AD 1993 nr 122

Västerås Stiftssamfällighet i Västerås

mot

H.B. i Drottningholm.

Överklagade domen: Västerås tingsrätts dom 1991-06-13, DT 340 Tingsrättens dom, se bilaga.

Västerås stiftssamfällighet (samfälligheten) har yrkat att arbetsdomstolen skall ogilla H.B:s vid tingsrätten förda talan, befria samfälligheten från skyldigheten att utge ersättning för H.B:s rättshjälpskostnader vid tingsrätten samt förplikta H.B. att utge ersättning för samfällighetens rättegångskostnader vid tingsrätten med där yrkat belopp.

H.B. har bestritt ändring av tingsrättens dom. Han har i andra hand, för det fall arbetsdomstolen skulle finna att han inte avskedats den 12 oktober 1990, yrkat att arbetsdomstolen skall förplikta samfälligheten att till honom utge dels ekonomiskt skadestånd motsvarande lön under sex månaders uppsägningstid med 21706 kr i månaden från den 17 december 1990 jämte ränta enligt 6 § räntelagen på det vid varje månad förfallna lönebeloppet från den 25:e i varje månad tills betalning sker, dels allmänt skadestånd med 25 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för delgivning av stämning den 24 januari 1991 tills betalning sker.

Samfälligheten har vitsordat lönebeloppet om 21706 kr i månaden. Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader i arbetsdomstolen. H.B. har, för det fall att samfälligheten skulle vinna målet, yrkat att arbetsdomstolen med stöd av 5 kap. 2 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister skall förordna att vardera parten skall bära sin rättegångskostnad.

Arbetsdomstolen har hållit huvudförhandling i målet. Vid denna har hållits nya förhör med H.B., E.K., K.-E.C., C.B., S.E.G., L.R., J.S. och J.T. Bandupptagningen av förhören vid tingsrätten med C.-B.Y., U.B. och S.N. har spelats upp. Viss skriftlig bevisning har åberopats.

Parterna har till grund för och utveckling av sin talan i arbetsdomstolen anfört i huvudsak detsamma som finns antecknat i tingsrättens dom. De har dock gjort bl.a. följande förtydliganden, ändringar och tillägg.

Samfälligheten

Västerås Stiftssamfällighet är medlem i Svenska Kyrkans Församlings- och Pastoratsförbund (SKPF), som är central arbetsgivarorganisation för Sveriges samtliga kyrkokommuner. SKPF och Sveriges Jäg- och Forsmästares Riksförbund (SJFR), som H.B. är medlem i, är bundna av kollektivavtalet AB 89 med specialbestämmelser i BOF (jfr BOK inom primärkommunerna och BOL inom landstingskommunerna).

Före den 1 juli 1989 hade bl.a. stiftsjägmästaren T.E. och sekreteraren S.N. varit underställda H.B. Båda dessa flyttades vid halvårsskiftet 1989 över till den administrativa avdelningen under en försöksperiod som skulle gälla fram till utgången av juni 1991. Detta innebar för T.E:s del att denne tog med sig sina gamla arbetsuppgifter, d.v.s. fastighetsfrågorna. Det bestämdes också att H.B. och T.E. skulle rapportera direkt till egendomsnämnden. Anledningen till dessa förändringar var att samarbetet framför allt mellan H.B. och T.E. inte var det allra bästa. Den lösning som valdes accepterades av H.B., som därefter kom att vara ensam kvar på egendomsnämndens kansli och ha ansvar för de skogliga frågorna. Han hade då sex skogvaktare och ca 35 skogsarbetare underställda sig.

Vid halvårsskiftet 1989 kom samfällighetens kansli att bestå av drygt 40 kommunalt anställda, varav ca 20 personer på den administrativa avdelningen, ca 20 personer på församlingsavdelningen samt H.B. på den avdelning som hörde under egendomsnämnden. Därutöver fanns det ca 20 stiftspräster och 10 pastoratsadjunkter.

Vid övergången till det kommunala huvudmannaskapet gjordes nya, individuella befattningsbeskrivningar för de anställda. Beskrivningen för H.B:s tjänst gjordes med utgångspunkt i befattningsbeskrivningarna i BOF nr 118 som används som underlag för en tillförlitlig lönestatistik. Enligt dessa beskrivningar hör en tjänst som 1:e stiftsjägmästare till befattningsgrupp (BF-grupp) 10 och befattningen stiftsjägmästare till BF-grupp 20. I bestämmelserna definieras en l:e stiftsjägmästare som en "Arbetstagare som direkt under egendomsnämnd planerar, leder och samordnar verksamheten inom nämndens kompetensområde", d.v.s. hela nämndens verksamhetsområde.

H.B:s befattningsbeskrivning fick följande lydelse.

BEFATTNINGSBESKRIVNING

1:e stiftsjägmästare H.B.

Ansvarsområden under Egendomsnämnden

Vid stiftsstyrelsens sammanträde 1989-06-16 beslutades beträffande tillsättning av tjänst som avdelningschef under egendomsnämnden, att tjänsten som avdelningschef under en tid av två är räknat från den 1 juli 1989 skall avse tjänst som chef för skogsförvaltningen - S 1

Befattningshavarens ansvarsområde:

- Övergripande planering av skogsbruket - Virkesförsäljning

- Teknikutveckling - Arbetsmiljö

- Arbetarskydd

Personalfrågor avseende underställd personal, d.v.s, skogvaktare och skogsarbetare

Skogsvärd

Väg- och dikningsfrågor

Natur- och miljövårdsfrågor inom ordinarie markanvändning

Planera och i egendomsnämnden föreslå kalknings- och gödslingsprojekt Lönsamhetsansvar för skogsförvaltningen med undantag för medelsförvaltningen

Budgetansvar för skogsförvaltningen Skogsbruksplaner

I övrigt utföra uppgifter som anvisas av egendomsnämnden eller dess presidium

TJÄNSTETITEL

Den ovan angivna försöksverksamheten är en avvikelse från central definition av tjänstetiteln 1:e stiftsjägmästare resp stiftsjägmästare. Vår beskrivning av befattningarna kopplas till beslutad försöksverksamhet, Under den förutsättningen accepteras de centralt rekommenderade tjänstetitlarna, som för denna tjänst skulle bli l:e stiftsjägmästare.

Eftersom H.B. under försöksperioden inte fick ansvar för hela verksamheten inom egendomsnämndens kompetensområde, skulle han egentligen inte ha fått tjänstetiteln l:e stiftsjägmästare. Detta är förklaringen till den anteckning som gjordes i befattningsbeskrivningen under rubriken Tjänstetitel.

Under våren 1990 inträffade det vissa händelser som visade att samarbetet mellan H.B. och T.E. fortfarande inte fungerade. Händelserna medförde att samfälligheten såg sig tvungen att se till att samordningen fungerade. Samfälligheten riktade dock inte några anmärkningar mot vare sig H.B. eller T.E. med anledning av dessa händelser. Samfälligheten kallade E.K. och A.B., ordförande respektive vice ordförande i egendomsnämnden, H.B. och T.E. till ett samtal fredagen den 8 juni. E.K. och A.B. föreslog att H.B. och T.E. skulle träffas var tredje vecka för att utbyta information. Ett sådant system hade tillämpats tidigare. Samtliga berörda accepterade förslaget. Innan man skiljdes åt betonade E.K. att om den föreslagna lösningen inte fungerade, fanns del risk för att verksamheten skulle braka samman under den kommande hösten. Efter veckoslutet, måndagen den 11 juni, ringde E.K. till H.B. och frågade om denne stod fast vid vad man kommit överens öm på fredagen. H.B. förklarade då att han inte gjorde det.

Den 30 juni 1990 avslutades de lokala revisionsförhandlingarna mellan samfälligheten och H.B:s fackliga organisation angående dennes lön. H.B. erhöll en månadslön om 21448 kr. Härefter fick H.B. fullmakt från sin lokala fackliga organisation att i fortsättningen själv förhandla med samfälligheten angående sin lön. Någon överenskommelse träffades dock inte dem emellan. I början av år 1991 föll en prisutvecklingsgaranti ut, vilken fick till följd att H.B:s månadslön höjdes fr.o.m. den 1 oktober 1990 med 1,2 % till 21706 kr, d.v.s. till det lönebelopp som parterna är överens om i målet. H.B. har alltså inte haft någon löneutveckling efter det att han blev l:e stiftsjägmästare utöver vad som följt av generella lönepåslag enligt centrala avtal.

De informationsproblem som funnits mellan H.B. och T.E. kom att kvarstå. Vid MBL-förhandlingen den 6 september 1990 lade samfälligheten därför fram det förslag till organisationsförändringar som framgår av bilaga 1 till tingsrättens dorn och som också accepterades av H.B:s fackliga organisation. Det enda syftet med organisationsförändringen var, som framgår av § 3 första stycket i protokollet, att få till stånd ett informationsutbyte mellan de två jägmästarna. Som också framgår av protokollet skulle förändringen ske inom ramen för den pågående försöksverksamheten. Vad angår anteckningen i § 3 tredje stycket i protokollet att viss löneutveckling skulle ske för H.B. trots hans ändrade ställning i organisationen, vill samfälligheten påpeka att denne som nyss sagts inte haft någon annan löneutveckling sedan den 1 juli 1989 än den som följt av generella påslag som kommit alla arbetstagare till del.

Förhandlingen den 6 september 1990 föranledde H.B. att tre dagar senare, d.v.s. den 9 september, skriva ett brev till stiftsstyrelsen. Brevet motbevisar H.B:s påstående att han blev överraskad när han den 12 oktober mottog stiftsstyrelsens beslut den 13 september att ställa sig helt bakom protokollet från MBL-förhandlingen. Brevet har bl.a. följande innehåll.

Med anledning av överläggningar som utan min närvaro ägde rum den 6 september 1990 på stiftskansliet får jag framföra följande krav.

1. Min organisatoriska ställning är oförändrad d.v.s. chef för skogsavdelningen med titeln 1:e stiftsjägmästare direkt underställd egendomsnämnden.

2, Beträffande ansvarsområde utvidgas detta till att omfatta skogsförvaltningens hela budgetområde d.v.s. även jaktfrågor och upplåtelser.

5. Skogsförvaltningen erhåller en egen sekreterare.

Punkten 2 i brevet visar att H.B. ville ta över T.E:s arbetsuppgifter. Den sekreterare som åsyftas i punkten 5 är S.N., som i samband med att försöksverksamheten inleddes flyttades till den administrativa avdelningen.

Samfälligheten bestrider att H.B. avskedats genom beslut av stiftsstyrelsen den 13 september 1990. Något giltigt beslut kom aldrig till stånd, eftersom styrelsen inte var behörig att besluta om organisationsförändringen. Avsikten var att beslutet skulle underställas stiftsfullmäktige för prövning, men någon prövning där kom aldrig till stånd. Något beslut med det innehåll förhandlingsprotokollet från den 6 september innehåller kom heller aldrig att verkställas. Enligt protokollet skulle förändringarna träda i kraft den 1 oktober 1990. Det hände emellertid inget beträffande H.B:s arbetsförhållanden förrän denne lämnade sin arbetsplats den 12 oktober.

Den 3 oktober 1990 hade en arbetsgrupp som skulle syssla med personalpolitiska frågor sitt första sammanträde. H.B. var inte kallad till sammanträdet. Det berodde på att man var osäker på vilka personer som skulle ingå i gruppen och om mån inom den skulle diskutera skogvaktarnas och skogsarbetarnas arbete. H.B:s påstående att han inte blev kallad till sammanträdet på grund av att han inte längre var förvaltningschef är helt gripet ur luften, bl.a. av den anledningen att det inte finns någon sådan befattning inom Svenska kyrkan. H.B. blev kallad till gruppens nästa sammanträde.

Den 9 oktober 1990 förhandlade samfälligheten med H.B:s fackliga organisation om en ny befattningsbeskrivning. Frän fackets sida accepterades de förändringar som samfälligheten föreslog Befattningsbeskrivningen fick det innehåll som framgår av bilaga 2 till tingsrättens dom. På s. 2 finns en detaljerad beskrivning av H.B:s arbetsuppgifter. H.B. har påstått att denna beskrivning innebär att han i fortsättningen skulle syssla med skogvaktaruppgifter. Om man jämför beskrivningen med vad som anges i den gamla befattningsbeskrivningen under rubriken "Befattningshavarens ansvarsområde" ser man emellertid att det i stort sett bara är de sista fyra styckena i den nya befattningsbeskrivningen som har fått en annan utformning än den tidigare. Det är dock ingen saklig skillnad utom beträffande den sista punkten i den nya befattningsbeskrivningen där det står att H.B. i övrigt skall utföra uppgifter som anvisas av arbetsledningen, d.v.s., av den administrative chefen C.B. Denne blev chef för H.B., men enbart för att man skulle lösa de informationsproblem som förelåg mellan de båda stiftsjägmästarna. C.B. skulle inte lägga sig i den dagliga jägmästeriverksamheten - han saknar kompetens för det - utan bara se till att H.B. och T.E. samordnade sina åtgärder.

Den 9 oktober 1990 hölls det ytterligare en förhandling, vid vilken man bestämde att samfälligheten skulle informera H.B. om de förändringar som skulle ske och skälen för dessa. Sedan båda förhandlingarna, som hölls per telefon, var avslutade tog därför E.K. och A.B. personlig kontakt med H.B. och förklarade för denne vad som skulle hända, d.v.s. att dennes tjänstetitel skulle ändras från l:e stiftsjägmästare till stiftsjägmästare och att han organisatoriskt skulle underställas den administrative chefen.

Som tidigare sagts hade den förändring som stiftsstyrelsen beslutat om den 13 september 1990 inte genomförts den 12 oktober, då H.B. betraktade sig som avskedad och lämnade sin arbetsplats. H.B. återvände aldrig till sitt arbete trots att samfälligheten vid flera tillfällen klargjorde för honom att han inte var avskedad och vid många och enträgna försök sökte få honom att komma tillbaka till arbetet.

Samfälligheten gör i första hand gällande att stiftsstyrelsen inte fattat något beslut ifråga om H.B:s tjänst, eftersom styrelsen inte var behörig att göra det och i andra hand att beslutet i vart fall inte genomförts. Den förändring av H.B:s tjänst som stiftsstyrelsen beslutat om hade dock, om den genomförts, rymts inom H.B:s anställningsavtal.

Söndagen den 14 oktober 1990 talade H.B. med C.-B.Y. i telefon. C.-B.Y. sade vid det samtalet inte att H.B. var avskedad. Samma dag åkte H.B. till sin arbetsplats och lämnade sina nycklar dit samt biltelefon.

Den 15 oktober 1990 ringde H.B. till C.E.C. och den 22 oktober ringde C.B. till H.B. H.B. frågade C.B. om denne ringde för att förhandla, förmodligen syftande på ett avgångsvederlag eller liknande. C.B. svarade att så inte var fallet och sade att H.B. var välkommen tillbaka till sitt arbete. Med anledning av detta samtal skrev C.B. ett brev till H.B. samma dag. Brevet har bl.a. följande innehåll.

Med anledning av vårt tidigare telefonsamtal idag göres följande förtydligande:

1) Du är fortfarande i tjänst hos arbetsgivaren, Västerås stiftssamfällighet.

Någon åtgärd från arbetsgivarens sida i annan riktning har ej vidtagits,

2) Därav följer att Du skulle varit i tjänst i dag, måndag 1990, 10.22, efter sjukskrivning - såvida ej läkarintyg finnes med annat innehåll.

3) Således förväntar sig arbetsgivaren att Du inställer Dig till tjänst eller att läkarintyg insändes.

Ytterligare brev med innehåll att H.B. skulle inställa sig på arbetsplatsen eller inkomma med läkarintyg tillställdes denne den 9, 20 och 23 november 1990. H.B. efterkom emellertid inte uppmaningarna. Den 21 november kom dock ett telefax från S.A. till samfälligheten, i vilket S.A. anförde att han betraktade samfällighetens brev den 20 november som en aggressiv handling.

Samfälligheten har vid flera tillfällen klargjort för H.B. att han inte avskedats. Det kan därför under alla förhållanden inte göras gällande att H.B. haft fog för att uppfatta sig som avskedad.

När H.B. ännu i slutet av november 1990 inte återkommit till arbetet skickade samfälligheten den 29 november varsel och underrättelse om att man avsåg att säga upp denne av personliga skäl. H.B. hade möjlighet även därefter att infinna sig på arbetet, men han återkom aldrig i arbete. Samfälligheten har på grund av H.B. olovliga frånvaro sedan i vart fall den 22 oktober haft saklig grund för uppsägningen.

H.B.

H.B. åberopar följande grunder för sin talan.

1. Genom stiftsstyrelsens beslut den 13 september 1990, som kom till H.B:s kännedom den 12 oktober, samt därpå följande ord och handlingar från samfällighetens sida har han blivit avskedad från sin tjänst som l:e stiftsjägmästare i vart fall från den 12 oktober. Avskedandet har skett genom att hans tjänsteställning och löneutveckling försämrats samt att hans arbetsuppgifter har förändrats, allt i väsentlig vrån. Det finns ingen saklig grund för avskedandet.

2. Genom en skriftlig handling dagtecknad den 17 december 1990 har H.B. blivit uppsagd. Uppsägningen saknar saklig grund, eftersom anledningen till att H.B. varit frånvarande från sitt arbete varit att han uppfattat sig som avskedad.

3. Oavsett utgången i målet har H.B. haft tungt vägande skäl att få sin sak prövad.

Punkterna 1 och 2 åberopas till stöd för yrkandena om ekonomiskt och allmänt skadestånd medan punkt 3 åberopas till stöd för yrkandet om kvittning av rättegångskostnaderna enligt 5 kap. 2 § arbetstvistlagen.

H.B. anställdes fr.o.m. den 1 juli 1984 genom förordnande av regeringen som stiftsjägmästare i den dåvarande statliga organisationen. Inför kommunaliseringen den 1 juli 1989 sades alla upp och fick söka sina gamla tjänster. H.B. anställdes då som l:e stiftsjägmästare. Befattningen var direkt underordnad egendomsnämnden och han hade ensam ansvar för ledning och samordning av stiftets skogsförvaltning. Omslutningen var då ca 30 mkr. Han hade ett kansli till sin hjälp, vilket hörde under administrativa avdelningen. I samband med kommunaliseringen skedde en organisationsförändring som innebar att T.E. och S.N. gick över till administrativa avdelningen.

Den befattningsbeskrivning som gällde för H.B:s tjänst fr.o.m. den 1 juli 1989 är den som beskrivs i BOF nr 118 under BF-grupp 10. Någon individuell befattningsbeskrivning för H.B:s tjänst upprättades inte i samband med kommunaliseringen. Inte heller ingicks det något nytt anställningsavtal. Den befattningsbeskrivning som samfälligheten har hänvisat till har upprättats ensidigt av samfälligheten. Den utgör inte en korrekt beskrivning av H.B:s tjänst. H.B. har själv gjort en befattningsbeskrivning som han lämnat till stiftsstyrelsen. Den återspeglar de verkliga förhållandena hur verksamheten bedrevs fr.o.m. den 1 juli 1989. Den har bl.a. följande lydelse.

Befattningsbeskrivning för 1. stiftsjägmästaren vid Västerås stifts egendomsnämnd

Ansvarar för ledning, planering och samordning av skogsförvaltningens (egendomsavdelningens) verksamhet.

Tjänstens innehavare: H.B.

Verksamhetsområden: Kort- och långsiktig planering Avverkning och skogsvård

Uppföljning och bedömning av produktionsutrustning och tillämpade metoder Utveckling av drivnings- och transportteknik jämte skogsvärdens biologi och teknik

Organisations- och personalutveckling samt arbetsmiljö Virkesförsäljning

Upprättande och uppföljning av driftbudget, redovisning, kalkyler och investeringsförslag

Analyser av kostnader och resultat Personalfrågor

Natur- och miljövårdsfrågor

Härefter följer en skiss över organisationen med egendomsnämnden i toppen och därunder l:e stiftsjägmästaren, skogvaktare samt skogsarbetare och entreprenörer i nu nämnd ordning.

När H.B. fredagen den 12 oktober 1990 på sitt bord fick stiftsstyrelsens beslut den 13 september jämte det bilagda MBL-protokollet från förhandlingen den 6 september kom han att tänka på två förhållanden. Det ena var att de förhandlingar som han själv fört med samfälligheten rörande ett individuellt lönepåslag utöver det allmänna hade runnit ut i sanden. Det andra var att det bara några dagar tidigare hade varit ett sammanträde rörande personalpolitiska frågor dit i stort sett samtliga som sysslade med sådana frågor utom han själv hade blivit kallade. När han hade frågat C.B. och C.E.C. varför han inte hade blivit kallad, hade de svarat att han inte längre var avdelningschef. Han hade inte då förstått vad de menade. Nu förstod han emellertid att han inte längre hade sitt arbete kvar. På söndagen den 14 oktober städade han därför sitt skrivbord och återlämnade nycklar, biltelefon m.m. och lämnade sin arbetsplats.

Samma dag, d.v.s. på söndagen, fick H.B. per telefon kontakt med C.-B.Y. och talade om för denne att han ansåg sig uppsagd - han använde uttrycket "uppsagd" vid det tillfället - och att han avsåg att stanna hemma. Därefter kontaktade han olika befattningshavare inom samfälligheten, vilka samtliga fick samma besked som C.-B.Y. Han fick kontakt med C.E.C. den 15 oktober, med C.B. den 22 eller 23 oktober, med L.R. den 25 oktober, med ordföranden i stiftsfullmäktige T.S. den 4 november och med E.K. den 9 november. Ingen av dem agerade emellertid i saken. De gav uttryck för att varken kunna eller vilja göra något åt den uppkomna situationen utan hänvisade till varandra. I stället uppstod ett rykte att H.B. var sjuk.

I början av november vände sig H.B. till S.A., som den 8 november ringde och den 15 november skrev till C.-B.Y. Denne hänvisade till L.R. som ansvarig för personalfrågor. S.A. ringde därför till L.R. den 9 november och fick löfte om ett sammanträde mellan parterna den 22 november. Sammanträdet blev emellertid inställt. Trots dessa kontakter med samfälligheten från H.B:s och S.A:s sida, skrev C.-B.Y. till H.B. både den 9 och 20 november att H.B. inte hade hört av sig till samfälligheten och att denne skulle inställa sig på arbetsplatsen eller komma in med sjukintyg, annars förutsatte samfälligheten att H.B. frånträtt sin anställning. S.A. skrev till L.R. den 13 och 19 november angående det förestående sammanträdet den 22 november; i skrivelsen den 19 november preciserade S.A. närmare H.B:s ståndpunkt i tvisten. Han skrev även till C.-B.Y. den 15 och 21 november angående dennes brev till H.B. och angav även för denne vilken uppfattning H.B. hade. Trots att sammanträdet den 22 november hade ställts in, åkte H.B. och S.A. till Västerås, där de sammanträffade med C.-B.Y. Denne slog emellertid saken ifrån sig och sade att juristerna fick sköta den. Den 23 november skrev C.-B.Y. ytterligare ett brev till H.B. om att denne omedelbart skulle inställa sig på arbetsplatsen för att inte riskera att bli uppsagd eller avskedad. På brevet satt ett handskrivet meddelande från C.-B.Y. där det stod "H., Det känns inget vidare att behöva skicka detta officiella brev till Dig - men jag är tvungen. Hälsningar C.-B.". Den 28 november skrev S.A. på nytt till L.R. med begäran om att denne snarast skulle kontakta S.A. Samfälligheten svarade med att den 29 november skicka en underrättelse om förestående uppsägning till H.B. Därefter hade parterna två sammanträden hos SKPF. Resultat av dessa blev bara att SKPF krävde att H.B. skulle gå till den befattning som beskrivs i bilaga 2 till tingsrättens dom. Detta krav upprepades senare skriftligen av K.F.L. vid SKPF, varvid hon också hänvisade till BOF nr 118 BF-grupp 20, d.v.s. den lönestatistiska befattningsbeteckningen för stiftsjägmästartjänsten.

En jämförelse mellan å ena sidan den befattningsbeskrivning som upprättades efter MBL-förhandlingen den 6 september 1990, bilaga 2 till tingsrättens dom, och å andra sidan beskrivningen i BOF nr 118 av 1:e stiftsjägmästarbefattningen (befattningen i BF-grupp 10) eller den befattningsbeskrivning som H.B. upprättat eller den som samfälligheten har uppgett gällde för H.B. fr.o.m. den 1 juli 1989 visar den stora skillnaden att H.B. enligt befattningsbeskrivningen i domsbilagan 2 i fortsättningen skulle "arbeta med" de arbetsuppgifter som nämndes i beskrivningen, d.v.s. själv utföra dem, och inte som angetts i de befattningsbeskrivningar som gällt tiden dessförinnan skulle "ansvara för" dessa.

Genom samfällighetens beslut har H.B:s arbetsuppgifter förändrats i tre avseenden, nämligen såvitt avser tjänsteställning, arbetsuppgifter/område och anställningsförhållanden. Det har varit fråga om en väsentlig förändring av arbetsuppgifterna; någon rätt för H.B:s fackliga organisation att träffa avtal med detta innehåll har inte funnits. Det har inte varit fråga om en förändring endast för att få informationen att flyta bättre. Det finns inte heller någon utredning om att det funnits betydande problem på arbetsplatsen. För en förändring av den omfattning som är aktuell hade man förväntat sig ett bättre underlag än det som finns i målet.

Det är först i arbetsdomstolen som samfälligheten gjort gällande att stiftsstyrelsens beslut den 13 september 1990 var ogiltigt. Oavsett om beslutet är formellt riktigt eller ej, gör H.B. gällande att det är giltigt tills det upphävts eller ändrats. I vart fall har H.B. haft anledning att uppfatta det som giltigt. Ingen företrädare för samfälligheten har nämligen upplyst honom om att stiftsstyrelsen bestämt sig för att underställa stiftsfullmäktige detta beslut för prövning. Som redan redovisats angav vidare samfällighetens dåvarande ombud, K.F.L. vid SKPF, så sent som den 20 december 1990 att den tjänst som H.B. hade att komma tillbaka till var den nya befattningen, d.v.s., som stiftsjägmästare med befattningsbeskrivning enligt BF-grupp 20 och underställd den administrative chefen.

Från samfällighetens sida har gjorts gällande att H.B:s anställning skulle vara förknippad med någon försöksverksamhet. Möjligen kan det ha förhållit sig så när det gäller T.E:s tjänst, men vid de kontakter som samfälligheten haft med den facklige representanten J.T. föreslog samfälligheten till en början att ändringarna såvitt avser H.B. skulle utgöra en permanent åtgärd.

Sammanfattningsvis hävdar H.B. att förändringen av hans tjänst varit så ingripande att fråga varit om ett avskedande. I vart fall har han haft fog för att uppfatta sig som avskedad. Tingsrättens bedömning är riktig. Under alla förhållanden har det inte funnits någon saklig grund för samfällighetens uppsägning av H.B.

Domskäl

Det är i målet ostridigt att H.B. anställdes som stiftsjägmästare vid Västerås stift den 1 juli 1984. Den l juli 1989 ändrades stiftsorganisationen. Stiftssamfälligheten bildades och egendomsnämnden inrättades; denna nämnd är en obligatorisk nämnd för förvaltning av den kyrkliga jorden. Häri ingår frågor hänförliga till såväl skog som fastigheter. Vidare skedde då en övergång från statligt till kyrkokommunalt huvudmannaskap för de anställda på stiftskansliet, utom prästerna.

Omorganisationen innebar bl.a. att H.B. den 1 juli 1989 blev chef för den skogliga delen inom egendomsnämndens verksamhetsområde och direkt underställd denna nämnd. Det har inte påståtts annat från samfällighetens sida än att H.B. vid detta halvårsskifte också erhöll titeln 1:e stiftsjägmästare, trots att denne enligt samfälligheten inte skulle haft denna titel beroende på att han inte hade ansvaret för hela verksamheten inom egendomsnämndens kompetensområde. Vid halvårsskiftet 1989 fanns, förutom den avdelning som H.B. var chef för, en administrativ avdelning och en församlingsavdelning.

Såvitt kommit fram av utredningen i målet var bakgrunden till att H.B. kom att svara endast för den skogliga delen inom egendomsavdelningen följande. Före den 1 juli 1989 hade H.B. i vart fall stiftsjägmästaren T.E., sekreteraren S.N. samt skogvaktare och skogsarbetare underställda sig., H.B. och T.E. hade fördelat jägmästarsysslorna emellan sig på det sättet att H.B. sysslat med skogliga frågor och T.E. med fastighetsfrågor, såsom köp, försäljning och byte av fast egendom samt upplåtelse av bl.a. jakt- och fiskerättigheter. I anslutning till övergången från statligt till kommunalt huvudmannaskap inleddes emellertid en försöksverksamhet som innebar att T.E. och S.N. organisatoriskt flyttades över till den administrativa avdelningen, där förste stiftsjuristen L.B. är chef. Det får anses ostridigt att skälet till att T.E. fördes över till den administrativa avdelningen var samarbetsproblem mellan honom och H.B. Från samfällighetens sida har även gjorts gällande att samfälligheten hyste vissa tveksamheter i fråga om H.B:s möjligheter att klara uppgiften som 1:e stiftsjägmästare på egendomsavdelningen. Avsikten var att försöksperioden skulle pågå fram till utgången av juni 1991. H.B. kom således att bli ensam kvar på egendomsavdelningens kansli. Uppenbarligen kom denna avdelning härefter att kallas skogsavdelningen. H.B. hade fortfarande skogvaktarna och skogsarbetarna underställda sig. I oktober 1990 rörde det sig om 6 skogvaktare och 35 skogsarbetare. Dessutom hade H.B. - enligt vad han själv uppgett - vid denna tid samarbete med ca 12 entreprenörer. Den verksamhet som H.B. svarade för hade under är 1990 ostridigt en omsättning på ca 30 milj. kr.

Vid ett sammanträde den 13 september 1990 beslutade stiftsstyrelsen att ställa sig helt bakom MBL-protokollet från den 6 september 1990. Enligt detta protokoll, se tingsrättens domsbilaga 1, skulle skogsavdelningen ombildas från en egen avdelning till en enhet under den administrativa avdelningen. I fortsättningen skulle det alltså bara finnas två avdelningar inom samfällighetens kansli, den administrativa avdelningen och församlingsavdelningen. C.B. skulle bli chef över H.B. Vidare skulle H.B. inte längre ha tjänstetiteln 1:e stiftsjägmästare utan bara tjänstetiteln stiftsjägmästare. H.B. skulle alltså organisatoriskt likställas med T.E. Nyssnämnda förändringar skulle träda i kraft den 1 oktober 1990 och gälla under den resterande tiden av den pågående försöksverksamheten, d.v.s. till utgången av juni 1991.

H.B. har gjort gällande att han genom stiftsstyrelsens beslut och genom ord och handling därefter från samfällighetens sida blivit avskedad från sin tjänst som 1:e stiftsjägmästare utan att det funnits rättsligt stöd härför.

Samfälligheten har bestritt att fråga varit om något avskedande. Vid huvudförhandlingen i arbetsdomstolen har samfälligheten därvid gjort gällande att något giltigt beslut med det nu redovisade innehållet aldrig fattats, eftersom stiftsstyrelsen inte varit behörig att fatta något sådant beslut. Beslutet har, enligt samfälligheten, i vart fall aldrig kommit till verkställighet. Den förändring av H.B:s tjänst som stiftsstyrelsen beslutat om hade dock, om den genomförts, rymts inom H.B:s anställningsavtal.

Påståendet att stiftsstyrelsen inte fattat något giltigt beslut om förändring av H.B:s anställningsförhållanden har framförts först i arbetsdomstolen. Det har inte gjorts gällande att denna omständighet inte kunnat åberopas vid tingsrätten eller att samfälligheten annars haft giltig ursäkt för att inte göra det. Denna omständighet kan därför inte tas upp till prövning.

Samfälligheten har inte åberopat något kollektivavtalsrättsligt stöd för sitt beslut om förändring av H.B:s anställningsförhållanden. Domstolen har därför att utgå ifrån de allmänna rättsgrundsatser som anses gälla.

Som tingsrätten uttalat i sin dom har en arbetstagare en vidsträckt skyldighet att utföra sådant arbete som naturligt faller inom arbetsgivarens verksamhet, under förutsättning att arbetet ligger inom ramen för arbetstagarens yrkeskvalifikationer. Arbetsdomstolen har i flera avgöranden haft att ta ställning till omfattningen av den skyldighet en arbetstagare har att fullgöra andra arbetsuppgifter. Hur långt arbetsgivarens rätt sträcker sig kan inte anges med någon enkel regel. Som arbetsdomstolen uttalat i tidigare avgöranden anses dock som allmän princip gälla att en tjänsteman inte är skyldig att underkasta sig sådana ändringar av sina arbetsuppgifter att tjänstens beskaffenhet i grunden ändras och det således blir fråga om att tjänstemannen i realiteten får en helt annan tjänst än tidigare (se t.ex. AD 1980 nr 51, 1983 nr 105, 1984 nr 119 och 1985 nr 6).

Av vad som kommit fram i målet innebar stiftsstyrelsens beslut att den avdelning som H.B. var chef för skulle upphöra den 1 oktober 1990 och att denne i fortsättningen skulle vara underställd C.B. Visserligen har det från samfällighetens sida gjorts gällande att denna förändring inte inneburit någon förändring i sak av H.B:s arbetsuppgifter och att avsikten med förändringen endast var att få till stånd ett informationsutbyte. Dessa invändningar kan dock inte tillmätas någon betydelse. Frågan huruvida H.B. fått en helt annan tjänst måste bedömas mot bakgrund av vilken förändring beslutet rent rättsligt innebar, dvs., vilka förändringar som samfälligheten till följd av beslutet också rent faktiskt skulle kunna göra gällande mot H.B. I denna del kan konstateras att beslutet innebar att C.B. helt övertog H.B:s chefsfunktion. Parterna i målet har inte särskilt uttalat sig i frågan vilken betydelse som bör tillmätas det förhållandet att förändringen enligt samfälligheten var avsedd att gälla endast under en försöksperiod fram till utgången av juni 1991. Förhören i arbetsdomstolen har inte heller gett någon klarhet i frågan vad samfälligheten avsåg att göra när försöksperioden gått ut. Det är realistiskt att utgå ifrån att den beslutade förändringen skulle komma att permanentas, om den slog väl ut. Och föll den inte väl ut ligger det närmast till hands att utgå ifrån att samfälligheten i vart fall inte tänkte sig någon återgång till vad som gällt innan den nu aktuella delen av försöksperioden inleddes. Enligt arbetsdomstolens mening kan stiftsstyrelsens beslut den 13 september 1990 inte uppfattas på annat sätt än att H.B. genom detta skildes från sin befattning som l:e stiftsjägmästare och chef för skogsavdelningen. H.B:s förändrade tjänsteställning i den nya organisationen innehar att han blev underställd C.B., vilket kommer till uttryck i den nya befattningsbeskrivningen, där det också sägs att H.B. skall utföra arbetsuppgifter som anvisas av arbetsledningen. Att H.B. inte längre skulle vara direkt underställd egendomsnämnden måste innebära att H.B:s ansvarsområde minskade i samma utsträckning som C.B.s ökade. Den sistnämnde blev den som gentemot egendomsnämnden blev den högst ansvarige för den skogliga verksamheten. Som också J.T. angett förlorade H.B. genom stiftsstyrelsens beslut det övergripande ansvar han tidigare haft för ledning och planering av den skogliga verksamheten. Därmed förlorade han även sin gamla chefsfunktion i förhållande till skogvaktarna och skogsarbetarna. Förändringen av H.B:s tjänsteställning skulle otvivelaktigt även komma att få negativ inverkan på hans framtida löneutveckling. Det kan enligt arbetsdomstolens mening inte råda något tvivel om att H.B. genom stiftsstyrelsens beslut fick sitt anställningsförhållande i så väsentlig grad försämrat att han genom detta måste anses ha blivit avskedad. Samfälligheten har inte påstått att det funnits laga grund för avskedandet. Detta får, som H.B. gjort gällande, anses ha ägt rum den 12 oktober 1990.

Sammanfattningsvis kommer arbetsdomstolen därför till slutsatsen att tingsrättens domslut i överklagade delar skall fastställas.

Vid den angivna utgången skall samfälligheten förpliktas att utge ersättning för H.B:s rättshjälpskostnader i arbetsdomstolen.