Dir. 2019:64

Säker och kostnadseffektiv it-drift för den offentliga förvaltningen

Kommittedirektiv

Säker och kostnadseffektiv it drift för den offentliga förvaltningen

Beslut vid regeringssammanträde den 26 september 2019

Sammanfattning

En särskild utredare ska kartlägga och analysera statliga myndigheters behov av säker och kostnadseffektiv it-drift samt hur dessa behov tillgodoses. Utredaren ska vidare analysera säkerhetsmässiga och rättsliga förutsättningar för samordnad statlig it drift och lämna förslag på mer: varaktiga former för sådan it-drift, om det bedöms lämpligt ur ett säkerhetsperspektiv, och de författningsförs l ag som detta kräver . Utredaren ska också analysera de rättsliga förutsättningarna för statliga myndigheter, kommuner och landsting att med bibehå ll en säkerhet utlrnntraktera it-drift till privata leverantörer och vid behov lämna författningsförslag . Syftet med utredningen är att skapa bättre förutsättningar för den offentliga förvaltningen att

tillgång

till

säker och

kostnadseffektiv it drift genom antingen samordnad statlig it-drift eller tydligare rättsliga förutsättningar för att kunna anlita privata leverantörer av it-drift.

Uppdragen att kartlägga och analysera statliga myndigheters it-drift och den offentliga förva l tningens rättsliga förutsättningar för utkontraktering med bibehållen säkerhet, inklusive eventue ll a författningsförslag, ska redovisas senast den 31 augusti 2020. Uppdraget att föres l å mer varaktiga former för samordnad statlig it drift ska redovisas senast den 31 maj 2021.

Bakgrund

It-drift i den offent l iga förvaltningen

Begreppet it drift har ingen tydlig avgränsning utan omfattar både fysisk hårdvara som servrar och datorer, och mjukvara som datorprogram och operativsystem. Digitalisering och it skapar förutsättningar för en rättssäker och effektiv verksamhet och leverans av god service ti ll enskilda. Eftersom myndigheter ofta hanterar uppgifter som omfattas av sekretess eller är av integritetskänsligt slag ställs särskilda krav på myndigheternas it-verksamhet. It-driften inom den offentliga förvaltningen ska också uppfylla krav på säkerhetsskydd och informationssäkerhet.

It dr i ft i ege n r eg i

Motiven för en myndighet att hantera sin it drift i egen regi kan variera. I en del fall handlar det om att

kontroll över systemen och tätare kontakt

mellan verksamheten och systemdriften. I andra fa ll kan det finnas säker hetsmässiga fördelar, t.ex. att slippa kommunicera över öppna nätverk för att nå en tjänst. Säkerhetsmässigt kan det också vara enklare att integrera ett system i en myndighets befintliga it miljö med de administrativa och tekniska säkerhetslösningar som redan används. Men it-drift i egen regi kan också medföra begränsningar . Det kan röra sig om låg skalbarhet, dvs. svårigheter att förändra kapacitetsutnyttjandet, låg potential för utveckling och sämre utbud av möjliga säkerhetslösningar. En myndighet med it-drift i egen regi kan också gå miste om stordriftsfördelar som kan följa av samordning eller utkontraktering av it-drift.

Samo r dnad i t-d ri ft

Ett alternativ till utkontraktering är att en myndighet får i uppdrag att helt eller delvis hantera it-drift åt en annan myndighet, s . k. samordnad it-drift. Exempel på sådan samordning är att Skatteverket hanterar it driften åt bl.a. Kronofogdemyndigheten och Valmyndigheten och at t Länsstyrelsen i Västra Götaland samordnar it-driften för samtliga l änsstyrelser.

Ett annat exempel på samordnad it-drift är Försäkringskassans tidsbegräns ade uppdrag att tillhandahålla samordnad och säker it-drift för vissa statliga myndigheter. Syftet med uppdraget är att pröva och utvärdera former för samordnad it-drift inom staten. Intresset för att ansluta sig till Försäkringskassans tjänster har varit stort bland de statliga myndigheterna, och Försäk ringskassans uppfattning är att behovet av ett totalåtagande är omfattande

2 (17)

och angeläget (dnr Fi2017 /03257 /DF). Detta stärker uppfattningen i tidigare rapporter, dvs. att det finns ett stort intresse för samordnad it drift bland statliga myndigheter (se bl.a. Statens servicecenter, En gemensam statlig molntjänst för myndigheternas it-drift, dnr Fi2016/00274/SFÖ). Samordnad it drift skulle också kunna ge bättre förntsättningar för sådan samverkan mellan myndigheter som syftar

till

att utveckla och erbjuda gemensamma

digitala tjänster

till

medborgare och företag.

Vid samordnad it-drift är det viktigt att poängtera att en myndighet alltid är ytterst ansvarig för att den information som l ämnas ut får ett effektivt och ändamålsenligt skydd och i övrigt hanteras i enlighet med gällande rätt. Risker med bl.a. centralisering av flera myndigheters information behöver också beaktas.

Utkontrakterad it-drift

Begreppet utkontraktering används ofta för att beskriva när en verksamhetsutövare lägger ut drift, underhåll, skötsel eller liknande av en viss del av verksamheten

till

en utomstående le verantör. Utkontraktering har

ingen legal definition oc h innebär inte heller någon tydlig avgränsning mellan olika organisatoriska enheter . Med utkontraktering av it-drift avses i dessa direktiv att en myndighet genom offentlig upphandling eller på något annat sätt uppdrar åt en privat leverantör att hantera hela eller delar av myndighetens it-drift.

Det kan finnas flera bakomliggande motiv

till

utkontraktering av it-drift. Det

kan t.ex. röra sig om effektivitets- och besparingsskäl, men även att myndigheten vill dra nytta av säkerhetslösningar, expertkompetens, innovationer eller annan teknisk utveckling hos privata leverantörer . Även om utkontrak tering av it-drift kan innebära fördelar för en myndighet, kan det också innebära säkerhetsrisker. Privata leverantörers affårsmodeller är ofta komplexa vilket kan göra dem svåra att överblicka och förstå. Det förekommer också att underleverantörer anlitas eller byts ut, att uppgiftsmängder hanteras utanför Sveriges gränser och att avtalsförhållandena är komplicerade. I sammanhanget är det viktigt att poängtera att en myndighet aldrig genom utkon traktering kan undandra sig sitt ansvar utan är ytterst a nsvarig för att den information som l ämnas ut får ett effektivt och ändamålsenligt skydd och i övrigt hanteras i enlighet med gä ll ande rätt.

3 (17)

Säkerhetspolisen har framhållit att utkontraktering kan leda till att den mängd information som samlas hos en leverantör medför att leverantörens verksamhet sammantaget är av stor betydelse för Sver i ges säkerhet. Säkerhetspolisen har också konstaterat att leverantören riskerar att bli ett attraktivt mål för bl.a. andra länders underrättelseinhämtning (Säkerhets polisens årsbok 2017). Sådan centralisering, där flera myndigheters information samlas hos en leverantör, innebär en ökad riskexponering bl.a. för känsliga uppgifter. Samtidigt kan utkontraktering innebära att en myndighets informationstillgångar får ett bättre tekniskt och administrativt skydd än vad som skulle varit fallet om myndigheten hanterat sin it drift i egen regi.

Rättsliga förutsättningar och säkerhet

Oavsett hur en myndighet väljer att anordna sin it-drift ställs den inför en mängd komplexa rättsliga frågor som måste hanteras. Vid utkontraktering kan myndigheten dessutom behöva ta ställning till vilka eventuella rättsliga konsekvenser den allt mer globaliserade marknaden får för hanteringen av myndighetens information, t.ex. om myndighetens informationstillgångar kommer att exponeras för andra staters rättsordningar och lättare bli åtkomliga för utländska myndigheter och organisationer eller andra aktörer.

Upphandling och avtal

Rätt använt är offentlig upphandling och avtalsförvaltning nyckelfaktorer som ger en myndighet goda forntsättningar att ta del av marknadens it driftstjänster på ett kostnadseffektivt och juridiskt hållbart sätt (se t.ex. Nationella upphandlingsstrategin). På motsatt sätt kan tex. en icke strategisk upphandling av it-drift medföra ovälkomna och långdragna konsekvenser i form av inlåsningseffekter, leverantörsberoende, oförutsedda kostnader och obalanserade avtalsvillkor . Det ställs således höga krav på en myndighets verksamhetsoch beställarkompetens samt förmåga att formulera ändamåls enliga avtalsvillkor och följa upp leverantörens hantering av de utlwntrakterade tjänsterna. Upphandlingsmyndigheten tillhandahåller stöd och vägled ning för upphandling och avtalsförvaltning (se bl.a. Avta lsför valtning, väg ledning nr 2, 2016). MSB har tagit fram en vägledning för att upphandla informationssäkert (MSB1177, november 2018).

Sekretess och dataskydd

En forntsättning för att en myndighet ska kunna samordna sin it-drift med en annan myndighets eller utlwntraktera den är att bestämmelser om

4 (17)

sekretess och dataskydd inte hindrar att uppgifter lämnas ut till och behandlas av den mottagande myndigheten eller lever a ntören.

Bland myndigheterna råder i dag en viss osäkerhet i fråga om de rättsliga fömtsättningarna för utkontraktering. Det gäller främst tolkningen av när en uppgift ska anses röjd enligt sekretesslagstiftningen, något som bl.a. kommit till uttryck i eSamverkansprogrammets rättsliga uttalanden om röjande och molntjänster och om röjandebegreppet enligt offentlighets- och sekretesslagen (VER 2018:57 och VER 2015:90) . I Digitaliseringsrättsutredningens slutbetänkande uttrycks att det finns en oro över att uppgifter som lämnas ut

till

en privat leverantör kan komma att röjas i strid med sekretesslagstiftningen (SOU 2018:25 s . 106). Denna oro har förstärkts det senaste året till följd av att den amerikanska rättsakten The Clarifying Lawful Overseas Use of Data Act (CLOUD Act) trädde i kraft under våren 2018. CLOUD Act syftar bl.a. till att förenkla för amerikanska rättsvårdande myndigheter att

tillgång

till

vissa uppgifter som finns lagrade hos leverantörer som omfattas av den amerikanska jurisdiktionen, oavsett var uppgifterna finns rent geografiskt.

Om ett uppgiftsutlämnande inkluderar personuppgifter, behöver den utlmntrakterande myndigheten också säkerställa att den behandling av person uppgifter som kommer att utföras är förenlig med dataskyddsregleringen. Här avses främst Europaparlamentets och rådets föro:rdning (EU) 2016 / 679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) samt lagen (2018 : 218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning. Även myndighets eller sektorsspec:ifika registerförfattningar kan aktualiseras .

En särskild utmaning för en utlmntrakterande myndighet kan vara att bedöma om leverantören kan ge tillräckliga garantier om att genomföra lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder så att behandlingen uppfyller kraven i dataskyddsförordningen, att den registrerades rättigheter skyddas och att uppgifter inte olovligen förs över till ett tredjel.and, dvs. ett land utanför EU och EES-området.

Säkerhetsskydd

Den som till någon del bedriver verksamhet som är av betydelse för Sveriges säkerhet eller omfattas av ett för Sverige förplilrtande internationellt åtagande

5 (17)

om säkerhetsskydd (säkerhetskänslig verksamhet) omfattas av säkerhetsskydds l agen (2018:585) och de bestämmelser i förordning och föreskrifter som kompletterar lagen. Med säkerhetsskydd avses skydd av säkerhetskänslig verksamhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och andra brott som kan hota verksamheten samt skydd i andra fall av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Enligt säkerhetsskydds l agstiftningen gäller särskilda krav om en statlig myndighet avser att ge en leverantör tillgång till eller möjlighet att förvara säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter av visst slag utanför myndighetens lokaler eller om leverantören kan få tillgång till vissa typer av säkerhetskänsliga informationssystem utanför myndighetens lokaler. En myndighet som tex . avser a t t utkontraktera hela eller delar av sin it-drift ska identifiera och dokumentera vilka uppgifter eller informationssystem som leverantören kan få del av och som kräver säkerhetsskydd och samråda med den berörda tillsynsmyndigheten innan ett sådant förfarande inleds. Tillsynsmyndigheten får förelägga myndigheten att vidta säkerhetshöjande åtgärder och ytterst besluta att myndigheten inte får genomföra utkontrakteringen. I betänkandet Kompletteringar till den nya säkerhetsskyddslagen (SOU 2018:82) föreslås bl.a. att denna reglering ska utökas och träffa alla aktörer som omfattas av lagen samt att tillsynsmyndigheterna ska ges utökade befogenheter . Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Information soch cybersä k e r het

Det finns stora mängder information och it-system som är av avgörande betydelse för samhällets funktionalitet och säkerhet eller som innehåller integritetskänsliga uppgifter. Om känslig information förloras, stjäls, manipuleras eller sprids till obehöriga kan det få allvarliga följder, se Nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet, skr. 2016/17:213 med en senare kompletterande bilaga: Uppdatering om genomförandet av Nationell strategi för samhällets informations och cybersäkerhet. Likaså kan störningar i funktionaliteten hos it-system få allvarliga följder för samhällsviktig verksamhet. Den som ansvarar för ett it system måste utgå från att attacker kan riktas mot såväl systemets funktionalitet som den information som hanteras. Informationssäkerhet måste därför vara en självklar och integrerad del i allt arbete på alla nivåer. Säkerhetsåtgärder syftar till att skapa en mer robust informationshantering vid samhällets normaltillstånd och att hantera mer allvarliga störningar, kriser under höjd beredskap och ytterst krig.

6 (17)

En myndighet som står inför valet att samordna sin it drift med en annan myndighets eller utkontraktera måste säkerstä ll a att den information som kommer att lämnas ut är tillräckligt skyddad hos m ottagare n och att kraven på tillgä n glighet och funktionalitet uppfylls. Vid en bedömning av säkerhetsrisker behöver myndigheten bl.a. beakta riskerna med e n a ll t h ögre grad av centralisering av den offentliga förva l tningens it drift och informationstillgångar . Centralisering kan medföra att leverantören blir ett attraktivt mål för antagonistiska attacker (Informationssäkerhet - trender MSB779, januari 2015) . Centraliserad it drift kan ocks å innebära risk fö r bredare skadeverkningar vid lyckade attacker mot systemfunktionalitet eller information .

Trots riskbilden kan samordnad it-drift eller utkontraktering ge bättre fömt sättningar för samhällets informations oc h cybersäkerhet. Samordnad drift kan t.ex . förenkla införandet av enhetliga säkerhetsniv å er och ge utökade möjligheter till kontro ll och uppfö l jning. Därtill sk u lle svåråtkomlig kompetens kunna utnytt j as p å ett mer effektivt sätt. Samordnad it-drift kan också underlätta införande oc h användning av andra gemensamma tjänste r och metoder som kan resultera i ökad informations- oc h cybersäkerhet i samhä ll et.

Uppdraget att kartlägga och analysera statliga my n digheters it drift

Statl i ga myndigheters behov av säke r och kostnadseffektiv it d r ift

Det saknas en heltäckande bild av statliga myndighete r s behov av säker och kostnadseffektiv it drift och hur behoven tillgodoses i dagsläget. En konsekvens av detta är att det inte heller finns en klar kostnads bild över statsförvaltningens sammanlagda utgifter för it dr i ft. Det saknas också övergripande analyser av villrn ekonomiska, rättsliga, s ä kerhetsmässiga och övriga konsekvenser samordning respektive utkontraktering av it drift l eder till för varje ensk il d myndighet oc h för den statliga förvaltningen som heil1et i förhå ll ande till it drift i egen regi .

I syfte att klarlägga statliga myndigheters behov och h a ntering av säker och kostnadseffektiv it-drift behöver dessa frågor kartläggas oc h ana l yseras. Kartläggningen ska omfatta ett representativt urval av statliga myndigheter, försvarsmyndig h eterna o c h Säkerhetspolisen undanta6ma. Kriterier som ska beaktas vid urva l et av de myndigheter som ska ingå i kartläggningen är bl.a . att de ska ha olika stor l ek och finansieringsform samt ha uppgifter inom olika verksamhetsområden. Kartläggningen ska klargöra hur de utva l da

7 ( 1 7)

myndigheterna hanterar sin nuvarande it drift, vilka specifika och priorite rade behov myndigheterna har av att samordna eller u t kontraktera it-drift samt villrn behov myndigheterna bedömer sig ha över de kommande åren. De kartlagda myndigheternas kostnader för it drift ska redovisas. I denna del kan utredaren bl.a. ta utgångspunkt i Ekonomistyrnin g sverkets rapporter inom ramen för it-användningsuppdraget (se bl.a. ESV 2018:30). Där det finns relevanta jämförelseobjekt och avtal ska en jämförelse göras mellan kostnaderna för it drift i egen regi och utlrnntraktering i förhållande

till

samordning av it-drift.

Det behöver också kartläggas i vilken utsträckning it drift i egen regi och samordning respektive utlwntraktering av it-drift kan svara mot de statliga myndigheternas behov av och krav på it-drift och and.ta närliggande tjänster. I detta sammanhang är det särskilt relevant att undersöka och jämföra i vill{en utsträckning de ohlrn it-driftsformerna förmår leva upp

till

rättsliga

och säkerhetsmässiga krav, tex. krav på säkerhetsskydd och informations säkerhet samt sekretess och skyddet för den personliga integriteten. Vidare ska utredaren, oavsett myndigheternas val av driftsform, kartlägga myndigheternas beställarkompetens och förmåga att identifiera vilka säkerhetskrav som ska ställas på it drift. Utredaren ska också kartlägga myndigheternas förmåga att identifiera risker för inlåsningseffekter och möjlighet att dra nytta av teknisk innovation.

Den efterföljande analysen ska svara på vilka huvudsakliga behov ohlrn typer av myndigheter har av samordning eller utlrnntraktering av sin it drift. Det kan tex. röra sig om i vilken utsträckning myndighete r har behov av ett helhetsåtagande för drift och förvaltning respektive mer specifika åtaganden, tex . drift av särskilt krävande digitala tjänster som kräver viss expertkompetens. Det kan också röra sig om behov av att utkontraktera annan närliggande verksamhet såsom stöd vid utveckling och teknisk utrnstning. Om behoven skiljer sig åt exempelvis för myndigheter av ohlrn storlek eller inom olika sektorer, ska dessa redovisas. Analysen ska också redogöra för för och nackdelar av olika driftsformer samt jämföra kostnadsbilden för samordning respektive utkontraktering av it drift jämfört med it drift i egen regi. För att tydligare redovisa de kartlagda myndigheternas sammanlagda utgifter för it-drift ska de kostnader som kvarstår på myndigheterna vid utkontraktering av it drift framgå av kostnadsbilden. Ef t ersom myndigheterna bär det yttersta ansvaret även vid utlwntrakterad it-drift ska även kostnader för att upprätthålla ändamålsenlig kompetens på myndigheterna beaktas.

8 (17)

Vidare ska analysen belysa eventuella skillnader samt för och nackdelar vid samordnad it drift med andra statliga myndigheter jämfört med utkontraktering till en privat l everantör. Det kan exempelvis gälla kvalitet, kontinuitet, riskhantering, säkerhet, skalbarhet, flexibilitet, transparens eller möjlighet att dra nytta av teknisk utveckling och digital innovation.

Utredaren ska därför

kartlägga och analysera statliga myndigheters behov av säker och kostnadseffektiv it drift, hur behoven är tillgodosedda och kostnaderna för dessa, kartlägga och analysera i villren utsträckning olika it-driftsformer i egen regi, samordning respektive utlrnntraktering - kan svara mot statliga myndigheters behov av och krav på it-drift, samt villrn forntsättningar myndigheter har för ändamålsenlig kravställning inom området, och ana l ysera vilka behov av it-drift och närliggande tjänster hos statliga myndigheter, respektive olika verksamhetshetssektorer, som utifrån behovsanalysen är mest prioriterade att tillgodose .

Samordnad it-drift - omvärldsanalys

Det finns mycket att lära både av hur man nationellt och i andra länder har valt att hantera frågor om samordnad statlig it drift och offentlig privat samverkan kring it-drift. Dessa erfarenheter behöver kartläggas och analyseras för att det ska gå att bättre förstå vilka alternativ som står till buds och hur de olika lösningarna står sig mot varandra utifrån bl.a. säkerhet och kostnadseffektivitet, samt villrn utmaningar och problem de ohlrn länderna har stött på. Fin land har genomfört en större reform genom ökad centralise ring och övergång till samordnad statlig it-drift genom myndigheten Valtori. Även Danmark och Norge har erfarenheter av samordnad statlig it drift. Utanför Norden finns flera intressanta och relevanta exempel på såväl samordnad statlig it drift som offentlig privat samverkan kring molntjänster och it drift. Tyskland har infört en lösning med en statlig molntjänst som hanterar it drift för flera centrala myndigheter frikopplat från internet. Storbritannien har genom en gemensam molntjänstportal valt att samordna utlrnntraktering till kommersiella molntjänstleverantörer. I Sverige finns flera exempel på samordnad statlig it drift som bör analyseras, t.ex. Skatteverkets hantering av it-drift åt Kronofogdemyndigheten och Valmyndigheten samt länsstyrelsernas samordnade it-drift. De lärdomar som dragits nationellt och i andra länder av samordnad statlig it-drift bör tas till vara och utgöra en del

9 (17)

av underlaget inför förs l ag om inriktning för en mer varaktig form av samordnad statlig it-drift i Sverige.

Utredaren ska därför

Uppd r aget att föreslå mer varaktiga former för samordnad statlig it drift

Fö r säk r ingskassans uppd r ag om samord n ad och s äk e r stat li g it d r ift

De erfarenheter och den kompetens Försäkringskassan har byggt upp inom ramen för sitt uppdrag att tillhandahålla samordnad och säker statlig it drift behöver tas

till

vara i det fortsatta arbetet att föreslå samordnad statlig it-

drift. Försäkringskassans uppdrag behöver därför utvärderas och analyseras. Utred a ren ska bl.a. redovisa hur Försäkringskassan byggt upp sin organisa tion kring de tjänster som tillhandahålls, för- och nackdelar med finansie ringsmodell, hur anslutningsprocesserna med kundmyndigheterna har fort löpt och om uppdraget i övrigt föranlett några särskilda utmaningar t.ex. när det gäller informationssäkerhet, säkerhetsskydd eller kund och avtalsförvalt ning. Utvärderingen ska innehålla en analys av vilka eventuella samordningsvinster och andra nyttor, t.ex . kostnadseffektivitet, ökad säkerhet, flexibilitet och skalfördelar, som kan uppnås vid samordnad statlig it drift, i jämförelse med it drift i egen regi respektive utkontraktering. Utredaren ska också redovisa vilka eventuella nackdelar som kan följa av samordnad statlig it drift.

Utredaren ska därför

utvärdera Försäkringskassans uppdrag att tillhandahålla samordnad och säker statlig it drift och redovisa vilka slutsatser som kan dras i fråga om bl.a. upparbetad organisation, finansieringsmodell, tjänsteleverans, samordningsvinster samt påverkan på kärnverksamhet i fråga om bl.a. resursbehov och prioriteringar inom verksamheten, och analysera vilka lärdomar, erfarenheter och investeringar som är relevanta att vidareutveckla inom ramen för förslag

till

mer varaktiga former för

samordnad statlig it-drift.

1 0 (17)

S äk e r h et smäss i ga och rättsliga föru t sä t tn i ngar för samordnad statlig it dr i ft

Samordning av statlig it-drift skulle innebära en allt högre grad av centralisering av den statliga föt-valtningens it- och informationstillgångar, vifä: : et leder till särskilda säkerhetsmässiga utmaningar. Många statliga myndigheter bedriver verksamhet som till någon del är av betydelse för Sveriges säkerhet och träffas därigenom av säkerhetsskydds l agen . I dessa fall är det säkerhetsskyddslagstiftningen som sätter ramarna för om det över huvud taget är möjligt för en myndighet att samordna eller utkontrak t era sin it-drift. Även en aggregering av flera statliga myndigheters informationstillgångar kan leda till att information som fristående inte skulle bedömas fa ll a inom ramen för säkerhetsskyddslagen ändå omfattas av lagen, då de samlade informationstillgångarna får en annan hotbild och ett annat skyddsvärde. Vidare ansvarar varje myndighet för att beakta och planera för tota l försvarets krav, i enlighet med vad som bl.a. föreskrivs i förordningen (2015:1053) om tota l försvar och höjd beredskap.

De säkerhetsmässiga för- och nackde l arna för statliga myndigheter att ansluta sig till samordnad it drift jämfört med att hantera it-drift i egen regi eller utkontraktera driften behöver analyseras. Ana l ysen bör b l. a . innehålla fördjupade resonemang om hur regelverken om säkerhetsskydd, informationssäkerhet, offentlighet och sekretess samt skyddet för den personliga integriteten kan upprätthå ll as och utvecklas.

Även de rättsliga förutsättningarna för samordnad it-drift i övrigt behöver genomlysas. I analysen ska särskilt fokus l äggas på avtalsrättsliga förhå ll anden, bl.a. när det gäller statliga myndigheters förutsättningar att ingå rättsligt bindande avta l med varandra, ansvarsförhå ll anden och funktioner för ansvarsutkrävande , prioritering av driftbehov vid incidenter, avtalsförvaltning m.m. I analysen bör de avtalsmodeller som tagits fram inom ramen för Statens servicecenters tillhandahållande av tjänster beaktas. Det behöver vidare utredas om det finns konkurrens- och marknadsrättsliga förutsättningar för samordnad it-drift, hu r statligt tillhanda h ållen it-drift förhåller sig till regelverken om offentlig upphandling och om det är nödvändigt att författningsreglera ans l utning till sådan it-drift.

1 1 ( 17 )

Utredaren ska därför

ana l ysera de säkerhetsmässiga forntsättningarna för samordnad statlig itdrift, särskilt när det gäller krav på säkerhetsskydd och informations säkerhet samt sekretess och skyddet för den personliga integriteten, analysera de rättsliga forntsättningarna för samordnad statlig it-drift, särskilt när det gäller avtals- och upphandlingsfrågor samt konkurrensoch marknadsrättsliga frågor, och vid behov l ämna författningsförslag som möjliggör att inrätta samord nad statlig it-drift.

Eventuella författningsförslag ska utformas med hänsyn tagen till kraven på säkerhetsskydd och informationssäkerhet, offentlighet och sekretess samt skyddet för den personliga integriteten. Om ändringar i offentlighetsoch sekretesslagen föreslås ska de inte innebära någon för ä ndring av lagens strnktur och begreppsapparat. Inte heller ska sådana förs la g innefatta ändring av, eller tillägg till, lagens bestämmelser om beslutsordning eller sekretess prövningens metodik. I uppdraget ingår inte heller att föreslå ändringar i grnndlag eller i säkerhetsskyddslagstiftningen.

Samordnad, säker och kostnadseffektiv statlig it-drift

Utifrån resultatet av övriga delar av utredningen ska utredaren överväga vilka behov som finns av att inrätta mer varaktiga former av samordnad it-drift för den statliga förvaltningen samt om detta är lämpligt ur säkerhets synpunkt. Utredaren ska också bedöma vifä : et tjänsteutbud som är mest prioriterat att tillhandahålla och beakta att samordnad it-drift ska vara säker, konkurrenskraftig och kostnadseffektiv.

Vidare ska utredaren ana lys era och ta ställning till vilka myndigheters it drift som lämpar sig för samordning, och om vissa myndigheters it drift på grnnd av säkerhetsmässiga forntsättningar eller särskilda myndighetsspecifika behov inte lämpar sig för sådan samordning.

Utredaren ska vidare lämna förslag på hur samordnad it-drift för den statliga förvaltningen kan organiseras och finansieras på ett kostnadseffektivt sätt. Här ingår att analysera om it-drift bör tillhandahållas av en ny eller befintlig myndighet eller om tjänsterna kan tillhandahållas av flera oWrn myndigheter, t.ex. utifr ån sektorsspecifika behov. En utgångspunkt är att den kapacitet och de förmågor och erfarenheter som har byggts upp inom ramen för

12 (17)

Försäkringskassans pågående uppdrag att erbjuda samordnad och säker statlig it drift ska tas till vara. Utredaren ska lämna alternativa och rang ordnade förslag på organisationsmodeller, och med utgångspunkt i dessa även lämna förslag på en eller flera alternativa införandeplaner. Eventuella förslag som har övervägts men avfärdats ska redovisas och motiveras.

Utredaren ska också överväga om det bör vara obligatoriskt för delar av den statliga förvaltningen att ansluta sig till samordnad it-drift eller om anslutning ska grnnda sig på frivillighet. Utredaren ska i denna del särskilt analysera konsekvenserna av obligatorium respektive frivillighet på inledande och avb1ytande av it-driftssamverkan mellan myndigheterna samt rättsliga överväganden kopplat till detta. Vidare ska risker och k onsekvenser för anslutande myndigheters specifika behov eller verksamhet vid införande av en obligatorisk anslutning särskilt analyseras, bl.a. risken att myndighetens kärnverksamhet blir lidande om myndighetens behov inte kan tillgodoses eller prioriteras av den myndighet som sköter it driften. Det behöver även analyseras om det finns behov av särskilda prioriteringsmodeller eller funktioner för anslutning med anledning av specifika eller brådskande behov hos vissa myndigheter.

Utredaren ska vid utformningen av förslagen beakta möjligheterna att använda privata leverantörer vid tillhandahållandet av samordnad it drift för att dra nytta av fördelar i termer av säkerhet, teknikutveckling, innovations kraft och kostnadseffektivitet. Utredaren bör särskilt överväga om och hur kommersiella it-driftstjänster kan ingå i den samordnade it driften. Det kan exempelvis vara i form av hybridlösningar där kommersiella it-driftstjänster används för att hantera hög belastning eller uppgifter som är mindre känsliga. Det kan också handla om lösningar där den aktör som tillhandahåller samordnad it-drift även upphandlar och samordnar användningen av kommersiella it-driftstjänster vid sidan av den samordnade statliga it driften.

Utredarens förslag ska i samtliga delar grnnda sig på en analys av säkerhetsmässiga, samhällsekonomiska och budgetära konsekv e nser av att inrätta samordnad it drift. I analysen ska det även ingå konsekvensbeskrivningar för det alternativet att it driften inte samordnas, dvs. att varje myndighet fortsätter att ha it-drift i egen regi . När det gäller de säkerhetsmässiga konsekvenserna ska analysen beakta krav på säkerhetsskydd och informations säkerhet samt sekretess och skyddet för den personliga integriteten såväl ur ett samhällsövergripande perspektiv som ur ett enskilt myndighetsperspektiv.

13 (17)

Analysen ska även beakta de krav som ställs mot bakg.rund av att planeringen för tota l försvaret har återupptagits (prop. 2014/15:109, bet. 2014/15:FöUl 1, rskr. 2014/15:251). Utredaren ska också ta hänsyn till eventuella risker med centralisering av statsförvaltningens it drift, geografisk placering och fysiskt skydd av datorhallar, potentiell exponering av myndigheters information mot andra länders rättsordningar samt risken för att informationen görs åtkomlig för obehöriga.

Utredaren ska därför

analysera och lämna alternativa och rangordnade förslag på utformning och organisering av samordnad it drift utifrån myndigheternas generella och specifika behov, tillsammans med införandeplaner, föreslå vifä : et tjänsteutbud som ska tillhandahållas inom ramen för samordnad it-drift, utifrån myndigheternas prioriterade behov, föreslå hur generella och myndighetsspecifika krav på informations säkerhet och säkerhetsskydd kan tillgodoses, redogöra för om det finns vissa myndigheter eller typer av myndigheter, utöver försvarsmyndigheterna och Säkerhetspolisen, eller viss särskilt känslig information som inte bör hanteras inom ramen för samordnad it-drift, analysera om och föreslå hur privata leverantörer kan användas vid till handahållande av samordnad it-drift, och analysera och redogöra för budgetära, samhällsekonomiska och säker hetsmässiga konsekvenser av de förslag som redovisas samt lämna förslag till finansiering .

Utredaren kan vid behov behandla sådana närliggande frågor som har sam band med de frågeställningar som ska utredas, under fö.rutsättning att upp draget ändå bedöms kunna redovisas i tid samt att de eventuella förslag som läggs fram är finansierade.

Uppdraget att utreda rätt s liga förut s ä t tningar fö r utk ontr a k t ering till privata le v eran t örer

Utgångspunkten inom EU är att data ska kunna flöda fritt, vilket bl.a. kommer till uttryck i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1807 av den 14 november 2018 om en ram för det fria flödet av andra data än personuppgifter i Europeiska unionen (dataflödesförordningen). En statlig myndighet, en kommun eller ett landsting som avser att utkontraktera

14 (17)

it drift

till

en privat leverantör, oavsett var denne är lokaliserad, måste dock

beakta en mängd olika regelverk . Det gäller tex. sådana som rör offentlighet och sekretess, behandling av personuppgifter, arkivhantering, upphandling, informationssäkerhet och säkerhetsskydd samt upphovs och avtalsrättsliga frågor. Behovet av säkerhetsskydd och informationssäkerhet är centralt.

Vid utkontraktering kan de rättsliga bedömningarna försvåras som en följd av tex. leverantörers komplexa affårsmodeller och en allt mer globaliserad marknad. Det gäller inte minst i fråga om kraven på hanteringen av sekretesskyddade uppgifter och bedömningen av när en uppgift ska anses röjd i offentlighets- och sekretesslagens mening. Samma sak gäller för hur det kan säkerställas att regelverket om dataskydd följs. I syfte att klargöra statliga myndigheters, kommuners och landstings möj li gheter att anlita privata leverantörer behöver de rättsliga förntsättningarna för sådan utkontraktering kartläggas och analyseras.

Analysen ska bl.a. innehålla fördjupade resonemang kring kraven på hantering av sekretesskyddade uppgifter och risk för röjande av sekretess belagda uppgifter . Här bör särskild vikt läggas vid frågan om hurnvida avtalsreglerad tystnadsplikt och tekniska säkerhetsåtgärder, tex. kryptering eller pseudonymisering, kan påverka möjligheten att l ä mna ut uppgifter. Utredaren ska också särskilt analysera eventuella konsekvenser av att uppgifter som lämnas ut

till

en privat leverantör kan komma att exponeras

för andra staters rättsordningar. Särskilt fokus ska ligga på betydelsen av rättsakter från tredjeland, tex. amerilrnnska CLOUD Act

I uppdraget ingår också att analysera hur regelverket kring dataskydd kan uppfyllas, i synnerhet vid behandling av känsliga personuppgifter. I denna del ska särskild uppmärksamhet ägnas åt frågor som rör det organisatoriska och avtalsmässiga förhållandet mellan personuppgiftsansvarig och personuppgiftsbiträde, överföring av personuppgifter

till

tredjeland och skydd för

den registrerades rättigheter.

Om utredaren finner att det finns lagstiftning som hindrar eller försvårar för statliga myndigheter, kommuner och landsting att utkontraktera it drift

till

privata leverantörer, trots att säkerhetsmässiga, ekonomiska eller andra skäl talar för utlrnntraktering, ska detta redogöras för. Det kan också gälla omotiverade datalokaliseringskrav som ska upphävas enligt dataflödes förordningen.

15 (17)

Utredaren ska därför

  • kartlägga i vilken utsträckning det förekommer lagstiftning som !undrar eller försvårar för statliga myndigheter, kommuner och landsting att, med bibehållen säkerhet, utlmntraktera it drift till privata leverantörer, analysera de rättsliga förutsättningarna för utlmntraktering, och

vid behov lämna författningsförslag som tydliggör förutsättningarna för sådan utkontraktering.

Eventuella författningsförslag ska utformas med hänsyn tagen till kraven på säkerhetsskydd, informationssäkerhet, offentlighet och sekretess samt skyddet för den personliga integriteten. Om ändringar i offentlighets och sekretesslagen föreslås ska de inte innebära någon för ä ndring av lagens struktur och begreppsapparat. Inte heller ska sådana förslag innefatta ändring av, eller tillägg till, lagens bestämmelser om beslutsordning eller sekretess prövningens metodik. I uppdraget ingår inte heller att föreslå ändringar i grundlag eller i säkerhetsskyddslagstiftningen.

Konsekvensbeskrivninga r

Utredaren ska analysera de samhällsekonomiska effekterna i utredningsarbetets alla delar, från problembeskrivning och syfte 1ill analys av alternativ och motiv till förslag . I den samhällsekonomiska analysen ska det även redogöras för konsekvenserna av status quo, dvs. att inte samordna myndigheternas it drift. Utredaren ska vidare bedöma förslagens konsekvenser i enlighet med kommitteförordningen (1998:1474) och förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning (2007:1244) . I detta ingår att redogöra för ekonomiska konsekvenser för de enskilda myndigheter som direkt berörs av utredarens förslag. Om förslag lämnas som innebär en verksamhetsövergång eller avveckling av verksamhet, t.ex. för myndigheter som är direkt berörda av etableringen och tillhandahållandet av samordnad it-drift, ska de budgetära och verksamhetsmässiga konsekvenserna för detta särskilt analyseras. Vidare ska utredaren särskilt redogöra för eventuella marknads effekter och konkurrenspåverkan för det privata näringslivet i förhållande till de potentiella samordningsvinster som kan uppnås av samordnad it drift för hela eller delar av den statliga förvaltningen.

Kontakter och redovisning av uppdraget

Utredaren ska hålla Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) informerat om det löpande arbetet.

16 (17)

Uppdraget ska utföras i nära dialog med Försäkringskassan och Myndigheten för digital förvaltning. Utredaren ska samråda med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Försvarsmakten/MUST, Försvarets radioanstalt och Säkerhetspolisen när det gäller informationssäkerhetsfrågor och med Säkerhetspolisen, Försvarsmakten och Fortifikationsverket beträffande säkerhetsskydd och andra säkerhetsaspekter som tex. kan följa av centralisering av statliga myndigheters it-drift. I frågor som rör dataskydd ska utredaren samråda med Datainspektionen. Vidare ska utredaren samråda med de statliga myndigheter som är direkt berörda av utredningens förslag, tex . om fö r slagen omfattar verksamhetsövergång eller på annat sätt mer specifikt berör en enskild myndighet. I relevanta delar ska utredaren inhämta synpunkter från privata it driftsleverantörer, it-branschen och Sveriges Kommuner och Landsting.

Utredaren ska under arbetets gång ta hänsyn och förhålla sig

till

det fortsatta

arbetet med betänkandena Kompletteringar till

den nya säkerhetsskydds-

lagen (SOU 2018:82) och Juridfä : som stöd för fö1valtningens digitalisering (SOU 2018:25). Vidare ska utredaren särskilt beakta det arbete som bedrivs inom Utredningen om näringslivets roll inom totalförsvaret samt försörjningsttygghet i fråga om försvarsmateriel

(dit.

2018:64 ) och inom Utredning-

en om samordning av statliga utbetalningar från välfärdssystemen

(dit.

2018:50) .

Uppdragen att kartlägga och analysera statliga myndigheters behov av it-drift och den offentliga fö1valtningens rättsliga forntsättningar för utkontraktering ska redovisas senast den 31 augusti 2020. I delredovisningen ska utredaren

redogöra för förslag till

inriktning för det fortsatta utredningsarbetet när det

gäller samordnad statlig it-drift. Uppdraget att förslå mer varaktiga former för samordnad statlig it-drift ska redovisas senast den 31 maj 2021.

(Infrastrukturdepartementet)

17 (17)