Dir. 2006:119
Översyn av körkortsförfattningarna m.m.
Kommittédirektiv
Översyn av körkortsförfattningarna m.m.
Dir.
2006:119
Beslut vid regeringssammanträde den 30 november 2006
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare skall göra en översyn av
körkortsförfattningarna och med dem sammanhängande
författningar. Reglerna på detta område berör allmänheten i stor
utsträckning och bör därför vara tydliga och lättöverskådliga.
De begrepp och definitioner som används bör vara enhetliga.
Utredaren skall särskilt uppmärksamma vilka möjligheter som
finns att förenkla, förtydliga och samordna bestämmelserna på
området. Regler som kan vara krångliga och svårtillämpade för
allmänhet och myndigheter bör så långt som möjligt undvikas.
Utredaren skall också analysera hur EG:s direktiv om
ändring av direktiv 91/439/EEG av den 29 juli 1991 om körkort
(tredje körkortsdirektivet) skall genomföras i svensk rätt.
Genom direktivet införs nya körkortskategorier för mopeder
(AM), för lastbilar som väger högst 7 500 kg (C1) och för
bussar för maximalt 16 passagerare (D1). Vidare införs bland
annat en möjlighet att använda microchip på körkorten, den
högsta tillåtna totalvikten för att med B-körkort köra dragbil
och släp höjs och det görs ändringar av utbytestiden för körkort
med behörighet C och D. Det görs också vissa andra ändringar
av körkortskategorier och behörighetskrav i syfte att öka
trafiksäkerheten.
I uppdraget ingår att utreda vissa frågor om förnyelse och
utbyte av körkort samt att analysera förslag till förändringar av
reglerna för nyblivna förare under prövotiden. Utredaren skall
också se över systemet med läkares anmälningsplikt. Vidare
skall utredaren analysera hur författningsändringarna med
2
anledning av det nya yrkesförardirektivet
TPF
1
FPT
och det tredje
körkortsdirektivet påverkar varandra.
Utredaren skall slutligen utarbeta de författningsförslag, med
övergångsbestämmelser, som behövs.
Uppdraget skall redovisas senast den 1 maj 2008. Den del av
uppdraget som avser förändringar av den högsta tillåtna
totalvikten för att dra fordonskombinationer (dragbil och släp)
med körkortsbehörighet B skall dock redovisas senast den 1 maj
2007.
Bakgrund och behovet av en utredning
Behov av en generell översyn
Bestämmelser om körkort och förarbevis finns huvudsakligen i
lagen (1999:877) om förarbevis för moped klass I och för
terrängskoter och förordningen (1999:991) om förarbevis för
moped klass I och för terrängskoter. Vägverket har med stöd av
dessa författningar utfärdat kompletterande föreskrifter. En rad
andra författningar handlar också om eller har samband med
körkortsfrågor. Vissa tillämpningsproblem har uppstått sedan
körkortslagstiftningen tillkom och de ändringar och tillägg som
har gjorts sedan dess har också medfört ett behov av att se över
körkortslagstiftningen och författningar som berör
körkortsfrågor generellt. Vidare finns behov av att harmonisera
den terminologi och de definitioner som används på området.
Även de regler som avser trafikskolor behöver ses över i
detta sammanhang.
TP
1
PT
Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/59/EG om
grundläggande kompetens och fortbildning för förare av vissa
vägfordon för gods- eller persontransporter och om ändring av rådets
förordning (EEG) nr 3820 och rådets direktiv 91/439/EEG samt om
upphävande av rådets direktiv 76/914/EEG (EUT L 226, 10.9.2003, s.
4, Celex 32003L0059).
3
Anpassning till EG-direktivet om körkort
En överenskommelse om kommissionens förslag till EG-
direktiv om ändring i rådets direktiv 91/439/EEG om körkort
nåddes vid ministerrådet den 27 mars 2006. Europaparlamentet
förväntas inom kort anta direktivet och det beräknas kunna
träda i kraft i slutet av 2006. Därefter skall bestämmelserna i
EG-direktivet införlivas i de nationella rättsordningarna inom
sex år.
Det nya körkortsdirektivet innehåller regler för att underlätta
den fria rörligheten för fordonsförare inom EU, stärka
trafiksäkerheten och förhindra bedrägerier. En enda
körkortsmodell skall på sikt ersätta de över 110 olika modeller
som finns idag inom EU. För Sveriges del innebär ändringarna
bland annat följande:
• Micro-chip får föras in på körkortet. Om så sker skall
det innehålla de uppgifter som skall finnas på själva
körkortet. Medlemsstaterna får också föra in andra data
på chipet.
• Utbyte av körkort med behörighet C och D skall ske
vart femte år i stället för vart tionde år.
• Införande av en ny körkortskategori, AM, för mopeder
som är konstruerade för en högre hastighet än 25
km/tim. Teoriprov skall avläggas och medlemsstaterna
får även införa körprov och medicinska krav.
Åldersgränsen är 16 år men medlemsstaterna får
använda en gräns mellan 14 och 18 år på sitt eget
territorium. Körkortskategori AM gäller även för lätta
fyrhjulingar, så kallade mopedbilar (definierade enligt
artikel 1.3.a i typgodkännandedirektivet
TPF
2
FPT
).
• En höjning av minimiåldern för de mest kraftfulla
motorcyklarna, och vissa andra ändringar i
körkortskategorierna och behörighetskraven i syfte att
höja trafiksäkerheten.
TP
2
PT
Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/24/EG av den 18 mars
2002 om typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon och om
upphörande av rådets direktiv 91/61/EG EGT L 124, 9.5.2002, Celex
4
• Den högsta tillåtna totalvikten för att dra
fordonskombinationer (dragbil och släp) med
körkortsbehörighet B höjs från 3 500 kg till 4 250 kg. I
vissa fall skall dock en kortare utbildning alternativt ett
prov krävas.
• Införande av nya körkortskategorier:
o
C1 för lastbil som väger högst 7 500 kg.
Åldersgräns 18 år.
o
D1 för buss för maximalt 16 passagerare.
Åldersgräns 21 år.
• Åldersgränserna höjs till 21 år för körkortsbehörighet C
och till 24 år för D. För yrkesförare med
yrkesutbildning enligt för närvarande direktiv 2003/59
kan dock åldersgränserna vara 18 år för C och 21 år för
D liksom idag.
• En harmonisering av tidsperioderna för medicinska
kontroller för yrkesförare.
• Minimikrav för utbildning av förarprövare.
Förarbevisutredningen har i betänkandet Säkra förare på
moped, snöskoter och terränghjuling (SOU 2005:45) föreslagit
vissa ändringar i körkortsförfattningarna, samt vissa nya
författningar. Förslagen grundas delvis på det tredje, vid
betänkandets slutförande ännu inte färdiga, körkortsdirektivet.
Betänkandet har remissbehandlats. Utredningens förslag
övervägs för närvarande i Regeringskansliet.
Förnyelse av körkort för svenskar som bor permanent i ett
annat land
Enligt tredje körkortsdirektivet får körkort endast utfärdas till
den som uppfyller de kunskaps- och erfarenhetskrav som ställs
samt antingen har sitt permanenta boende i den utfärdande
staten eller kan visa att han eller hon har studerat där i mer än
sex månader. Kraven på permanent boende gäller även för
förnyelse av körkort då den administrativa perioden har löpt ut.
Den som bor permanent i ett nytt land kan alltså inte välja om
det gamla eller det nya boendelandet skall förnya körkortet.
5
Enligt körkortslagen skall ett körkort förnyas inom tio år efter
det att det har utfärdats eller förnyats. Detta gäller för den som
har ett körkort utfärdat i Sverige. För innehavare av svenskt
körkort som bor i en stat utanför EES förnyar svenska
myndigheter normalt körkortet då den administrativa
giltighetstiden löper ut. För svenskar som bosätter sig i annan
stat inom EES skall dock, enligt det nya körkortsdirektivet, det
land där man har sitt permanenta boende förnya körkortet.
Utbyte av körkort från tredje land
Enligt körkortslagen får endast körkort utfärdade i en stat inom
EES, Schweiz eller Japan bytas mot ett svenskt likvärdigt
körkort. En förutsättning för utbyte är att innehavaren är
permanent bosatt i Sverige. När det gäller Schweiz och Japan
skall körkortsinnehavaren uppfylla vissa personliga och
medicinska krav för utbyte. Sverige har inte något avtal om
körkortsutbyte med andra länder utanför EES.
Bakom Sveriges restriktiva hållning till körkortsutbyten
ligger främst trafiksäkerhetsskäl och förfalskningsaspekter. De
svenska körkorten fungerar också som ID-kort, vilket innebär
att förfalsknings- och säkerhetsaspekterna blir ännu viktigare..
Flera länder utanför EES har under senare år framställt
önskemål om att ingå avtal med Sverige om utbyte av körkort.
Yrkesförardirektivet
Den 15 juli 2003 antogs ett direktiv som behandlar vilka
kompetenskrav en förare måste uppfylla för att ha rätt att
yrkesmässigt utföra gods- respektive persontrafik,
yrkesförardirektivet
TPF
3
FPT
. Merparten av reglerna behandlar vilka
krav som skall ställas på en yrkesförare och på vilket sätt
kompetensen kan erhållas. Inom Regeringenskansliet pågår ett
TP
3
PT
Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/59/EG om
grundläggande kompetens och fortbildning för förare av vissa
vägfordon för gods- eller persontransporter och om ändring av rådets
förordning (EEG) nr 3820 och rådets direktiv 91/439/EEG samt om
upphävande av rådets direktiv 76/914/EEG (EUT L 226, 10.9.2003, s.
4, Celex 32003L0059).
6
arbete som syftar till att direktivet skall kunna genomföras i
svensk rätt. Yrkesförardirektivet står i nära samband med
bestämmelserna i körkortsdirektivet, särskilt när det gäller
körkortskategorier och behörighetskrav för att få framföra
tyngre fordon.
Unga förare
Unga förare är överrepresenterade i olycksstatistiken. Risken att
bli dödad i trafiken är flera gånger högre för
18
–
24
-åringar än
för åldersgruppen 25–64 år. Flera åtgärder har därför vidtagits
för att öka riskmedvetenheten hos unga förare. Bland annat har
en obligatorisk introduktionsutbildning för handledare och elev
vid privat övningskörning införts den 1 januari 2006. Arbete
pågår också med att utveckla riskutbildningen.
För nyblivna körkortsinnehavare finns i dag en prövotid på
två år. Reglerna innebär att om körkortet återkallas enligt 5 kap.
3 § 1–6 körkortslagen under prövotiden så måste personen alltid
avlägga ett nytt prov för att återfå behörigheten. Därefter gäller
en ny tvåårig prövotid. Vägverket har kommit in med ett förslag
till en ändring i prövotidsreglerna. Förslaget innebär att den
som har fått sitt körkort återkallat under prövotiden i stället för
nytt förarprov skall gå igenom ett rehabiliterings- eller
påverkansprogram för att kunna få nytt körkort. Sådana
program har införts i många länder i EU, ibland i kombination
med en prövotid liknande den svenska.
Läkares anmälningsplikt
Vägverket redovisade den 1 december 2005 ett
regeringsuppdrag om läkares skyldighet att till länsstyrelsen
anmäla den som på grund av medicinska skäl är uppenbart
olämplig att framföra ett körkortspliktigt fordon. Bakgrunden är
att systemet med läkares anmälningsplikt av olämpliga förare
fungerar mindre väl. Få anmälningar görs, mycket beroende på
oklara bestämmelser och okunskap men också på att läkarna
anser att en anmälan skulle äventyra förtroendet mellan läkare
och patient. I redovisningen framför Vägverket vissa förslag till
förbättringar av systemet, bland annat vissa ändringar i
7
körkortslagen. Vägverket föreslår vidare införandet av ett
system med trafikmedicinska centrum och enheter.
T
Enligt
Vägverkets bedömning skulle införandet av ett sådant system
förbättra möjligheterna att genomföra de utredningar som är
nödvändiga för att avgöra om en person av medicinska skäl är
olämplig att framföra ett körkortspliktigt fordon och öka
kvaliteten på dessa utredningar. Vidare skulle systemet innebära
att behovet av trafikmedicinsk utbildning vid bl.a.
grundutbildning av läkare kan tillgodoses och att
förutsättningarna för forskning inom områden som t.ex.
trafikmedicin och trafikolycksfall ökar.
T
Uppdraget
Regleringen av körkortsområdet berör allmänheten i stor
utsträckning och bör därför vara tydlig och lättöverskådlig. De
begrepp och definitioner som används bör vara enhetliga. De
möjligheter som finns att förenkla, förtydliga och samordna
bestämmelserna på området bör tas till vara. Regler som är
krångliga och svårtillämpade för allmänhet och myndigheter
skall ses över i syfte att göra dem enklare och mer begripliga.
En särskild utredare skall göra en samlad översyn av
körkortslagen, körkortsförordningen, lagen om trafikskolor och
med dem sammanhängande författningar. Det står utredaren
fritt att även i övrigt lämna förslag till förändrade regler i de fall
detta bedöms lämpligt.
Utredaren skall också analysera det tredje körkortsdirektivet
och lämna de förslag som behövs för att genomföra direktivet i
Sverige. Det kommer bland annat att krävas en översyn av
körkortsbehörigheterna och de krav som ställs för dessa.
Utredaren skall vidare följa det arbete som pågår för att
genomföra yrkesförardirektivet, vilket reglerar yrkesförares
grundläggande kompetens och fortbildning för gods- respektive
persontransporter. Särskilt skall konsekvenser som rör de nya
körkortskategorierna och behörighetskraven analyseras.
Utredaren skall överväga om författningar som är föranledda av
yrkesförardirektivet behöver ändras med anledning av det nya
körkortsdirektivet.
8
I uppdraget ingår att se över bestämmelserna om förnyelse
av körkort för svenskar som bor permanent i ett annat land.
Utredaren skall vidare analysera reglerna för utbyte av körkort
för medborgare från länder utanför EES.
Vägverkets förslag om att införa rehabiliterings- och
påverkansåtgärder som ett villkor för att åter få körkort efter en
återkallelse under prövotiden skall analyseras.
Slutligen skall utredaren, mot bakgrund av Vägverkets
förslag, se över systemet med läkares anmälningsplikt.
Utredningen skall ske med beaktande av de bestämmelser
avseende kostnadsberäkningar och konsekvensbeskrivningar
som finns i 14 och 15 §§kommittéförordningen (1998:1474).”
Redovisning av uppdraget
Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 maj 2008.
Den del av uppdraget som avser förändringar av den högsta
tillåtna totalvikten för att dra fordonskombinationer (dragbil och
släp) med körkortsbehörighet B skall dock redovisas senast den
1 maj 2007.
(Näringsdepartementet)