Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppgift att förbereda bildandet av en gemensam myndighet för den statliga specialskolans särskilda enheter. Myndigheten, som skall ha en styrelse, skall samordna resurser, utvecklingsarbete m.m. i syfte att stärka utvecklingen av skolornas inre arbete för att bidra till en ökad måluppfyllelse. Utredaren skall, efter erforderliga beslut, i samarbete med nuvarande styrelser, vidta de åtgärder som krävs för att den nya myndigheten skall kunna inrättas den 1 juli 2000.

Bakgrund

Riksdagen antog den 3 november 1999 regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) enligt propositionen Elever med funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd (prop. 1998/99:105, bet. 1999/2000:UbU4, rskr. 1999/2000:14). Beslutet innebär bl.a. att specialskolans målgrupp skall bibehållas för döva och hörselskadade barn, vilket även innefattar dövblinda barn. Statens huvudmannaskap för specialskolan skall bibehållas och regionindelningen skall vara densamma som den nuvarande. Specialskola med regionala upptagningsområden skall finnas vid Birgittaskolan i Örebro, Kristinaskolan i Härnösand, Manillaskolan i Stockholm, Vänerskolan i Vänersborg och Östervångsskolan i Lund. Åsbackaskolan i Gnesta skall som hittills vara en skola med riksintag för döva och hörselskadade elever som också är utvecklingsstörda.

En ny myndighet

Nuvarande nämnda specialskolor skall upphöra att vara egna myndigheter. De särskilda enheterna skall organiseras i en ny gemensam myndighet med en styrelse som regeringen utser. Det främsta motivet till en gemensam organisation är att förstärka den kvalitativa utvecklingen av verksamheten, bl.a. genom samordnade utvecklingsinsatser och kompetensutveckling t.ex. för att förbättra den teckenspråkiga miljön. Den föreslagna myndigheten skall disponera särskilda medel för sådana åtgärder.

Myndigheten skall placeras i Örebro, där det bl.a. genom den riksrekryterande gymnasieutbildningen finns en samlad kompetens när det gäller utbildning för hörselskadade samt döva barn och ungdomar. Myndigheten skall ta över de hyresavtal samt de inventarier och lån m.m. som den 30 juni 2000 tillhör de myndigheter inom specialskolan som upphör.

Riksdagens beslut innebär också att de fasta skoldelarna vid Ekeskolan respektive Hällsboskolan successivt avvecklas medan resurscenterverksamheterna förstärks. Åsbackaskolans uppdrag skall vidgas till att även omfatta dövblindfödda elever i samband med att den fasta skoldelen vid Ekeskolan avvecklas. En resurscenterverksamhet för dövblindfödda barn inrättas i anslutning till det resurscenter för döva barn med utvecklingsstörning som finns vid Åsbackaskolan.

Statens skolverk är central förvaltningsmyndighet för det offentliga skolväsendet. Verket har på så sätt även fortsättningsvis ansvar för att följa upp, utvärdera och utöva tillsyn över skolväsendet samt verka för skolutveckling. Socialstyrelsen och länsstyrelserna har motsvarande ansvar avseende elevhemsboendet vid skolorna.

Den nya myndigheten skall samordna resurser, planering, uppföljning och utvecklingsarbete för de särskilda enheter som bedriver specialskola i syfte att stärka utvecklingen av skolornas inre arbete och därmed uppnå ökad måluppfyllelse. Fördelningen inom myndigheten t.ex. när det gäller ansvar för planering, dokumentation och uppföljning samt årsredovisning och kvalitetsredovisning skall regleras.

Myndighetens styrelse skall besluta om mottagande av elever i specialskolan. Styrelsen skall verka för att en enhetlig praxis utarbetas för mottagandet i syfte att likvärdiga möjligheter till utbildning skall erbjudas oavsett var i landet eleven bor. Underlag och bedömningar till grund för mottagande vid specialskolan skall förberedas regionalt i dialog med föräldrar och med företrädare för hemkommunen.

Mot bakgrund av de beskrivningar som ges i propositionen Elever med funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd (1998/99:105) skall myndigheten ansvara för att stärka den kvalitativa utvecklingen i specialskolan.

Möjligheterna för individuellt anpassade lösningar för specialskolans elever skall öka. I specialskolans målgrupp finns i dag såväl döva elever som elever med hörselskada. Specialskolans samtliga enheter skall, förutom undervisning på teckenspråk, kunna erbjuda undervisning på talad svenska för de elever som huvudsakligen är beroende av teckenspråk för sin kommunikation men som samtidigt har möjlighet att med tekniskt stöd tillgodogöra sig undervisning på svenska.

Kompetens inom området döva och hörselskadade elever med beteendestörningar skall vidareutvecklas. Den kompetens som byggts upp vid Hällsboskolan för denna elevgrupp skall tillvaratas. Ytterligare ett utvecklingsområde är undervisningen för döva barn med flera funktionshinder.

Kunskapen bör öka om döva och hörselskadade barns lärande särskilt avseende hur döva barn lär svenska. Kunskapen bör även öka om hur en god skolsituation för döva invandrarelever som kommit sent till Sverige skall kunna tillgodoses på bästa sätt.

Myndigheten skall stödja kvalitetsutvecklingen genom ett ökat samarbete mellan specialskolorna, samt ta initiativ till att öka samarbetet med de kommunala grundskolorna. Förslag skall också lämnas angående insatser för att öka elevers och föräldrars inflytande i skolarbetet i enlighet med läroplanens mål och riktlinjer.

Mot bakgrund av Skolverkets utvärderingar och tillsyn bör omfattning och kvalitet när det gäller dokumentation och uppföljning särskilt uppmärksammas. Beslut och dokumentation av åtgärder som berör enskilda elevers skolgång skall prioriteras, t.ex. åtgärdsprogram och anpassad studiegång.

Myndigheten skall, mot bakgrund av vad som sägs i propositionen angående försöksverksamhet för döva och hörselskadade med utvecklingsstörning, noga överväga och pröva förutsättningar och konsekvenser av en sådan försöksverksamhet. Det finns i sammanhanget skäl att särskilt uppmärksamma måluppfyllelse, eventuella elevökningar och behov av kompetens.

I syfte att stärka den teckenspråkiga miljön samt kunskapsutvecklingen inom nämnda områden skall myndigheten disponera medel för strategisk kompetensutveckling för lärare och övrig personal på skolorna. Myndigheten skall i den delen samverka med regionala utvecklingscentra samt högskolor med lärarutbildningar.

Myndigheten skall verka för en nära koppling mellan verksamhet och forskning inom specialskolans verksamhetsfält. Myndigheten skall även bidra till att vidareutveckla det internationella samarbetet inom området.

Utredaren skall, i samarbete med nuvarande styrelser och under förutsättning att erforderliga beslut fattas av regeringen, vidta de åtgärder som krävs för att bilda en gemensam myndighet för den statliga specialskolan. Utredaren skall vidta de förberedande åtgärder som krävs för att myndigheten skall kunna inrättas den 1 juli 2000. Myndighetens verksamhet skall rymmas inom de ekonomiska ramar som finns för verksamheten i nuläget.

Utredaren skall ta fram ett förslag till resursfördelning inom myndigheten samt en verksamhetsplan för myndigheten för andra halvåret 2000. Utredaren skall också lämna budgetunderlag för 2001 enligt förordningen (1996:882) om myndigheters årsredovisning m.m.

Utredaren skall ge förslag till verksamhetsmål samt lämna förslag till erforderliga författningsändringar. Utredaren skall även lämna förslag till styrelsens sammansättning och mandatperioder samt förslag till omfattningen av ledamöternas uppdrag.

Utredaren skall föreslå fördelning av ansvar och befogenheter inom myndigheten i syfte att ge organisatoriska förutsättningar för skolutveckling inom specialskolorna. Utredaren skall även lämna förslag till myndighetens kompetens, bemanning, organisation och arbetsformer samt föreslå namn på den nya myndigheten.

Utredaren skall även tydliggöra ansvarsfördelningen mellan den nya myndigheten och övriga myndigheter samt att vid behov uppmärksamma regeringen på eventuella gränsdragningsproblem.

Utredaren skall samråda med den kommitté som utarbetar förslag till förändrad stödorganisation om gränsdragning mellan ansvaret för myndigheten för specialskolan och Åsbackaskolans resurscenter. Utredaren skall också lämna förslag avseende ansvarsfördelningen för skolornas elevhemsverksamhet.

Utredaren skall vidare lämna förslag om former för den nya myndighetens samverkan med bl.a. Statens skolverk, SIH, stödorganisationen samt i fråga om elevhemsboendet med Socialstyrelsen. Former för samarbete med berörda kunskapscenter skall särskilt belysas. Myndighetens ansvar för samverkan med intresseorganisationerna skall klarläggas.

Utredaren skall förbereda anslutningen av den nya myndigheten till det statliga redovisningssystemet samt lägga upp redovisningsplaner och sluta nödvändiga avtal för myndighetens verksamhet.

Utredaren skall fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Den nya myndigheten skall bemannas med beaktande av reglerna om övergång av verksamhet i 6 b § lagen (1982:80) om anställningsskydd. Det ankommer på utredaren att fatta beslut om bemanningen liksom att även i övrigt utöva arbetsgivarens befogenheter.

Utredaren skall samråda med berörda enheter inom specialskolan samt med den kommitté som utarbetar förslag till förändrad stödorganisation, SIH, Statens skolverk, Ekonomistyrningsverket (ESV), Riksrevisionsverket (RRV) samt Riksgäldskontoret. Utredaren har möjlighet att tillkalla extern kompetens.

Utredaren skall hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade om arbetet och bereda dem tillfälle att framföra synpunkter. Även berörda intresseorganisationer skall hållas informerade och ges möjlighet att framföra sina synpunkter.

Förslagets konsekvenser skall redovisas enligt vad som anges i 14 och 15 §§kommittéförordningen (1998:1474).

-resursfördelning inom myndigheten och verksamhetsplan för andra halvåret 2000

-budgetunderlag inför år 2001

-verksamhetsmål

-erforderliga författningsändringar

-fördelning av ansvar och befogenheter inom myndigheten

-myndighetens kompetens, bemanning, organisation och arbetsformer

-former för samverkan med andra myndigheter

-myndighetens namn och

-styrelsens sammansättning, mandatperioder samt omfattning av ledamöternas uppdrag.

En slutrapport skall lämnas senast den 30 juni 2000.