Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet för internationella adoptionsfrågor. Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens kommande beslut med anledning av förslag i regeringens proposition Internationella adoptionsfrågor (prop. 2003/04:131).

Utredaren skall bl.a. beskriva arbetsuppgifter och bemanna myndigheten.

Utredaren skall även vidta de åtgärder som krävs för att den nya myndigheten skall kunna inrättas den 1 januari 2005.

Bakgrund

Regeringen har i propositionen Internationella adoptionsfrågor (prop. 2003/04:131) föreslagit att Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor (NIA) skall avvecklas som nämndmyndighet och omvandlas till en ny myndighet med ansvar för internationella adoptionsfrågor. Bakgrunden till regeringens förslag är att organisationsformen nämndmyndighet inte längre är den mest ändamålsenliga för adoptionsmyndigheten. När NIA bildades 1974 som en del i Socialstyrelsen, hade nämnden andra uppgifter som krävde ett kollektivt beslutsfattande. Inledningsvis hade NIA även uppgiften att förmedla barn för adoption. Denna uppgift föll bort 1979 och 1981 blev NIA en självständig nämndmyndighet med i stort sett samma arbetsuppgifter som tidigare. De ärenden om auktorisation, tillsyn, yttranden till socialnämnden m.fl. som NIA har att fatta beslut om är alla av den karaktären att det inte finns några egentliga skäl till att de skall fattas av en nämnd. Det finns således inte längre behov av att den myndighet som ansvarar för internationella adoptionsfrågor skall vara organiserad som en nämndmyndighet.

Den nya myndighetens inriktning och organisation

NIA:s arbetsuppgifter enligt förordning (1988:1128) med instruktion för Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor är att

• underlätta adoption i Sverige av utländska barn,
• fullgöra uppgifter som ankommer på centralmyndigheten enligt lagen (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner,
• fullgöra de uppgifter som anges i lagen (1998:192) om internationell adoptionsförmedling (tillsyn, auktorisation, pröva förfarandet vid enskild adoption, efter begäran av sökanden överpröva ärenden om vägrad adoptionsförmedling),
• pröva utländska beslut om adoption,
• fördela statsbidrag till auktoriserade sammanslutningar,
• följa den internationella utvecklingen på området och samla information,
• följa utvecklingen av kostnaderna för adoptioner av utländska barn,
• förhandla med myndigheter och organisationer i andra länder om avtal på området samt ingå avtal,
• bedriva informationsverksamhet samt lämna upplysningar och biträde åt myndigheter och organisationer,
• efter samråd med Socialstyrelsen utarbeta den särskilda information som behövs för bedömning av hems lämplighet att ta emot ett barn i syfte att adoptera det, och
• samråda med myndigheter och organisationer vilkas verksamhet berör hithörande frågor.

NIA utövar tillsyn över, håller kontinuerlig kontakt med och för en dialog med de auktoriserade sammanslutningarna och besöker deras kanslier. NIA svarar på förfrågningar från enskilda, andra myndigheter, organisationer, massmedia, forskare och studerande kring adoptionsverksamheten, regler med mera. NIA följer forskning och utvecklingsarbete på området och informerar om aktuella rön genom sin tidning, kurser och utbildningar och via sin hemsida. Särskilda utbildningsdagar anordnas bland annat för hemutredare i samarbete med kommunerna. NIA besöker även olika ursprungsländer för att i sin tillsyn få en överblick över de auktoriserade sammanslutningarnas verksamhet i utlandet och samråda med berörda myndigheter. Genom att samla in och sammanställa kostnaderna för att adoptera barn från andra länder följer NIA kostnadsutvecklingen inom området.

Den nya myndighetens arbetsuppgifter skall utgå från de uppgifter som NIA har. Instruktionen för myndigheten skall avspegla att uppgiften är att övervaka att de svenska auktoriserade sammanslutningarnas arbete med internationell adoptionsförmedling sker i enlighet med lag och principen om barnets bästa såsom denna kommit till uttryck i FN:s konvention om barnets rättigheter och i 1993 års Haagkonvention om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner samt på ett etiskt godtagbart sätt i övrigt.

Nya förutsättningar för auktorisation och nya tillsynsverktyg ger möjlighet till aktiv tillsyn, vilket också bör komma till uttryck i instruktionen.

I och med att lagen om internationell adoptionsförmedling tillförs fler och tydligare förutsättningar för auktorisation, tydliga krav på sammanslutningarnas löpande verksamhet, liksom fler instrument för tillsyn, ges nya och bättre förutsättningar för en aktiv tillsyn. Den nya myndigheten får därmed naturligen en tydligare tillsynsroll.

Detta kräver en hög grad av oberoende gentemot de auktoriserade sammanslutningarna. Samtidigt är det viktigt att framhålla att den stödjande och informerande roll som NIA hittills har haft i förhållande till sammanslutningarna inte behöver stå i motsatsförhållande till en tydligare tillsynsroll.

Den nya myndighetens övergripande uppgift är att skapa en hög kvalitet i den internationella adoptionsverksamheten i Sverige. De skärpta krav som de nya förutsättningarna för auktorisation ställer på sammanslutningarna och deras utländska kontakter skapar goda möjligheter att uppnå detta. Samtidigt kan sammanslutningarna behöva ett visst stöd från den nya myndigheten i samband med att den nya lagstiftningen genomförs.

Förutom auktorisations- och tillsynsuppgiften bör den nya myndigheten i egenskap av centralmyndighet, även vara aktiv i arbetet kring Haagkonventionen samt i det nordiska och europeiska samarbetet om internationella adoptionsfrågor.

Vissa frågor som rör internationella adoptioner åvilar också socialnämnden. Medgivande att ta emot ett utländskt barn för adoption ges av socialnämnden efter en s.k. hemutredning av de tilltänkta adoptionsföräldrarna. Kommunen/socialnämnden kommer från och med den 1 januari 2005 att vara skyldig att anvisa föräldrautbildning inför adoption. Stöd och hjälp efter adoptionen till såväl adoptivföräldrarna som barnet är ett ansvar för i första hand socialtjänsten.

I dag ger NIA, enligt sin instruktion och i samråd med Socialstyrelsen, ut den särskilda information som behövs för att bedöma lämpligheten hos dem eller den som ansöker om medgivande att ta emot ett barn för adoption. NIA:s handbok till socialnämnder fyller en viktig funktion för utredarna i kommunerna. I propositionen Internationella adoptionsfrågor (prop. 2003/04:131) anför regeringen att det är angeläget att handboken utvecklas och uppdateras i takt med kunskapsutvecklingen inom området och att samtliga faktorer som bör ingå i lämplighetsbedömningen behandlas där. Regeringen anför vidare att frågan om det skall vara den nya adoptionsmyndigheten eller Socialstyrelsen som i fortsättningen skall ansvara för att ta fram handboken får övervägas i samband med beredningen av den nya adoptionsmyndigheten.

För att kunna fullgöra de nya arbetsuppgifterna och motsvara de krav som ställs på den nya myndigheten, avser regeringen att i budgetpropositionen för 2005 (prop. 2004/05:1, utgiftsområde 9) föreslå att 11 264 000 kronor skall anvisas för den nya myndighetens verksamhet, vilket innebär en höjning i förhållande till NIA med 3 miljoner kronor.

Den nya myndigheten skall ha ledningsformen enrådighetsverk med insynsråd.

Utredaren skall, under förutsättning att beslut fattas av riksdagen, vidta de åtgärder som krävs för bildandet av en ny myndighet för internationella adoptionsfrågor. Myndigheten skall kunna inrättas den 1 januari 2005.

Utredaren skall lämna förslag till regeringen om budget, verksamhetsmål och instruktion för den nya myndigheten och andra författningsändringar som är nödvändiga. Utredaren skall därvid särskilt uppmärksamma gränsdragningen mellan adoptionsmyndighetens ansvar och Socialstyrelsens när det gäller uppgifter som åvilar socialtjänsten, bl.a. med avseende på ansvaret att ta fram handboken till socialnämnderna.

Utredaren skall förbereda anslutningen av den nya myndigheten till det statliga redovisningssystemet och lägga upp redovisningsplaner. Utredaren skall ingå nödvändiga avtal för myndighetens verksamhet.

Utredaren skall besluta om myndighetens organisation och överväga lämpliga arbetsformer. Utredaren skall vidare bedöma vilken kompetens som är nödvändig för myndighetens verksamhet.

Utredaren skall fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Den nya myndigheten skall bemannas med beaktande av reglerna om övergång i verksamhet i 6 b § lagen (1982:80) om anställningsskydd. Utredaren skall fatta beslut om bemanning liksom även i övrigt utföra arbetsgivarens befogenheter.

Utredaren skall lämna förslag på vilken sammansättning insynsrådet skall ha.

Utredaren skall i sitt arbete samråda med myndighetschefen för NIA.

Utredaren skall hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade om arbetet och ge dem tillfälle att lämna synpunkter.

Utredaren skall senast den 15 november lämna förslag till instruktion för den nya myndigheten och andra författningsändringar som är nödvändiga, verksamhetsmål och budget för 2005. Uppdraget skall slutredovisas senast den 31 december 2004.

(Socialdepartementet)