskoleexamen

Barn- och ungdomspedagogisk examen Grundskollärarexamen 1—7 Ingenjörsexamen Yrkesteknisk examen

Högskolan i Gävle/Sandviken har i den fördjupade anslagsframställning— en redovisat sin verksamhet. Grundläggande högskoleutbildning tillhan- dahålls inom områdena humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik och undervisning.

Högskolan har för budgetåret 1992/93 tilldelats resurser för cirka 2 600 helårsstudenter. Budgetåret 1991/92 var antalet helårsprestationer, enligt preliminära uppgifter från Verket för högskoleservice, cirka 1550.

• Sida 157
•  Original

Mot bakgrund av slutsatserna i resultatanalysen och de bedömningar som högskolan gjort i framtids— och resursanalysen föreslår högskolan målsättningar för den kommande treårsperioden, nämligen bland annat att,

* förbättra såväl utnyttjandegraden av platserna som helårsprestatio- nerna, '

* åstadkomma en starkare profilering och ökad riksrekrytering. Hög- skolan bedömer att behovet ökar av utbildade i framför allt språk, eko- nomi, teknik samt grundskollärare och vill öka antalet utbildningsplat- ser inom dessa områden, men menar att det är svårare att bedöma efter- frågan på förskollärare,

* bygga upp de grundläggande naturvetenskapliga och tekniska äm- nena som utgör bas för ingenjörsutbildningarna, samt utveckla ämnen som fysik, statistik och optimeringslära,

* förlänga/bygga på vissa utbildningar till 120 poäng inom områdena teknik, undervisning och samhällsvetenskap och därmed ge möjlighet för studenterna bland annat på ingenjörsutbildningarna att läsa ett tred— je år inom ramen för kandidatexamen,

* utöka samarbetet med andra högskolor och med forskningsinstitu- tioner, vilket väntas ge effektivitetsvinster och bedöms ge positiva kon- sekvenser för grundutbildningen,

* under förutsättning att examensrätter ges - inrätta magisterprogram i fastighetsekonomi/fastighetsförvaltning, — bygga upp en civilingenjörsutbildning inom området energi/inne- klimat,

- bygga upp en grundskollärarutbildning 4—9.

• Sida 158
•  Original

För att förverkliga dessa mål krävs enligt högskolan resursförstärk- ningar.

Föredragandens överväganden Resultatbedömning

I det tidigare resurstilldelningssystemet har inte angetts några mål för verksamheten av det slag som skulle göra det möjligt att redovisa resul- tat enligt de normer som det nya systemet och därmed sammanhängan- de anslagsframställning förutsätter.

Jag har därför inte kunnat göra en bedömning av prestationer, resul- tat och effekter m.m. utifrån uppställda mål.

Fördjupad prövning

De resultat som högskolan redovisat visar att utnyttjandegraden i all- mänhet varit tillfredsställande, även om denna vid vissa tillfällen legat under genomsnittet för landets högskolor. Högskolan redovisar också att verksamheten i allt väsentligt bedrivs rationellt och effektivt.

Det borde vara möjligt för högskolan att förbättra rekryteringen och att uppnå minst de senaste årens antal helårsprestationer under kom- mande treårsperiod.

Slutsatser

Mot bakgrund av den fördjupade prövningen har jag dragit följande slutsatser om högskolans utbildningsuppdrag.

Antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng bör uppgå till minst 350 under treårsperioden 1993/94-95/96. Av dessa bör minst 300 avse grundskollärarexamen 1—7.

Vid sidan av utbildning som för den enskilde leder till examen skall högskolan även bedriva fortbildning och vidareutbildning.

Högskolan bör beakta vad jag redovisat i det föregående beträffande omprioriteringar i utbildningsutbudet (avsnitt 4.6).

Det högsta antalet helårsprestationer som högskolan kan erhålla er- sättning från statsbudgeten för under treårsperioden har jag beräknat till:

Område Högsta antal helårsprestationer som ger ersättning

Humaniora 4 000 Juridik Samhällsvetenskap

Teknik 3 400 Naturvetenskap Vård

• Sida 159
•  Original

Område Högsta antal helårsprestationer som ger ersättning

Undervisning 850 Övrigt 300

Vidare bör ersättning kunna påräknas för högst 3 600 helårsstudenter per är.

Per capitaersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer in— om de olika utbildningsområdena framgår av vad jag anfört i det föregå- ende avsnittet 3.1. .

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårspresta- tioner kan mot bakgrund av detta uppgå till högst 94 265 000 kronor för budgetåret 1993/94. För de därpå följande budgetåren beräknar jag motsvarande belopp till 94 081 000 kronor respektive 92 288 000 kro- nor. Det lägsta belopp som kan utgå för budgetåret 1993/94 är dock 71 620 000 kronor( = garantibelopp).

Utöver ovan angivna åtaganden bör högskolan fullfölja de lärarutbild- ningar som startat under budgetåren 1990/91—1992/93 inom ramen för särskilda åtgärder för att förbättra lärartillgången.

För detta åtagande beräknar jag en ersättning på 1 244 000 kronor för budgetåret 1993/94, 1 244 000 kronor för budgetåret 1994/95 och 600 000 kronor för budgetåret 1995/96.

För budgetåret 1993/94 beräknar jag således ett sammanlagt anslag om 95 509 000 kronor. För de därpå följande budgetåren beräknar jag mot- svarande belopp till 95 325 000 kronor respektive 92 888 000 kronor.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

47. till Högskolan i Gävle/Sandviken: Grundutbildning för bud- getåret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 95 509 000 kro- nor,

48. godkänna de riktlinjer för utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som jag angett.

D 17. Högskolan i Halmstad: Grundutbildning 1993/94 Nytt anslag (förslag) 54 234 000

Detta anslag avser grundläggande högskoleutbildning vid Högskolan i Halmstad. Under anslaget har medel beräknats för samtliga kostnader som är förenade med det utbildningsuppdrag som skall gälla för hög- skolan.

• Sida 160
•  Original

1. Examina . . ' Prop. 1992/93:169

Högskolan i Halmstad har enligt högskoleförordningen fr.o.m. den 1 ju- li 1993 rätt att utfärda följande examina: Kandidatexamen

Högskoleexamen

Barn— och ungdomspedagogisk examen Ingenjörsexamen

Högskolans resultatanalys för perioden 1987/88—1990/91 visar bl. a. att

— antalet helårsstudenter har ökat från 600 till ca 1 200 under perioden, dvs. en fördubbling,

— sökandetrycket överlag har varit mycket högt, - de kursutvärderingar som görs vid slutet av resp. kurs ger företrä- desvis positiva besked,

- under senare år har tre av högskolans utbildningsprogram utvärde- rats av externa bedömare. Det huvudsakliga intrycket från samtliga tre utvärderingar är att Högskolan i Halmstad klarar sig bra i en jämförelse med andra mindre högskolor,

— högskolan ligger under riksgenomsnittet vad avser kostnad per hel- årsstudent.

4. Framtida inriktning och prioriteringar

Mot bakgrund av slutsatserna i resultatanalysen och de bedömningar som högskolan kunnat göra i sin framtids— och resursanalys föreslår högskolan följande inriktning för den kommande treårsperioden,

- fortsatt inriktning på de bestämda kunskapsområden som har visat sig vara unika för högskolan, såväl inom som utom landet.

— Högskolan förespråkar en fortsatt utbyggnad av verksamheten bl.a. med hänvisning till högt sökandetryck och starka regionala motiv.

— Förlängning av kortare utbildningsprogram och magisternivå på vissa utbildningar. '

För att öka utbildningsvolymen och för en ytterligare ökning av kvali- teten fordras det, enligt högskolans mening, ytterligare resurser.

• Sida 161
•  Original

Föredragandens överväganden Resultatbedömning

I det tidigare resurstilldelningssystemet har inte angetts några mål för verksamheten av det slag som skulle kunna göra det möjligt att redovisa resultat enligt de normer som det nya systemet och därmed samman- hängande anslagsomläggning förutsätter. Jag har därför inte kunnat gö- ra en bedömning av prestationer, resultat och effekter m.m. utifrån uppställda mål. Emellertid visar högskolans fördjupade anslagsframställ- ning, enligt min mening, att verksamheten bedrivs i en sådan riktning att den utvecklas positivt.

Fördjupad prövning

Helårsprestationer och examensfrekvens har ökat kontinuerligt under mätperioden. Utnyttjandegraden ligger över 100 procent för samtliga ut- bildningsprogram. Prestationsgraden har ökat markant under perioden 1987/88-1990/91, t.ex. ökade denna för utvecklingsingenjörsprogrammet från 53 procent vid periodens början till 97 procent vid periodens slut.

Slutsatser

Mot bakgrund av den fördjupade prövningen har jag dragit följande slutsatser om utbildningsåtagandet.

Antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng bör uppgå till minst 150 under perioden.

Vid sidan av utbildning som för den enskilde leder till examen, skall högskolan även bedriva fortbildning och vidareutbildning.

Högskolan bör beakta vad jag redovisat i det föregående beträffande omprioriteringar i utbildningsutbudet (avsnitt 4.6).

Det högsta antalet helårsprestationer som högskolan bör kunna få me- del från statsbudgeten för under treårsperioden har jag beräknat till föl- jande: '

Utbildningsområde Högsta antal helårsprestationer som ger ersättning

Humaniora 3 100 Juridik

Samhällsvetenskap

Naturvetenskap 1 700 Teknik

Undervisning 300 Övrigt 75

• Sida 162
•  Original

Vidare bör ersättning kunna påräknas för högst 2 300 helårsstudenter per är.

Per capitaersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer in- om de olika utbildningsområdena framgår av vad jag anfört i det föregå- ende avsnittet 3.1.

Den sammanlagda ersättningen för helårsprestationer och helårsstu- denter kan mot bakgrund av detta uppgå till högt 54 234 000 kronor för budgetåret 1993/94. För de därpå följande budgetåren beräknar jag motsvarande belopp till 51 501 000 kronor respektive 48 841 000 kro- nor. Det lägsta belopp som kan utgå för budgetåret 1993/94 är dock 45 803 000 kronor (= garantibelopp).

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 49. till Högskolan i Halmstad: Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 54 234 000 kronor, 50. godkänna de riktlinjer för utbildninguppdragen för bud— getåren 1994/95 och 1995/96 som jag angett.

D 18. Högskolan i Jönköping: Grundutbildning 1993/94 Nytt anslag (förslag) 88 331 000

Detta anslag avser grundläggande högkoleutbildning vid Högskolan i Jönköping. Under anslaget har medel beräknats för samtliga kostnader som är förenade med det utbildninguppdrag som skall gälla för hög- skolan.

I . Examina

Högkolan har enligt högskoleförordningen fr.o.m. den 1 juli 1993 rätt att utfärda följande examina: Kandidatexamen Högskoleexamen

Barn- och ungdomspedagogisk examen Grundskollärarexamen 1-7 Ingenjörsexamen Yrkesteknisk högskoleexamen

Högkolan i Jönköping har i den fördjupade anslagsframställningen re- dovisat sin verksamhet. Högskolan bildades 1977 utifrån den tidigare lä- rarhögskolan och förskoleseminariet i Jönköping och utbildningområ— det dominerar fortfarande. Vid Högskolan i Jönköping finns dessutom

• Sida 163
•  Original

ett varierat utbud av ingenjörsutbildningar, ekonomiutbildning och in— formationsutbildning. Högkolan har budgetåret 1992/93 tilldelats resur- ser för cirka 2 300 helårsstudenter. Budgetåret 1991/92 var antalet hel- årsprestationer enligt preliminära uppgifter från Verket för högkoleser- vice cirka 1 740.

Mot bakgrund av slutsatserna i resultatanalysen och de bedömningar som högskolan kunnat göra i sin framtids— och resursanalys föreslår högskolan följande inriktning för den kommande treårsperioden

- påbörja uppbyggnaden av en ny internationell handelshögkola, antingen under statligt eller ickestatligt huvudmannaskap, med inrikt- ning på småföretagande och entreprenörskap, service och europeiskt fö- retagande,

- kunna erbjuda studenterna den utbildning de efterfrågar genom ett någorlunda brett kursutbud utan att ge avkall på möjligheterna till äm- nesfördjupning.

Föredragandens överväganden Resultatbedömning

I det tidigare resurstilldelningsystemet har inte angetts några mål för verksamheten av det slag som skulle kunna göra det möjligt att redovisa resultat enligt de normer som det nya systemet och därmed samman— hängande anslagomläggning förutsätter. Jag har därför inte kunnat gö- ra en bedömning av prestationer, resultat och effekter m.m. utifrån uppställda mål.

Fördjupad prövning

De resultat som högskolan redovisat visar att både utnyttjandegraden ..

och prestationsgraden har varit genomgående höga de senaste åren. Det bör emellertid vara möjligt för högskolan att ytterligare öka prestations- graden inom informations— och kulturutbildningarna samt vissa ingen-

• Sida 164
•  Original

jörsutbildningar. Med bibehållen hög prestationsgrad inom andra områ- den kommer därmed högkolan att erhålla ett värdefullt resurstillskott.

Slutsatser

Mot bakgrund av den fördjupade prövningen har jag dragit följande slutsatser om utbildningsuppdraget.

Antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng bör uppgå till minst 550 under perioden. Av dessa bör minst 360 avse grundskollärar- examen 1—7.

Vid sidan av utbildning som för den enskilde leder fram till examen skall högkolan även bedriva fortbildning och vidareutbildning.

Högskolan bör beakta vad jag redovisat i det föregående beträffande omprioriteringar i utbildningsutbudet (avsnitt 4.6).

Det högsta antalet helårsprestationer som högkolan bör kunna få me- del från statsbudgeten för under treårsperioden har jag beräknat till föl- jande:

Utbildningsområde Högsta antal helårsprestationer som ger ersättning

Humaniora 2 800 Juridik

Samhällsvetenskap

Naturvetenskap 2 200 Teknik

Undervisning 1 700 Övrigt 400

Vidare bör ersättning kunna påräknas för högt 3 000 helårsstudenter per är.

Per capitaersättningen för helårsprestationer och helårsstudenter in- om olika utbildningsområden framgår av vad jag anfört i det föregående avsnittet 3.1. .

Den sammanlagda ersättningen för helårsprestationer och helårsstu- denter kan mot bakgrund av detta uppgå till högst 85 900 000 kronor för budgetåret 1993/94. För de därpå följande budgetåren beräknar jag motsvarande högsta belopp beräknade till 86 864 000 kronor respektive 88 577 000 kronor. Det lägta belopp som kan utgå för budgetåret 1993/94 är dock 68 732 000 kronor (= garantibelopp).

Utöver ovan angivna åtagande bör högkolan fullfölja de lärarutbild— ningar som startat under budgetåren 1990/91—1992/93 inom ramen för särskilda åtgärder för att förbättra lärartillgången.

• Sida 165
•  Original

För detta ändamål har jag för budgetåret 1993/94 beräknat 2 431 000 kronor. För de därpå följande budgetåren har motsvarande summa be- räknats till 1 823 000 kronor respektive 600 000 kronor.

För budgetåret 1993/94 beräknar jag således ett sammanlagt anslag om 88 331 0000 kronor. För de därpå följande budgetåren beräknar jag motsvarande belopp till 88 687 000 kronor respektive 89 177 000 kro— nor.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 51. till Högskolan i Jönköping: Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 88 331 000 kronor, 52. godkänna de riktlinjer för utbildninguppdragen för bud— getåren 1994/95 och 1995/96 som jag angett.

D 19. Högskolan i Kalmar: Grundutbildning 1993/94 Nytt anslag (förslag) 110 311 000

Detta anslag avser grundläggande högkoleutbildning vid Högskolan i Kalmar. Under anslaget har medel beräknats för samtliga kostnader som är förenade med det utbildninguppdrag som skall gälla för hög- skolan.

I . Examina

Högkolan har enligt högskoleförordningen fr.o.m. den 1 juli 1993 rätt att utfärda följande examina: Kandidatexamen Högskoleexamen

Barn— och ungdomspedagogisk examen Grundskollärarexamen 1—7 Ingenjörsexamen Maskinteknikerexamen Sjöingenjörsexamen

Sjökaptensexamen Styrmansexamen

Högkolan har i sin fördjupade anslagframställning redovisat sin verk- samhet. Grundläggande högskoleutbildning tillhandahålls inom områ- dena naturvetenskap, teknik, humaniora, samhällsvetenskap och under- visning. Högskolan har för budgetåret 1992/93 tilldelats resurser för cir- ka 2 700 helårsstudenter. Budgetåret 1991/92 var antalet helårsprestatio-

• Sida 166
•  Original

ner, enligt preliminära uppgifter från Verket för högskoleservice, cirka 1 830.

Mot bakgrund av slutsatserna i resultatanalysen och de bedömningar -- som högskolan kunnat göra i sin framtids- och resursanalys föreslår högkolan följande inriktning för den kommande treårsperioden:

— fördjupning av studieprogrammen inorn högskolans profilområ- den. Detta bör ske genom att högskolans program blir treåriga så att studenterna kan avlägga kandidatexamen,

- fler valmöjligheter för studenterna inom programmen, — examensrätt för magisterexamen, — genomförande av forskningförberedande utbildning för att stimu- lera studenterna att påbörja forskarutbildning,

— förstärkning av den internationella dimensionen i utbildningen och en utökning av den internationella utbytesverksamheten för studen- terna.

För att förverkliga dessa mål krävs enligt högskolan såväl ompriorite- ringar som resursförstärkningar.

Föredragandens överväganden

Resultatbedömning

I det tidigare resurstilldelningsystemet har inte angetts några mål för verksamheten av det slag som skulle göra det möjligt att redovisa resul— tat enligt de normer som det nya systemet och därmed sammanhängan- de anslagsomläggning förutsätter. Jag har därför inte kunnat göra en be- dömning av prestationer, resultat och effekter m.m. utifrån uppställda mål.

Fördjupad prövning

Högskolan redovisar generellt en hög utnyttjandegrad och att verksam- heten i allt väsentligt bedrivs rationellt och effektivt. Även om högsko- lan i ett nationellt perspektiv hävdar sig väl på de flesta områden vad

• Sida 167
•  Original

gäller studieresultat bör det vara möjligt att genomsnittligt öka både ut- nyttjande— och prestationsgraden.

Slutsatser

Mot bakgrund av den fördjupade prövningen har jag dragit följande slutsatser om högkolans utbildningsuppdrag.

Antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng bör under pe- rioden uppgå till minst 500. Av dessa bör minst 330 vara grundskollä- rarexamen 1-7.

Vid sidan av utbildning som för den enskilde leder till examen skall högskolan även bedriva fortbildning och vidareutbildning.

Högskolan bör beakta vad jag redovisat i det föregående beträffande omprioriteringar i utbildningsutbudet (avsnitt 4.6).

Det högsta antalet helårsprestationer som högskolan bör kunna få me- del från statsbudgeten för under treårsperioden har jag beräknat till föl- jande:

Utbildningsområde Högsta antal helårsprestationer som ger ersättning

Humaniora 2 350 Juridik

Samhällsvetenskap

Naturvetenskap 3 850 Teknik

Undervisning 1 350 Övrigt 450

Vidare bör ersättning kunna påräknas för högst 3 500 helårsstudenter per är.

Per capitaersättningarna för helårsstudenter och helårsprestationer in- om de olika utbildningsområdena framgår av vad jag anfört i det föregå— ende avsnittet 3.1.

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårspresta- tioner kan mot bakgrund av detta uppgå till högst 103 969 000 kronor för budgetåret 1993/94. För de därpå följande budgetåren beräknar. jag motsvarande belopp till 103 765 000 kronor respektive 105 922 000 kronor. Det lägsta belopp som kan utgå för 1993/94 är dock 88 494 000 kronor (= garantibelopp).

Utöver ovan angivna åtaganden bör högskolan varje läsår anordna ut- bildning av aktiv sjöpersonal för motsvarande minst 19 helårsstudenter.

Högskolan skall vidare att anordna fortbildning av journalister. För detta åtagande beräknar jag en ersättning på 5 532 000 kronor för bud-

• Sida 168
•  Original

getåret 1993/94, 5 532 000 kronor för budgetåret 1994/95 och 5 532 000 kronor för budgetåret 1995/96.

Högkolan bör också fullfölja de lärarutbildningar som startat under budgetåren 1990/91-1992/93 inom ramen för särskilda åtgärder för att förbättra lärartillgången. För detta åtagande beräknar jag en ersättning på 810 000 kronor för budgetåret 1993/94 och 405 000 kronor för bud- getåret 1994/95.

För budgetåret 1993/94 beräknar jag således ett sammanlagt anslag om 110 311 000 kronor. För de därpå följande budgetåren beräknar jag motsvarande belopp till 109 702 000 respektive 111 453 000 kronor.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 53. till Högskolan i Kalmar: Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 110 311 000 kronor, 54. godkänna de riktlinjer för utbildninguppdragen för bud- getåren 1994/95 och 1995/96 som jag angett.

D 20. Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning

1993/94 Nytt anslag (förslag) 41 438 000

Detta anslag avser grundläggande högkoleutbildning vid Högkolan i Karlskrona/Ronneby.

] . Examina

Högskolan har enligt högskoleförordningen fr.o.m. den 1 juli 1993 rätt att utfärda följande examina: Kandidatexamen

Högskoleexamen

Ingenjörsexamen Yrkesteknisk examen

Högskolan i Karlskrona/Ronneby har i den fördjupade anslagsframställ- ning redovisat sin verksamhet. Grundläggande högskoleutbildning till- handahålls inom områdena humaniora, samhällsvetenskap, teknik och naturvetenskap. Högskolan har för budgetåret 1992/93 tilldelats resurser för cirka 1 100 helårsstudenter. 1991/92 var antalet helårsprestationer enligt preliminära uppgifter från Verket för högskoleservice cirka 670.

• Sida 169
•  Original

Hälften av de anvisade medlen används för ingenjörs— och teknikerut- bildningarna och en stark profilering finns inom området informations- teknologi. För den kommande treårsperioden föreslår högkolan en fortsatt utveckling inom dessa områden. En förstärkning av det huma— nistiska området föreslås - främst inom språkämnena och området europakunskap. Även samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga ämnen kommer att byggas ut, särskilt med profilering mot datautbild— ning. Samtliga dessa ämneområden skall kunna ligga till grund för en lärarutbildning, vilket innebär att också utbildning på magisternivå skall erbjudas.

Högskolan föreslår också en fortsatt utbyggnad av den tvååriga ingen- jörsutbildningen samt en förlängning av denna utbildning till tre år. Vi- dare föreslås en utbyggnad av den yrkestekniska utbildningen mot om- rådet byggnadsteknik.

Föredragandens överväganden Resultatbedömning

I det tidigare resurstilldelningssystemet har inte angetts några mål för verksamheten av det slag som skulle göra det möjligt att redovisa resul-

tat enligt de normer som det nya systemet och därmed sammanhängan- de anslagsomläggning förutsätter.

Slutsatser

Mot bakgrund av den fördjupade prövningen har jag dragit följande slutsatser om högkolans utbildninguppdrag.

Antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng bör uppgå till minst 100 under treårsperioden.

Högskolan skall, vid sidan av utbildning som för den enskilde leder till examen, även bedriva fortbildning och vidareutbildning.

Högskolan bör beakta vad jag redovisat i det föregående beträffande omprioriteringar i utbildningsutbudet (avsnitt 4.6).

Det högsta antalet helårsprestationer som högskolan kan erhålla er- sättning från statsbudgeten för under treårsperioden har jag beräknat till följande:

Prop. 1992/932169

• Sida 170
•  Original

Område Högsta antal helårsprestationer Prop. 1992/932169 under treårsperioden

Humaniora 1 900 Samhällsvetenskap

Naturvetenskap

Teknik 1 900

Vidare bör ersättning kunna påräknas för högst 1 900 helårsstudenter per år.

Per capitaersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer in- om de olika utbildningsområdena framgår av vad jag tidigare anfört i det föregående avsnitt 3.1. .

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårspresta- tioner kan mot bakgrund av detta uppgå till högst 41 438 000 kronor för budgetåret 1993/94. För de därpå följande budgetåren beräknar jag motsvarande belopp till 41 773 000 kronor respektive 41 953 000 kro- nor. Det lägsta belopp som kan utgå för budgetåret 1993/94 är dock 34 396 000 kronor (= garantibelopp).

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 55. för det utbildningsuppdrag som jag har angett för Högsko- lan i Karlkrona/Ronneby: Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 41 438 000 kronor, '

56. godkänna de riktlinjer för utbildningsuppdragen för bud- getåren 1994/95 och 1995/96 som jag angett.

D 21. Högskolan i Karlstad: Grundutbildning 1993/94 Nytt anslag (förslag) 174 184 000

Detta anslag avser grundläggande högkoleutbildning vid Högskolan i Karlstad. Under anslaget har medel beräknats för samtliga kostnader som är förenade med det utbildningsuppdrag skall kunna gälla för hög- skolan.

1 . Examina

Högskolan har enligt högskoleförordningen fr.o.m. den 1 juli 1993 rätt att utfärda följande examina:

Magisterexamen*

Kandidatexamen

Högskoleexamen

• Sida 171
•  Original

Barn- och ungdomspedagogisk examen Grundskollärarexamen 1—7 och 4—9 Gymnasielärarexamen** Ingenjörsexamen

Yrkesteknisk högskoleexamen

* Examensrätten gäller följande ämnen: engelska, franska. historia, litteraturve- tenskap, religionsvetenskap, företagsekonomi, kulturgeografi, nationalekonomi, pedagogik, sociologi, statskunskap, ADB, kemi. ** Förenad med följande villkor: gymnasielärarutbildning i ämnen för vilka krävs 80 poäng får endast ges i ämnen för vilka högkolan givits rätt att utfärda magisterexamen.

Mot bakgrund av slutsatserna i resultatanalysen och de bedömningar som högskolan kunnat göra i sin framtids- och resursanalys föreslår högkolan följande målsättningar för den kommande treårsperioden

- att höja antalet avlagda examina med 10% vid oförändrad kapaci- tet, .

- att sätta kvalitetsfrågor i centrum bl.a. genom tydligt ökad interna- tionalisering,

- att förbättra forskningsanknytningen i grundutbildningen,

• Sida 172
•  Original

— att utveckla flera utbildningsprogram som kan bilda grunden till Prop. 1992/931169 en ”Karlstadsprofil” och har anknytning till högkolans tvärvetenskapli- ga profll, — att vidta åtgärder för att högkolan skall kunna ta emot fler studen- ter, _ under perioden påbörja utvecklingen av civilingenjörsutbildning vid högskolan.

Föredragandens överväganden Resultatbedömning

I det tidigare resurstilldelningssystemet har inte angetts några mål för verksamheten av det slag som skulle kunna göra det möjligt att redovisa resultat enligt de normer som det nya systemet och därmed samman- hängande anslagsomläggning förutsätter. Jag har därför inte kunnat gö- ra en bedömning av prestationer, resultat och effekter m.m. utifrån uppställda mål.

Fördjupad prövning

De resultat som högkolan redovisat visar att utnyttjandegraden är hög, speciellt på de bundna utbildningarna. Däremot är prestationsgraden under riksgenomsnittet på fristående kurser. Det borde därför finnas ut- rymme för högskolan att öka prestationsgraden och därigenom uppnå bättre resursutnyttjande.

Slutsatser

Mot bakgrund av den fördjupade prövningen har jag dragit följande slutsatser om högkolans utbildningsuppdrag. ,

Antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng bör uppgå till minst 1 700 under perioden. Av dessa bör minst 500 avse grundskollä- rarexamen 1-7, minst 300 avse grundskollärarexamen 4—9 och minst 100 avse gymnasielärarexamen.

Vid sidan av utbildning som för den enskilde leder fram till examen skall högskolan även bedriva fortbildning och vidareutbildning.

Högkolan bör beakta vad jag redovisat i det föregående beträffande omprioriteringar i utbildningsutbudet(avsnitt 4.6).

Det högsta antalet helårprestationer som högkolan bör kunna få me- del från statsbudgeten för under treårsperioden har jag beräknat till föl- jande:

• Sida 173
•  Original

Utbildningsområde Högsta antal helårsprestationer som Prop. 1992/932169 ger ersättning

Humaniora Juridik

Samhällsvetenskap 8 000 ' Naturvetenskap Teknik 3 700 Undervisning 1 900 Övrigt 600

Vidare bör ersättning kunna påräknas för högt 6 400 helårsstudenter per är.

Per capitaersättningen för helårsprestationer och helårsstudenter in- om olika utbildningområden framgår av vad jag anför i det föregående avsnittet 3.1.

Den sammanlagda ersättningen för helårsprestationer och helårsstu- denter kan mot bakgrund av detta uppgå till högt 151 413 000 kronor för budgetåret 1993/94. För de därpå följande budgetåren beräknar jag motsvarande belopp till 155 188 000 kronor respektive 157 789 000 kronor. Det lägsta belopp som kan utgå för budgetåret 1993/94 är dock 129 679 000 kronor (= garantibelopp).

Utöver ovan angivna åtagande bör högskolan fullfölja de lärarutbild- ningar som startat under budgetåren 1990/91-1992/93 inom ramen för särskilda åtgärder för att förbättra lärartillgången.

För detta ändamål har jag för budgetåret 1993/94 beräknat 22 771 000 kronor. För de därpå följande budgetåren har motsvarande summa be— räknats till 17 505 000 kronor respektive 9 302 000 kronor.

För budgetåret 1993/94 beräknar jag således ett sammanlagt anslag om 174 184 000 kronor. För de därpå följande budgetåren beräknar jag motsvarande belopp till 172 693 000 kronor respektive 167 091 000 kronor.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 57. till Högskolan i Karlstad: Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 174 184 000 kronor, 58. godkänna de riktlinjer för utbildninguppdragen för bud- getåren 1994/95 och 1995/96 som jag angett.

• Sida 174
•  Original

D 22. Högskolan i Kristianstad: Grundutbildning 1993/94 Nytt anslag (förslag) 73 416 000

Detta anslag avser grundläggande högkoleutbildning vid Högskolan i Kristianstad. Under anslaget har medel beräknats för samtliga kostnader som är förenade med det utbildninguppdrag skall gälla för högkolan.

] . Examina

Högkolan i Kristianstad har enligt högskoleförordningen fr.o.m. den 1 juli 1993 rätt att utfärda följande examina: Kandidatexamen Högkoleexamen

Barn— och ungdomspedagogisk examen Grundskollärarexamen 1—7 Ingenjörsexamen

Mot bakgrund av slutsatserna i resultatanalysen och de bedömningar som högskolan kunnat göra i sin framtids- och resursanalys föreslår högskolan följande inriktning för den kommande treårsperioden:

- förlängning av ingenjörsutbildningar och magisterexamensrättighe- ter,

- utvidgat internationellt utbildningssamarbete, - utökad utbildning på andra språk än svenska, - förbättrade faciliteter för gästande lärare och studenter,

• Sida 175
•  Original

- utveckling av program för internationella examina, — ökat samarbete med andra utbildningsanordnare inom högskole- området,

— fortsatt utveckling av utbildningar som tar hänsyn till lokala och regionala behov,

Föredragandens överväganden Resultatbedömning

I det tidigare resurstilldelningssystemet har inte angetts några mål för verksamheten av det slag som skulle kunna göra det möjligt att redovisa resultat enligt de normer som det nya systemet och därmed samman- hängande anslagsomläggning förutsätter. Jag har därför inte kunnat gö- ra en bedömning av prestationer, resultat och effekter m.m. utifrån uppställda mål.

Fördjupad prövning

De resultat som högskolan redovisat visar att prestationsgraden har va- rierat starkt under perioden 1987/88-1990/91. Nivån är låg med undan- tag för det samhällsvetenskapliga utbildningsområdet. Det finns stora möjligheter för högkolan att öka antalet helårsprestationer och därmed effektiviteten i resursutnyttjandet.

Slutsatser

Mot bakgrund av den fördjupade prövningen har jag dragit följande slutsatser om högkolans utbildningsuppdrag.

Antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng bör uppgå till minst 560. Av dessa bör minst 400 avse grundskollärarexamen 1-7.

Vid sidan av utbildning som för den enskilde leder till examen, skall högskolan även bedriva fortbildning och vidareutbildning.

Högkolan bör beakta vad jag redovisat i det föregående beträffande omprioriteringar i utbildningsutbudet (avsnitt 4.6).

Det högta antalet helårsprestationer som högkolan bör kunna få me- del från statsbudgeten för under treårsperioden har jag beräknat till föl— jande:

Utbildningsområde Högsta antal helårsprestationer som ger ersättning

Humaniora 2 800 Juridik

Samhällsvetenskap

Naturvetenskap 1 700 Teknik

• Sida 176
•  Original

Utbildningsområde Högsta antal helårsprestationer som ger ersättning

Undervisning 1 400 Övrigt 400

Vidare bör ersättningen kunna påräknas för högst 2 800 helårsstuden- ter per är.

Per capitaersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer in- om de olika utbildningområdena framgår av vad jag anfört i det föregå- ende avsnittet 3.1.

Den sammanlagda ersättningen för helårsprestationer och helårsstu- denter kan mot bakgrund av detta uppgå till högt 71 228 000 kronor för budgetåret 1993/94. För de därpå följande budgetåren beräknar jag motsvarande belopp till 72 549 000 kronor respektive 75 316 000 kro- nor. Det lägta belopp som kan utgå för budgetåret 1993/94 är dock 60 808 000 kronor (= garantibelopp).

Högkolan bör vidare fullfölja de lärarutbildningar som startat under budgetåren 1990/91—1992/93 inom ramen för särskilda åtgärder för att förbättra lärartillgången.

För detta angivna åtagande beräknar jag en ersättning på 2 188 000 kronor för budgetåret 1993/94, 1 580 000 kronor för budgetåret 1994/95 och 486 000 kronor för budgetåret 1995/96.

För budgetåret 1993/94 beräknar jag således ett sammanlagt anslag om 73 416 000 kronor. För de därpå följande budgetåren beräknar jag mot- svarande belopp till 74 129 000 kronor respektive 75 802 000 kronor.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 59. till Högskolan i Kristianstad: Grundutbildning för budgetå— ret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 73 416 000 kronor, 60. godkänna de riktlinjer för utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som jag angett.

D 23. Högskolan i Skövde: Grundutbildning 1993/94 Nytt anslag (förslag) 43 452 000 Detta anslag avser grundläggande högkoleutbildning vid Högkolan i

Skövde. Under anslaget har medel beräknats för samtliga kostnader som är förenade med det utbildningsuppdrag som bör gälla för högskolan.

• Sida 177
•  Original

]. Examina Prop. 1992/93:169

Högkolan har enligt högkolcförordningen fr.o.m. den 1 juli 1993 rätt att utfärda följande examina: Kandidatexamen Högkoleexamen

Ingenjörsexamen Yrkesteknisk examen

Mot bakgrund av slutsatserna i resultatanalysen och de bedömningar som högkolan kunnat göra i sin framtids— och resursanalys föreslår högkolan följande målsättningar att gälla för den kommande treårspe- rioden,

- att inom ett antal kompetensområden erbjuda kvalitativt högtståen- de och i hög grad probleminriktad utbildning med såväl bredd som djup. För detta behövs ett betydande resurstillskott. Breddningen skall ansluta till den nuvarande strukturen genom att existerande ämnen in- om högkolan förstärks och att närliggande kompetenser tillförs vilka är nödvändiga för att långsiktigt upprätthålla och stärka grundkompeten- sen.

Föredragandens överväganden Resultatbedömning

I det tidigare resurstilldelningsystemet har inte angetts några mål för verksamheten av det slag som skulle kunna göra det möjligt att redovisa resultat enligt de normer som det nya systemet och därmed samman— hängande anslagsomläggning förutsätter. Jag har därför inte kunnat gö-

• Sida 178
•  Original

ra en bedömning av prestationer, resultat och effekter m.m. utifrån uppställda mål.

Fördjupad prövning

Prestationsgraden för ekonomlinjen har ökat under perioden 1987/88— 1991/92 och ligger nu över riksgenomsnittet. För de flesta korta ingen- jörsprogram ligger denna däremot något under riksgenomsnittet. För data— och systemvetenskapliga program är utnyttjandegraden hög. Det borde vara möjligt för högkolan att öka effektiviteten, dvs. öka antalet helårsprestationer och därigenom uppnå ett bättre resursutnyttjande.

Slutsatser

Mot bakgrund av den fördjupade prövningen har jag dragit följande slutsatser om högkolans utbildningsuppdrag.

Antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng bör uppgå till minst 120 under treårsperioden.

Vid sidan av utbildning som för den enskilde leder till examen, skall högkolan även bedriva fortbildning och vidareutbildning.

Högkolan bör beakta vad jag redovisat i det föregående beträffande omprioriteringar i utbildningutbudet (avsnitt 4.6).

Det högsta antalet helårsprestationer som högskolan bör kunna få me- del från statsbudgeten för under treårsperioden har jag beräknat till föl- jande:

Utbildningsområde Högsta antal helårsprestationer som ger ersättning

Humaniora 2 300 Juridik

Samhällsvetenskap

Naturvetenskap 1 700 Teknik

Övrigt 150

Vidare bör ersättning kunna påräknas för högt 2 000 helårsstudenter per är.

Per capitaersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer in- om de olika utbildningområdena framgår av vad jag anfört i det föregå- ende avsnittet 3.1.

Den sammanlagda ersättningen för helårsprestationer och helårsstu- denter kan mot bakgrund av detta uppgå till högst 43 452 000 kronor för budgetåret 1993/94. För de därpå följande budgetåren beräknar jag motsvarande belopp till 45 585 000 kronor respektive 45 765 000 kro-

• Sida 179
•  Original

nor. Det lägsta belopp som kan utgå för budgetåret 1993/94 är dock 36 469 000 kronor (= garantibelopp).

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 61. till Högskolan i Skövde: Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 43 452 000 kronor, 62. godkänna de riktlinjer för utbildningsuppdragen för bud- geåren 1994/95 och 1995/96 som jag angett.

D 24. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm: Grundutbildning

1993/94 Nytt anslag (förslag) 228 454 000

Anslaget avser grundläggande högskoleutbildning vid Högskolan för lä- rarutbildning i Stockholm (HLS). Under anslaget har medel beräknats för samtliga kostnader som är förenade med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan.

I . Examina

HLS har enligt högskoleförordningen fr.o.m. den 1 juli 1993 rätt att ut- färda följande examina:

Magisterexamen* Kandidatexamen Högskoleexamen

Barn— och ungdomspedagogisk examen Flyglärarexamen Grundskollärarexamen 1-7 Grundskollärarexamen 4-9 Gymnasielärarexamen Specialpedagogexamen** Studie— och yrkesvägledarexamen

* med pedagogik som huvudämne ** samtliga inriktningar

HLS har i den fördjupade anslagsframställningen redovisat sin verksam- het. HLS är den enda fristående högskolan för lärarutbildning i landet. Utbildning tillhandahålls för de flesta undervisningsyrken. Den ämnes- teoretiska utbildningen för lärare med inriktning på grundskolans års- kurser 4-9 och gymnasieskolan samt den praktisk-estetiska utbildning- en sker i samarbete mellan HLS och Stockholms universitet respektive

• Sida 180
•  Original

relevanta fackhögskolor i Stockholmsområdet såsom Idrottshögskolan i Stockholm, Konstfack och Musikhögskolan i Stockholm.

HLS är den enda högskola i landet som kan erbjuda utbildning inom den specialpedagogiska utbildningens samtliga inriktningar. Likaledes den enda högskola i landet som kan erbjuda flyglärarutbildning.

HLS har för budgetåret 1992/93 tilldelats resurser för 5 700 helårsstu- denter. Budgetåret 1991/92 var antalet helårsprestationer, enligt prelimi- nära uppgifter från Verket för högskoleservice, cirka 3 870.

Mot bakgrund av slutsatserna i resultatanalysen och de bedömningar som HLS kunnat göra i sin framtids— och resursanalys föreslås följande målsättningar gälla för den kommande treårsperioden:

- Att lärarutbildningen även i fortsättningen skall vara yrkesinriktad vilket innebär att utbildningen från början till slut skall genomsyras av den kommande yrkesverksamheten. Detta innebär att ämnesstudierna

• Sida 181
•  Original

skall vara didaktiskt inriktade och praktikperioder varvas in i utbild- ningen.

— Utveckling av ”bryggor” mellan grundskollärarutbildning och barnomsorg/skolbarnsomsorg och gymnasieskola.

- Förlängning av förskollärar— och fritidspedagogutbildningarna i två steg från 100 till 140 poäng. Det första steget skall omfatta en fältför- lagd del motsvarande 20 poäng och det andra i huvudsak fördjupade ämnesstudier. Allt i syfte att ytterligare introducera dessa lärarkategorier i skolan och öka samverkan med andra lärarkategorier i skolan.

- Omorganisation av praktikdelen i lärarutbildningen med en över- gång till praktikanttjänstgöring så att studenterna anställs i kommuner- na. Högskolans roll skulle därmed bli att utbilda praktikanthandledare.

- Utveckling av den specialpedagogiska utbildningen så att den blir mer marknadsanpassad.

— Motsvara den allt viktigare roll som högskolan kommer att få vad gäller fortbildning och vidareutbildning i länet av personal såväl inom barnomsorgen som inom skolan.

— Utveckling av det internationella samarbetet generellt samt utveck- ling av en internationell specialpedagogisk utbildning med inriktning mot utbildning av synskadade.

För att förverkliga dessa mål krävs enligt HLS resursförstärkningar.

Föredragandens överväganden Resultatbedömning

I det tidigare resurstilldelningssystemet har inte angetts några mål för verksamheten av det slag som skulle göra det möjligt att redovisa resul- tatet enligt de normer som det nya systemet och därmed sammanhän- gande anslagsomläggning förutsätter.

Jag har därför inte kunnat göra en bedömning av prestationer, resul- tat och effekter m.m. utifrån uppställda mål.

Fördjupad prövning

De resultat som HLS redovisat visar att utnyttjandegraden av utbild- ningsplatserna varit låg men förbättrats. Vidare att prestationsgraden på flera områden ligger under riksgenomsnittet. Det borde vara möjligt för HLS att öka effektiviteten dvs. öka antalet helårsprestationer och därige- nom få ett bättre resursutnyttjande.

Slutsatser

Mot bakgrund av den fördjupade prövningen har jag dragit följande slutsatser om HLS utbildningsuppdrag.

Antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng bör uppgå till minst 3 300 under treårsperioden. Av dessa bör minst 750 avse grund-

• Sida 182
•  Original

skollärarexamen 1—7, minst 980 grundskollärarexamen 4—9 och minst 1 070 gymnasielärarexamen.

Vid sidan av utbildning som för den enskilde leder till examen skall HLS även bedriva fortbildning och vidareutbildning.

HLS bör beakta vad jag redovisat i det föregående beträffande omprio- riteringar i utbildningsutbudet (avsnitt 4.6).

Det högsta antal helårsprestationer som HLS bör kunna få medel från statsbudgeten för under treårsperioden har jag beräknat till följande:

Utbildningsområde Högsta antal helårsprestationer som ger ersättning

Humaniora 4 600 Samhällsvetenskap

Naturvetenskap 2 600 Vård

Undervisning 6 750 Övrigt 1 600

Vidare bör ersättning kunna påräknas för högst 5 600 helårsstudenter per år.

Per capitaersättningarna för helårsstudenter och helårsprestationer in- om de olika utbildningsområdena framgår av vad jag anfört i det föregå- ende avsnittet 3.1.

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårspresta- tioner kan mot bakgrund av detta uppgå till högst 208 083 000 kronor för budgetåret 1993/94. För de därpå följande åren beräknar jag motsva- rande belopp till 203 464 000 kronor respektive 206 978 000 kronor. Det lägsta belopp som kan utgå för budgetåret 1993/94 är dock 186 420 000 kronor (= garantibeloppet).

Utöver ovan angivna åtaganden bör HLS fullgöra följande vad gäller specialpedagogisk påbyggnadsutbildning:

— I samråd med Högskolan i Örebro och Stockholms universitet an- svara för utvecklingen av lärarutbildning för döva och hörselskadade.

- Ansvara för utvecklingen av lärarutbildning för synskadade. - Tillsammans med universiteten i Lund, Göteborg och Umeå ansva- ra för utvecklingen av lärarutbildningen för komplicerad inlärningssi- tuation och utvecklingsstörda.

Högskolan bör vid behov anordna flyglärarutbildning. Högskolan bör vidare fullfölja under budgetåren 1990/91—1992/93 på- började åtgärder för att förbättra lärartillgången.

För dessa åtaganden beräknar jag en ersättning på 20 371 000 kronor för budgetåret 1993/94, 15 376 000 kronor för budgetåret 1994/95 och 5 700 000 kronor för budgetåret 1995/96.

• Sida 183
•  Original

För budgetåret 1993/94 beräknar jag således ett sammanlagt anslag om 228 454 000 kronor. För de därpå följande bugetåren beräknar jag mot- svarande belopp till 218 840 000 kronor respektive 212 678 000 kronor.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 63. till Högskolan för lärarutbildning i Stockholm: Grundutbild- ning för budgetåret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 228 454 000 kronor, 64. godkänna de riktlinjer för utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som jag angett.

D 25. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning

1993/94 Nytt anslag (förslag) 38 627 000

Detta anslag avser grundläggande högskoleutbildning vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla. Under anslaget har medel beräknats för samtliga kostnader som är förenade med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan.

I . Examina

Högskolan har enligt högskoleförordningen fr.o.m. den 1 juli 1993 rätt att utfärda följande examina: Kandidatexamen

Högskoleexamen

Barn— och ungdomspedagogisk examen Ingenjörsexamen

Högskolans resultatanalys för perioden 1987/88-1990/91 visar bl.a. att

Prop. 1992/931169

• Sida 184
•  Original

- antalet sökande till högskolans nybörjarplatser har fördubblats från höstterminen 1991 till höstterminen 1992,

— två av högskolans linjer, driftteknikerlinjen och elektroingenjörs- linjen före höstterminen 1992 hade svårt med rekryteringen av studen- ter,

- högskolan arbetar sedan föregående år med ett kvalitetssäkrings- projekt som omfattar flera verksamhetsområden.

Mot bakgrund av slutsatserna i resultatanalysen och de bedömningar som högskolan kunnat göra i sin framtids— och resursanalys föreslår högskolan följande inriktning för den kommande treårsperioden:

— förlängning av flera utbildningar till att omfatta 120 poäng,

— introduktion av utbildningar som omfattar flera ämnesområden — t.ex. teknik, ekonomi, språk och-beteendevetenskap,

— volymökning av fristående kurser för fortbildning och vidareut- bildning och i samband därmed ett fördjupat samarbete med arbetslivet,

- ökad internationell inriktning på utbildningsutbudet, — förbättrade förutsättningar för forsknings— och utvecklingsverksam- het vid högskolan.

För att förverkliga dessa mål krävs enligt högskolan såväl ompriorite- ringar som resursförstärkningar.

Föredragandens överväganden Resultatbedömning

I det tidigare resurstilldelningssystemet har inte angetts några mål för verksamheten av det slag som skulle göra det möjligt att redovisa resul- tat enligt de normer som det nya systemet och därmed sammanhängan- de anslagsomläggning förutsätter. Jag har därför inte kunnat göra en be- dömning av prestationer, resultat och effekter m.m. utifrån uppställda mål.

Fördjupad prövning

De resultat som högskolan redovisat för sitt första verksamhetsår visar att utnyttjande— och prestationsgraden inom vissa utbildningsområden ligger under riksgenomsnittet. Det borde därför vara möjligt för högsko- lan att i dessa delar förbättra sitt resultat.

Slutsatser

Mot bakgrund av den fördjupade prövningen har jag dragit följande slutsatser om högskolans utbildningsuppdrag.

Antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng bör under pe- rioden uppgå till minst 100.

• Sida 185
•  Original

Vid sidan av utbildning som för den enskilde leder till examen skall högskolan även bedriva fortbildning och vidareutbildning.

Högskolan bör beakta vad jag redovisat i det föregående beträffande omprioriteringar i utbildningsutbudet (avsnitt 4.6).

Det högsta antalet helårsprestationer som högskolan bör kunna få me- del från statsbudgeten för under treårsperioden har jag beräknat till föl- jande:

Utbildningsomräde Högsta antal helårsprestationer som ger ersättning

Humaniora 1 700 Samhällsvetenskap

Naturvetenskap 1 400 Teknik

Undervisning 350 Övrigt 75

Vidare bör ersättning kunna påräknas för högst 1 600 helårsstudenter per är.

Per capitaersättningarna för helårsstudenter och helårsprestationer in- om de olika utbildningsområdena framgår av vad jag anfört i det föregå— ende avsnittet 3.1.

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårspresta- tioner kan mot bakgrund av detta uppgå till högst 38 627 000 kronor för budgetåret 1993/94. För de därpå följande budgetåren beräknar jag motsvarande belopp till 38 862 000 kronor respektive 39 567 000 kro- nor. Det lägsta belopp som kan utgår för 1993/94 är dock 29 825 000 kronor (= garantibelopp).

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår rilsdagen att

65. till Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 38 627 000 kronor,

66. godkänna de riktlinjer för utbildningsuppdragen för bud- getåren 1994/95 och 1995/96 som jag angett.

Prop. 1992/931169

• Sida 186
•  Original

D 26. Högskolan i Växjö: Grundutbildning 1993/94 Nytt anslag (förslag) 121 634 000

Detta anslag avser grundläggande högskoleutbildning vid Högskolan i Växjö. Under anslaget har medel beräknats för samtliga kostnader som är förenade med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan.

]. Examina

Högskolan har enligt högskoleförordningen fr.o.m. den 1 juli 1993 rätt att utfärda följande examina:

Magisterexamen*

Kandidatexamen

Högskoleexamen

Barn— och ungdomspedagogisk examen Grundskollärarexamen 1—7 Grundskollärarexamen 4—9 Gymnasielärarexamen” Ingenjörsexamen

* examensrätten gäller följande ämnen: engelska, franska, historia, litteraturve- tenskap, företagsekonomi, nationalekonomi, pedagogik, sociologi, statskunskap och matematik/tillämpad matematik ** förenat med följande villkor: gymnasielärarutbildning i ämnen för vilka krävs minst 80 poäng får endast ges i ämnen för vilka högskolan givits rätt att utfärda magisterexamen.

Sammanfattningsvis sägs att prestationsgraden har utvecklats i positiv riktning. Högskolan har genomgående haft en högre utnyttjandegrad än riksgenomsnittet. Vad gäller andelen helårsprestationer i förhållande till helårsstudenter har det under 1989/90 resp. 1990/91 skett ett närmande till riksgenomsnittet.

På fristående kurser och lokala linjer ligger prestationsgraden över riksgenomsnittet.

Högskolan har ett omfattande internationaliseringsprogram samt viss undervisning på engelska.

• Sida 187
•  Original

Mot bakgrund av slutsatserna i resultatanalysen och de bedömningar som högskolan kunnat göra i sin framtids- och resursanalys föreslås bl.a. följande målsättningar för den kommande treårsperioden:

* fortsatt uppbyggnad av naturvetenskaplig kompetens till 60 poäng i fysik och kemi

* ökade resurser för studier upp till kandidatnivå * resurser för fler kurser för magisterexamen samt för ökad satsning på distansutbildning för fortbildning och vidareutbildning

* ytterligare platser för grundskollärarutbildning 4—9. För att förverkliga dessa mål krävs enligt högskolan såväl ompriorite- ringar som resursförstärkningar.

Föredragandens överväganden Resultatbedömning

I det tidigare resurstilldelningssystemet har inte angetts några mål för verksamheten av det slag som skulle göra det möjligt att redovisa resul- tat enligt de normer som det nya systemet och därmed sammanhängan- de anslagsomläggning förutsätter. Jag har därför inte kunnat göra en be- dömning av prestationer, resultat och effekter m.m. utifrån uppställda mål.

Fördjupad prövning

De resultat som högskolan redovisat visar att utnyttjandegraden av ut- bildningsplatserna och prestationsgraden är tillfredsställande.

Det bör dock vara möjligt att genomsnittligt öka effektiviteten både vad gäller helårsprestationer och examensfrekvens.

Slutsatser

Mot bakgrund av den prövning jag har gjort har jag dragit följande slut- satser om högskolans utbildningsuppdrag.

Antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng bör uppgå till minst 1 300 under treårsperioden. Av dessa bör minst 370 avse grund- skollärarexamen 1—7, minst 160 grundskollärarexamen 4—9 och minst 60 gymnasielärarexamen.

Vid sidan av utbildning som för den enskilde leder till examen skall högskolan även bedriva fortbildning och vidareutbildning.

Högskolan bör beakta vad jag har redovisat i det föregående beträffan- de omprioriteringar i utbildningsutbudet (avsnitt 4.6).

Det högsta antalet helårsprestationer som högskolan bör kunna få me- del från statsbudgeten för under treårsperioden har jag beräknat till föl- jande:

• Sida 188
•  Original

Utbildningsområde Högsta antal helårsprestationer som ger ersättning

Humaniora 7 600 Juridik Samhällsvetenskap

Naturvetenskap 2 300 Teknik

Undervisning 1 600 Övrigt 400

Vidare bör ersättning kunna påräknas för högst 5 300 helårsstudenter per är.

Per capitaersättningen för helårsstudenter och helårssprestationer in- om de olika utbildningsområdena framgår av vad jag har anfört i det fö- regående avsnittet 3.1.

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårspresta- tioner kan mot bakgrund av detta uppgå till högst 117 249 000 kronor för budgetåret 1993/94. För de därpå följande budgetåren beräknar jag motsvarande belopp till 117 388 000 kronor respektive 119 389 000 kronor. Det lägsta belopp som kan utgå för budgetåret 1993/94 är dock 115 909 000 kronor (= garantibelopp).

Högskolan bör fullfölja de lärarutbildningar som startade under bud- getåren 1990/91—1992/93 inom ramen för särskilda åtgärder för att för- bättra lärartillgången.

För dessa åtaganden beräknar jag för budgetåret 1993/94 en ersättning på 4 385 000 kronor, för budgetåret 1994/95 har motsvarande belopp be- räknats till 3 169 000 kronor och för budgetåret 1995/96 till 1 860 000 kronor.

För budgetåret 1993/94 beräknar jag således ett sammanlagt anslag om 121 634 000 kronor. För de därpå följande budgetåren beräknar jag motsvarande belopp till 120 557 000 kronor respektive 121 249 000 kronor.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 67. till Högskolan i Växjö: Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 121 634 000 kronor, 68. godkänna de riktlinjer för utbildningsuppdragen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som jag har angett.

• Sida 189
•  Original

D 27. Högskolan i Örebro: Grundutbildning Prop. 1992/93:169 1993/94 Nytt anslag (förslag) 142 975 000

Detta anslag avser grundläggande högkoleutbildning vid Högskolan i Örebro. Under anslaget har medel beräknats för samtliga kostnader som är förenade med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan.

I .Examina

Högskolan har enligt högskoleförordningen fr.o.m. den 1 juli 1993 rätt att utfärda följande examina:

Magisterexamen * Kandidatexamen

Högskoleexamen

Barn— och ungdomspedagogisk examen Grundskollärarexamen 4 — 9 Gymnasielärarexamen ** Idrottslärarexamen

Ingenjörsexamen Musiklärarexamen Socionomexamen

* examensrätten gäller följande ämnen: engelska. historia, litteraturvetenskap, företagsekonomi, nationalekonomi, pedagogik, psykologi, socialt arbete, sociolo- gi, statistik, statskunskap. ** förenad med följande villkor: gymnasielärarutbildning i ämnen för vilka krävs minst 80 poäng kan endast ges i ämnen för vilka högskolan har givits rätt att utfärda magisterexamen.

Högskolans resultatanalys visar bl.a. att — kvaliteten i statistiken måste avsevärt förbättras för att kvantitativa mått i resultatanalys skall kunna användas,

— den kunskap om studieavbrott och avhopp som finns bör samman- ställas systematiskt så att man kan få en mer samlad bild av problemen.

• Sida 190
•  Original

Mot bakgrund av slutsatserna i resultatanalysen och de bedömningar som högskolan kunnat göra i sin framtids- och resursanalys föreslå föl- jande inriktning för den kommande treårsperioden:

— Organisering av högskolestudierna så att studenterna själva måste söka den kunskap de vill ha och själva kombinera sin kunskap utifrån de basämnen som högSkolan kan erbjuda. Övergången till ett system som i allt väsentligt baserar sig på fria studieval måste tas på stort allvar.

— Ett aktivt och konkret utvecklande av högskolans internationella kontakter - detta inte minst av kvalitetsskäl. ;

Föredragandens överväganden Resultatbedömning

I det tidigare resurstilldelningssystemet har inte angetts några mål för verksamheten av det slag som skulle kunna göra det möjligt att 'r'edovisa resultat enligt de normer som det nya systemet och därmed samman- hängande anslagsomläggning förutsätter. Jag har därför inte kunnat gö- ra en bedömning av prestationer, resultat och effekter m.m. utifrån uppställda mål. Emellertid visar högskolans fördjupade anslagsframställ- ning, enligt min mening att verksamheten bedrivs i en sådan riktning att den utvecklas positivt.

Fördjupad prövning

För det samhällsvetenskapliga utbildningsområdets linjer är den redovi- sade utnyttjandegraden av nybörjarplatser överlag hög. Prestationsgra- den ligger inom detta område i allmänhet mellan 80 och 100 procent. Däremot är de kvantitativa studieprestationerna något lägre för tekniska utbildningar än övriga områden. Prestationsgraden inom undervis- nings—, kultur och informationsområdena är genomgående hög även om en del undantag föreligger, däribland fritidspedagogutbildningen.

Slutsatser

Mot bakgrund av den fördjupade prövningen har jag dragit följande slutsatser om högskolans utbildningsuppdrag.

Antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng bör uppgå till minst 1 600 under treårsperioden. Av dessa bör minst 110 avse grund- skollärarexamen 4 — 9 och minst 60 avse gymnasielärarexamen.

Vid sidan av utbildning som för den enskilde leder till examen, skall högskolan även bedriva fortbildning och vidareutbildning.

Högskolan bör beakta vad jag redovisat i det föregående beträffande omprioriteringar i utbildningsutbudet (avsnitt 4.6).

Det högsta antalet helårsprestationer som högskolan bör kunna få me- del från statsbudgeten för under treårsperioden har jag beräknat till föl- jande:

• Sida 191
•  Original

Utbildningsområde Högsta antal helårsprestationer som ger ersättning

Humaniora 9 900 Juridik

Samhällsvetenskap

Naturvetenskap 1 700 Teknik

Undervisning 2 100 övrigt 200

Vidare bör ersättning kunna påräknas för högst 7 000 helårsstudenter per är, inklusive det konstnärliga området. Det högsta antalet helårsstu- denter inom det konstnärliga området som kan ge ersättning under tre- årsperioden år 810.

Per capitaersättningen för helårsprestationer och helårsstudenter in- om olika utbildningsområden framgår av vad jag anfört i det föregående avsnittet 3.1. För musik och idrott erhåller högskolan ersättning med 77 200 kronor per helårsstudent.

Den sammanlagda ersättningen för helårsprestationer och helårsstu- denter kan mot bakgrund av detta uppgå till högst 141 935 000 kronor för budgetåret 1993/94. För de därpå följande budgetåren beräknar jag motsvarande belopp till 143 432 000 kronor respektive 144 098 000 kronor. Det lägsta belopp som kan utgå för budgetåret 1993/94 är dock 123 972 000 kronor (= garantibelopp). '

Högskolan bör fortsätta att anordna restaurangutbildning i Grythyt— tan.

Högskolan bör vidare anordna särskild skolledarutbildning. För detta angivna åtagande beräknar jag en ersättning på 1 040 000 kronor för budgetåret 1993/94, 1 040 000 kronor för budgetåret 1994/95 och 1 040 000 kronor för budgetåret 1995/96.

För budgetåret 1993/94 beräknar jag således ett sammanlagt anslag om 142 975 000 kronor. För de därpå följande budgetåren beräknar jag motsvarande belopp till 144 472 000 kronor respektive 145 138 000 kronor.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 69. till Högskolan i Örebro: Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 142 975 000 kronor, 70. godkänna de riktlinjer för utbildningsuppdragen för bud- getåren 1994/95 och 1995/96 som jag angett.

• Sida 192
•  Original

D 28. Högskoleutbildning på Gotland: Grundutbildning

1993/94 Nytt anslag (förslag) 11 570 000

Detta anslag avser grundläggande Högskoleutbildning på Gotland. Verk— samheten leds av en styrelse till vilken ett kansli som svarar för det di— rekta arbetet med planering, uppföljning m.m. är knutet. Under ansla- get har medel beräknats för kostnader som är förenade med upphand- ling av utbildning från ett eller flera universitet och högskolor.

I . Nulägesbeskrivning

Högskoleutbildning på Gotland har i sin fördjupade anslagsframställ- ning redovisat sin verksamhet. Grundläggande högskoleutbildning till— handahålls inom områdena humaniora, juridik, samhällsvetenskap, tek- nik och naturvetenskap. Föregående budgetår fanns det cirka 330 hel- årsstudenter vid högskoleutbildningen.

Mot bakgrund av slutsatserna i resultatanalysen och de bedömningar som styrelsen för högskoleutbildningen kunnat göra i sin framtids— och resursanalys föreslår denna följande målsättningar att gälla för den kommande treårsperioden:

— fördubbla utbudet av lokala utbildningsprogram och fristående kurser,

— utöka den nationella rekryteringen av studenter, — utveckla ett aktivt samarbete med universitet och högskolor runt Östersjön.

Föredragandens överväganden Resultatbedömning

Den fördjupade anslagsframställningen för Högskoleutbildning på Got- land visar, enligt min mening, att verksamheten bedrivs med en sådan

• Sida 193
•  Original

inriktning att de verksamhetsmål som hittills funnits uppsatta har nåtts. Emellertid finns det inte ett nöjaktigt underlag för en noggrann bedöm- ning av verksamheten, eftersom de tekniska förutsättningarna för en så- dan prövning saknas.

Fördjupad prövning

De resultat som styrelsen för Högskoleutbildning på Gotland redovisat visar att utnyttjandegraden för de flesta utbildningar är hög. Det har emellertid varit svårt att sammanställa en heltäckande och tillförlitlig statistik över studenternas prestationer på Gotland. Vid slutet av treårs- perioden bör verksamhetens omfattning ha fördubblats, vilket skulle le- da till ett effektivare resursutnyttjande.

Slutsatser

Mot bakgrund av den fördjupade prövningen har jag dragit följande slutsatser om utbildningsåtaganden.

Vid sidan av utbildning som för den enskilde leder till examen skall Högskoleutbildning på Gotland även bedriva fortbildning och vidareut- bildning.

Det högsta antalet helårsprestationer som Högskoleutbildning på Got- land kan erhålla ersättning för under treårsperioden bör vara 1 100.

Vidare bör ersättning kunna påräknas för högst 500 helårsstudenter per år.

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårspresta- tioner kan uppgå till högst 10 070 000 kronor för budgetåret 1993/94. För de därpå följande budgetåren beräknar jag motsvarande belopp till 10 018 000 kronor respektive 11 310 000 kronor. Det lägsta belopp som kan utgå för budgetåret 1993/94 är dock 9 654 000 kronor ( = garantibe-_

lopp). Modellen för högre utbildning på Gotland fungerar väl, med en in-

byggd kvalitetssäkring genom att examination av studenter sker vid det universitet eller den högskola utbildningen har upphandlats av. Model- len medför emellertid merkostnader, både för de institutioner som ge- nomför kurserna, för dubbeladministration och för resor. För att" kom- pensera merkostnader för dessa speciella omständigheter har jag beräk- nat en ersättning på 1,5 miljoner kronor budgetåret 1993/94.

För budgetåret 1993/94 beräknar jag således ett sammanlagt anslag om 11 570 000 kronor. För de därpå följande budgetåren beräknar-jag mot- svarande belopp till 11 518 000 kronor respektive 12 810 000 kronor.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 71. till Högskoleutbildning på Gotland: Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 11 570 000 kronor,

• Sida 194
•  Original

72. godkänna de riktlinjer för utbildningsuppdragen för bud— getåren 1994/95 och 1995/96 som jag angett.

D 29. Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning 1993/94 Nytt anslag (förslag) 16 676 000

Detta anslag avser grundläggande högskoleutbildning vid Idrottshögsko- ' lan i Stockholm. Under anslaget har medel beräknats för samtliga kost- nader som är förenade med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan.

]. Examina

Idrottshögskolan i Stockholm har enligt högskoleförordningen fr.o.m. den 1 juli 1993 rätt att utfärda följande examina:

Högskoleexamen

Idrottslärarexamen

Interimsstyrelsens för Idrottshögskolan föreslag till en" framtida inrikt- ' ning av den grundläggande utbildningen innebär följande:

— Idrottshögskolans utbud bör breddas till att också omfatta program med hälsoinriktad profil. De utbildningar'som förbereder för verksam- het utanför skolan, t.ex. inom idrottsrörelsen, bör tillsammans med id- rottslärarutbildningen ingå i en gemensam basutbildning som följs av olika, alternativa inriktningar.

- Idrottslärarutbildningen bör breddas för att ge idrottslärarna en vi- dare kompetens.

- Utökat utbud av kurser" för studenter" utanför lärarprogrammet med intresse för friskvård och förebyggande hälsovård i olika former.

• Sida 195
•  Original

— I utbildningen bör särskilt uppmärksammas idrotten i socialisa- tions-, köns-, jämställdhets- och jämlikhetsperspektivet.

— Åtgärder för att stärka sambandet mellan utbildning och forskning som allmänt kvalitetshöjande inslag i utbildningen men också som för- beredelse för forskarutbildning.

Föredragandens överväganden

Som bakgrund till mina resursberäkningar redovisar jag här ett sam- mandrag av det utbildningsuppdrag som skall gälla för Idrottshögsko- lan.

Antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng bör uppgå till minst 250 under treårsperioden.

Högskolan skall, vid sidan av utbildning som för den enskilde leder' till examen, även bedriva forbildning och vidareutbildning.

Idrottshögskolan erhåller ersättning för högst 375 helårsprestationer under treårsperioden.

Idrottshögskolan erhåller vidare ersättning för högt 450 helårsstuden- ter per år. '

Per capitaersättningen för helårsstudent och helårsprestation inom undervisningsområdet framgår av vad jag anför under avsnitt 3.1.3. För idrott erhåller Idrottshögskolan 55 400 kronor per helårsstudent.-

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårspresta- tioner kan mot bakgrund av detta uppgå till högst 16 676 000 kronor för budgetåret 1993/94. För de därpå följande budgetåren beräknar jag mot— svarande belopp till 19 318 000 kronor per år. Det lägta beloppet för budgetåret 1993/94 uppgår till 13 972 000 kronor (_ = garantibelopp).

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 73. till Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning för bud- getåret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 16 676 000 kronor 74. godkänna de riktlinjer för utbildninguppdragen för lbud- getåren 1994/95 och 1995/96 som jag har angett.

D 30. Konstfack: Grundutbildning 1993/94 Nytt anslag (förslag) 44 496 000 Detta anslag avser grundläggande högkoleutbildning vid Konstfack.

Under anslaget har medel beräknats för samtliga kostnader som är för- enade med det utbildningsuppdrag som skall gälla förhögskolan.

• Sida 196
•  Original

]. Examina Prop. 1992/93:169

Högkolan har enligt högskoleförordningen fr.o.m. den 1 juli 1993 rätt att utfärda följande examina: Högkoleexamen

Bildlärarexamen Konstnärlig högskoleexamen i konst och design

Mot bakgrund av slutsatserna i resultatanalysen och de bedömningar som högkolan kunnat göra i sin framtids- och resursanalys föreslår högskolan följande inriktning för den kommande treårsperioden:

- bidragande till förnyelse av sortiment och produktionsmetoder in- om industrin,

- ytterligare internationalisering av verksamheten, - utökad lokalyta, upprustning av nuvarande lokaler och ersättning av försliten materiel,

- uppbyggande av en multimediaverkstad, — förbättrad kvalitet på designutbildningarna, - introduktion av en ny utbildning i klädformgivning.

För att förverkliga dessa mål krävs enligt högkolan såväl ompriorite- ringar som resursförstärkningar.

• Sida 197
•  Original

Föredragandens överväganden Resultatbedömning

I det tidigare resurstilldelningsystemet har inte angetts några mål för verksamheten av det slag som skulle göra det möjligt att redovisa resul- tat enligt de normer som det nya systemet och därmed sammanhängan- de anslagsomläggning förutsätter. Jag har därför inte kunnat göra en be- dömning av prestationer, resultat och effekter m.m. utifrån uppställda mål.

Fördjupad prövning

De resultat som högskolan redovisat visar att både utnyttjandegraden, med undantag för linjen för bild och miljö, och prestationsgraden för högskolans utbildningar är hög. I ett nationellt perspektiv hävdar sig högkolan mycket väl i dessa avseenden. Det bör emellertid vara möjligt att i nämnda del förbättra utnyttjandegraden.

Slutsatser

Mot bakgrund av den fördjupade prövningen har jag dragit följande slutsatser om högskolans utbildninguppdrag.

Högskolan bör kunna få medel från statsbudgeten för högst 1 775 hel- årsstudenter under treårsperioden.

Per capitaersättningen för helårsprestationer och helårsstudenter in- om undervisningsområdet framgår av vad jag anfört i det föregående av- snittet 3.1. För det konstnärliga området erhåller Konstfack en ersätt- ning med 78 200 kronor per helårsstudent.

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårspresta- tioner kan mot bakgrund av detta uppgå till högt 43 996 000 kronor för budgetåret 1993/94. För de därpå följande budgetåren beräknar jag motsvarande belopp till 45 128 000 kronor. Det lägta belopp som kan utgår för 1993/94 är dock 41 838 000 kronor (= garantibelopp).

Utöver ovan angivna åtagande bör högkolan under perioden under- söka förutsättningarna för att inrätta en utbildning i klädformgivning.

För detta åtagande beräknar jag en ersättning på 500 000 kronor för budgetåret 1993/94. För de därpå följande budgetåren beräknar jag mot- svarande belopp till 500 000 kronor.

För budgetåret 1993/94 beräknar jag således ett sammanlagt anslag om 44 496 000 kronor. För de därpå följande budgetåren beräknar jag mot- svarande belopp till 45 628 000 kronor.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att" 75. Till Konstfack: Grundutbildning för budgetåret 1993/94 an- visa ett reservationsanslag på 44 496 000 kronor,

• Sida 198
•  Original

76. godkänna de riktlinjer för utbildningsuppdragen för bud- getåren 1994/95 och 1995/96 som jag angett.

D 31. Konsthögskolan: Grundutbildning 1993/94 Nytt anslag (förslag) 20 669 000 '

Detta anslag avser grundläggande högkoleutbildning vid Konsthögko- lan. Under anslaget har medel beräknats för samtliga kostnader som är förenade med det utbildninguppdrag som skall gälla för högkolan.

I . Examina

Högskolan har enligt högskoleförordningen fr.o.m.-den 1 juli 1993 rätt att utfärda följande examina: -

Högskoleexamen

Konstnärlig högskoleexamen i konst och design

Mot bakgrund av slutsatserna i resultatanalysen och de bedömningar som högskolan kunnat göra i sin framtids— och resursanalys föreslår högkolan följande inriktning för den kommande treårsperioden:

- en ökad internationaliseringverksamhet,

- en större mångfald och förnyelse i olika tekniker, bl.a. inom mul- timediaområdet,

• Sida 199
•  Original

- en vidareutbildning som i praktiken motsvarar en doktorandut- bildning.

För att förverkliga dessa mål krävs enligt högkolan resursförstärk- ningar.

Föredragandens överväganden Resultatbedömning

I det tidigare resurstilldelningsystemet har inte angetts några mål för verksamheten av det slag som skulle göra det möjligt'att redovisa resul- tat enligt de normer som det nya systemet och därmed sammanhängan- de anslagsomläggning förutsätter. Jag har därför inte kunnat göra en be- dömning av prestationer, resultat och effekter m.m. utifrån uppställda mål. '

Fördjupad prövning

Utnyttjandegraden på linjen för fri konst är på grund av ombyggnads- projekt inte tillfredsställande. De resultat som högskolan redovisat visar att prestationsgraden på linjen för fri konst är mycket hög. Däremot är prestationsgraden för högkolans påbyggnadsutbildningar för låg. Det borde därför vara möjligt för högkolan att i nämnda delar förbättra sitt resultat.

Slutsatser

Mot bakgrund av den fördjupade prövningen har jag dragit följande slutsatser om högkolans utbildninguppdrag.

Högskolan bör kunna erhålla medel från statsbudgeten för högt 633 helårsstudenter under treårsperioden.

Högkolan ersätts med 97 800 kronor per helårsstudent. Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter uppgår för budge- tåret 1993/94 till 20 636 000 kronor. Den sammanlagda ersättning som kan erhållas för vardera av de två följande budgetåren beräknar jag till 20 636 000 kronor.

Utöver ovan angivna åtaganden skall högskolan utdela tre stipendier till studenter vid arkitekturskolan.

För detta ändamål har jag för budgetåret 1993/94 beräknat 33 000 kro- nor. För de därpå följande budgetåren beräknar jag motsvarande belopp till 33 000 kronor.

För budgetåret 1993/94 beräknar jag således ett sammanlagt anslag om 20 669 000 kronor. För de därpå följande budgetåren beräknar jag mot- svarande belopp till 20 669 000 kronor.

• Sida 200
•  Original

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

77. till Konsthögskolan: Grundutbildning för budgetåret '. 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 20 669 000 kronor, 78. godkänna de riktlinjer för utbildninguppdragen för bud- getåren 1994/95 och 1995/96 som jag angett.

D 32. Mitthögskolan: Grundutbildning 1993/94 Nytt anslag (förslag) 182 923 000

Detta anslag avser grundläggande högskoleutbildning vid Mitthögkolan (förslag om inrättande av den nya högkolan i avsnitt 6.1.1). Under an- slaget har medel beräknats för samtliga kostnader som är förenade med det utbildninguppdrag som skall gälla för den nya högkolan.

]. Examina

Under förutsättning av riksdagens godkännande om sammanslagning av Högskolorna i Sundsvall/Härnösand och Östersund och inrättandet av Mitthögskolan avser jag att föreslå regeringen att Mitthögkolan från den 1 juli 1993 har rätt att utfärda följande examina:

Magisterexamen' Högskoleexamen

Kandidatexamen Barn- och ungdomspedagogisk examen Grundskollärarexamen 1-7 Ingenjörsexamen Socionomexamen

Yrkesteknisk examen

”Examensrätten gäller följande ämnen: företagsekonomi, psykologi, socialt ar- bete, sociologi, statskunskap, systemvetenskap/ADB och kemi.

Högkolan i Sundsvall/Härnösand har i den fördjupade anslagframställ- ningen redovisat sin verksamhet. Grundläggande högskoleutbildning tillhandahålls inom områdena teknik, naturvetenskap, samhällsveten- skap, kommunikationsvetenskap samt inom lärarutbildningområdet — grundskollärarutbildning 1-7 samt förskollärar- och fritidspedagogut- bildning. Utbildning inom humaniora och kultur är under uppbygg- nad. Högskolan har för budgetåret 1992/93 tilldelats resurser för 3 400 helårsstudenter. 1991/92 var antalet helårsprestationer, enligt preliminä- ra uppgifter från Verket för högskoleservice, cirka 2 210.

• Sida 201
•  Original

Högskolan i Östersund har i den fördjupade anslagsframställningen redovisat sin verksamhet. Grundläggande högskoleutbildning tillhanda- hålls inom humaniora, samhällsvetenskap, teknik och naturvetenskap. Högskolan har för budgetåret 1992/93 tilldelats resurser för cirka 2 000 helårsstudenter. 1991/92 var antalet helårsprestationer, enligt preliminä- ra uppgifter från Verket för högskoleservice, cirka 1 420.

Högskolans i Sundsvall/Härnösand resultatanalys under perioden 1987/88—1990/91 visar bl.a. att

— journalist- och informationsutbildningarna är högskolans mest ef- tersökta. Vidare att ingenjörsutbildningarna har rekryteringsproblem och att grundskollärarutbildningarna 1-7 har haft det men att dessa problem är lösta,

— för högskolan som helhet har utnyttjandegraden under perioden varierat mellan 83 och 90 procent. Inom samhällsvetenskapliga, kultur- och informationsområdena samt inom undervisningsområdet har ut- nyttjandegraden varit 90 procent eller högre och i allmänhet högre än riksgenomsnittet under hela perioden. Utnyttjandegraden för lokala ut- bildningsprogram ligger också något högre än riksgenomsnittet medan mot8varande siffra för fristående kurser är lägre, mellan 70 och 80 pro— cent. Teknisk utbildning har haft rekryteringsproblem och ligger under riksgenomsnittet,

— prestationsgraden ligger sammantaget under planeringsperioden i nivå med riksgenomsnittet, inom tekniska området på cirka 80 procent, inom det samhällsvetenskapliga området varierande mellan 86 och 92 procent. Inom fristående kurser ligger prestationsgraden på cirka 60 procent vilket överenstämmer med riksgenomsnittet men ejär tillfreds- ställande. Förklaringarna till den låga siffran ligger i att i denna grupp finns förhållandevis många yrkesarbetande som läser vid sidan av hel— tidsarbete och att dessa också i mindre utsträckning tar ut utbildnings- bevis.

Genom bl.a. alternativa utbildningsmetoder t.ex. distansutbildning är såväl utnyttjandegrad som prestationsgrad inom grundskollärarutbild- ningen under periodens senare del tillfredsställande.

Internationaliseringsarbetet har utvecklats positivt under perioden. Högskolans i Östersund resultatanalys för perioden 1987/88-1990/91 visar bla. att

— turismutbildningen varit den i särklass mest eftersökta, att ekono- mutbildningen varit relativt eftersökt och att tillströmningen till ingen- jörsutbildningen varit ojämn,

- utnyttjandegraden har varit högst i turism- och förvaltningsutbild- ningarna och lägst i ingenjörsutbildningen, cirka 60 procent,

— prestationsgraden har varierat kraftigt under perioden. Detta gäller såväl förvaltnings-, ekonom- och turismutbildningarna som ingenjörsut- bildningen. Inom det samhällsvetenskapliga området har prestationsgra— den varit högst, mellan 85 och 95 procent. Vad gäller fristående kurser

• Sida 202
•  Original

föreligger relativt stora skillnader mellan olika kurser. Inom företags- ekonomi och juridik är prestationsgraden hög, på mer speciella kurser låg.

Mot bakgrund av slutsatserna i resultatanalysen och de bedömningar som de bägge högskolorna kunnat göra i sina framtids- och resursanaly-' ser föreslås följande målsättningar gälla för den kommande treårsperio- den: '

— utveckla verksamheten så att den blir ett än effektivare instrument för omstrukturering och utveckling av regidnens närings- och yrkesliv,

— förstärkning och omstrukturering av utbildningsutbudet i syfte att få flera studenter att avlägga examen på 120 poängsnivån. Detta skall ske bl.a. genom att antalet fördjupningskurser ökas samt genom att in- genjörsutbildningarna förlängs alternativt kompletteras med ytterligare påbyggnadsalternativ,

— förstärkning av kompetensen i syfte att successivt kunna ge fler ut- bildningsprogram på magisternivå,

— utveckla utbildningsutbudet så att högskolan kan bidra till att till- godose behovet i regionen av grundskollärare med inriktning mot un- dervisning i årskurs 4-9,

— stärka utbildningens internationalisering främst genom ökat lärar- och Studentutbyte, ökad språkutbildning, införande av mer utländsk lit- teratur samt ett ökat inslag av undervisning på engelska,

- fortsatt utbyggnad av utbildningen inom kulturvetenskap och hu- maniora som komplettering till den samhällsvetenSkapliga och teknisk! naturvetenskapliga utbildningen,

— utveckling av biblioteksresurser och vetenskapliga informations- tjänster för att förbättra förutsättningarna för kvalificerad högskoleut- bildning och forskning,

— ge alla forskarutbildade lärare möjlighet att bedriva forskning i tjänsten för att stärka utbildningens vetenskapliga grund.

För att förverkliga målsättningarna krävs resursförstärkningar.

Föredragandens överväganden Resultatbedömning

I det tidigare resurstilldelningssystemet har inte angetts några mål för verksamheten av det slag som skulle göra det möjligt att redovisa resul- tat enligt de normer som det nya systemet och därmed sammanhängan- de anslagsomläggning förutsätter.

Jag har därför inte kunnat göra en bedömning av prestationer, resul- tat och effekter m.m. utifrån uppställda mål. Emellertid visar högsko- lornas fördjupade anslagsframställningar, enligt min mening, att verk- samheten bedrivits med en sådan inriktning att den utvecklas i positiv

• Sida 203
•  Original

riktning. förutsättningarna för ett effektivare resursutnyttjande bör kunna öka genom sammanslagningen av de båda högskolorna.

Fördjupad prövning

De resultat som Högskolorna i Sundsvall/Härnösand och Östersund re- dovisat visar att utnyttjandegraden av utbildningsplatserna sammantaget är god. Däremot är varken utnyttjandegraden eller prestationsgraden in- om det naturvetenskapliga och tekniska området tillfredsställande. Det borde vara möjligt för den nya högskolan att väsentligt öka dessa.

Slutsatser

Mot bakgrund av den fördjupade prövningen har jag dragit följande slutsatser om Mitthögskolans utbildningsuppdrag.

Antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng bör uppgå till minst 1 500 under treårsperioden. Av dessa bör minst 370 avse grund- skollärarexamen 1—7.

Vid sidan av utbildning som för den enskilde leder till examen skall högskolan även bedriva fortbildning och vidareutbildning.

Högskolan bör beakta vad jag redovisat i det föregående beträffande omprioriteringar i utbildningsutbudet (avsnitt 4.6).

Det högsta antalet helårsprestationer som högskolan bör kunna få me- del från statsbudgeten för under treårsperioden har jag beräknat till föl— jande:

Utbildningsområde Högsta antal helårsprestationer som ger ersättning

Humaniora 8 800 Juridik

Samhällsvetenskap

Naturvetenskap 5 500 Teknik

Undervisning 1 450 Övrigt ' 800

Vidare bör ersättning kunna påräknas för högst 7 000 helårsstudenter ' per är.

Per capitaersättningarna för helårsprestationer och helårsstudenter in- om de olika utbildningsområdena framgår av vad jag anfört i det föregå- ende avsnittet 3.1.

Den sammanlagda ersättningen för helårsprestationer och helårsstu— denter kan mot bakgrund av detta uppgå till högst 178 492 000 kronor för budgetåret 1993/94. För de därpå följande budgetåren har jag beräk-

• Sida 204
•  Original

nat motsvarande belopp till 178 597 000 kronor respektive 179 885 000 kronor. Det lägsta belopp som kan utgå för budgetåret 1993/94 är dock 168 249 000 kronor ( = garantibeloppet).

Utöver ovan angivna åtaganden bör högskolan fullfölja under budge- tåren 1990/91-1992/93 påbörjade åtgärder för att förbättra lärartillgång- en.

För dessa åtaganden beräknar jag en ersättning på -2 431 000 kronor för budgetåret 1993/94, 2 431 000 kronor för budgetåret 1994/95 och 1 216 000 kronor för budgetåret 1995/96.

Jag beräknar 2 000 000 kronor för budgetåret 1993/94 för uppbyggna- den av den nya högskolan, 1 första hand för biblioteksresurser och and— ra liknande angelägna ändamål. Jag har beräknat motsvarande belopp för budgetåret 1994/95. .

För budgetåret 1993/94 beräknar jag således ett" sammanlagt anslag om 182 923 000 kronor. För de därpå följande budgetåren beräknar jag motsvarande belopp till 183 028 000 kronor respektive 181 101 000 kronor. I '

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen att 79. till Mitthögskolan: Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 182 923 000 kronor, . 80. godkänna de riktlinjer för utbildningsuppdragen för bud- getåren 1994/95 och 1995/96 som jag har angett.

D 33. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning 1993/94 Nytt anslag (förslag) 46 178 000

Detta anslag avser grundläggande högskoleutbildning vid Musikhögsko- lan i Stockholm. Under anslaget har medel beräknats för samtliga kost- nader som är förenade med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan.

] . Examina

Högskolan har enligt högskoleförordningen fr.o.m. 1 den juli 1993 rätt att utfärda följande examina: Konstnärlig högskoleexamen i musik Musiklärarexamen

Organistexamen

Musikhögskolan i Stockholm har i den fördjupade anslagsframställning redovisat sin verksamhet. Grundläggande högskoleutbildning tillhanda-

• Sida 205
•  Original

hålls inom det konstnärliga området samt inom undervisningsområdet. Högskolan har för budgetåret 1992/93 tilldelats resurser för cirka 550 helårsstudenter.

Mot bakgrund av slutsatserna i resultatanalysen och de bedömningar som högskolan kunnat göra i sin framtids- Och resursanalys föreslår högskolan följande målsättningar för den kommande treårsperioden,

- åstadkomma en mot verksamheten balanserad tjänstestruktur, - skapa resurser för en mer aktiv internationaliseringsverksamhet ge- nom inrättandet av ett antal studieplatser för studerande från utlandet,

- erbjuda två nya pedagogiska påbyggnadsutbildningar, en för hög- skolans behov, en för övriga behov,

- möjliggöra ett ökat kursutbud och därmed ökade möjligheter för studenterna att profilera sin utbildning.

Föredragandens överväganden Resultatbedömning

I det tidigare resurstilldelningssystemet har inte angetts några mål för verksamheten av det slag som skulle kunna göra det möjligt att redovisa resultat enligt de normer som det nya systemet och därmed samman- hängande anslagsomläggning förutsätter. Jag har därför inte kunnat gö— ra en bedömning av prestationer, resultat och effekter m.m. utifrån uppställda mål.

Fördjupad prövning

De resultat som högskolan redovisat visar att utnyttjandegraden är hög. Antalet avlagda examina är lågt trots att prestationsgraden är hög.

Slutsatser

Mot bakgrund av den fördjupade prövningen har jag dragit följande slutsatser om högskolans utbildningsuppdrag.

• Sida 206
•  Original

Högskolan bör kunna få medel från statsbudgeten för högst 1 685 hel- årsstudenter under treårsperioden.

Per capitaersättningen för helårsprestationer och helårsstudenter inom undervisningsområdet framgår av vad jag anfört i det föregående avsnittet 3.1. För det konstnärliga området erhåller Musikhögskolan er- sättning med 88 600 kronor per helårsstudent.

Den sammanlagda ersättningen för helårsprestationer och helårsstu- denter kan mot bakgrund av detta uppgå till högst 45 980 000 kronor för budgetåret 1993/94. För de därpå följande budgetåren beräknar jag motsvarande belopp till 46 852 000 kronor respektive 47 724 000 kro- nor. Det lägsta belopp som kan utgå för budgetåret 1993/94 är dock 46 178 000 kronor (= garantibelopp).

Utöver ovan angivna åtaganden bör högskolan anordna utbildning av pianostämmare.

Vidare bör högskolan fortsätta att ombesörja utbetalning av bidrag till Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation.

För dessa åtaganden beräknar jag en ersättning på 198 000 kronor för budgetåret 1993/94, 198 000 kronor för budgetåret 1994/95 och 198 000 kronor för budgetåret 1995/96. '

För budgetåret 1993/94 beräknar jag således ett sammanlagt anslag om 46 178 000 kronor. För de därpå följande budgetåren beräknar jag mot- svarande belopp till 47 050 000 kronor respektive 47 921 000 kronor.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att - 81. till Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning för bud- getåret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 46 178 000 kro- nor

82. godkänna de riktlinjer för utbildningsuppdragen för bud- getåren 1994/95 och 1995/96 som jag angett.

D 34. Mälardalens högskola: Grundutbildning 1993/94 Nytt anslag (förslag) 106 005 000

Detta anslag avser grundläggande högskoleutbildning vid Mälardalens högkola (tidigare Högskolan i Eskilstuna/Västerås). Namnbytet kan ske endast under förutsättning av riksdagens beslut att bemyndiga regering- en att godkänna förslaget. Under anslaget har medel beräknats för samt- liga kostnader som är förenade med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan.

] . Examina

Högskolan har enligt högskoleförordningen fr.o.m. den 1 juli 1993 rätt att utfärda följande examina:

• Sida 207
•  Original

Kandidatexamen - . Prop. 1 992/ 93: 1 69 Högskoleexamen

Barn- och ungdomspedagogisk examen Ingenjörsexamen Yrkesteknisk examen

I sin fördjupade anslagsframställning anhåller högskolan inledningsvis om att få byta namn till "Mälardalens högskola" i syfte att därigenom ge högskolan en önskvärd regional profil och samtidigt understryka sam- hörigheten mellan dess båda huvudorter.

• Sida 208
•  Original

* Mot bakgrund av slutsatserna i resultatanalysen och de bedömning- ar som högskolan kunnat göra i sin framtids- och resursanalys föreslås följande målsättningar för den kommande treårsperioden:

* utbyggnad och förstärkning av de tekniska utbildningarna * förstärkning av forskning och forskningsstödjande åtgärder * ämnesutbildning för kandidatexamen * förlängning och förstärkning av de barn- och ungdomspedagogiska utbildningarna

* resurser för förstärkning av ekonomutbildningarna. För att förverkliga dessa mål krävs enligt högskolan såväl ompriorite- ringar som resursförstärkningar.

Föredragandens överväganden Resultatbedömning

I det tidigare resurstilldelningssystemet har inte angetts några mål för verksamheten av det slag som skulle göra det möjligt att redovisa resul- tat enligt de normer som det nya systemet och därmed sammanhängan- de anslagsomläggning förutsätter. Jag har därför inte kunnat göra en be- dömning av prestationer, resultat och effekter m.m. utifrån uppställda mål. _

Dock har högskolan i sin anslagsframställning själv pekat på de nack- delar som en geografisk spridning av utbildningsutbuden medför såväl ekonomiskt som organisatoriskt. Man har därför redan genomfört en organisationsförändring i syfte att profilera verksamheten på de olika utbildningsorterna. '

Högskolan lägger stor vikt vid sin betydelse för den regionala utveck- lingen. Regionen domineras av industrin som genom sin konjunktur- känslighet berörs av strukturförändringar. Den verksamhet högskolan inriktar sig mot bedrivs enligt min mening i en för regionen positiv riktning.

Fördjupad prövning

De resultat som högskolan redovisat visar att utnyttjandegraden av ut- bildningsplatserna inte har varit särdeles hög. Det borde vara möjligt för högskolan att öka effektiviteten.

Slutsatser

Med hänvisning till vad jag har anfört under avsnittet 6.1.2 tillstyrker jag, under förutsättning av riksdagens beslut att bemyndiga regeringen att besluta om namnbyte att Högskolan i EskilstunaNästerås fortsätt- ningsvis fr.o.m. den 1 juli 1993 benämns Mälardalens högskola.

Mot bakgrund av den prövning jag har gjort har jag dragit följande slutsatser beträffande högskolans utbildninguppdrag. ' '

• Sida 209
•  Original

Antalet avlagda examina som omfattar minst 120 poäng bör uppgå till minst 180 under treårsperioden.

Vid sidan av utbildning som för den enskilde leder till examen skall högkolan även bedriva fortbildning och vidareutbildning.

Högkolan bör beakta vad jag har redovisat i det föregående beträffan- de omprioriteringar i utbildningutbudet (avsnitt 4.6).

Det högsta antalet helårsprestationer som högskolan bör kunna få me- del från statsbudgeten för under treårsperioden har jag beräknat till föl- jande:

Utbildningsområde Högsta antal helårsprestationer som ger ersättning

Humaniora 4 400 Juridik

Samhällsvetenskap

Teknik , 4 400 Naturvetenskap

Undervisning 300 Övrigt 100

Vidare bör ersättning kunna påräknas för högt 4 300 helårsstudenter per är.

Per capitaersättningen för helårsstudenter och helårssprestationer in- om de olika utbildningområdena framgår av vad jag har anfört i det fö- regående avsnittet 3.1.

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårspresta- tioner kan mot bakgrund av detta uppgå till högt 106 005 000 kronor för budgetåret 1993/94. För de därpå följande budgetåren beräknar jag motsvarande belopp till 112 210 000 kronor respektive 108 567 000 kronor. Det lägta belopp som kan utgå för budgetåret 1993/94 är dock 79 887 000 kronor (= garantibelopp).

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 83. till Mälardalens högskola: Grundutbildning för budgetåret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 106 005 000 kronor, 84. godkänna de riktlinjer för utbildninguppdragen för bud- getåren 1994/95 och 1995/96 som jag har angett.

• Sida 210
•  Original

D 35. Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning 1993/94 Nytt anslag (förslag) 7 676 000

Detta anslag avser grundläggande högskoleutbildning vid Operahögsko- _ lan i Stockholm. Under anslaget har medel beräknats .för samtliga kost- nader som är förenade med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högkolan.

I . Examina

Högskolan har enligt högskoleförordningen fr.o.m. den 1 juli 1993 rätt att utfärda följande examina:

Högskoleexamen

Konstnärlig högskoleexamen i scen och medier

Mot bakgrund av slutsatserna i resultatanalysen och de bedömningar som högskolan kunnat göra i sin framtids- och resursanalys föreslår högskolan följande inriktning för den kommande treårsperioden:

— möjlighet för studenterna i avgångklasserna till en introduktion i arbetslivet genom etablerandet av en turnerande operaensemble och ge- nom ett utökat samarbete med musikdramatiska institutioner.

För att förverkliga dessa mål krävs enligt högkolan såväl ompriorite- ringar som resursförstärkningar.

• Sida 211
•  Original

Föredragandens överväganden Resultatbedömning

I det tidigare resurstilldelningssystemet har inte angetts några mål för verksamheten av det slag som skulle göra det möjligt att redovisa resul- tat enligt de normer som det nya systemet och därmed sammanhängan- de anslagsomläggning förutsätter. Jag har därför inte kunnat göra en be- dömning av prestationer, resultat och effekter m.m. utifrån uppställda mål.

Fördjupad prövning

De resultat som högkolan redovisat visar att både utnyttjandegraden och prestationsgraden är hög. I ett nationellt perspektiv hävdar sig hög- skolan mycket väl i dessa avseenden. Det bör vara möjligt för högkolan att även i fortsättningen ligga kvar på denna nivå.

Slutsatser

Mot bakgrund av den fördjupade prövningen har jag dragit följande slutsatser om högkolans utbildninguppdrag.

Högskolan bör kunna få medel från statsbudgeten för högst 114 hel— årsstudenter under treårsperioden. '

Högkolan ersätts med 202 000'kronor per helårsstudent. Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter uppgår för budge- tåret 1993/94 till 7 676 000 kronor. Den sammanlagda ersättning som kan erhållas för vardera av de två följande budgetåren beräknar jag till 7 676 000 kronor.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 85. till Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning för bud- getåret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 7 676 000 kronor; 86. godkänna de riktlinjer för utbildningsuppdragen för bud- getåren 1994/95 och 1995/96 som jag angett. '

D 36. Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning 1993/94 Nytt anslag (förslag) 11 226 000

Detta anslag avser grundläggande högkoleutbildning vid Teaterhögko- lan i Stockholm. Under anslaget har medel beräknats för samtliga kost- nader som är förenade med det utbildninguppdrag som skall gälla för högskolan.

• Sida 212
•  Original

]. Examina Prop. 1992/93:169

Högkolan har enligt högskoleförordningen fr.o.m. den 1 juli 1993 rätt att utfärda följande examina:

Högskoleexamen

Konstnärlig högkoleexamen i scen och medier

Mot bakgrund av slutsatserna i resultatanalysen och de bedömningar som högskolan kunnat göra i sin framtids- och resursanalys föreslår högkolan följande inriktning för den kommande treårsperioden:

— konsolidering och förstärkning av skådespelarutbildningens kvali- tet,

— utbildning i teaterpedagogik och förstärkt kompetensutveckling för högskolans personal,

— diversifiering av verksamheten genom utbildning av regissörer och mimartister vid högkolan,

— förstärkning av högskolans tekniska funktioner, - resursförstärkning till elevproduktioner, — förlängning av skådespelarutbildningen.

För att förverkliga dessa mål krävs enligt högskolan såväl ompriorite- ringar som resursförstärkningar.

• Sida 213
•  Original

Föredragandens överväganden Resultatbedömning

I det tidigare resurstilldelningssystemet har inte angetts nägra mål för verksamheten av det slag som skulle göra det möjligt att redovisa resul- tat enligt de normer som det nya systemet och därmed sammanhängan- de anslagsomläggning förutsätter. Jag har därför inte kunnat göra en be- dömning av prestationer, resultat och effekter m.m. utifrån uppställda mål.

Fördjupad prövning

De resultat som högkolan redovisat visar att både utnyttjandegraden .

och prestationsgraden är hög. I ett nationellt perspektiv hävdar sig hög- skolan mycket väl i dessa avseenden. Det bör vara möjligt för högkolan att även i fortsättningen ligga kvar på denna nivå.

Slutsatser

Mot bakgrund av den fördjupade prövningen har jag dragit följande slutsatser om högkolans utbildninguppdrag.

Högskolan bör kunna få medel från statsbudgeten för högt 222 hel- årsstudenter under treårsperioden.

Högskolan ersätts med 151 700 kronor per helårsstudent. Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter uppgår för budge- tåret 1993/94 till 11 226 000 kronor. Den sammanlagda ersättning som kan erhållas för vardera av de två följande budgetåren beräknar jag till 11 226 000 kronor.

Som jag tidigare nämnt under anslaget D 11. Danshögskolan: Grund- utbildning har jag beräknat medel för en mimutbildning vid Teaterhög- skolan.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 87. till Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning för bud- getåret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 11 226 000 kro- nor,

88. godkänna de riktlinjer för utbildningsuppdragen för bud- getåren 1994/95 och 1995/96 som jag angett.

D 37. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m.-

1991/92 Utgift 255 980 000 1992/93 Anslag 271 153 000 1993/94 Förslag 284 660 000

• Sida 214
•  Original

Detta anslag avser statsbidrag till kommuner och landsting för grundläg- Prop. 1992/93:169 gande högskoleutbildning. Anslaget avser även bidrag till vissa enskilda sjuksköterskeskolor, bidrag till Ingesunds Musikhögskola, Ericastiftel- sen, Handelshögkolan i Stockholm, Stiftelsen Edsbergs Musikinstitut, Stiftelsen Stora Sköndal samt Stockholms Musikpedagogiska Institut. Anslagframställningar har avgivits av samtliga landsting samt Göte- borg och Malmö kommun, Ingesunds Musikhögkola, Ericastiftelsen, Handelshögskolan i Stockholm, Stiftelsen Edsberg—Musikinstitut, Stif- telsen Stora Sköndal samt Stockholms Musikpedagogiska Institut.

Anslagsfördelning

Anslagspost 1992/93 Beräknad Varav pris— ändring och löne— 1993/94 omräkning

Föredraganden

Utbildning för vårdyrken 204 731 000 + 11 927 000 + 10 769 000 Bidrag till Ingesunds Musikhögkola ' 19 778 000 + 666 000 +644 000 Bidrag till Ericastiftelsen 4 621 000 + 425 000 +252 000 Bidrag till Handelshögkolan 25 596 000 +1 891 000 +1 340 000 Bidrag till Stiftelsen Edsbergs Musikinstitut 2 934 000 +1 154 000 + 154 000 Bidrag till Stiftelsen Stora Sköndal 3 639 000 + 191 000 + 191 000 Bidrag till Stockholms Musikpedagogiska Institut 6 752 000 + 355 000 + 355 000 Till regeringens disposition 3 102 000 —3 102 000* Summa kronor 271 153 000 + 13 507 000 + 13 705 000

* Förändring av anslagsteknisk natur, överföring mellan anslag.

Föredragandens överväganden .Kommunal högskoleutbildning Utbildning för vårdyrken '

Jag beräknar under detta anslag medel för grundläggande högskoleut- bildning inom den kommunala högkolan. Jag har i det föregående be- handlat vårdutbildningarnas innehåll (avsnitt 4.4). I fråga om olika ut- bildningars lokalisering hänvisar jag till högskoleförordningens bilaga 3.

• Sida 215
•  Original

Mitt förslag: För budgetåret 1993/94 fastställs ett maximalt antal statsbidragberättigade årsstudieplatser för varje landsting eller motsvarande. Antalet årsstudieplatser beräknas utifrån de plane- ringramar som tidigare gällt för kommunal högskoleutbildning inklusive konsekvernser av tidigare fattade beslut om förläng-

ningar och dimensioneringökningar. Härigenom får vårdhög- skolorna möjlighet att självständigt genomföra de förlängningar av vissa vårdutbildningar som tidigare beslutats, samt även att i övrigt prioritera inom ramen för det statsbidrag som utgår till kommunal högkoleutbildning.

Skälen till mitt förslag: Sedan budgetåret 1992/93 tillämpas det bi- dragsystem som föreslog i förra årets budgetproposition. Statsbidrag- systemet grundar sig i princip på den genomsnittsmodell som Statskon- toret har utarbetat i sin utredning 1991:25 Den kommunala högkolan — kostnader och framtida statsbidrag.

Bidraget per utnyttjad årsstudieplats är ett och detsamma för samtliga utbildningar inom den kommunala högskolan. Tilldelningen av statsbi- drag beräknas utifrån utnyttjade antal årsstudieplatser för budgetåret in- nan. Statsbidraget för budgetåret 1993/94 kommer således att bero på det totala antalet utnyttjade årsstudieplatser för 1992/93. Inga andra bi- drag utgår till utbildning för vårdyrken.

Eftersom bidrag per utnyttjad årsstudieplats tillämpas redan inneva— rande budgetår och begreppet nybörjarplatser försvinner som plane- ringsinstrument när de allmänna utbildninglinjerna avskaffas anser jag att min föreslagna bidragsmodell är både rättvisande och enkel att för- stå.

Jag föreslår följande omräkning av planeringramarna till årsstudie- platser:

Stockholms LL 3 159* Uppsala LL 1 011 Södermanlands LL 401 Östergötlands LL 966 Jönköping LL 1 034 Blekinge LL 334 Kalmar LL 348 Kronoberg LL 453 Kristianstads LL 509 Malmöhus LL 1 148 Malmö kommun 800 Hallands LL 305 Göteborg och Bohus LL 226 Vårdskoleförbundet 1 588 Älvsborg LL 698 Skaraborg LL 494

• Sida 216
•  Original

Värmlands LL 432 Örebro LL 935 Västmanlands LL 335 Kopparberg LL 455 Gävleborg LL 496 Västernorrlands LL 591 . Jämtlands LL 284 Västerbottens LL 1 256 Norrbottens LL 665 Summa 18 923

* Varav 36 årsstudieplatser avser Gotlands kommun

Ingesunds Musikhögskola

Jag beräknar medel till Värmlands LL för musik- och musiklärarut- bildning vid Ingesunds musikhögskola till 20 444 000 kronor.

Fristående högskolor

Jag har i avsnitt 6.3 behandlat frågor rörande examensrätt m.m. vad gäl— ler fristående högkolor.

Ericastiftelsen

Jag beräknar bidraget till Ericastiftelsen för psykoterapeutbildning till 5 046 000 kronor för budgetåret 1993/94.

Handelshögskolan i Stockholm

Jag beräknar bidraget till Handelshögkolan i Stockholm för budgetåret 1993/94 till sammanlagt 27 487 000 kronor. I beloppet ingår 4 572 000 kronor för utbildningsbidrag till doktorander. Jag har beräknat en ök- ning av detta bidrag med 154 000 kronor. Som slutreglering av statsbi- draget för budgetåret 1990/91 har jag beräknat 2 489 000 kronor.

Stiftelsen Edsbergs musikinstitut

Jag har beräknat bidraget till Stiftelsen Edsbergs Musikinstitut till 4 088 000 kronor för budgetåret 1993/94. Jag har därvid räknat med en resursförstärkning om 1 000 000 kronor.

Stiftelsen Stora Sköndal

Jag har beräknat bidraget till Stiftelsen Stora Sköndal för socionomut- bildning till 3 830 000 kronor för budgetåret 1993/94.

Stockholms Musikpedagogiska Institut

Jag har beräknat ett bidrag om 7 107 000 kronor till Stockholms Musik— pedagogiska Institut.

• Sida 217
•  Original

Prop. 1992/93:169 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 89. till Bidrag för kommunal högskoleutbildning m. m. för bud- getåret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 284 660 000 kro- nor. ' '

D 38. Kanslersämbetet

1992/93 Anslag ' 19 800 000 1993/94 Förslag _ 26 000 000

Kanslersämbetet (tidigare Sekretariatet för utvärdering av universitet och högskolor) inrättades den 1 juli 1992 med uppgift att ansvara för utvärdering och kvalitetskontroll av universitet och högskolor. Kans- lersämbetets arbetsuppgifter och organisaton framgår av förordningen (1992:814) med instruktion för Sekretariatet för utvärdering av univer- sitet och högskolor.

Kanslersämbetet har i sin anslagsframställning redovisat förslag till verksamhet för budgetåret 1993/94. Under innevarande budgetår anord- nas en serie konferenser och överläggningar med företrädare för den statliga och kommunala högskolan, forskningsråd, akademier och vissa sektorsforskningorgan, arbetsmarknadens organisationer och avnämare av högkoleutbildade samt företrädare för de studerande. Vidare räknar Kanslersämbetet med att arrangera ett antal seminarier kring utvärde- ringsmetodiska frågor och kvalitetssäkring med redovisning av svenska och utländska erfarenheter. Det totala anslaget inklusive en fortsatt uppbyggnad av de administrativa funktionerna har Kanslersämbetet be- räknat till 24 miljoner kronor för budgetåret 1993/94.

Föredragandens överväganden

Reformeringen av den högre utbildningen med ökad frihet både vad gäller studieorganisation och resurser och den därmed ökade konkur- rensen inom den högre utbildningen kommer att ställa kvalitetsfrågorna i fokus på ett annat sätt än tidigare. Kvalitetskontroll och utvärdering av den högre utbildningen och forskningen blir en central fråga både för den enskilda högkolan och för statsmakterna. Ansvaret för att utvärde- ringar sker ligger primärt på den enskilda högkolan men genomföran- det bör spridas på många olika organ.

För att garantera att kvalitetsfrågorna får den uppmärksamhet som är nödvändig inrättades Kanslersämbetet (Sekretariatet för utvärdering av universitet och högkolor) den 1 juli 1992.

Kanslersämbetet ansvarar för att nationella utvärderingar genomförs samt för att sprida resultatet av den samlade verksamheten. I fråga om den senare uppgiften är det särskilt betydelsefullt att studenterna får del

• Sida 218
•  Original

av resultaten. Genom studenter med valmöjligheter och god kunskap om olika universitet och högskolors resultat kan den samlade kvalitets- utvecklingen främjas.

En av Kanslersämbetets uppgifter är att pröva universitets och hög- skolors rätt att examinera på olika nivåer. Examensrätten finns definie- rad i den nya högskoleförordningen. Kanslersämbetets prövning gäller även fristående högskolor med examensrätt liksom de fristående hög- skolor som hos regeringen kan komma att begära att få sådan examens- rätt.

I det nya systemet för tilldelning av resurser till universitet och hög- skolor kommer i framtiden en viktig komponent att vara kvaliteten i den högre utbildningen. Jag räknar med att Resursberedningen senare kommer att lämna ett förslag som innebär att en del av universitetens och högskolornas ersättningar kommer att relateras till vissa preciserade kvalitetskrav. I detta arbete kommer jag att lägga stor vikt vid den be- dömning som görs av Kanslersämbetet.

Kanslerämbetet har hittills inriktat sig på att utarbeta närmare riktlin- jer för sin verksamhet samt bygga upp den organisation och skapa de kontakter som krävs för att fullgöra uppgifterna 1 övrigt Kanslersämbe- tet har i sin anslagsframställning beskrivit planeringen för den närmaste framtiden. Jag anser att Kanslersämbetets förslag till 'verksam'hetsinrikt- ning är väl övervägt och jag räknar med att planering och igångsättande av utvärderingar också kommer till stånd" mom kort. _

Jag har i min resursberäkning för Kanslersämbetet tagit hänsyn till att ämbetet under budgetåret 1993/94 kommer att få ökade arbetsuppgifter och förordar en ökning av anslaget med 6 200 000 kronor.

Anslaget för Kanslersämbetet har budgeterats utan hänsyn till de tek- niska justeringar som måste göras till följd av ändringen av nivån på lö- nekostnadspålägget, den ändrade finansieringsformen för Statshälsan samt de nya principerna för budgeteringen av anslagen. Riktlinjerna för dessa förändringar har tidigare redovisats av chefen för Finansdeparte- mentet i proposition 1992/93:100 (bil. 1, Statsbudgeten och särskilda frågor, avsnitt 2.2). De belopp som kommer att ställas till Kanslerämbe- tets disposition kommer slutligt att fastställas enligt de redovisade rikt- -. linjerna och kan därför avvika från det nu budgeterade beloppet.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

90. till Kanslersämbetet för budgetåret 1993/94 anvisa ett reser- vationsanslag på 26 000 000 kronor.

• Sida 219
•  Original

D 39. Verket för högskoleservice

1992/93 Anslag 77 178 000 1993/94 Förslag 69 452 000

Arbetsuppgifter och organisation framgår av förordningen (1992:397) med instruktion för Verket för högskoleservice (VHS).

De övergripande målen för Verket för högskoleservice är att, i enlig- het med de uppdrag som lämnas av regeringen samt av universitet och högkolor,

- utföra uppgifter, som med fördel kan göras samordnat för universi- tet och högskolor,

- biträda universitet och högkolor med specialistkunskap inom ex- empelvis det juridiska omrädet,

— följa upp verksamheten vid universitet och högskolor i samarbete med dem.

Verket skall främja internationalisering av den högre utbildningen, bedriva rationell utrustningplanering och ekonomiskt gynnsam upp- handling, informera i samhället om verksamheten vid universitet och högkolor och anta studerande.

Anslagsframställning

Verket för högkoleservice har i förenklad anslagsframställning för bud- getåret 1993/94 föreslagit att resurstilldelningen för verksamheten höjs till en nivå som gör det möjligt för VHS att leva upp till de krav som ställs på den nya myndigheten. Verksamheten under den första tiden har ägnats åt att närmare utforma verkets uppgifter. VHS återkommer därför i en fördjupad anslagframställning för budgetåren 1994/95 och 1995/96 med en närmare redovisning av förslag till verksamhetsinrikt- ning.

VHS begär i anslagsframställningen, förutom vissa anslagstekniska för- ändringar, förstärkning av anslaget för förvaltningkostnader, drift, un- derhåll och utveckling av datasystem för central antagning av studeran- de samt att medel för det lokala antagningsystemet LANT och det loka- la dokumentationssystemet LADOK anvisas under anslaget för Verket för högkoleservice. Därutöver begär verket befrielse från kansli— och handläggaruppgifter för Högkolans avskiljandenämnd.

VHS har beräknat medelsbehovet för budgetåret 1993/94 till 87,5 mil- joner kronor (+ 10,4 mkr). Förslagen till förändringar uppgår till 12,5 miljoner kronor som en förstärkning av förvaltninganslaget, 5,7 miljo- ner kronor för investeringar av ADB-utrustning och 3,2 miljoner kro- nor för drift, underhåll och utveckling av datasystem för central antag- ning av studerande.

VHS föreslår att 3 094 000 kronor av verksamheten finansieras genom inkomster av uppdrag.

I särkild skrivelse till Utbildningsdepartementet har VHS begärt för- stärkning av anslaget för innevarande budgetår för investeringar i ADB—

• Sida 220
•  Original

system, kompetensutveckling, marknadsföring och andra extraordinära kostnader i samband med igångsättningen av det nya verket. Förstärk- ningen, som sammanlagt uppgår till 11,1 miljoner kronor, är enligt VHS en nödvändig förutsättning för att man skall kunna bedriva verk- samheten i enlighet med instruktionen.

VHS har vidare i en särskild skrivelse lämnat förslag till anslagskon- struktion för de medel som verket disponerar.

Föredragandens överväganden Resultatbedömning

Eftersom myndigheten bedrivit verksamhet under så kort tid att någon egentlig resultatredovisning inte har kunnat lämnas, saknar jag underlag för att göra en bedömning av effektiviteten i verksamheten.

Slutsats

Min bedömning innebär att de riktlinjer som lades fast i prop. 1991/92:76 (bet. 1991/92 UbU18, rskr. 1991/92:195) och som nu finns uttryckta i verkets instruktion skall gälla även för budgetåret 1993/94.

Den bärande idén är att verksamheten vid VHS huvudsakligen skall finansieras genom uppdrag från universitet och högskolor. VHS behö— ver emellertid under ett uppbyggnadsskede möjlighet att utveckla de tjänster som verket enligt instruktionen skall kunna erbjuda i första hand universitet och högkolor.

Jag räknar med att verket för innevarande budgetår skall kunna till- delas en viss tillfällig förstärkning i syfte att förbättra verkets situation när det gäller att få uppdrag från universitet och högskolor.

En viktig serviceuppgift för VHS är värderingen av utländska högko- leutbildningar (ekvivalering). Ansvaret för att förklara att utländsk lå- rarutbildning motsvarar svensk utbildning åvilar enligt skollagen fr.o.m. den 1 juli 1992 Skolverket som dock remitterar dessa ärenden till VHS för yttrande. Regeringen behandlar i proposition 1992/93:100 bil. 9 frå- gan om arbetet med bedömning av utländsk behörighet av lärare. Arbe- tet bör föras över till VHS'och det är därvid rimligt att verket får ta ut en avgift som täcker kostnaderna för värderingen.

Riksrevisionsverket (RRV) har på uppdrag av regeringen — i ett vidare perspektiv — granskat verksamheten med bedömning, värdering och prövning av utländska utbildningar, examina och yrkeskunskaper (F 1.992:9) Att värdera utländsk kompetens. RRV:s förslag innebär att en central instans inrättas för bedömningsverksamheten. Den bör bygga sin verksamhet på de uppgifterna som tidigare utfördes av ekvivaleringsen- heten vid dåvarande Universitets- och högskoleämbetet och numera av VHS. Ansvaret bör dock utvidgas. RRV föreslår att verksamheten an- slagfmansieras. Förslagen har remissbehandlats och remissinstanserna är i huvudsak positiva till förslagen. Jag är emellertid inte nu beredd att

• Sida 221
•  Original

ta ställning till någon förändring av VHS ekvivaleringverksamhet med anledning av RRV:s granskning.

Frågor om avskiljande av studenter från utbildningen prövas av Hög- skolans avskiljandenämnd. VHS ansvarar idag för nämndens kansliupp- gifter. I likhet med VHS anser jag att dessa uppgifter inte bör ankomma på verket. VHS skall i förhållande till universitet och högkolor i första hand ge serVICe. I den rollen kan verket komma att biträda universitet och högskolor i frågor som rör avskiljande. Jag avser att vid min anmä- ' lan av anslaget Överklagandenämnden för högskolan föreslå att nämn- den fr.o.m. den 1 juli 1993 övertar ansvaret för avskiljandenämndens kansliuppgifter.

Medel för vissa oförutsedda utgifter för central antagning har under anslaget Vissa särskilda utgifter inom högkolan m.m. anvisats under in- nevarande budgetår. Medlen bör finnas kvar ytterligare minst-ett år på grund av det stora antalet sökande till universitet och högskolor. För budgetåret 1993/94 har jag därför beräknat 3 miljoner kronor för ända- målet. .

VHS bör i nästa års fördjupade anslagframställning för budgetåren 1994/95 och 1995/96 redovisa en plan för hur verket avser att bedriva central antagning 1 ett framtida högskolesystem.

Medel som har anvisats till VHS för förvaltningkostnader för perso- ner som handlägger försöksdjursfrågor samt vissa kostnader för försöks- djur m.m. har regeringen i proposition 1992/93:170 om forskning för kunskap och framsteg beräknat under anslaget till Medicinska forsk- ningsrådet.

För investeringar i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål har jag beräknat en låneram i Riksgäldskontoret för VHS som uppgår till 1 500 000 kronor.

Mot bakgrund av vad jag ovan anfört anser jag mig inte kunna bifalla Verkets för högkoleservice förslag till medelsförstärkning. Den tillfälli- ' ga förstärkning som jag räknar med att verket skall kunna tillföras inne- varande budgetår tillsammans med den låneram som beräknats för pla-" neringsperioden innebär att det nu skapats förutsättningar för VHS att bygga upp en avgiftsfinansierad verksamhet.

Anslaget för VHS har budgeterats utan hänsyn till de tekniska juste- ringar som måste göras till följd av ändringen av nivån på lönekostnads- pålägget, den ändrade finansieringformen för Statshälsan samt de nya principerna för budgeteringen av anslagen. Riktlinjerna för dessa för- ändringar har tidigare redovisats av chefen för Finansdepartementet i proposition 1992/93:100 (bil. 1, Statsbudgeten och särskilda frågor, av- snitt 2.2). De belopp som kommer att ställas till VHS disposition kom- mer slutligt att fastställas enligt de redovisade riktlinjerna och kan där- för avvika från det nu budgeterade beloppet.

• Sida 222
•  Original

Hemställan . Prop. 1992/931169

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen 91. att till Verket för högskoleservice för budgetåret 1993/94 an- visa ett ramanslag på 69 452 000 kronor. '

D 40. Överklagandenämnden för högskolan

1992/93 Anslag 2 900 000 1993/94 Förslag 3 182 000

Överklandenämnden för högkolan (ÖNH) inrättades den 1 juli 1992. Enligt instruktionen (1992:404) prövar nämnden överklaganden av vis- sa beslut inom universitetens och högskolornas område enligt närmare föreskrifter av regeringen. Enligt den nya högkoleförordning som trä- der i kraft den 1 juli 1993 skall nämnden pröva överklaganden över be- slut rörande tjänstetillsättningar, utom vad avser doktorandtjänster, be- hörighet för antagning till grundläggande högkoleutbildning, tillgodo- räknande av kurs samt avslag på begäran att få examensbevis.

Överklagandenämnden har i sin fördjupade anslagframställning re- dovisat att nämnden fått in betydligt fler ärenden än-vad som hittills fö- rekommit inom området. Nämnden räknar mot denna bakgrund med en oundviklig förstärkning av anslaget, framför allt mot bakgrund av kravet på snabb handläggning vad gäller överklaganden i antagningsfrå- gor.

Föredragandens överväganden

Frågor som rör avskiljande av studenter från undervisningen prövas av Högskolans avskiljandenämnd-. Kanslifunktionen för denna nämnd har tidigare omhänderhafts av Universitets— och högkoleämbetet och ålig- ger från den 1 juli 1992 Verket för högkoleservice (VHS) att omhän- derha. VHS har i sin anslagsframställning anhållit om att bli befriat från denna uppgift. Jag förordar att överklagandenämndens kansli får i upp- drag att också fullgöra kanslifunktioner åt avskiljandenämnden fr.o.m. den 1 juli 1993, samt att svara för avskiljandenämndens arvoden och öv- riga kostnader.

Jag beräknar ytterligare medel under detta anslag mot bakgrund av dels den ökade, oförutsedda ärendebelastningen hos överklagandenämn- den, dels de kostnader som tillkommer genom överflyttning av ansvaret för kanslifunktionerna för avskiljandenämnden till ÖNH:s kansli.

Anslaget för Överklagandenämnden har budgeterats utan hänsyn till de tekniska justeringar som måste göras till följd av ändringen av nivån på lönekostnadspålägget, den ändrade finansieringsformen för Statshäl- san samt de nya principerna för budgeteringen av anslagen. Riktlinjerna för dessa förändringar har tidigare redovisats av chefen för Finansdepar- tementet i proposition 1992/93:100 (bil. 1, Statsbudgeten och särskilda

• Sida 223
•  Original

frågor, avsnitt 2.2). De belopp som kommer att ställas till Överklagan- denämndens diposition kommer slutligt att fastställas enligt de redovisa- de riktlinjerna och kan därför avvika från det nu budgeterade beloppet.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 92. till Överklagandenämnden för högskolan för budgetåret 1993/94 anvisa ett ramanslag på 3 182 000 kronor.

D 41. Rådet för grundläggande högskoleutbildning 1993/94 Nytt anslag (förslag) 40 908 000

Detta anslag avser Rådet för grundläggande högskoleutbildning. Rådets arbetsuppgifter och organisation framgår av 1990 års budgetproposition (prop. 1989/1990:100 bil. 10 s. 43 ) samt förordningen (1992:817) med instruktion för Rådet för grundläggande högkoleutbildning. '

Rådet inrättades som försöksverksamhet genom regeringsbeslut den 26 juni 1990. Enligt sin instruktion har rådet till uppgift att främja och stödja insatser för att utveckla den grundläggande högkoleutbildning- ens kvalitet och pedagogiska förnyelse. Rådet skall "särskilt fördela me- del till utvecklinginsatser och inhämta'och "sprida kännedom om pla— nerade, pågående och avslutade utvecklinginsatser av principiell och nydanande karaktär i Sverige och utomlands. Rådet skall vidare utvär- dera de utvecklinginsatser som rådet har fördelat medel till'.

Föredragandens överväganden, .

Rådet för grundläggande högkoleutbildning inrättades formellt som en självständig myndighet den 1 juli 1992. Beslutet var emellertid proviso- riskt till sin karaktär och föranlett av avvecklingen av Universitets- och högkoleämbetet (UHÄ). Rådet har i den fördjupade anslagsframställ- ningen redovisat förslag till verksamhet för budgetåret 1993/94.

Jag har tidigare (avsnitt 2) redogjort för den utvärdering som i enlig- het med riksdagens beslut skulle äga rum efter en första treårsperiod. Denna utvärdering, The Learning Council — An evaluation report on the work of the Council for the Renewal of Undergraduate Education (Ds l992:120) ligger till grund för min bedömning i det följande.

Jag förordar att Rådet för grundläggande högkoleutbildning nu etableras som en egen myndighet. Det markerar den vikt regeringen fäs- ter vid den grundläggande högkoleutbildningens kvalitet och pedago- gik. Rådet skall främja utvecklingen av den grundläggande högskoleutbild- ningen genom att fördela anslag till experimentbetonade utveckling- projekt, som ligger utom ramen för vad som normalt kan och bör be- kostas. Rådet skall vidare fortsätta att inhämta och sprida kännedom om

• Sida 224
•  Original

avslutade, pågående och planerade utvecklinginsatser av principiell och nydanande karaktär i Sverige och utomlands.

Denna sistnämnda uppgift tillmäter jag stor betydelse. Grundutbild- ningen kan och bör utvecklas på grundval av goda exempel och erfaren- heter.

Rådet skall vidare utveckla och stödja sådana insatser och projekt som kan leda till en ökad rekrytering av kvinnor till naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. . .

Härutöver bör särskilda insatser göras på följande fyra områden: - datorstöd i grundläggande högkoleutbildning,

- miljöutbildning, - jämställdhetsfrågor,

— ökad internationalisering av utbildningen (avsnitt 6.2). ,

För att möjliggöra ökade insatser, vilket rådet begärt i sin anslagsfram- ställning, har jag beräknat 4 000 000 kronor. Jag räknar också med att den särskilda satsning om 4 000 000 kronor per år, som gjorts under budgetåren 1991/92 och 1992/93 för att stimulera till integrerade miljö- inslag i olika utbildningar, bör göras även under budgetåret 1993/94. Härutöver tar jag upp förslaget i departementspromemorian (Ds 1992: 119) Jämställdhet i högre utbildning och forskning att 5 miljoner kronor bör tillföras rådet för en särskild jämställdhetsinsats. Enligt min mening bör dessa medel i första hand användas för att ändra på inne- håll och arbetssätt i teknisk och naturvetenskaplig utbildning 1 syfte att permanent öka rekryteringen av kvinnliga studenter till dessa utbild- ningar (avsnitt 6. 4).

Anslaget för Rådet för grundläggande högskoleutbildning har budge- terats utan hänsyn till de tekniska justeringar som måste göras till följd av ändringen av nivån på lönekostnadspålägget, den ändrade finansie- ringformen för Statshälsan samt de nya principerna för budgeteringen av anslagen. Riktlinjerna för dessa förändringar har tidigare redovisats av chefen för Finansdepartementet i proposition 1992/93:100 (bil. 1, Statsbudgeten och särskilda frågor, avsnitt 2.2). De belopp som kommer att ställas till Rådet för grundläggande högkoleutbildning diposition kommer slutligt att fastställas enligt de redovisade riktlinjerna och kan därför avvika från det nu budgeterade beloppen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 93. till Rådet för grundläggande högskoleutbildning för budgetå- ret 1993/94 anvisa ett reservationsanslag på 40 908 000 kronor.

• Sida 225
•  Original

D 42. Vissa särskilda utgifter inom universitet och Prop. 1992/93:169 högskolor m.m.

1991/92 Utgift 80 541 000 1992/93 Anslag 88 909 000 1993/94 Förslag 1.28 091 000

Detta anslag avser verksamhet inom högskoleområdet för vilken medel inte har ställts till förfogande under annat anslag. Anslaget avser även bidrag till Stiftelsen Svenska institutet samt för Svenska studenthemmet i Paris.

Anslagsfördelning

Anslagspost 1992/93 ' Beräknad Varav pris— ändring och löne— 1993/94 omräkning

Föred raganden

Hänvisningar till US5

Sammanfattningsvis innebär mina förslag'följande medelstillskott för budgetåret 1993/94:

Universitetet i Uppsala ' Lunds universitet

Universitetet i Göteborg Universitetet i Stockholm Universitetet i Umeå Universitetet i Linköping

. Karolinska institutet

Tekniska högskolan i Stockholm

. Chalmers tekniska högskola

10. Högskolan i Luleå 1 1. Danshögskolan 12. Dramatiska institutet 13. Grafiska institutet och Institutet för högre kommunikations— och reklamutbildning 14. Högskolan i Borås 15. Högskolan i Falun/Borlänge 16. Högskolan i Gävle/Sandviken 17. Högskolan i Halmstad 18. Högskolan i Jönköping 19. Högskolan i Kalmar 20. Högskolan i Karlskrona/Ronneby 21. Högskolan i Karlstad 22. Högskolan i Kristianstad 23. Högskolan i Skövde 24. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm

25 . Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 26. Högskolan i Växjö

27. Högskolan i Örebro 28. Högskoleutbildning på Gotland 29. Idrottshögskolan i Stockholm 30. Konstfack 31. Konsthögskolan 32. Mitthögskolan 33. Musikhögskolan i Stockholm 34. Mälardalens högskola 35. Operahögskolan

oweewewwe

339 135 000 kr 397 489 000 kr 358 662 000 kr 275 518 000 kr 179 147 000 kr 155 317 000 kr 147 689 000 kr 276 476 000 kr 186 817 000 kr 105 427 000 kr 5 567 000 kr 10 589 000 kr

2 346 000 kr 26 758 000 kr 32 872 000 kr 17 358 000 kr 16 041 000 kr 17 985 000 kr 22 978 000 kr 14 696 000 kr 31 927 000 kr 11 409 000 kr 19 918 000 kr

63 578 000 kr 12 285 000 kr 24 296 000 kr 41 088 000 kr

3 417 000 kr 12 521 000 kr 22 727 000 kr 13 126 000 kr 56 677 000 kr 13 699 000 kr 28 193 000 kr

2 345 000 kr

• Sida 242
•  Original

Propositionens lagförslag Prop. 1992/931169 .

Lag om tillstånd att utfärda vissa examina

Härigenom föreskrivs följande.

1 & En enskild fysisk eller juridisk person som anordnar utbild- ning (enskild utbildningsanordnare) får endast efter tillstånd ut- färda sådana examina som regeringen med stöd av högskolelagen (1992:1434) meddelat föreskrifter om.

Tillstånd får lämnas endast om utbildningen uppfyller de krav som uppställs i 2 eller 3 5.

2 & Följande krav gäller för att få utfärda andra examina än doktors- och licentiatexamina.

Utbildningen skall vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund och bedrivas så att den i övrigt uppfyller de krav som uppställs på grundläggande högskoleutbildning i 1 kap. högskolelagen (1992:1434).

För varje examen som tillståndet avser skall utbildningen också svara mot de särskilda krav som enligt vad regeringen föreskriver gäller för denna examen vid de universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen.

3 & Följande krav gäller för att få utfärda doktors- eller licen- tiatexarnen.

Utbildningen skall vila på vetenskaplig grund och bygga på en grundläggande högskoleutbildning samt bedrivas så att den i öv- rigt uppfyller de krav som uppställs på forskarutbildning i 1 kap. högskolelagen (1992:1434).

För en doktors— eller licentiatexamen inom ett vetenskapsområ- de som tillståndet avser skall utbildningen också svara mot de sär— skilda krav som enligt vad regeringen föreskriver gäller för denna examen vid de universitet och högskolor som omfattas av högsko- lelagen.

4 & Ett tillstånd att utfärda examina får förenas med villkor om rätt för enskilda att ta del av handlingar hos utbildningsanordna- ren. "

5 & En enskild utbildningsanordnare som fått tillstånd att utfär- da examina är skyldig att medverka i uppföljningar och utvärde— ringar av utbildningen.

6 & Tillstånd att utfärda examina lämnas av regeringen. Innan beslut fattas i tillståndsfrågor skall yttrande inhämtas från Kanslersämbetet.

• Sida 247
•  Original

" 7-å-Ett tillstånd att utfärda examina får återkallas, om de krav Prop. 1992/93:169 som uppställs i 2 eller 3 9 inte är uppfyllda. Detsamma gäller om Bilagal sådana villkor som har ställts upp med stöd av 4 5 inte iakttas el- ' ler om utbildningsanordnaren inte iakttar sin skyldighet enligt 5 (5 att medverka i uppföljning och utvärdering av utbildningen. Beslut om återkallelse av tillstånd fattas av regeringen efter framställning av Kanslersämbetet. Innan Kanslersämbetet gör en sådan framställning skall utbildningsanordnaren ha givits'tillfälle till rättelse.

8 & Om en enskild utbildningsanordnare utan tillstånd utfärdar examina som avses i denna lag får regeringen förelägga utbild- ningsanordnaren att upphöra med det. Ett sådant föreläggande får förenas med vite.

9 & Om regeringen med stöd av högskolelagen (1992:1434) meddelar föreskrifter om examina som vid den tidpunkten inte är reglerade i sådana föreskrifter, får regeringen medge undantag från krav på tillstånd enligt denna lag under en tid av högst fem ar.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993. ,

2. Enskilda utbildningsanordnare som vid ikraftträdandet får statsbidrag till viss utbildning eller har viss utbildning ställd under statlig tillsyn och i denna utbildning utfärdar examina som omfat- tas av denna lag får även efter ikraftträdandet utfärda sådan exa- men för den som har påbörjat utbildningen före den 1 oktober 1993. Möjligheten kvarstår längst till utgången av juni 1999. Re- geringen får dock, om det finns särskilda skäl, i ett enskilt fall medge att examen utfärdas även vid en senare tidpunkt.

3. I samband med ikraftträdandet av denna lag får regeringen, utan att ha inhämtat yttrande från Kanslersämbetet, lämna till- stånd att utfärda examina till a. Handelshögskolan i Stockholm för examina som avses i 2 och 3 55,

b. Ericastiftelsen för psykoterapeutexamen,

c. Stiftelsen Stora Sköndal för socionomexamen.

• Sida 248
•  Original

Bilaga 1

2 Förslag till Lag om ändring i lagen (1991:1109) om uppdragsutbildning i vissa fall

Härigenom föreskrivs att 3 5 lagen (1991:1109) om uppdragsutbild- ning i vissa fall skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydeLse

I anslutning till kommunal hög- skoleutbildning inom vårdområdet får bedrivas uppdragsutbildning som i fråga om art och nivå har anknytning till huvudmannens högskoleutbildning inom detta område, dock inte uppdragsutbild- ning som motsvarar någon hel all- män utbildningslinje.

Föreslagen lydelse

35

I anslutning till kommunal hög- skoleutbildning inom vårdområdet får bedrivas uppdragsutbildning som i fråga om art och nivå har anknytning till huvudmannens högskoleutbildning inom detta område.

I fråga om uppdragsutbildning i anslutning till högskolan i övrigt finns särskilda bestämmelser.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

• Sida 249
•  Original

Bilaga 1

3 Förslag till Lag om ändring i kyrkolagen (1992:300)

Härigenom föreskrivs att 37 kap. 9 och 10 55 kyrkolagen (1992:300) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

37 kap.

Behörig att anställas på en tjänst som organist är den som har avlagt högskoleexamen på kyrkomusiker- linjen eller motsvarande examen i Danmark, Finland, Island eller Norge.

95

Behörig att anställas på en tjänst som organist är den som har avlagt organistexamen eller motsvarande examen i något annat land som till- hör den Europeiska frihandelssam- manslutningen eller de Europeiska gemenskaperna.

105

Behörig att anställas på en tjänst som kantor är den som 1. har avlagt kantorsexamen,

2. har avlagt högskoleexamen på musiklärarlinjen med kyrkomusika- liskt tillval, eller

3. är behörig att anställas som organist.

Med examen som avses i första stycket 1 eller 2 jämställs motsva- rande examen i Danmark, Fin- land, Island eller Norge.

Behörig att anställas på en tjänst som kantor är den som

1. har avlagt kantorsexamen, el- ler

2. är behörig att anställas som organist.

Med examen som avses i första stycket 1 jämställs motsvarande examen i Danmark, Finland, Is— land eller Norge.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993. 2. Den som enligt äldre föreskrifter är behörig till en tjänst som orga- nist eller kantor skall anses behörig till motsvarande tjänst enligt de nya föreskrifterna.

• Sida 250
•  Original

ges” inom olika högskoleutbildningar. Vi har emellertid inte bedömt det som möjligt att göra en total kartläggning och analys av hur under- visningen faktiskt bedrivs inom alla olika utbildningar på samtliga stu- dieorter i den svenska högskolan i dag.

I vårt huvudbetänkande begränsade vi oss därför till en kartläggning av undervisningstätheten (dvs antalet undervisningstimmar som erbjuds studenten) i samtliga utbildningar vid alla högskolor. Denna kartlägg- ning har kompletterats med uppgifter från ett begränsat antal utbild- ningar om vilka undervisningsformer och gruppstorlekar som förekom- mer och vilka lärarkategoriersom medverkar i undervisningen. Uppgif- terna har förutom i betänkandet redovisats i en separat rapport.

I arbetet med föreliggande betänkande har vi - för att få en belysning av hur utbildningsresurserna faktiskt utnyttjas - gjort en mer detaljerad kartläggning på institutionsnivå av några ämnen och utbildningslinjer, där både medelsdispositionen och den pedagogiska uppläggningen av undervisningen har studerats. Studien refereras kortfattat i betänkandet - och presenteras mer utförligt' 1 en separat rapport. . Vi har i detta sammanhang också tagit del av en kostnadsanalys av grundutbildningen vid Uppsala universitet, som gjorts som ett led 1 för- beredelserna inför det nya styr- och anslagssystemet 1993/94. Även Uppsalarapporten refereras i kapitlet om resursanvändningen.

Principerna för resursberäkningen

Principerna för statens resurstilldelning måste vara enkla, generella och förutsebara (dvs. relativt konstanta över tiden); de måste förstås, och - helst också accepteras, av högskolorna. Det är väsentligt att ett nytt re- surstilldelningssystem utformas så att det inte råder någon tveksamhet om hur tilldelningen till den enskilda högskolan är beräknad.

Att göra detaljerade beräkningar av behovet av lärarstöd inom varje utbildningsområde är emellertid varken teoretiskt möjligt eller prak- tiskt genomförbart. Det är nödvändigt att utgå från tämligen grova, schablonmässiga uppskattningar när kostnadsramarna skall fastställas. En utgångspunkt för våra överväganden har därför varit att kostnadsra- marna för statsmakternas resurstilldelning bör uttryckas som ett belopp per student (per capita-tilldelning).

Andra system för resursberäkning - t.ex. det s.k. automatiksystemet, som tillämpades vid de filosofiska fakulteterna under 1960— och 1970- talen - förutsätter en central styrning och kontroll som inte är förenlig med dagens, och än mindre med morgondagens, decentraliserade hög- skolesystem. Statens beslut om resurstilldelning och dimensionering av utbildningen måste i framtiden ske i betydligt mer översiktliga termer än hittills. Detaljbesluten om antalet platser på olika utbildningar och om fördelningen av resurserna kommer att fattas av de enskilda högsko- lorna själva. I ett sådant system är enligt vår bedömning resursramar per capita den enda praktiskt användbara principen för statsmakternas resursfördelningsbeslut.

Men det bör samtidigt framhållas att den lokala fördelningen av re- Prop. 1992/93:169 surser inom varje högskola måste ta hänsyn till att varje ämne och varje Bilaga 3 kurs — även om antalet studenter är litet - måste ha en basal resursnivå ' om undervisning alls skall bedrivas. Vi understryker därför att det inte är avsikten att de kostnadsramar per student som vi diskuterar skall va- ra normerande för den lokala budgeteringen.

Vi har utgått från att basen för resurstilldelningen bör vara antalet ut- nyttjade årsstudieplatser per utbildningsområde, vilket är en betydande förändring jämfört med i dag. Denna princip har dock bl.a. den förde- len att den tar hänsyn till studenternas val av utbildning och studieort. Vi understryker vidare att tilldelningen måste ske före budgetperiodens (budgetårets) början.

En alltför stark betoning av utbildningens resultat-kan medföra risker för försämrad kvalitet. I vårt huvudbetänkande konstaterade vi att det är naturligt att den löpande resultatuppföljningen koncentreras på kvanti- tativt mätbara resultat - t.ex. genomströmning mått som antalet helårs- prestationer — men vi framhöll samtidigt att ett sådant resultatmått mås- te kompletteras med en betryggande kvalitetskontroll. Annars finns det uppenbara risker för att kvaliteten påverkas negativt, särskilt om resurs- tilldelningen baseras på redovisade resultat. Vi hänvisar i kapitel —3 till de förslag beträffande mekanismer för kvalitetssäkring som vi lagt fram i huvudbetänkandet.

Motiv för förändrade resursnivåer

Vår principiella utgångspunkt är att all utbildning på högskolenivå, oavsett ämnesområde, skall ha karaktären av självstudier med lärarstöd. Det är därför rimligt att söka fastställa en ”basnivå” — dvs. en lägsta ni- vå av lärarstöd och resurser i övrigt som inte bör underskridas om man skall kunna bedriva meningsfull utbildning på högskolenivå.

Även om det kanske är omöjligt att definiera den optimala undervis- ningsorganisationen menar vi dock att det är möjligt att konstatera att den undervisningsvolym som erbjuds studenterna i humaniora, juridik och flera samhällsvetenskapliga ämnen är mindre än vad som rimligen bör betraktas som en rimlig basnivå för akademisk undervisning.

Om man inom oförändrad total resursram skall förstärka resurserna för dessa ämnen, måste detta emellertid innebära en minskning av re— * surserna per student i andra utbildningar. Detta skulle i och för sig kunna vara försvarligt eftersom vi har kunnat konstatera att spännvid- den mellan ”billiga” och ”dyra" utbildningar i Sverige är större än i andra jämförbara länder.

Det är emellertid inte enbart den stora spännvidden mellan olika ut— bildningar som motiverar att basnivån sätts högre än den lägsta resurs- nivå som förekommer i dag. Kritiken mot grundutbildningen i högsko- lan har pekat på en rad förhållanden som motiverar en förstärkning av lärarstödet (förutom att de kräver både attitydförändringar och förstärkt kompetens hos lärarna). Vi betonar framför allt följande faktorer som skäl för en höjning av basnivån:

• Sida 255
•  Original

Internationalisering Prop. 1992/931169 Kommunikationsfärdigheter Bilaga 3 Vetenskapligt förhållningssätt Överblick och sammanhang Fördjupning Aktiv inlärning och problemlösning Individuell utveckling.

För vissa ämnen eller utbildningsområden måste behovet av lärarstöd och andra undervisningsresurser anses ligga över denna basnivå. De re- sursskillnader som skall förekomma bör i princip vara tydligt pedago- giskt motiverade — t.ex. av följande skäl:

— att ämnets eller utbildningens karaktär är sådan att särskilda insat- ser i lårartid eller kostnadskrävande färdighetsträning krävs för att studenten skall kunna tillgodogöra sig de kunskaper eller tillägna sig de färdigheter som behövs; - att samhällets utbildningsuppdrag innebär att högskolan skall ga- rantera en viss kompetensnivå hos dem som examineras (som un- derlag för legitimation eller motsvarande); — att utbildningen avser att förändra studentens attityder på ett så ge- nomgripande sätt att det inte kan ske utan särskilt intensiva lärar— studentkontakter. Det sistnämnda kan gälla för utbildningar mot klientcentrerade yrken som t.ex. psykologutbildning. Med dessa utgångspunkter diskuterar vi i kapitel 4 de olika faktorer som kan inverka på behovet av lärarstöd och undervisningsresurser.

En ny resursfördelning

I kapitel 5 redovisar vi ett räkneexempel med utgångspunkt i följande gruppering av högskolans utbildningar:

Ämnesgrupp Rambelopp per utnyttjad . årsstudieplats 1 Humanistisk, teologisk och juridisk utbildning 19 000 kr 2 Utbildningar med vissa laborativa inslag (samhällsveten— skaplig utbildning utom psykologi) 21 000 kr 3 Barnomsorgsutbildningar (förskollärar— och fritidspedagogutbildning) 28 000 kr 4 Ovrig lärarutbildning (främst grundskole— och gymnasielärarutbildning) 46 000 kr 5 Kortare laborativ utbildning (ingenjörsutbildning, teknikerutbildning, farmaceutisk utbildning) 40 000 kr

6 Kvalificerad laborativ utbildning - i första hand naturvetenskaplig och teknisk—vetenskaplig utbildning 47 000 kr 7 Klientrelaterad utbildning - t.ex. psykologutbildning och de kortare vårdutbildningarna 52 000 kr 8 Både laborativ och klientrelaterad utbildning: (a) tandläkarutbildning 62 000 kr (b) läkarutbildning 84 000 kr

• Sida 256
•  Original

Utanför denna gruppering faller de konstnärliga utbildningarna. Des- Prop. 1992/932169 sa utbildningar är sinsemellan ganska olikartade, och deras resursbehov Bilaga 3 måste bedömas också med hänsyn till en rad historiska faktorer. Ett skäl till att vi valt att inte gå närmare in på de konstnärliga utbildning- arna är dessutom att deras organisation och resurser har varit föremål för en särskild utredning, i vars uppdrag även ingick att behandla beho- vet av lärarstöd.

I konsekvens härmed ligger också de lärarutbildningar som har an- knytning till de konstnärliga utbildningarna (musik- och bildlärare) utanför denna gruppering. I vårt räkneexempel har vi jämställt dessa ut- bildningar med läkarutbildningen i fråga om resursbehov.

Vi har gjort en beräkning av vilken effekt de kostnadsramar vi här re- dovisat skulle få om de hade tillämpats på de statliga högskoleenheter- nas budget för 1991/92. Vi har härvid utgått från det av UHÄ beräknade antalet planerade årsstudieplatser och räknat med en utnyttjandegrad som motsvarar genomsnittet för åren 1987/88—1989/90 inom respektive ämnesområde. .

Av den tabell som redovisas i kapitel 5 framgår att det totala resursbe- hovet skulle bli oförändrat jämfört med i dag. Detta är enligt direktiven en av de förutsättningar vi haft att utgå från. Vi understryker emellertid att det i första hand är i fråga om basnivån som vi menar att det från pedagogisk synpunkt finns goda skäl för en förändring av resursnivån i förhållande till i dag. Att undervisningsresurserna för t.ex. teknisk och medicinsk/odontologisk utbildning samtidigt minskar är en nödvändig följd av att förslaget skall innebära oförändrad total resursnivå. Att ge- nomföra den föreslagna resursförstärkningen för de utbildningar som i dag har den lägsta resursnivån — utan att minska resurserna för de dyra- re utbildningarna — skulle innebära en kostnadsökning av totalt ca 130 milj.kr. (vilket motsvarar något mindre än 3 procent av dagens anslag till grundläggande utbildning).

När man skall bedöma effekterna av detta förslag bör hänsyn också tas till att kostnadsramarna avses innefatta även medel för inredning och utrustning. Som framgår av kapitel 6 medför detta att inget utbildnings- område får minskade resurser totalt.

Lokaler, inredning och utrustning

Av uttalandena i departementspromemorian ”Fria universitet och hög- skolor” (Ds l992:1) framgår tydligt att det förväntas att alla kostnadsslag - även kostnaderna för lokaler, inredning och utrustning — skall ingå i våra bedömningar av resursbehovet för grundutbildningen. I det nya budgetsystemet kommer resurserna för dessa ändamål, som tidigare all- tid beräknats i särskild ordning, att ingå i anslagen för utbildning och forskning.

Inom ramen för utredningens arbete har gjorts en noggrann beräk- ning av såväl lokalbehovet som resursbehovet för inredning och utrust- ning för de ämnesgrupper som definierats i kapitel 5. Som resultat får vi följande förslag till kostnadsramar för de olika ämnesgrupperna:

• Sida 257
•  Original

.. _ Prop. 1992/93:169 Amnesgrupp Utrustning Lökal— Bilaga 3

och inredning kostnader

1 Humanistisk, teologisk och juridisk utbildning - 3 000 kr 6 000 kr 2 Utbildningar med vissa laborativa inslag (samhällsvetenskap utom psykologi)4 000 kr 8 000 kr 3 Barnomsorgsutbildningar (förskollärar— och fritidspedagogutbildning) 3 000 kr 7 000 kr Grundskole— och gymnasielärarutbildning 4 000 kr 9 000 kr Kortare laborativ utbildning (ingenjörsut- bildning, teknikerutbildning, farmaceutisk utbildning) 9 000 kr 16 000 kr 6 Kvalificerad laborativ utbildning (naturve- tenskaplig och teknisk— —vetenskaplig

MA

utbildning 12 000 kr 19 000 kr 7 Klientrelaterad utbildning — t.ex. psykolog—

utbildning och de kortare vårdutbildningarna 4 000 kr 10 000 kr 8 Både laborativ och klientrelaterad utbildning:

(a) tandläkarutbildning 11 000 kr 19 000 kr (b) läkarutbildningl 6 000 kr 9 000 kr

1 Beträffande läkarutbildningen har hänsyn tagits till högskolans driftanslag endast bekostar lokaler och utrustning under de första två studieåren (4 av 11 terminer).

I fråga om inrednings— och utrustningskostnaderna redovisar vi en be- räkning av utfallet för 1991/92 — med samma förutsättningar i fråga om studentantal och utnyttjandegrad som anges i kapitel 5. Med de föreslag- na rambeloppen blir resultatet att det totala resursbehovet för inredning och utrustning för 1991/92 skulle uppgå till drygt 785 milj.kr. Grundut- bildningens andel av det särskilda anslaget för inredning och utrustning (I 2) kan beräknas till knappt 241 milj.kr. Behovet av resurstillskott blir därmed ca 545 milj. kr.

Härtill kommer emellertid att utrustning f.n. även finansieras av grundutbildningsanslagen. Underlag för att beräkna detta belopp kom- mer emellertid att finnas först när högskolornas fördjupade anslagsfram- ställningar för 1993/94-1995/96 föreligger i juni 1992.

När det gäller lokalkostnaderna har vi inte kunnat göra motsvarande beräkningar. De schablonbelopp för lokalkostnader som vi redovisar avser marginalkostnadema vid nyproduktion och är därför väsentligt högre än den genomsnittliga hyresnivån för det befintliga lokalbestån- det. Dessa schabloner är enbart avsedda att användas vid beräkningen av kostnaderna för nytillkommande utbildningsplatser. Vi föreslår att hela frågan om lokalkostnadernas relation till övriga utbildningskostnader_ blir föremål för en mer ingående utredning än vad vi haft möjlighet att göra, så att ett fullgott underlag föreligger inför budgetperioden 1995/96—1997/98.

• Sida 258
•  Original

Den lokala resursfördelningen Prop. 1992/93:169 Vårt utredningsuppdrag gäller uttryckligen principerna för statsmakter- B1laga 3 nas fördelning av resurser till högskolorna, inte formerna föi' högsko- lornas interna budgetering. Vi vill understryka att de kostnadsramar för olika ämnesgrupper som vi här har skisserat inte är avsedda att vara helt styrande för den lokala medelsfördelningen och än mindre för den pedagogiska uppläggningen av undervisningen. ' .

Vid den lokala budgeteringen måste hänsyn tas till en rad faktorer som inte kan beaktas vid resursfördelningen på central nivå. Bl.a. är det. klart att de genomsnittliga kostnadsramarna för de olika ämnesgrupper- na inte är tillämpliga för "alla enskilda ämnen och utbildningsprogram inom det berörda området eller fakulteten. Även vid fördelningen av resurser mellan olika områden inom en högskola kan det dessutom ofta vara motiverat att tilllämpa andra beräkningsgrunder än dem som legat till grund för statens tilldelning till högSkolan. , '

I kapitel 7 redovisar vi en del synpunkter på principerna för den llo-ll kala budgeteringen. Som bakgrund ger vi en sammanfattning av svaren på en enkät om lokala budgetprinciper som gjordes under våren 1990. En utförligare redogörelse för enkätsvaren finns i bilaga 3.

De lokala normer för resursfördelningen som måste utvecklas kan i många fall bygga på principer som redan" tillämpas. Men det är nödvän- digt att ta hänsyn till att varje ämne och varje kurs måste ha en basal re- sursnivå, även om antalet studenter är litet, om undervisning alls skall kunna bedrivas.

En vanlig praxis vid den lokala resursfördelningen har hittills varit att utgå enbart från föregående års budget och endast justera för av stats— _ makterna beslutade dimensioneringsförändringar. Vid övergången till det nya budgetsystemet kommer detta inte längre att vara möjligt, dels eftersom statsmakterna inte kommer att ange dimensioneringen per lin- je eller motsvarande, dels därför att tilldelningen från staten kommer att baseras på antalet utnyttjade studieplatser i stället för det planerade antalet.

Att enbart utgå från de belopp per årsstudieplats som använts vid statsmakternas resurstilldelning kan inte ge en tillfredsställande resurs- fördelning till det enskilda ämnet eller utbildningsprogrammet, efter- som denna utgår från ett genomsnittligt beräknat resursbehov för hela landet inom ett större utbildningsområde. Vid den lokala resursfördel- ningen är det nödvändigt att differentiera mellan olika ämnens resurs— behov. Hänsyn måste också tas till lokala förutsättningar av olika slag.

Att lägga antalet schemalagda lärartimmar till grund för fördelningen kan innebära att man konserverar undervisningsstrukturen och block- erar förändringar.

Resursfördelningen mellan ämnena på den lokala-nivån bör enligt vår uppfattning normalt baseras på ett system med kursbudgetering, som bygger på en resursram per kursgrupp, som inte är knuten till en be- stämd uppläggning av undervisningen. De naturvetenskapliga fakulte-

• Sida 259
•  Original

tema och humanistiska fakulteten i Göteborg, som redovisas i bilagan, Prop. 1992/932169 erbjuder goda exempel på detta slag av budgetering. Bilaga 3

Vissa övriga frågor 0 Resursgaranti för utbildningar med få studenter

Ett tilldelningssystem som bygger på resursramar per capita måste kom- pletteras med vissa garantier för att även utbildningar och ämnen med litet antal studenter får en rimlig minsta resursnivå om ämnet alls skall finnas vid en viss högskola.

Enligt vår uppfattning måste statsmakterna ta ett "ansvar för att garan- tera att vissa ämnen som bedöms som omistliga från nationell synpunkt kan fortleva även om studenttillströmningen i sig inte skulle motivera det. När det gäller grundutbildningen bör detta som hittills innebära att regeringen fastställer en förteckning - en "krysslista', - över sådana äm- ' nen. Denna förteckning skall innebära ett åliggande för den berörda högskolan att tilldela äinnet resurser som motsvarar minst en fastställd- miniminivå. Denna ”garantitilldelning” bör ligga utanför de resurser som beräknas på grundval av högskolans utbildningsuppdrag, och dessa ämnen bör heller inte inräknas i det antal årsstudieplatser som den be- rörda högskolan förväntas fylla.

' Andra faktorer som påverkar resurstilldelningen

Den diskussion vi för i detta betänkande utgår från en generell bedöm- ning av behovet av lärarstöd och undervisningsresurser i övrigt. I. stats- makternas ställningstagande till resursfördelningen kan också behöva beaktas att kostnaderna för att åstadkomma denna resursnivå kan varie- ra något mellan olika högskolor och olika orter.

Vi ger i kapitel 8 några exempel på faktorer som ofta åberopas i detta sammanhang. Att närmare precisera dessa faktorer ingår emellertid inte i vårt uppdrag, som är att från pedagogiska utgångspunkter diskutera hur olika ämnens och utbildningsområdens karaktär påverkar behovet av lärarinsatser och resurser i övrigt. De andra faktorer som vi nu dis- kuterar är av en annan art, och de måste bedömas från andra - admi- nistrativa eller politiska - utgångspunkter. Vår bestämda uppfattning är dock att avvikelser från den ”normala” resursberäkningen måste moti- veras med särskilda skäl i varje enskilt fall. Sådana avvikelser bör rimli- gen också vara relativt små i förhållande till den berörda'högskolans to- tala anslag.

Kostnadskonsekvenser ' Basresurser för utbildningen

För vårt utredningsarbete har gällt de allmänna direktiven att förslagen inte får öka de offentliga utgifterna och att förslag till utgiftsökningar skall motsvaras av konkreta förslag till rationaliseringar eller besparing-

• Sida 260
•  Original

ar. Det räkneexempel för undervisningsresurserna som vi redovisar byg- Prop. 1992/931169 ger på denna förutsättning. Det innebär därför att de föreslagna resurs— Bilaga 3 förstärkningarna för de utbildningsområden som i dag har den lägsta re— sursnivån balanseras av motsvarande resursminskningar för andra om- råden. Att genomföra dessa resursförstärkningar utan reduktioner för andra utbildningar skulle innebära en merkostnad av ca 130 milj.kr. (vilket motsvarar knappt 3 procent av utbildningsanslagen).

' Lokal— och utrustningskostnader

Utrustningskostnaderna har dock — i enlighet med ett uttalande av riks- dagen - undantagits från det generella kravet att våra förslag beträffande resurstilldelningen skall rymmas inom samma ekonomiska ramar som i dag.

De principer för beräkning av resursbehovet för inredning och utrust- ning som vi redovisat i det föregående innebär enligt vår uppfattning en så rimlig avvägning som över huvud taget är möjlig att göra. De bör därför kunna läggas till grund för den bedömning som riksdagen efter- lyst.

Som framgår av kapitel 6 kan det sammanlagda resursbehovet för in- redning och utrustning för grundutbildningen beräknas till ca 785 . milj.kr. med utgångspunkt i studerandeantalet 1991/92. De resurser som f 11 står till förfogande för dessa ändamål kan beräknas till ca 240 milj.kr. Behovet av resurstillskott blir därmed ca 545 milj.kr. Hänsyn bör dessutom tas till att viss utrustning i dag bekostas av grundutbild- ningsanslagen. Underlag för att bedöma detta belopp kommer emeller- tid att föreligga först när högskolornas anslagsframställningar för 1993/94—1995/96 kommit in.

De schablonbelopp för lokalkostnader som vi föreslår är avsedda som underlag för kostnadsberäkningen av nytillkommande utbildningsplat- ser. De kan däremot inte användas för att fördela lokalkostnaderna för benntliga utbildningsplatser i nuvarande lokaler.

' Kvalitetsfrämjande åtgärder

Sammanfattningsvis kan man räkna med följande kostnader — beräkna- de i 1991/92 års kostnadsläge — för de kvalitetsfrämjande åtgärder som vi föreslagit.

' Kostnader för externa examinatorer: 32 milj.kr. ' Resurser för kompetensutveckling för högskolans lärare: minst 40 milj.kr. första året (1993/94) och successivt ökande till 120 milj.kr. (eller minst 65 milj.kr) i ett fortvarighetstillstånd. Sammantaget motsvarar detta ca 1,5 % av de nuvarande anslagen till grundläggande utbildning under det första året för att sedan öka till ca 3 % av anslagen.

Medlen för externa examinatorer bör i princip ingå i de'reguljära ut- bildningsanslagen. Under ett inledningsskede (förslagsvis den första tre—

• Sida 261
•  Original

årsperioden) torde det dock vara lämpligt att de hålls samman och för- Prop. 1992/93:169 delas mellan högskolorna efter ansökan. Bilaga 3 Resurserna för kompetensutveckling bör likaså under den första tiden hållas samlade. Frågan om storleken och Finansieringen av denna resurs bör bli föremål för samråd mellan staten som arbetsgivare och högsko- lelärarnas fackliga organisation. Avvägningen mellan generella löneök- ningar och åtgärder för perSOnalutveckling bör t.ex. kunna diskuteras i anslutning till de centrala löneförhandlingarna.

• Sida 262
•  Original

Sammanställning av remissyttranden Över Prop. 1992/93:169 Högskoleutredningens slutbetänkande (SOU B'laga 4 1992:44) Resurser för högskolans grundutbildning

Remissinstanser

Yttrande över betänkandet har avgivits av Byggnadsstyrelsen, Statskon- toret, Riksrevisionsverket, Universitetet i Stockholm, Tekniska högsko- lan i Stockholm, Karolinska institutet, Högskolan för lärarutbildning, Danshögskolan, Dramatiska institutet, Konstfackskolan, Musikhögsko- lan i Stockholm, Operahögskolan, Teaterhögskolan i Stockholm, Uni- versitetet i Uppsala, Högskolan i Eskilstuna/Västerås, Högskolan i Fa- lun/Borlänge, Högskolan i Gävle/Sandviken, Högskolan i Örebro, Uni- versitetet i Linköping, Högskolan i Jönköping, Universitetet i Lund, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Kalmar, Högskolan i Kristianstad, Högskolan i Växjö, Högskolan i Karlskrona/Ronneby, Universitetet i Göteborg, Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Borås, Högskolan i Karlstad, Högskolan i Skövde, Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, Uni- versitetet i Umeå, Högskolan i Luleå, Högskolan i Sundsvall/Härnösand, Högskolan i Östersund, Högskoleutbildning på Gotland, Tjänstemän- nens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Sveriges Förenade Studentkårer (SFS).

Dessutom har särskilda yttranden inkommit från Stockholms Univer- sitets Studentkår, Tekniska Högskolans Studentkår i Stockholm, YTH- konferensen, Sveriges Socionomers, Personal- & Förvaltningstjänste- mäns Riksförbund, Sveriges Civilingenjörsförbund, Sveriges Läkarför- bund, Sveriges Universitetslärarförbund, BIK-förbundet, Prefekterna på journalistik och kommunikationsvetenskapliga institutionerna i Stockholm, Göteborg och Sundsvall samt Sveriges medicinska fakulte- ter.

Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker huvudprinciperna i utred- ningens förslag till ny resursfördelning. I stort sett alla remissinstanser delar utredningens uppfattning att principerna för statens resurstilldel- ning måste var enkla, generella och förutsebara och att resursfördel- ningen skall utgå från utnyttjade årsstudieplatser. Flera remissinstanser har uppmärksammat att förutsättningarna för utredningens förslag vä- sentligt förändrats med den förstärkning om 150 miljoner kronor till humaniora, samhällsvetenskap och juridik som regeringen föreslog i proposition 1992/93:44. Högskolestyrelsen i Kalmar anger i inledningen till sitt yttrande ”vikten av att inte försämra nuvarande utbildningsstan- dard för s.k. "dyra ämnen” och att den merkostnad på 130 miljoner kronor som redovisas för en resursförstärkning utan reduktion för ”dy— ra” utbildningar bör täckas genom en förstärkning av högskolornas grundutbildningsanslag”.

• Sida 263
•  Original

Flera remissinstanser anmärker på utredningens klassificering av oli- Prop. 1992/932169 ka utbildningar i ämnesgrupper och föreslår alternativa härtill. Exem- Bilaga 4 pelvis anser Högskolan i Luleå att den systemvetenskapliga utbildningen inte är en samhällsvetarutbildning utan borde ha förts till kortare labo- rativ utbildning. Högskolan i Falun/Borlänge anser att lärarutbildning- arna inte bör delas i två grupper med olika per capitatilldelning. Uni- versitetet i Stockholm skriver att förekomsten av klientinriktad utbild- ning inom det beteendevetenskapliga området (socionomutbildningen) bör brytas ut ur samhällsvetenskapliga området på samma sätt som för psykologutbildningen. Många remissinstanser anser att prislappen för ingenjörsutbildning bör var lika stor som på civilingenjörsutbildningen.

Slutligen pekar de flesta remissinstanser på behovet av bättre under- håll av högskolefastigheterna. SFS anser att underhållet är så eftersatt att en miljard kronor bör avsättas för att åtgärda detta.

Av remissinstanserna har endast SAF och LO avstått från att svara.

• Sida 264
•  Original

Sammanfattning av betänkandet (SOU 1992112) PFOP- 1992/93:169 Konstnärlig högskoleutbildning

Utredningen om översyn av den konstnärliga utbildningen i högskolan överlämnade sitt betänkande (SOU 1992112) Konstnärlig högskoleut- bildning till utbildningsminister Per Unckel den 24 mars 1992.

Särskild utredare har varit professorn Gunilla Lagerbielke. Utredningen har haft till uppgift att sammanställa en utvecklingsplan rörande utbildningslinjer, deras mål och inriktning, studietid samt ut- bildningens dimensionering och lokalisering. Utredningen har också haft till uppgift att lämna förslag rörande den institutionella organisa- tionen för den konstnärliga utbildningen i Stockholm.

Utredaren anser att omsorgen om kvaliteten på den högre konstnärli- - ga utbildningen skall gå före mål om kvantitativ utbyggnad.

Utredningens huvudförslag är: - Allmän behörighet, dvs. genomgången gymnasieskola, skall gälla för samtliga högre konstnärliga utbildningar.

— I Stockholm skall de åtta konstnärliga högskolorna minskas till fy- ra enheter. Konstfack och Konsthögskolan kvarstår som självständiga högskolor. Teaterhögskolan i Stockholm och Dramatiska institutet slås samman till Scen/mediehögskolan. Musikhögskolan i Stockholm, Ope— rahögskolan i Stockholm och Danshögskolan slås samman till Musik/ opera/danshögskolan. Grafiska institutet och institutet för högre kom- munikations— och reklamutbildning (GI/IHR) föreslås ingå i Stock- holms universitet.

- Konsthögskolan får en ny och mer flexibel struktur med möjlighet att genomföra avslutande studier vid skolan omfattande ett eller två år. Några av de fasta professurerna dras in till förmån för gästprofessurer. En ny pedagogisk påbyggnadsutbildning, kombinerad med amanuens- tjänst, föreslås.

— Universitetet i Umeå får en ny utbildning i scenografi och utställ— ningsgestaltning.

_ Konstfacks utbildning i måleri och skulptur slås samman till en ut- bildning i miljögestaltande konst.

- En ny utbildning i fri konst inrättas vid Lunds universitet. — Resursförstärkningar för undervisning och utrustning på datorom- rådet till landets utbildningar i industri- och grafisk design.

— En ny utbildning i klädformgivning inrättas vid Konstfack. _ En ny dansarutbildning med tonvikt på fri dans inrättas vid Dans- högskolan.

— Skådespelarutbildningen vid Universitetet i Göteborg avvecklas och frigjorda resurser tillförs en ny utbildning för musikalartister.

— En ny utbildning i teaterregi inrättas vid Lunds universitet. - Musikerutbildningarna vid Musikhögkolan i Stockholm, Lunds universitet och Universitetet i Göteborg får i uppdrag att gemensamt ut- arbeta en plan för en ämnesmässig profilering av respektive utbildning.

• Sida 265
•  Original

Utredaren framhåller att av de framförda förslagen är de som rör dans Prop. 1992/932169 och design de mest angelägna. Bilaga 5

Remissammanställning

Remissinstanser och sammanställning av remissyttranden över betänkandet (SOU l992:12) Konstnärlig högskoleutbildning.

1 Remissinstanserna

Yttranden över betänkandet har inkommit-från Byggnadsstyrelsen, Ut- rustningsnämnden för universitet och'högskolor, Statens skolverk, Sta- tens kulturråd, Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), Statskontoret, 'Riksre— ' visionsverket (RRV), Statistiska centralbyrån, Statens arbetsgivarverk, Stockholms universitet (SU), Tekniska högskolan i Stockholm, Dans- högskolan (DH), Dramatiska institutet (DI), Grafiska institutet och in- stitutet för högre kommunikations- och reklamutbildning (GI/IHR), Konstfack (KF), Konsthögskolan (KH), Musikhögskolan i Stockholm' (SMH), Operahögskolan i Stockholm (OH), Teaterhögskolan i Stock- holm (TH), Universitetet i Linköping (ULi), Lunds universitet (LU), Universitetet i Göteborg (UG), Chalmers tekniska högskola (CTH), ' Högskolan i Borås (HB), Högskolan i Skövde (HS), Universitetet i Umeå (UUm), Högskolan i Luleå (HLu), Humanistisk-samhällsveten- skapliga forskningsrådet (HSFR), Konstnärsnåmnden, Svenska rikstea- tern, Stiftelsen Svenska rikskonserter, Stiftelsen Riksutställningar, Kungl. Teatern AB, Kungl. Akademien för de fria konsterna (Konstaka— demien), Kungl. Musikaliska akademien (KMA), Sveriges Radio AB, Landstingsförbundet, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Sve- riges Akademikers Centralorganisation (ArkitektFörbundet och Sveri- ges universitetslärarförbund), Landsorganisationen i Sverige (Grafiska Fackförbundet och Svenska Musikerförbundet), Sveriges Förenade Stu- dentkårer (SFS), Statens konstmuseer, Stockholms Konserthusstiftelse, Svenska kyrkan, Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbets- nämnd (Svenska Journalistförbundet, Föreningen Sveriges Konsthant- verkare och Industriformgivare, Svenska FotografernasFörbund, Konst- närernas Riksorganisation, Föreningen Svenska Tonsättare, Föreningen Svenska Kompositörer Av Populärmusik, Sveriges Yrkesmusikerför- bund, Svenska Tonkonstnärsförbundet, Svenska Teaterförbundet, Svens- ka Regissörsföreningen och Svenska Danspedagogförbundet), Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation, Föreningen Svenska In- dustridesigner, Föreningen Svensk Form, Stiftelsen Svensk Industride- sign, Svenska Inredningsarkitekters Riksförbund, Svensk Teaterunion - Svenska ITI samt Teatrarnas Riksförbund. Yttranden har dessutom inkommit från Eksjö kommun, Göteborgs kommun, Skellefteå kommun, Svenska Balettskolan i Stockholm, Svenska Samernas Riksförbund, Riksföreningen för Folkmusik och

• Sida 266
•  Original

Dans, Samverkansgruppen för fristående skolor för hantverk, Svenska Prop. 1992/932169 Ungdomsringen för Bygdekultur, Studentkåren vid Musikhögskolan i Bilaga 5 Piteå, Stiftelsen Edsbergs musikinstitut, Beckmans skola AB, Danscent- rum, Sveriges Dramatikerförbund, Elevkåren vid Teater- och operahög- skolan i Göteborg, Sveriges Television, Konstnärliga rektorskonventet samt Göteborgs Musikteater AB

2 Allmänt

Remissinstanserna redovisar allmänt en positiv inställning till betänkan- det. De flesta instämmer i allt våsentligt i utredarens bedömningar och ansluter sig till de slutsatser som dras. Många instanser anser att betän- kandet utgör ett gott underlag för beslut om framtida förändringar av den högre konstnärliga utbildningen. Utredarens uppfattning att kvali- tetsaspekterna ska stå i centrum för den högre konstnärliga utbildning- en delas av ett flertal instanser.

Vissa remissinstanser inom dans— och teaterområdet framhåller att brist på samråd med företrädare för dessa konstnärliga områden präglat utredningen. En del remissinstanser anser också att förslagen har en ojämnhet i kvaliteten, och att vissa förslag är bristfälligt underbyggda. . Viss kritik har också framförts att alltför små resurser ställts till utreda— rens förfogande för att en insiktsfull värdering inom varje konstområde skulle kunna ha genomförts.

3 Utgångspunkter Utbildningens fördelning över landet

Utredaren föreslår en koncentration av den högre konstnärliga utbild- ningen till Stockholmoch övriga två storstadsområden.

Ett 15-tal remissinstanser har yttrat sig i frågan. Statens kulturråd, LU, Konstnärsnåmnden, Konstakademien, KMA och Statens konstmuseer instämmer av utbildningspolitiska skäl i utre— darens synpunkter.

HB, HLu, HS och UUm framhåller att förutsättningarna för konst- närlig utbildning i vissa fall kan vara lika goda utanför storstadsområde- na, och att framhållna svårigheter med lärarrekrytering är överdrivna. Regionalpolitiska skäl talar också för en spridning av den högre konst- närliga utbildningen.

Sveriges Radio AB, Svenska Teaterförbundet och Svensk Teaterunion anser att man bör förlägga teaterutbildning även till norrlandsregionen.

Etappindelning av de högre konstnärliga utbildningarna samt förutbildningar

Utredaren föreslår en möjlighet till differentierad utbildningslängd i form av en etappindelning av alla högre konstnärliga utbildningar. Den första etappen är 120 poäng och den andra är 40 eller 80 poäng. Båda

• Sida 267
•  Original

dessa etapper skall kunna leda till en examen. Förslaget förutsätter goda Prop. 1992/931169 förkunskaper,'och inom flera områden saknas en adekvat'förutbildning. Bilaga 5 Ett femtal remissinstanser har yttrat sig i frågan. UG, UUm och KMA är positiva till någon form av etappindelning. OH, UUm och KMA instämmer i utredarens synpunkter vad gäller bristande förutbildning. Samver'kansgruppen för fristående skolor för hantverk framför liknande synpunkter. Statens kulturråd framhåller att förutbildningarnas kvalitet och inriktning i särskild ordning bör utre- das.

Behörighet och antagning

Utredaren föreslår att genomgånget gymnasium skall vara allmänt behö- righetskrav för samtliga högre konstnärliga utbildningar, men att det skall vara möjligt att ge dispens från detta krav.

Av det 40-tal remissinstanser som yttrat sig i frågan tillstyrker de fles- ta utredarens förslag.

DH anser att rika möjligheter till en komplettering av förkunskaper- na skall finnas om genomgånget gymnasium skall vara behörighetskrav.

ULi framhåller att en höjning av den teoretiska kunskapsnivån inver- kar höjande på kvaliteten i den konstnärliga praktiken.

Följande remissinstanser avstyrker utredarens förslag. SU anser att alltför många dispensärenden kan väntas uppstå. KH framhåller att den konstnärliga begåvningen måste vara helt avgörande för antagning. SFS framhåller att de konstnärliga högskolorna själva bäst kan bedöma vilka behörighetskrav som skall gälla. Sveriges Dramatikerförbund framför liknande åsikter. Föreningen Svenska Tonsättare framhåller att musi- kerutbildningen ibland måste påbörjas i en lägre ålder än den studenter har som genomgått gymnasium.

Examen

Utredaren har föreslagit ”konstnärlig högskoleexamen” som examesbe— nämning för de högre konstnärliga utbildningarna. Dessutom föreslås att kyrkomusikerutbildningen förs till de konstnärliga utbildningarna och att examensbenämningen bör vara ”organistexamen”.

Av det 30—tal remissinstanser som yttrat sig i frågan tillstyrker ett 20- tal utredarens förslag.

CTH anser att förslaget om examensbenämningar jämställer de konst- närliga utbildningarna med övrig akademisk utbildning, vilket gynnar de konstnärliga yrkesgrenarna.

Svenska Danspedagogförbundet och Konstnärliga rektorskonventet fö- reslår krav på examensarbete för att erhålla konstnärlig högskoleexa- men.

Statens kulturråd, DH, TH, LU, UUm, KMA, ArkitektFörbundet, SFS och Stiftelsen Svensk Industridesign framlägger alternativ till de examensbenämningar och yrkesexamina som utredaren föreslagit.

• Sida 268
•  Original

SU, KF, OH, UG, SFS och Konstnärliga rektorskonventet framhåller Prop. 1992/93:169 att det är viktigt att de konstnärliga utbildningarna ges examensbenäm- Bilaga 5 ningar som står i samklang med andra generella högskoleutbildningar, och att de är internationellt anpassade, tex. "konst kand” eller ”art kand”, respektive ”konst mag "eller art mag”. Linjenämnden för skådespelar— och musikdramatiska linjen vid UG och KMA anser inte att det finns något större. behov eller intresse för examina inom de konstnärliga yrkena. UUm framhåller att förhållande— na inom de skilda utbildningarna är så olika att en enhetlig examensbe- nämning kanske inte är relevant.

4 Stockholmsskolorna

Utredaren har föreslagit att vissa av de åtta konstnärliga högskolorna i Stockholm skall slås samman. I betänkandet föreslås en organisation med fyra självständiga enheter, nämligen KF, KH, Scen/mediehögskolan och Musik/dans/operahögkolan.

GI/IHR skall ingå i SU. Ett drygt femtal remissinstanser tillstyrker förslaget. RRV framhåller att även KF och KH borde sammanföras. SMH och KMA tillstyrker utredarens förslag av administrativa och ut- bildningsmässiga skäl. SMH framhåller vidare att en samlokalisering är en förutsättning. Utan gemensamma lokaler är förslaget ointressant.

KMA och Svenska Regissörsföreningen instämmer av pedagogiska skäl i utredarens motiv för de föreslagna sammanslagningarna.

Ett drygt lS—tal remissinstanser avstyrker utredarens förslag. SU och DI framhåller att det för närvarande inte finns något större behov av ett utökat administrativt samarbete.

SU, TH och Teatrarnas Riksförbund anser att de administrativa, eko- nomiska och konstnärliga fördelarna med en sammanslagning inte re- dovisas tydligt.

DH, DI och Svensk Teaterunion framhåller att en organisatorisk sam- manslagning skulle kunna orsaka motsättningar om resurser. OH fram— för liknande synpunkter.

DI, TH, TCO, Stockholms Konserthusstiftelse och Svenska Teaterför- bundet framhåller att de fristående, små högskolorna är uppbyggda och organiserade efter sin särart, vilket medger den flexibilitet som konst- närlig verksamhet kräver.

DH, OH och UG ställer sig tveksamma till motiven för sammanslag- ningen till Musik/dans/operahögskolan.

Många remissinstanser kommer med förslag om en närmare bindning i någon form mellan samtliga Stockholmsskolor.

Statskontoret, Statens arbetsgivarverk och SFS anser att en samman- hållen skola för all konstnärlig utbildning skulle innebära administrati- va, ekonomiska och konstnärliga stordriftsfördelar.

GI/IHR och KF diskuterar också att sammanföra de konstnärliga hög- skolorna till en konstnärlig fakultet. Detta skulle ge möjligheter till tvärkonstnärliga utbildningar.

• Sida 269
•  Original

Gl/IHR, OH och SMH diskuterar en federation av. konstnärliga hög— Prop. 1992/93:169 skolor i Stockholm. Federationen skulle medföra möjligheter att bevara Bilaga 5 autonoma styrelser samt möjlighet ges att behandla gemensamma frågor och uppgifter som kräver specialkompetens. SU framhåller att GI/IHR:s framtida organisation ytterligare bör utre- das innan beslut om samgående fattas. Om det beslutas att GI/IHR skall ingå i SU bör inte GI/IHR knytas till någon fakultet, utan vara en egen institution med tanke på GI/IHR:s tvärvetenskapliga karaktär.

S Bildkonst, Konsthantverk och Design och formgivning 5.1 Fri konst och Miljögestaltande konst Alternativ utbildning vid Konsthögskolan

Utredaren har föreslagit inrättande av en alternativ utbildning i fri konst och en pedagogisk påbyggnadsutbildning vid KH.

Ett femtal remissinstanser som yttrat sig i frågan tillstyrker utredarens förslag.-

AMS anser att den alternativa utbildning som föreslås skulle avlasta den nuvarande arbetsmarknadsutbildningen.

KH föreslår en mer radikal profilering med KH som centrum för den fria konstutbildningen. SFS framhåller att förslaget om en pedagogisk påbyggnadsutbildning för konstnärer borde förverkligas på fler ställen än vid KH.

Konstakademien avstyrker och uppfattar profileringen av konsthög- skolorna som en överdriven styrning. Konstnärernas Riksförbund anser att om en alternativ utbildning bedöms som värdefull så ska den inrät- tas generellt vid samtliga konsthögskolor och bör då bli en vidareutbild— ning för verksamma konstnärer.

Utbildning i scenografi och utställningsgestaltning

Utredaren har föreslagit att en utbildning i scenografi och utställnings- gestaltning skall inrättas i anslutning till utbildningen i fri konst vid UUm. En möjlig finansiering sägs vara indragning av en professur och neddragning av studentantalet i fri konst.

Ett femtal instanser tillstyrker utredningens förslag. UUm tillstyrker och framför krav på egen organisation och egna lo- kaler för den nya utbildningen.

UG, Föreningen Svensk Form och Svensk Teaterunion menar att den föreslagna utbildningen borde utformas som en påbyggnadsutbildning.

AMS, DI, HSFR, Stiftelsen Riksutställningar, Landstingsförbundet, Svenska Teaterförbundet och Teatrarnas Riksförbund tillstyrker den del av utbildningen som avser utställningsgestaltning.

Sveriges Television anser att en scenografiutbildning på högskolenivå måste ta större hänsyn till televisionens speciella behov.

Ett femtontal remissinstanser avstyrker utredarens förslag.

• Sida 270
•  Original

DI, Svenska Teaterförbundet och Svensk Teaterunion avstyrker av ar- Prop. 1992/93:169 betsmarknadsskäl. Bilaga 5 AMS, DI, UG, Konstakademien, Statens konstmuseer, Svenska Teater- förbundet, Svensk Teaterunion och Teatrarnas Riksförbund anser att ut- bildningar i scenografi bör ske i anslutning till film—, teater— och TV- utbildningar. Stiftelsen Riksutställningar avstyrker av innehållsmässiga skäl. TCO avstyrker av utbildningsmässiga skäl och framhåller att fortbildning för redan yrkesverksamma är en lämpligare form. Statens kulturråd, UUm, SFS och Konstnärernas Riksorganisation på- pekar att den föreslagna finansieringen skulle skada dagens konstutbild- ning. ' DI, HLu, Teatrarnas Riksförbund och Skellefteå kommun pekar på den befintliga utbildningen i scenografi i Skellefteå och avstyrker utre- darens förslag av resursutnyttjandeskäl.

Utbildning i fri konst vid Lunds universitet

Utredaren har föreslagit att en utbildning i fri konst inrättas vid LU ti- digast under budgetperioden 1996/97 — 1998/99.

Det tiotal remissinstanser som yttrat sig tillstyrker förslaget. ULi och LU tillstyrker utredarens förslag med tanke på Skåneregio— nens befolkningsunderlag och starka och särpräglade ställning i svenskt konstliv. LU framhåller att det finns en dubbel utbildning i fri konst i Stockholm.

LU och Statens konstmuseer framhåller betydelsen av att utbildning- en inriktas mot miljögestaltande konst. Konstakademien instämmer i dessa instansers åsikt att utbildningen ska inrättas tidigare än vad som föreslagits i utredningen. Konstakademien och TCO anser att skolan själv bör få välja profil.

AMS, LU och Konstnärernas Riksförbund anser vidare att Forumsko- lan i Malmö skall bilda bas för den föreslagna utbildningen.

UG påpekar att krav på en bättre utbildning i fri konst först borde tillgodoses vid redan existerande utbildningar.

Utbildning i miljögestaltande konst

Utredaren har i ett reviderat förslag skisserat en utbildning i miljöge— Staltande konst vid KF med en grundläggande del om 120 poäng och en fördjupningsdel om 50 poäng. Grundläggande utbildning i måleri och skulptur bevaras inom den nya utbildningen.

I ett tidigare framlagt underhandsförslag har utredaren föreslagit en påbyggnadsutbildning i gestaltande konst i offentlig miljö om 40 poäng. Detta förslag innebär att utbildningen i måleri och skulptur avvecklas.

Ett femtal remissinstanser som yttrat sig tillstyrker det reviderade för- slaget.

KF tillstyrker det reviderade förslaget men framhåller att utbildning- en bör vara 200 poäng, och att samtliga studenter som antagits till den

• Sida 271
•  Original

grundläggande utbildningen också skall beredas plats på fördjupnings- Prop. 1992/932169 delen. - ' Bilaga 5

Ett femtal instanser tillstyrker underhandsförslaget. RRV, KH och - * Konstakademien pekar på att detta förslag upphäver den dubblering av utbildningen i fri konst som finns vid KF och KH.

5.2 Konsthantverk

Utredaren har föreslagit att konsthantverksutbildningen i glas begränsas till KF, och skisserar dessutom ett framtida scenario i vilket all konst- hantverksutbildning överförs till KF. Den textila formgivningen på de- signutbildningen vid UG överförs till konsthantverksutbildningen -vid samma universitet och den årliga antagningen till utbildningen i textil konst vid KF minskas från tolv till åtta studenter.

KF, UG och TCO tillstyrker utredarens förslag vad gäller konsthant- verksutbildningen i glas. KF och Föreningen Svensk Form framhåller att en professor i glas och en i keramik bör'inrättas vid KF. UG fram- håller behovet av en professor i keramik vid UG.

UG, Statens konstmuseer, Föreningen Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare och Föreningen Svensk Form avstyrker utredarens förslag om koncentration av konsthantverksutbildning av utbildnings- skäl.

UG tillstyrker förslaget om överföring av utbildningen i textil form- givning. '

KF och TCO tillstyrker förslaget om minskad antagning 1 textil konst vid KF av omfördelningsskäl.

ULi och Föreningen Sveriges Konsthantverkare och Industriformgiva- re förespråkar en konsthantverksutbildning med inriktning mot trä.

5.3 Design och formgivning Industridesign

Utredaren har föreslagit att inriktningen produktdesign vid UG avveck- las, att industridesignutbildningarna i landet förstärks med 4 miljoner kronor, och att en professor i industridesign inrättas vid UG.

Ett drygt femtal remissinstanser har yttrat sig och tillstyrker utreda— rens förslag.

KF, UG, UUm, Statens konstmuseer, Föreningen Svenska Industride- signer, Föreningen Svensk Form och Stiftelsen Svensk Industridesign tillstyrker, bl.a. av konkurrensskäl.

LU och Föreningen Svensk Form anser att en föreslagen designutbild- ning vid LU borde ha behandlats i utredningen.

Grafisk design

Utredaren har föreslagit att utbildningen i grafisk design förstärks med 1 miljon kronor för förstärkningar på datorområdet. Vidare föreslås att

• Sida 272
•  Original

den grafiska utbildningen vid UG avvecklas och att resurserna överförs Prop. 1992/93:169 till utbildningen i grafisk design vid samma universitet. Bilaga 5 KF, UG, Statens konstmuseer och TCO tillstyrker utredarens förslag om förstärkningar. UG-framhåller att studenter vid konsthantverk-, de- sign— och fotografutbildningarna måste vara utbildade i'datateknik. UG tillstyrker utredarens förslag om avveckling av den grafiska ut- bildningen. Grafiska Fackförbundet avstyrker förslaget.

I nredningsarkitektur

Utredaren har konstaterat ett behov av ökade resurser till utbildningen i inredningsarkitektur, men framlägger inga förslag.

AMS anser att antalet utbildningsplatser på inredningsarkitektutbild- ningen bör minskas. '

UG och ArkitektFörbundet framhåller att antagningen till inred- ningsarkitektutbildningen bör utökas och att resurser för datoruppbygg- nad även bör komma inredningsarkitektutbildningen till del.

Kladformgivning

Utredaren har föreslagit att en ny utbildning i klädformgivning ska in- rättas vid KF.

Ett femtal remissinstanser har yttrat sig. KF och HB tillstyrker utredarens förslag. KF framhåller att man är tvungen att förstärka kompetensen för att kunna inrätta den föreslagna utbildningen. HB vill äta sig utbildning upp till 120 poäng, för att KF sedan ska svara för en påbyggnadsutsbildning.

UG framhåller att en specialisering av utbildningarna vid HB, KF och UG är nödvändig för att kunna erbjuda goda fördjupningsalternativ.

Beckmans Skola AB framhåller att behovet av ytterligare klädformgi- vare i landet är litet.

5.4 Foto

Utredaren har föreslagit att möjligheten att utbildningen i vetenskaplig fotografi vid UG överförs till teknisk högskola skall undersökas närma- re.

Ett femtal remissinstanser har yttrat sig i frågan. Svenska Journalistförbundet tillstyrker utredarens förslag. Svenska Fotografers Förbund och UG avstyrker förslaget. UG framhåller att den vetenskapliga delen av fotografin däremot kan ges som påbyggnadsut- bildning. '

• Sida 273
•  Original

6 Dans, Teater, Musikdramatik och Musik Bilaga 5 6.1 Dans Danspedagogutbildning

Utredaren har föreslagit att danspedagogutbildningen vid DH utvecklas mot dansundervisning i skolan och att ett lektorat i danspedagogik in- rättas 1994/95. Dessutom föreslås att danspedagogutbildningen för yr- kesdansare bör ses över alternativt läggas ned.

Statens kulturråd och Teatrarnas Riksförbund tillstyrker utredarens förslag vad gäller dansundervisning i skolan. Svensk Teaterunion till- styrker förslaget om ett lektorat i danspedagogik.

DH, TCO, Svenska Danspedagogförbundet, Svensk Teaterunion och Svenska Ungdomsringen för Bygdekultur framhåller att danspedagogut- bildningen bör ha en mycket bred inriktning, och. inte alltför mycket inriktas på dans i skolan. .

Det tiotal remissinstanser som yttrat sig i frågan om yrkesdansare till- styrker en översyn, men avstyrker en avveckling.

Dansarutbildning

Utredaren har föreslagit att en dansarutbildning med tonvikt på mo- dern, fri dans ska inrättas vid DH 1994/95, och att folkdansutbildningen vid samma högskola avvecklas för att frigöra resurser till dansarutbild- ningen.

Det lS-tal remissinstanser som yttrat sig i frågan tillstyrker inrättan- det av en dansarutbildning, men avstyrker förslaget om en avveckling av folkdansutbildningen. ,

AMS, DH, Teatrarnas Riksförbund och Göteborgs Musikteater AB bedömer att den föreslagna utbildningen bör vara en påbyggnadsutbild- ning.

Svenska Balettskolan i Stockholm och Göteborgs Musikteater AB an- ser att inriktningen på dansarutbildningen endast bör vara modern fri- dans.

SU framhåller att det inom folkdansen finns möjligheter till interna- tionellt samarbete. Statens kulturråd, TH, Kungl. Teatern AB, Teatrar- nas Riksförbund, Svenska Danspedagogförbundet, Riksföreningen för Folkmusik och Dans och Svenska Ungdomsringen för Bygdekultur framhåller att folkdansutbildningen har stor betydelse för bevarandet av ett nationellt kulturellt särdrag, och att det är angeläget att vidareut- veckla folkdanstraditionen.

Repetitör- och Balettmästarutbildning Utredaren har föreslagit att en repetitörsutbildning inrättas 1994/95 och att en balettmästarutbildning inrättas 1995/96. Ett tiotal remissinstanser har yttrat sig i frågan.

• Sida 274
•  Original

AMS och TCO tillstyrker utredarens förslag. Prop. 1992/931169 Statens kulturråd, DH, Svenska riksteatern, Svenska Teaterförbundet, Bilaga 5 Svensk Teaterunion, Teatrarnas Riksförbund och Svenska Ungdoms- ringen för Bygdekultur framhåller att behovet av repetitörer och balett- mästare är begränsat och att utbildningarna bör ges som fortbildning el- ler vidareutbildning. Kungl. Teatern _AB anser att behovet av den före-

slagna utbildningen bör vägas mot' övriga fortbildningsbehov inom

dansområdet. "

Arbetsgrupp och Koreografutbildning

Utredaren har föreslagit att en arbetsgrupp tillsätts för att genomföra de föreslagna utbildningarna.

DH och Teatrarnas Riksförbund tillstyrker utredarens förslag." Kungl. Teatern AB och Svenska Balettskolan i Stockholm anser att- planering av en dansarutbildning ska göras i balans" med- befintliga grundutbildningar som Svenska Balettskolan och Balettakademin. Sven- ska Ungdomsringen för Bygdekultur, Danscentrum och Göteborgs Mu- sikteater AB för fram liknande synpunkter.

Utredaren anser att det bör avsättas medel för att anställa kvalificerade dansare för koreografutbildningen.

DH, Svenska Teaterförbundet, Svensk Teaterunion, Teatrarnas Riks- förbund och Göteborgs Musikteater AB instämmer i utredarens syn- punkter.

6.2 Teater

Undervisningsteater

Utredaren har föreslagit att TH tilldelas ett engångsanslag om 0,5 miljon kronor för att i samverkan med DI genomföra en treårig försöksverk- samhet med undervisningsteater.

Av det tiotal remissinstanser som yttrat sig i frågan tillstyrker de flesta utredarens förslag.

DI, TH, Svenska riksteatern, TCO, Svenska Regissörsföreningen, Svenska Teaterförbundet och Svensk Teaterunion anser att de föreslag- na resurserna är otillräckliga. ' '

Svenska riksteatern, Sveriges Radio AB, TCO, Svenska Teaterförbun- det, Svensk Teaterunion och Teatrarnas Riksförbund framhåller att en undervisningsteater bara kan utgöra ett komplement, och inte en ersätt- ning för praktikperioder på teatrarna.

Dockteaterutbildning

Utredaren har föreslagit att TH skall få i uppdrag att utarbeta ett förslag till försöksverksamhet med dockteaterutbildning. Ett drygt femtal remissinstanser har yttrat sig i frågan.

• Sida 275
•  Original

TH framhåller att resurser behöver anslås för detta. TCO, Svenska Prop. 1992/93:169 Teaterförbundet och Svensk Teaterunion anser att en försöksverksam- Bilaga 5 het inte bör inrättas innan en utvärdering av den norska utbildningen har genomförts. Teatrarnas Riksförbund framhåller att i utredningsupp- draget bör ingå en översyn av utbildningen i ett nordiskt perspektiv.

Regiutbildning vid Lunds universitet

Utredaren har föreslagit att en treårig teaterregiutbildning inrättas, vid LU. '

Det tiotal remissinstanser som yttrat sig i frågan tillstyrker utredarens förslag.

LU framhåller att förslaget innebär att regissörer kan utbildas som får ' förankring i regionen. '

DI påpekar att regiutbildningen vid DI är av en annan omfattning och kvalitet än den föreslagna utbildningen, varför'detta bör avspegla sigi olika examensbenämningar.

Svenska riksteatern, TCO, Svenska Regissörsförbundet och Teatrarnas Riksförbund framhåller vidare att den föreslagna regiutbildningen bör- inrättas endast som påbyggnadsutbildning för redan yrkesverksamma skådespelare.

Svenska Teaterförbundet föreslår att regiutbildningen inrättas som försöksverksamhet, och att utbildningen skall ske i samråd med regiut- bildningen vid DI.

Avveckling av skådespelarutbildningen i Göteborg

Utredaren har föreslagit en avveckling av skådespelarutbildningen vid UG. Frigjorda resurser tillförs en ny utbildning för musikalartister vid UG.

Av det 20-tal remissinstanser som yttrat sig i frågan avstyrker nästan samtliga utredarens förslag.

OH och Kungl. Teatern AB framhåller att skådespelarutbildningen är en förutsättning för andra dramatiska utbildningar vid UG.

TH och UG anser att skådespelarutbildningen i Göteborg är unik, och att den utgör ett viktigt bidrag till mångfalden och profileringen av teaterutbildningar. .

UG, Svenska riksteatern och Sveriges Television framhåller vikten av decentraliserade utbildningar och deras betydelse för kulturlivet i.sin region.

AMS framhåller att arbetslösheten bland skådespelare är stor, och till- styrker utredarens förslag. TH, UG, Svenska riksteatern, Sveriges Radio AB och TCO betonar att skådespelarutbildningen inte är överdimensio- nerad. Svenska Teaterförbundet anser att utredarens mening att skåde- spelarutbildningen år överdimensionerad inte styrks i betänkandet.

• Sida 276
•  Original

Utbildning i musik— och teaterljudteknik ' Bllaga 5

Utredaren har föreslagit att en tvåårig utbildning i musik- och teater- ljudteknik inrättas vid HLu. .

Av det femtal remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker samtliga ut- redarens förslag.

Skådespelarutbildning vid Högskolan i Luleå

Utredaren refererar ett förslag från HLu till ny skådespelarutbildning vid HLu, men anser att skådespelarutbildningen är något överdimensio— nerad och föreslår ingen ny utbildning.

HLu anser att en skådespelarutbildning bör lokaliseras till HLu, och framhåller tillsammans med Svenska riksteatern och Sveriges Radio AB att det är svårt att rekrytera skådespelare i andra delar av landet än i storstadsregionerna.

HLu och Teatrarnas Riksförbund anser vidare att den föreslagna ut- bildningen skiljer sig från befintliga utbildningar eftersom den bygger på en stark integration med Norrbottensteatern.

HLu, Svenska riksteatern och Sveriges Radio AB tillstyrker det refere— rade förslaget av kulturpolitiska skäl.

Mim Utredaren har föreslagit att utbildningen i mim överförs från DH till TH.

De sju remissinstanser som har yttrat i frågan tillstyrker utredarens förslag.

6.3 Musikdramatik Musikalutbt'ldning

Utredaren har föreslagit att en utbildning av. musikalartister omfattande 140 poäng med en årlig antagning av åtta studenter ska inrättas vid UG med resurser överförda från skådespelarutbildningen som avvecklas.

Av det tiotal remissinstanser som yttrat sig i frågan tillstyrker de flesta förslaget om musikalutbildning, men avstyrker att denna skall finansie- ras med resurser överförda från skådespelarutbildningen vid samma in- stitution.

UG anser att utbildningen till en början endast bör omfatta 80 poäng. AMS anser att en utbildning av musikalartister bör bedrivas som för- söksverksamhet. KMA och SFS föreslår olika former av periodiseringar och kvoteringar. - -

UG, TCO, Svenska Teaterförbundet och Göteborgs Musikteater AB - anser att den skådespelarutbildning som finns vid UG ska utgöra en grund för musikalutbildningen.

• Sida 277
•  Original

Musikalregi Bllaga 5

Utredaren har föreslagit att den planerade utbildningen i operaregi vid UG inriktas mot musikalregi.

Ett femtal remissinstanser har yttrat sig i frågan. UG, Svenska riksteatern, Svenska Teaterförbundet och Svensk Teater- union anser att utbildningen bör betecknas musikteaterregi. UG fram- håller att avsikten är att erbjuda utbildning i opera, operett och musi— kal.

6.4 Musik Profilering

Utredaren har föreslagit att SMH, LU och UG får i uppdrag 'att lägga fram förslag om ämnesmässig profilering av utbildningen inom musi- kerlinjen inför budgetperioden 1996/97—1998/99. ' "

Av det tiotal remissinstanser som har yttrat sig i frågan instämmer de flesta i behovet av en profilering. ' ' '

RRV har i en egen granskning av musikerutbildningen konstaterat ett behov av tydligare profilering mellan musikhögskolorna. SMH, SFS och Svenska Kompositörer Av Populärmusik framhåller att beslut om profilering måste fattas av varje högskola för sig efter interna övervägan- den.

LU framhåller att en profilering inte bör förändra antalet utbildnings- platser på musikerutbildningen.

KMA anser att orkesterutbildning skall finnas vid samtliga högskolor som har musikerutbildning, om än inte med full symfonisk besättning.

Differentierad utbildningslängd

Utredaren har framfört förslag om differentierad utbildningslängd för musikerutbildningarna i vid LU och UG. Utbildningen i gitarrspel vid UG delas in i två etapper, den' första omfattande 120 poäng, den andra 80 poäng.

Ett drygt femtal remissinstanser har yttrat sig i frågan. KMA framhåller att det generellt inte går att göra vissa utbildningar kortare, då inlärningstiden är individuellt betingad. KMA framhåller också att likadana examensbeteckningar med olika utbildningslängd varken är upplysande för arbetsmarknaden eller stimulerande för stu- denterna.

Svenska Teaterförbundet och Sveriges Yrkesmusikerförbund framhål- ler att den föreslagna lZO—poängsnivån inte är tillräcklig som utbildning för orkestermusiker, speciellt som det inte finns en adekvat förutbild- ning som motiverar detta.

• Sida 278
•  Original

Påbyggnadsutb'ildning Bilaga 5

Utredaren framhåller att grundutbildningen inom vissa områden är överdimensionerad och att behovet av en ökning av påbyggnadsutbild- ningen är stort. Vidare föreslås i betänkandet en koncentration av resur- ' serna för påbyggnadsutbildning till SMH. .' ' "

Ett tiotal remissinstanser har yttrat sig i frågan. RRV, KMA, Stockholms Konserthusstiftelse, Föreningen Svenska Kompositörer Av Populärmusik och Sveriges Yrkesmusikerförbund framhåller att musikerutbildningen är överdimensionerad.

LU avstyrker förslaget om en koncentration till Stockholm och fram- håller att påbyggnadsutbildningen är av stor betydelse för varje musiker- utbildning och en viktig stimulans för de studerande på grundutbild- ningnivå. LU framhåller vidare att det av resursskäl vore olyckligt att inte använda sina professorsresurser för påbyggnadsutbildning. .

UG avstyrker utredarens förslag då resurserna för påbyggnadsutbild- ning på sikt kan möjliggöra en rimligare tjänstestruktur och garantera en rekrytering på hög nivå till den kreativa forskarutbildningen.

SFS anser att påbyggnadsutbildning bör bedrivas vid den högskola som är mest lämplig. . ' '

Stockholms Konserthusstiftelse tillstyrker en koncentration till Stock- holm då resurserna för påbyggnadsutbildningen där idag är för små.

Edsbergs musikinstitut blir en del av påbyggnadsutbildningen vid Musikhögskolan i Stockholm

Utredaren har föreslagit att utbildningen vid Edsbergs musikinstitut skall bli en del av påbyggnadsutbildningen vid SMH, och att stiftelsefor- men vid Edsbergs musikinstitut bibehålls.

Omkring hälften av det tiotal remissinstanser som yttrat sig tillstyrker utredarens förslag.

RRV och Föreningen Svenska Tonsättare anser att studenter från öv- riga musikerutbildningar bör ges reella möjligheter till antagning om Edsberg blir en del av påbyggnadsutbildningen vid SMH.

KMA, Stiftelsen Svenska rikskonserter. och Stiftelsen Edsbergs musik- institut avstyrker utredarens förslag då a'nkytningen till SMH är omoti— verad och oförenlig med stiftelseformen. SMH framför liknande syn- punkter.

K yrkomusikerlinjen

Utredarens har föreslagit att tre årsstudieplatser på nuvarande kyrkomu- sikerlinjen överförs från SMH till HLu. ' Merparten av de sju remissinstaner som yttrat sig i frågan är tveksam- ma. _' ' KMA, SFS och Svenska kyrkan tillstyrker en viss ökning av utbild-

• Sida 279
•  Original

ningsplatserna vid HLu, men anser inte att någon indragning av platser Prop. 1992/93:169 bör ske i Stockholm. Bilaga 5 LU framhåller att tjänsteorganisatoriska skäl inte bör motivera en utökning av studentantalet. UG framhåller att det idag är svårt att besätta platserna vid HLu med kompetenta sökande. Då UG nu genomför uppbyggandetlav ett orgel- centrum bör de tre platserna fördelas jämnt över landet.

• Sida 280
•  Original

Sammanställning av remissyttranden över PrOP- 1992/93:169 betänkandet (SOU l990:105) Studenten och' '

Remissinstanser

Yttranden över betänkandet har avgivits av Universitets- och högskole- ämbetet (UHÄ), riksrevisionsverket (RRV), Statskontoret, Centrala stu- diestödsnämnden, Stiftelsen Statshälsan, Sveriges Förenade Studentkårer (SFS), Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Sveriges Riks- idrottsförbund (RF), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Cen- tralorganisationen SACO/SR (SACO/SR), Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Länsstyrelsen i Östergöt- lands län, Länsstyrelsen i Bekinge län, Länsstyrelsen i Malmöhus län, Länsstyrelsen i Värmlands län, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länssty- relsen i Norrbottens län, Sveriges socialdemokratiska studentförbund, Centerns högskoleförbund, Liberala studentförbundet, Kuratorskonven- tet i Uppsala, Kuratorskollegiet i Lund, Linköpings förenade studentkå- rer, Stockholms Studenters Centralorganisation, Göteborgs Förenade Studentkårer, Stockholms universitets studentkår, Tekniska högskolans studentkår, Medicinska föreningen vid Karolinska institutet, Handels- högskolans i Stockholm studentkår, Uppsala studentkår, Lantbrukshög— skolans studentkår i Uppsala, studentkåren i Eskilstuna/Västerås, Örebro studentkår, studentkåren vid universitetet i Linköping (filoso- _- fisk fakultet), Linköpings teknologers studentkår, lärarutbildningens studentkår i Linköping, Lunds studentkår, teknologkåren vid Lunds tekniska högskola, studentkåren vid högskolan i Kristianstad, Filosofis- ka fakultetetrnas studentkår i Göteborg, Chalmers studentkår, Karlstads studentkår, Umeå studentkår, lärarhögskolans studentkår i Luleå, stu- dentkåren i Östersund, Humanistiska fakultetsföreningen vid univeris— tetet i Stockholm, Juridiska fakultetsföreningen vid universitetet i Stockholm, Naturvetenskapliga fakultetsföreningen vid universitetet i Stockholm, Stockholms nation i Uppsala, Upplands nation i Uppsala, Gästrike—Hälsinge natin i Uppsala, Västgöta nation i Uppsala, Söder- manlands-Nerikes nation i Uppsala, Smålands nation i Uppsala, Kal- mar nation i Uppsala, Norrlandsnation i Uppsala, Gotlands nation i Uppsala, Östgöta nation i Lund, Lunds nation i Lund, Helsingkrona na- tion i Lund, Blekingska nationen i Lund, Göteborgs nation i Lund, Hallands nation i Lund, Kalmar nation i Lund, Värmlands nation i Lund, Kristianstad nation i Lund,

Inspektorerna i Uppsala, Inspektorskollegiet i Lund samt studerande hälsovårdsmottagningarna vid; universitetet i Uppsala, högskolan i Örebro, universitetet i Linköping, universitetet i Lund, högskolan i Halmstad och universitetet i Umeå.

• Sida 285
•  Original

Bilaga 6

UHÄ har bifogat yttranden från Universiteten i Stockholm, Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå, högskolorna i Eskilstu- naNästerås, Gävle/Sandviken, Örebro, Jönköping, Halmstad, Kristian— stad, Borås, Karlstad, Skövde, Luleå och Östersund, konstfack, karolins- ka institutet, tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska hög- skola samt vårdhögskolornas rektorskollegium.-

Särskilt yttrande har dessutom inkommit från Uppsala kommun.

Allmänna synpunkter Skall kårobligatoriet avskaffas eller behållas?

Flertalet remissinstanser tillstyrker inte förslaget att avskaffa. kårobliga- toriet.

De olika studentnationerna, SFS, RF, SACO, Inspektorerna i Uppsa- la, Inspektorskollegiet i Lund, Kuratorskonventet i Uppsala, Kurator- skollegiet i Lund samt 14 av de frivilliga studentorganisationerna öns- kar behålla kårobligatoriet.

UHÄ har givit samtliga högskoleenheter samt företrädare för vårdhög- skolorna tillfälle att yttra sig över betänkandet och sammanfattar re— missorganens åsikter till att nuvarande kårobligatorium skall behållas (endast Konstfack förordar ett avskaffande). UHÄ delar denna uppfatt- ning.

LO, SAF samt länsstyrelserna i Östergötland, Blekinge, Värmland, Jämtland och Norrbotten avstår från att yttra sig.

Stockholms universitets, Örebros, Chalmers, Lunds, Umeås och Östersunds studentkårer, Juridiska fakultets föreningen och Naturve- tenskapliga fakultetsföreningen vid universitetet i Stockholm, Socialde- mokratiska studentförbundet, Liberala studentförbundet samt Statskon- toret är för ett avskaffande av kårobligatoriet.

Remissvar på frågan om kårobligatoriet skall behållas eller avskaffas

Remissinstans Behållas Avskaffas Inget svar Myndigheter 7 1 18 Studentnationer 18 0 0 Frivilliga student föreningar 14 12 ] Ovriga 4 0 2 Totalt 43 13 21

Om kårobligatoriet skall avskaffas — hur bör då studierepresentanter— na i olika högskoleorgan utses?

Majoriteten av de remissorgan som har yttrat sig i denna fråga har in- stämt i utredningens uppfattning att studierepresentanterna bör utses genom allmänna val, direkta eller indirekta beroende på nivå.

• Sida 286
•  Original

Bilaga 6

Förslag f1nns också om att valsättet kan ställas i relation till hur stor anslutningen blir. i en frivillig organisation samt att. valfrågan inte skall regleras närmare på central nivå utan att valsättet bör få avgöras lokalt, och att valförfarandet skall överlåtas på den frivilliga studentkåren vid mindre högskolor. . . ..

Om kårobligatoriet avskaffas innebär det ökade kostnader för staten. Hur bör dessa täckas? . .

På denna'fråga har flertalet remissinstanser avstått från att svara an- tingen på grund av sitt ställningstagande till obligatoriet eller för att de ansett att det är statens uppgift att finansiera de ökade kostnaderna.

Högskoleenheterna anser dock att det inte är möjligt att omprioritera i de interna budgeten då högskolorna redan ålagts krav på att spara och skära ned verksamheten. '

• Sida 287
•  Original

Lagrådsremissens lagförslag Elov- 17992/931169 _ 1 aga Förslag till -

Lag om tillstånd att utfärda vissa examina

Härigenom föreskrivs följande.

19

Enskilda utbildningsanordnare får endaåt efter tillstånd utfärda sådana examina som regeringen reglerar i föreskrifter när det gäl— ler de universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1434).

Ett sådant tillstånd får lämnas endast om utbildningen uppfyller de krav som uppställs i 2 5 samt, i förekommande fall, i 3 5.

Med enskild utbildningsanordnare menas i denna lag en enskild fysisk eller juridisk person som anordnar utbildning.

25

Följande krav gäller för att få utfärda andra examina än doktors- och licentiatexamina.

Utbildningen skall vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund och bedrivas så att den i övrigt uppfyller de allmänna krav som uppställs i 1 kap. högskolelagen (1992:1434).

För varje examen som tillståndet avser skall utbildningen också svara mot de särskilda krav som enligt vad regeringen föreskriver gäller för denna examen vid de universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1434).

35

Följande krav gäller för att få utfärda doktors— eller licentiatexa- men.

Forskarutbildningen skall vila på vetenskaplig grund och bygga på en grundläggande högskoleutbildning samt bedrivas så att den i övrigt uppfyller de allmänna krav som uppställs i 1 kap. hög— skolelagen (1 992: 1 434).

För en doktors- eller licentiatexamen inom ett vetenskapsområ- de som tillståndet avser skall forskarutbildningen också svara mot de särskilda krav som enligt vad regeringen föreskriver gäller för denna examen vid de universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1434).

4 5 Ett tillstånd att utfärda examina får förenas med villkor om all- mänhetens rätt att ta del av handlingar hos utbildningsanordna- ren.

• Sida 288
•  Original

5 5 Prop. 1992/93:169

ar av utbildningen.

65

Tillstånd att utfärda examina lämnas av regeringen. Innan beslut fattas i tillståndsfrågor skall yttrande inhämtas från Sekretariatet för utvärdering av universitet och högskolor.

75

Ett tillstånd att utfärda examina får återkallas, om de krav som uppställs i 2 5 eller, i förekommande fall, i 3 5 inte längre upp- fylls. Detsamma gäller om sådana villkor som har ställts upp med stöd av 4 5 inte iakttas eller om utbildningsanordnaren inte iakt- tar sin skyldighet enligt 5 5 att medverka i uppföljning och utvär- dering av utbildningen.

Beslut om återkallelse av tillstånd fattas av regeringen efter framställning från Sekretariatet för utvärdering av universitet och högskolor. Innan sekretariatet gör en sådan framställning skall ut'- bildningsanordnaren ha givits tillfälle till rättelse.

85

Om en enskild utbildningsanordnare utan tillstånd utfärdar exa- mina som avses i denna lag får Sekretariatet för utvärdering av universitet och högskolor förelägga utbildningsanordnaren att upphöra med det. Ett sådant föreläggande får förenas med vite.

Sekretariatets beslut i ärenden om förelägganden får inte över- klagas.

99

Om regeringen efter det att denna lag har trätt i kraft ger de uni- versitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1434) rätt att utfärda andra examina än sådana som får ut- färdas där vid denna lags ikraftträdande, får regeringen medge undantag från krav på tillstånd enligt denna lag under en tid av högst fem år.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

2. Enskilda utbildningsanordnare som vid ikraftträdandet får statsbidrag till viss utbildning eller har viss utbildning ställd under statlig tillsyn och i denna utbildning utfärdar examina som omfat- tas av denna lag får även efter ikraftträdandet utfärda samma examina för den som har påbörjat utbildningen före den 1 okto- ber 1993. Möjligheten kvarstår längst t.o.m. utgången av juni

• Sida 289
•  Original

1998. Regeringen får dock, om det finns särskilda skäl, i ett en- Prop. 1992/93:169 skilt fall medge att examina utfärdas även vid en senare tidpunkt. Bilaga 7 3. Regeringen får i samband med ikraftträdandet av denna lag ge examensrätt till nedanstående enskilda utbildningsanordnare i den omfattning som där anges utan att dessförinnan ha inhämtat det yttrande från Sekretariatet för utvärdering av universitet och högskolor som föreskrivs i lagen. a. Handelshögskolan i Stockholm för såväl examina som avses i 2 5 som examina som avses i 3 &. b. Stiftelsen Stora Sköndal för socionomexamen. c. Ericastiftelsen för psykoterapeutexamen. d. Ingesunds musikhögskola för musiklärarexamen.

• Sida 290
•  Original

LAGRÄDET Prop. 1992/93:169

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1993—02-02 Bllaga 8

Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Hans-Gunnar Solerud, regeringsrådet Anders Swartling.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 28 januari 1993 har regeringen på hemställan av statsrådet Unckel beslutat in- hämta lagrådets yttrande över förslag till lag om tillstånd att ut— färda vissa examina.

Förslaget har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Ann-Charlotte Wallin.

Lagrådet har underkastat lagtexten en redaktionell bearbetning på sätt som framgår av bilagan till detta protokoll men lämnar i övrigt förslaget utan erinran.

• Sida 291
•  Original

Förslag till Lag om tillstånd att utfärda vissa examina

Härigenom föreskrivs följande.

15

En enskild fysisk eller juridisk person som anordnar utbildning (enskild utbildningsanordnare) får endast efter tillstånd utfärda sådana examina som regeringen med stöd av högskolelagen (1992:1434) meddelat föreskrifter om.

Tillstånd får lämnas endast om utbildningen uppfyller de krav som uppställs i 2 eller 3 G.

25

Följande krav gäller för att få utfärda andra examina än doktors— och licentiatexamina.

Utbildningen skall vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund och bedrivas så att den i övrigt uppfyller de krav som uppställs på grundläggande högskoleutbildning i 1 kap. högskolelagen (1992:1434).

För varje examen som tillståndet avser skall utbildningen också svara mot de särskilda krav som enligt vad regeringen föreskriver gäller för denna examen vid de universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen.

35

Följande krav gäller för att få utfärda doktors- eller licentiatexa— men.

Utbildningen skall vila på vetenskaplig grund och bygga på en grundläggande högskoleutbildning samt bedrivas så att den i öv— rigt uppfyller de krav som uppställs på forskarutbildning i 1 kap. högskolelagen (1992:1434).

För en doktors- eller licentiatexamen inom ett vetenskapsområ- de som tillståndet avser skall utbildningen också svara mot de sär- skilda krav som enligt vad regeringen föreskriver gäller för denna examen vid de universitet och högskolor som omfattas av högsko- lelagen.

45

Ett tillstånd att utfärda examina får förenas med villkor om rätt för enskilda att ta del av handlingar hos utbildningsanordnaren.

Prop. 1992/932169 Bilaga till lagrådets protokoll 1993-02-02

• Sida 292
•  Original

7 & Prop. 1992/93:169

Bilaga till lagrådets Ett tillstånd att utfärda examina får återkallas, om de krav som protokoll 1993_02-02 uppställs i 2 eller 3 6 inte är uppfyllda. Detsamma gäller om så— dana villkor som har ställts upp med stöd av 4 5 inte iakttas eller om utbildningsanordnaren inte iakttar sin skyldighet enligt 5 5 att medverka i uppföljning och utvärdering av utbildningen.

Beslut om återkallelse av tillstånd fattas av regeringen efter framställning av Sekretariatet för utvärdering av universitet och högskolor. Innan sekretariatet gör en sådan framställning skall ut- bildningsanordnaren ha givits tillfälle till rättelse.

95

Om regeringen med stöd av högskolelagen (1992:1434) meddelar föreskrifter om examina som vid den tidpunkten inte är reglerade i sådana föreskrifter, får regeringen medge undantag från krav på tillstånd enligt denna lag under en tid av högst fem år.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

2. Enskilda utbildningsanordnare som vid ikraftträdandet får statsbidrag till viss utbildning eller har viss utbildning ställd under statlig tillsyn och i denna utbildning utfärdar examina som omfat- tas av denna lag får även efter ikraftträdandet utfärda sådan exa- men för den som har påbörjat utbildningen före den 1 oktober 1993. Möjligheten kvarstår längst till utgången av juni 1998. Re- geringen får dock, om det finns särskilda skäl, i ett enskilt fall medge att examen utfärdas även vid en senare tidpunkt.

3. I samband med ikraftträdandet av denna lag får regeringen, utan att ha inhämtat yttrande från Sekretariatet för utvärdering av universitet och högskolor, lämna tillstånd att utfärda examina till a. Handelshögskolan i Stockholm för examina som avses i 2 och 3 65, b. Stiftelsen Stora Sköndal för socionomexamen, c. Ericastiftelsen för psykoterapeutexamen, d. Ingesunds musikhögskola för musiklärarexamen.

• Sida 293
•  Original

Förteckning över lokalförsörjningsprojekt i de Prop. 1992/93:169 fördjupade anslagsframställmngarna

Beroende på varierande uppläggning och utformning av de fördjupade anslagsframställningarna kan förteckningen ej göra anspråk på att vara helt fullständig. För fullständig information hänvisas till anslagsfram- ställningarna.

Enhet/projekt

Universitetet i Uppsala Centrum för Europastudier m.m. i kv. Torget Ombyggnad i Uppsala slott Nybyggnad för Materialcentrum, etapp 1 Förhyrning för univ.förv. i kv. Rosenberg Övertagande av kostnad i PET-centrum

Lunds universitetet Ombyggnad i kv. Paradis, etapp 5 Ombyggn för astronomiska institutionen Ombyggn/upprustn för tandvårdshögskolan Åtgärdsprogram/upprustn kemicentrum Biomediciniskt centrum, etapp 2—6 Åtgårdspaket för UB 1 Nybyggnad av växthus Åtgärdsprogram för genetiska institutionen Ombyggnad av nuvarande ekologihus Ombyggn av Vita huset i Botan. trädgården Ombyggn för inst. för miljö- och energisystem Iasercentrum Åtgärdsprogram för UB 2 Nya lokaler för sjukgymnastik Åtgärdsprogram för historiska museet Åtgärdsprogram för Lundagårdshuset Ekonomicentrum, etapp 3 Allhelgonaskolan

Universitetet i Göteborg Lundbergslaboratoriet Centrum för exp biomedicin inkl. djurhus Geovetarcentrum Förhyrning i Botaniska trädgården Hyresökn. för inst för design - konsthantverk Förhyrning i Haga

• Sida 294
•  Original

Universitetet i Stockholm ' ' Prop. 1992/931169 Lokaler för journalister i kv. Garnisonen Bilaga 9 Åtgärdsprogram för Södra huset

Fysikcentrum i Albano-Roslagstull Bro över Roslagsvägen Nybyggnad för geologi, etapp 2 Tovetorp, övernattningsmöjligheter Stor samlingssal eller aula Restaurang

Universitetet i Umeå Tillförhyrn för preklinisk forskn. och utbildn. Nybyggnad av kemi- och biologicentrum Ombyggnad av administrationsbyggnad

Universitetet i Linköping Förhyrning i Norrköping Lokaler för ekonomutbildning inkl. slöjd Nybyggnad för lärarutbildning Nybyggnad för datavetenskap etapp 2 Nybyggnad för temaforskning etapp 2

Karolinska institutet Ombyggn/upprustn inkl. nybyggnad av lab. Nya lokaler för sjukgymnastik

Tekniska högskolan i Stockholm Kostn.ökn. för ombyggn. av hus AB 43:3 Ombyggnad av hus AB 90:1 Mindre om- och tillbyggnad inkl. teknisk akustik Förhyrning av lokaler i Kista

Fysikcentrum i Albano-Roslagstull

Roslagstulls sjukhus forskarbost m.m.

Chalmers tekniska högskola Tillbyggnad för mikroelektronik Om— och tillbyggnad för Skeppsbyggnad Nybyggnad för M-sektionen Om- och tillbyggnad för ED-sektionen Ombyggnad hörsal 07:25, 07:22, bibl. Ombyggnad för M-sektionen Ombyggnad för A-sektionen Upprustning av kemi II Matematiskt centrum, etapp 2 Tillbyggnader i Onsala Utökning av förhyrning i Lindholmen

• Sida 295
•  Original

Högskolan i Luleå Prop. 1992/931169 Bilaga 9

Danshögskolan

Utökade lokaler för bibljvideotek och förråd

Dramatiska institutet Teaterlokaler

Grafiska institutet och Institutet för högre kommunikations- och reklamutbildning Lokaler för journalister i kv. Garnisonen

Högskolan i Borås

Högskolan i Falun/Borlänge Förhyrning av forskningslokaler i Borlänge Utökade lokaler i Falun

Högskolan i Gävle/Sandviken Högskolan i Halmstad

Högskolan i Jönköping Samlad lokallösning önskas

Högskolan i Kalmar Ny gymnastikhall, lärosalar m.m.

Högskolan i Karlskrona/Ronneby Restaurang och bibliotek

Högskolan i Karlstad Nybyggn. för lårarutbildn. m.m.

Högskolan i Kristianstad Nya lokaler för högskolan

Högskolan i Skövde Förhyrning av lokaler för mediateknik Restaurang Aula Ombyggnad av bibliotek

Högskolan för lärarutbildning i Stockholm Nya lokaler

• Sida 296
•  Original

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Prop. 1992/93:169 Bilaga 9 Högskolan i Växjö Om- och tillbyggnad av bibliotek Omlok. av lärare till Teleborg Ombyggn lupprustn av restaurang

Högskolan i Örebro Nybyggnad för lärarutbildning Lokaler för restaurangutbildning

Högskoleutbildning på Gotland

Idrottshögskolan i Stockholm Nybyggn/ersättn av paviljong m.m.

Konstfack Utökade lokaler

Konsthögskolan

Mitthögskolan Utökade lokaler i Sundsvall, Åkroken

Utökade lokaler i Härnösand Samlokalisering med Vårdhögskolan och Försvarets skolor i Östersund

Musikhögskolan i Stockholm Förbättrade lokaler

Mälardalens högskola

Operahögskolan Scen- och repetitionslokaler

Teaterhögskolan Nordiska institutet för samhällsplanering Kungl. biblioteket

Manne Siegbahninstitutet för fysik Fysikcentrum i Albano-Roslagstull

• Sida 297
•  Original

Sammanställning av återanskaffningsvärdet av i Pfop- 1992/931169 bruk varande inredning och utrustning vid

Det sammanräknade redovisade återanskaffningsvärdet av i bruk varan-

de inredning och utrustning inköpt för statliga medel uppgår till 10 628,1 miljoner kronor, varav inredningen utgör 3 335,6 miljoner kronor, enligt nedanstående tabell.

Återanskaffningsvärde (miljoner kronor)

Universitetet i Uppsala 542 1 185 | Lunds universitet 1 663 |

Universitetet i Göteborg 296

Universitet/högskola

Universitetet i Stockholm . 311 Universitetet i Umeå 183 Universitetet i Linköping 156 Karolinska institutet 130

Tekniska högskolan i Stockholm 285

AMONO) won ONHOle le OONONION ON

Chalmers tekniska högskola 291

Högskolan i Luleå 204

p... O ON

N 0) O & o—nr—nu—t 4:— 01 V' www-t:- oo HON-P-

Danshögskolan

Dramatiska institutet

Grafiska institutet och Institutet för högre kommunikations- och reklam- utbildning

Högskolan i Borås

,.1 ON

Högskolan i Falun/Borlänge Högskolan i Gävle/Sandviken

Högskolan i Halmstad

>.. N

Högskolan i Jönköping

• Sida 298
•  Original

Återanskaffningsvärde Bilaga 10

(miljoner kronor)

|__-| |__-| |__-| |__-| |__|

Stockholm

|__-| |__-| |—-u-| |——-| |__-| |__| |—-n| |__-| |—_m| |__| |__-| |__-| |__-|

Universitet/högskola

• Sida 299
•  Original

BEELUTADE LOKALPROJEKT

Universitetet i Uppsala Nyb. för lärarutbildning 910620

Omb. av f.d. underofticersbostäder

920130

Förhyrning för pedagogiska institutionen Upprustning m.m.

920227L

920130

Upp_rustning Trådgårdsg. textil Upprustning Djurhus BMC

920625 -

920625

Omb. av Uppsala slott, utök. utb.

920924

Förhyming__för utökad utbildning

Förhyrning för utökad utb. kv. Torget

Lunds universitet Tillb. till Ekonomicentrum m.m.

___ 91 1012![ 920820

911219 13700

Om— o. tillbyggnad a_v_MAX-LAB ll

Upprustning Kemicentrum,etapp 1 Ombyggnad kv. Paradis. et 4

⁹¹ 1219 59900 920130 35000

920130 4800

Nyb. av ekologihus

Nyh. för undervisningslokaler

920527 151000 920618 40800

Upprustning T_andläkarhögskolan

920625 26000

Uppiustning Kemi. etapp 1 B

| 920655] 15000."

Upprustning_l(emi. etapp 1 C Upprustning Genetik

920625 6000 920625 9000

Förhyrning för tvååriga ing. Malmö

920130

Förhyrning för utökad utbildning Malmö 920618

Förhyrning för utökad utbildning 920806

un1vers1

kalprojekt vid

Oversikt over beslutade lo tet och högskolor

• Sida 300
•  Original

BESLUTADE LOKALPIÅQJEKT

S = Projektet startar K = Byggnadsarbetena blir klara

Inv.ram så: 1995 1996” 910101 .

Universitetet i Götebgg

Marint forskningsgentrum

Nyb_._ för biomedicenskt centrum

910321 _ 910912 130000

Omb. för fotohögskolan Ny- o. omb_. för handelshögskolan.

910912 __ 31500__ 920723 320000

Omb. lör slöjd o. hushållsvctenskap

Förltyming för utökad_lärarutbildning

920321 920618

Förhyr. för_utökad utbildning Glaxohuset

920820

Förhyr. lör utökzgl utbildning kul-lifta" 921217

UniversiTetet i Stockllgim

Donation Lab.byg_gnad Fältstationen på Askö

910627 910321

Askö lab. Frescatidelen

⁹ 10627

Omb. lör matematiska inst.

9201_3_0

Upprustning Södra-huset Upprustning byggnad 88:1

920130 920130

Nyb. vid forskningsstationen i Ar

i!.tttlrustning kem_i_—_hufo

920220j

920429 920625

Upprustning botaniska inst.

920625

Nyb. lör Köl. (projektering)

920917

Omb. ikv. Garnisonen joumalistut.

921217

Förhyr. för utökad utbildning. kv. Mimer

Fö_rhyr. för utökad utbildn. f.d. QZ'lokaler

Förhyrning för utökad_utbild. Södra huset 920326

förhyrning lör utökad utbildning

Bilaga 11

Förhyrning för utökad utbildning_

Prop. 1992/93 169

• Sida 301
•  Original

BESLUTADE LOKALPROJEKT

S = Projektet startar

K = Byggnadsarbetena blir klara

Aren(_I_e_ Besluts- datum 910101

Universitetfl Umeå

910321

M_arin forskningscentrum i Norrbyn Nybyggnad för BTC

Försörjningsätgärder MIT

910627|

911121 920130

920402"

Nybyggnad för ingenjörsutb.

920618 911219

Paviljonger R_3_r_ utök. utb.

920220|

921217

Omb. av paxiljonger f. utök. utb.

Tillbyggnad för rymdingenjörsutb. i Kiruna

920312

Universitetet i Linköping

Nyb. för univer.1örvaltningen

Om- 0. tillb. för fysik o. mätteknik m.m.

910606| 920618|

Om- o. tillb. av undervisn.lokaler

Earwdning

920917 920618

Karolinska institutet Nyh. för mikrobiologiskt centrum Upprustning Berzeliuslab.

Upprustning hus 32 biokemi

910307 920130 920625

)( )(

Tekniska högskolan iStockholm

Ombyggnad av hus 43:13

_Omb. av byggnad AB 90:1

K )(

Upprustning byggnad 11 YoV

K

Förhyrning f'r utökad utbildning 920220

Eörhyming lör utökad__utbildning E. Fl 920618

Bilaga 11 Prop. 1992/93 169

• Sida 302
•  Original

BESLUTADE LOKAlzPROJEKT

Chalmers tekniska högskola

910101

Nyb. för mat. centrumLetapp 1

910523

Upprustning Forskarhuset, deletapp 1

Nyb. lör mikroelektronik ___."

920139

Upprustn. _Fo_r_skarhuset deletapp'P.

13; 92 920625

förhyrning Lindholmen

920130

Högskolan i Luleå

Om- o. nybyggnad lör ingenjörsutb.

920618|

Graf. inst. o. in_st. ]. högr. komm. o. reklamutb.

Omb. kv. Garnisonen

Högskolan i Borås Ombyggnad 1 kv. Balder m.m.

Tillfällig förhym. [. utökad utbildning

Högskolan i Falun/Borlänge l_=_ö_rh_yming för utökad utbild_nin_g_gorlånge

920326 |

Hägskolan i Gävle/Sandviken Om- o. tillbyggnad Kungsbåcksomr.

Förhyrning lör utökad utbildning

920903 911219

Högskolan i Halmstad Förhyrning lör utökad utbildning 911017

Förhyrning 1ör_ utökad utbildning

Högskolan 1 Jönköping

Förh rn. lör utökad utbildn. (åö 960 92/93)

ilaga 11 Prop. 1992/93 169

• Sida 303
•  Original

Bilaga 11

BESLUTADE LOKALPROJEKT

datum

_lnv.ram 910101

S = Projektetstanar . _ TK = Byggnadsarbetena blir klara

Högskolan i Värjö

ljörhyming förr—utökad utbildning Förhyrning f. tvååriga ing.

Högskolan ! Örebro

Nyb. i Almby-Letapp 3 A— Tillbyggnadl etapp 3 B

L. 920910

921119L 995231 920130

Idrottshögskolan igtoekholm Förhypning för utökad utbildning

_l l.. 921119

Konstfack _—

Förhyrning lör utökad utbildning

1

920820

Konsthögskolan Om- o. tillbyggnad, etapp 2

Mitthögskolan" _

Upprust. kv. Ädelstenen. Härnösand Upp—röst. Lärarhögsk. Hämö—snnd Förhyrning lör tltökad utbildning Förhyrning Bär utökad utbildning

?

920 i 30 920625 920326T

921112

Mälardalens högskola förhyrning i Gåsmyrevreten

Förhyrning för utökad utbildn. Eskilstuna Förhyrning lör utökad utbildning Västerås

Kungl. biblioteket

T är L

• Sida 304
•  Original

=. Projektet sta nar

K =__Byggnad_sarbetena blir klara

lnv.ram 910101

Högskolan i Kalmar_

_Förhyrning för utökad utbildning TillEillig förh. lö_r utökad utb.

"%&an i Karlgkrona/Ronneby __

Fakir—igang i Gräsvik ___9109_1_2_ 911219

Prov. lok._f.__utök. utb. 91121? __

Förhyr. för utökad utbildning Ronneby 92__1_112

Högskola-rij'llarbtad' ___ _ _- _Tillbyggnad, etapp 2 ___. 910307 T1llb. l'öringenjörsutbildning m.m. _

29600 41800

Ny- och omb. föräarutb. m.m.

Högskolan iKris-tianstog Lokaler inom P 6—omradet _ Förhyrning för utökad utbildning 920618

Högskolan Skövde Förhyrning lör utökad utbildning 911219 Förhyrning 920527

Upprustning hus AB 108 920130

Förhyrning för utökad utbildning 921112 Förhyming lör utökad utb. kv. Lysbomben 921217

Bilaga 11 Prop. 1992/93

Förhyrning ng, Ua Förh min— Trollhättan

• Sida 305
•  Original