Dir. 2006:95

Djurskyddskontroll vid tävlingar med djur

Kommittédirektiv

Djurskyddskontroll vid tävlingar med djur

Dir.

2006:95

Beslut vid regeringssammanträde den 7 september 2006

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall se över den nuvarande djurskydds-

kontrollen vid tävlingar med djur och överväga hur denna bör

vara uppbyggd. Målsättningen skall vara en organisation som är

effektiv ur ett samhällsekonomiskt perspektiv med bibehållande

av nuvarande djurskyddsnivå. Uppdraget gäller såväl tävlings-

som banveterinärer och omfattar samtliga berörda djurslag. Ut-

redaren skall analysera såväl den nuvarande organisationen som

alternativa organisatoriska lösningar inklusive avveckling av

dagens offentliga huvudmannaskap och ett delegerat ansvar.

Utredaren skall redovisa för- och nackdelar med de olika alter-

nativen samt lämna förslag till författningsändringar som för-

slagen föranleder.

Uppdraget skall redovisas senast den 1 april 2007.

Bakgrund

Gällande bestämmelser

Av 17 § djurskyddslagen (1988:534) framgår att djur inte får

användas vid tävling på sådant sätt att de utsätts för lidande.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande Djurskydds-

myndigheten, får meddela ytterligare föreskrifter om sådan an-

vändning av djur. Vidare framgår av 18 § att ett djur som deltar

i tävling på tävlingsbana inte får utsättas för dopning eller andra

2

otillbörliga åtgärder som påverkar djurets prestationsförmåga

eller temperament.

Enligt 33 § djurskyddsförordningen (1988:539) skall det vid

offentlig tävling med djur finnas en veterinär som förordnats av

Djurskyddsmyndigheten, eller om myndigheten bestämmer det,

av länsstyrelsen. Veterinären skall före tävlingen besiktiga täv-

lingsområdet och de deltagande djuren. Om det finns särskilda

skäl får Djurskyddsmyndigheten föreskriva eller för särskilt fall

medge undantag från dessa krav. Om djur utsätts eller kan antas

bli utsatt för skada eller annat lidande skall veterinären med

omedelbar verkan helt eller delvis förbjuda tävlingen eller att ett

visst djur deltar i tävlingen. Av paragrafen framgår vidare att

Djurskyddsmyndigheten får meddela närmare föreskrifter för

veterinären och att myndigheten fastställer ersättning till denne.

Ersättningen skall betalas av den som anordnar tävlingen.

Av 34 § djurskyddsförordningen framgår vidare att Djur-

skyddsmyndigheten får meddela ytterligare föreskrifter om hur

djur får tränas och användas vid tävling.

De detaljerade bestämmelserna om den veterinära kontrollen

vid tävlingar med djur återfinns i Djurskyddsmyndighetens fö-

reskrifter. Således anges i Djurskyddsmyndighetens föreskrifter

(DFS 2005:2) om träning och tävling med djur vad som avses

med t.ex. tävling och tävlingsområde, skyldigheter för den som

tävlar med djur, tävlingsarrangörernas skyldigheter och de sär-

skilda bestämmelser som gäller för tävling med hund. I Djur-

skyddsmyndighetens föreskrifter (DFS 2004:25) om undantag

från kravet på veterinär medverkan vid offentlig tävling med

djur anges t.ex. vid vilka offentliga tävlingar som veterinärens

medverkan kan inskränkas till att före tävlingen besiktiga täv-

lingsområdet och de deltagande djuren samt ombesörja åtgärder

som föranleds av besiktningen och vilka tävlingar som får ge-

nomföras utan medverkan av tävlingsveterinär. I den senare

föreskriften anges också vad som avses med begreppet tävlings-

veterinär, nämligen ”veterinär som har anställts av Djurskydds-

myndigheten för uppgifter enligt 33 § djurskyddsförordningen

och dessa föreskrifter”. En särskild kategori av tävlingsveterinä-

rer benämns banveterinärer. Med detta begrepp avser Djur-

skyddsmyndigheten veterinärer som är anställda av myndighe-

3

ten och tjänstgör vid tävlingsbanor där totalisatorspel förekom-

mer. I Djurskyddsmyndighetens föreskrifter (2005:1) om dop-

ning m.m. av djur vid träning eller tävling finns bl.a. bestäm-

melser om karenstider för hästar innan dessa får tränas eller del-

ta i tävling när de behandlats med läkemedel eller annat ämne

eller genomgått viss operativ behandling.

Den praktiska tillämpningen av bestämmelserna

Tävlingsveterinärer

Enligt nuvarande rutiner tillämpas bestämmelserna på så sätt att

en tävlingsarrangör kommer överens med aktuell veterinär och

föreslår länsstyrelsen att denne skall förordnas. Länsstyrelsen

tillstyrker tjänstgöringen och meddelar detta till Djurskydds-

myndigheten som anställer veterinären under tävlingsdagen.

Efter tävlingen skickar veterinären praktikjournal med fakture-

ringsunderlag till Djurskyddsmyndigheten och lämnar en kopia

till arrangören. Djurskyddsmyndigheten fakturerar därefter ar-

rangören och betalar ut ersättning till veterinären. Debitering

sker i enlighet med Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

2001:74) om avgifter för veterinär yrkesutövning. Utöver vete-

rinärens arvode debiteras arrangören kostnader för reseersätt-

ning, lönekostnadspålägg samt administrativa avgifter.

Banveterinärer

Banveterinärer tillsvidareanställs av Djurskyddsmyndigheten

för tjänstgöring vid behov. Arbetsordningen för banveterinärer

som arbetar vid trav- och galopptävlingar har fastställts av Djur-

skyddsmyndigheten (dnr 22-873/04). Myndighetens taxa för

tjänstgöringen bestäms efter förhandlingar mellan Svenska

Travsportens Centralförbund, Djurskyddsmyndigheten och fö-

reträdare för banveterinärerna.

4

Tidigare rutiner och bakgrund till den nuvarande tillämpningen

av bestämmelserna

Före den 1 april 1996 tillämpades bestämmelserna i 33 § djur-

skyddsförordningen på så sätt att ban- och tävlingsveterinärer

förordnades för uppdraget utan att vara anställda av Jordbruks-

verket. Tävlingsarrangörernas förslag på veterinär skickades, i

likhet med vad som gäller i dag, till länsstyrelsen för tillstyrkan

och vidarebefordran till verket för det formella förordnandet.

Veterinären träffade själv avtal med tävlingsarrangören om eko-

nomisk ersättning.

Sedan den 1 april 1996 skall veterinärer som i djurskyddsbe-

främjande syfte tjänstgör vid tävlingar vara anställda av Jord-

bruksverket. I och med att Djurskyddsmyndigheten inrättades

den 1 januari 2004 övertog myndigheten ansvaret för tävlings-

och banveterinärverksamheten. Bakgrunden till den förändrade

tillämpningen av bestämmelserna var främst bedömningen att

möjligheterna att förordna en person på en tjänst upphörde i och

med att lagen (1976:600) om offentlig anställning upphävdes

och ersattes av en ny lag (1994:260) om offentlig anställning,

vilken trädde i kraft den 1 juli 1994, då begreppet ”tjänst” sam-

tidigt mönstrades ut. Vid Jordbruksverkets analys av hur 33 §

djurskyddsförordningen därmed skulle tillämpas gjordes be-

dömningen att tävlings- och banveterinärernas befogenhet att

vid behov utesluta ekipage från att tävla eller helt stoppa täv-

lingar kunde innebära ingrepp i enskildas frihet och därmed

också anses utgöra myndighetsutövning. Mot bakgrund av att

det i 11 kap. 6 § regeringsformen föreskrivs att lagstöd krävs

för överlämnande av förvaltningsuppgift som innebär myndig-

hetsutövning till t.ex. enskild individ, och då sådant saknas i

djurskyddslagen, drog Jordbruksverket slutsatsen att ban- och

tävlingsveterinärer måste vara anställda av verket för att kunna

utföra sina uppdrag.

5

Utredningsbehovet

Kritik mot nuvarande bestämmelser och tillämpningen av dessa

Kritik har i olika sammanhang framförts mot de nuvarande be-

stämmelserna och tillämpningen av dessa såvitt avser kraven på

medverkan av en statligt anställd veterinär vid tävlingar med

djur, i synnerhet hästar. Kritikerna har bl.a. framfört att de nu-

varande bestämmelserna och deras tillämpning medför alltför

höga kostnader för tävlingsarrangörerna och därmed även för

tävlingsdeltagarna. Kravet på medverkan av en statligt anställd

veterinär har även, enligt kritikerna, inneburit en onödig byrå-

kratisering som i vissa fall uppges ha resulterat i att tävlingar

fått ställas in på grund av svårigheterna att engagera en veteri-

när. Riksdagen har i ett tillkännagivande (rskr. 2000/01:141)

gett regeringen i uppdrag att se över 33 § djurskyddsförord-

ningen i syfte att förenkla systemet med förordnande av täv-

lingsveterinärer och därmed minska kostnaderna för arrangörer-

na. Frågan om tävlingsveterinärer har även senare aktualiserats i

riksdagen genom motioner, interpellationer och skriftliga frå-

gor.

På uppdrag av Svenska Travsportens Centralförbund och

Svenska Ridsportförbundet har en utredning under Nationella

stiftelsen för hästhållningens främjande kartlagt eventuella pro-

blem med nuvarande system för tävlings- och banveterinärer

vid hästtävlingar. Utredningen konstaterar bl.a. att kostnaderna

för att anlita tävlings- och banveterinärer har ökat kraftigt sedan

de nuvarande rutinerna med krav på statligt anställd veterinär

började tillämpas 1996. Utredningen föreslår att ansvaret för

ban- och tävlingsveterinärernas organisation och administration

delegeras till stiftelsen och att ansvarig myndighet utvecklar ett

samarbete med hästnäringen genom stiftelsen, t.ex. när det gäll-

er att utbilda tävlingsveterinärer och utarbeta instruktioner. Ut-

redningen anser att detta skulle säkerställa ett bättre djurskydd

till lägre kostnad.

6

Tidigare utredningar och åtgärder som vidtagits

Regeringen uppdrog den 20 juni 2001 åt Jordbruksverket att se-

nast till den 1 oktober samma år se över 33 § djurskyddsförord-

ningen med syfte att kartlägga eventuella problem med tillämp-

ningen av denna paragraf och vid behov föreslå förändringar i

förenklande syfte utan att detta skulle innebära försämringar för

djurskyddet.

I Jordbruksverkets rapport (Översyn av 33 § djurskyddsför-

ordningen) görs återigen bedömningen att ban- och tävlingsve-

terinärernas uppgifter är att anse som myndighetsutövning och

därför kräver ett anställningsförhållande. I rapporten framförs

att en förenkling av administrationen är värdefull därför att da-

gens organisation med anställning av tävlingsveterinärer i allt-

för hög grad tar Jordbruksverkets resurser i anspråk. Systemet

sägs även innebära höga kostnader och problem med att anställa

tillräckligt antal privata veterinärer, vilket bl.a. beror på privat-

praktiserande veterinärers ovilja till statlig anställning. Vidare

påpekas att den övre åldersgränsen för tävlingsveterinärer, som

då var 65 år, innebar att antalet tillgängliga veterinärer begrän-

sades.

Jordbruksverket förordar ett system där verket skall delegera

uppgiften till länsstyrelserna. Länsstyrelserna skall förordna ve-

terinärerna och dessa skall alltså inte vara anställda. Uppdraget

som tävlingsveterinär skall fortfarande betraktas som myndig-

hetsutövning med skadeståndsansvar för Jordbruksverket. Vete-

rinärerna skall själva debitera tävlingsarrangörerna. För att för-

slaget skall kunna genomföras krävs en ändring av djurskydds-

lagen och djurskyddsförordningen. Förslaget bedöms underlätta

för arrangörerna och reducera Jordbruksverkets administration

utan att försämra djurskyddet. Regeringen vidtog inga åtgärder

med anledning av verkets rapport.

Vissa förändringar för att underlätta och förbättra djur-

skyddskontrollen vid tävling har genomförts. Dels höjdes 2001

åldersgränsen för tävlingsveterinärer till 67 år och senare till 70

år, för att öka antalet tillgängliga veterinärer, dels har en arbets-

ordning för tävlingsveterinärer beslutats. Till arbetsordningen

hör manualer som beskriver hur besiktningen av djur och täv-

7

lingsbanor bör utföras inom olika discipliner. Vidare har utbild-

ning av tävlingsveterinärer genomförts.

Djurskyddsmyndigheten framförde i en skrivelse (dnr

Jo2004/1303) till Jordbruksdepartement sin syn på tävlingsvete-

rinärverksamheten. Myndigheten ansåg då att det inte var ett

stort problem att engagera veterinärer till tävlingar.

Regeringen gav den 22 juli 2004 i uppdrag åt Djurskydds-

myndigheten att efter samråd med berörda myndigheter och

organisationer på området bl.a. identifiera och beskriva eventu-

ella problem med nuvarande bestämmelser och rutiner samt

lämna förslag på lämpliga och kostnadseffektiva åtgärder med

bibehållen djurskyddsnivå. Uppdraget omfattade både tävlings-

och banveterinärer. Uppdraget skulle avrapporteras senast den 1

november 2004.

Djurskyddsmyndigheten sammanfattar sin rapport

(Jo2004/2343) med att bl.a. konstatera att tävlingsarrangörerna

anser att djurskyddsläget är gott liksom att den veterinära närva-

ron kan reduceras. Å andra sidan anser stora delar av veterinär-

kåren att kontrollen bör utökas. Myndigheten konstaterar att den

veterinära kontrollen fungerar bra på galopp- och travbanor me-

dan andra tävlingar visar brister i form av höga kostnader och

ibland bristande tillgänglighet samt kompetens hos veterinärer.

Djurskyddsmyndigheten föreslår vissa åtgärder som skulle för-

bättra djurskyddet och bidra till att lösa de problem man redovi-

sar. Bland de åtgärder som föreslås kan nämnas införande av en

kontrollavgift för den som tävlar med djur, stickprovskontroll

av djurskyddet vid vissa tävlingar och tillsvidareanställning av

tävlingsveterinärer för tjänstgöring vid behov.

Uppdraget

Bestämmelserna om djurskyddskontrollen vid tävlingar med

djur samt tillämpningen av dessa har setts över av såväl Jord-

bruksverket som Djurskyddsmyndigheten. Frågan har även be-

lysts i en rapport från Nationella stiftelsen för hästhållningens

främjande (Bättre djurskydd till lägre kostnad) som lämnat för-

slag om hur djurskyddskontrollen skall organiseras vid tävlingar

8

med hästar. De förslag som lämnats i de båda uppdragen och i

rapporten avviker i hög grad från varandra och därför anser re-

geringen att det finns behov av en förnyad översyn av de nuva-

rande bestämmelserna. Syftet skall vara att förenkla systemet

med förordnande av tävlingsveterinärer och minska arrangörer-

nas kostnader. En förutsättning för eventuella förändringar av

det nuvarande systemet är att djurskyddet bibehålls på nuvaran-

de nivå.

Utredaren skall göra en översyn av den nuvarande djur-

skyddskontrollen vid tävlingar med djur och överväga hur den-

na bör vara uppbyggd. Målsättningen skall vara en organisation

som är effektiv ur ett samhällsekonomiskt perspektiv med bibe-

hållande av nuvarande djurskyddsnivå. Uppdraget gäller både

tävlings- och banveterinärer och omfattar samtliga berörda djur-

slag. Utredaren skall analysera såväl den nuvarande organisa-

tionen som alternativa organisatoriska lösningar, inklusive en

avveckling av dagens offentliga huvudmannaskap och ett dele-

gerat ansvar. Utredaren skall däribland utreda alternativ där an-

svaret delegeras till organisationer med anknytning till eller fri-

stående från tävlingsarrangörerna. I uppdraget ingår att göra

överväganden om hur kontrollsystemen i form av t.ex. egenkon-

troll och myndigheternas systemkontroll skall vara uppbyggda.

Utredaren skall redovisa för- och nackdelar med de olika alter-

nativen. Utredarens förslag skall vara i överensstämmelse med

regeringens ambition om en generell regelförenkling.

Arbetsformer

Utredaren skall i sitt arbete samråda med Veterinärutredningen

(Jo 2005:04) samt berörda myndigheter och organisationer, där-

ibland Näringslivets regelnämnd. Utredaren skall beakta rele-

vant EG-rätt samt inhämta de erfarenheter från i första hand de

medlemsstater i Europeiska unionen som utredaren bedömer

vara av intresse i sammanhanget och i övrigt göra de internatio-

nella jämförelser som anses vara befogade.

Utredaren skall analysera de samhällsekonomiska och finan-

siella konsekvenserna av samtliga förslag. Kostnader och intäk-

9

ter för staten, kommuner, företag, djurägare, tävlingsdeltagare

och tävlingsarrangörer skall redovisas. Både utgångslägen och

förslag till förändringar skall beskrivas i finansiella och sam-

hällsekonomiska termer. För förslag som har statsfinansiella ef-

fekter respektive effekter på kommunernas ekonomi skall utre-

daren föreslå finansiering i enlighet med gällande finansierings-

principer.

I de förslag som presenteras skall långsiktighet och tillämp-

lighet eftersträvas. Förslagens konsekvenser för tävlingsverk-

samheten, såväl på lägre nivå som på elitnivå, skall analyseras.

Utredaren skall lägga fram fullständiga författningsförslag och

även lämna förslag till de förändringar i andra avseenden som

uppdraget kan ge anledning till.

Redovisning av uppdraget

Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 april 2007.

(Jordbruksdepartementet)