AD 1994 nr 157

Fråga huruvida vad som förekommit vid ett förhandlingssammanträde inneburit att ett avtal om bl.a. avgångsvederlag till en arbetstagare kommit till stånd. Så har inte funnits vara fallet. - "I målet är fråga om avtalsförhandlingar där parterna mötts vid ett förhandlingssammanträde för att söka nå överenskommelse i en fråga av icke alltför omfattande och komplicerad natur. Vid sådana avtalsförhandlingar måste det typiskt sett antas vara av parterna avsett att ingen av dem skall bli bunden vid enskilda villkor, som man under förhandlingarnas gång enas om, förrän enighet nåtts om alla villkor som parterna eller en av dem önskar få reglerade genom det åsyftade avtalet ..."

Parter:

E.H.; RE Ingenjörer Aktiebolag; Rejlers Ingenjörer Aktiebolag

Nr 157

H.E. i Alvesta

mot

RE Ingenjörer Aktiebolag och Rejlers Ingenjörer Aktiebolag, båda i Växjö.

ÖVERKLAGAD DOM

Växjö tingsrätts dom den 18 februari 1994, DT 90

Tingsrättens dom, se bilaga

H.E. har yrkat att arbetsdomstolen skall, med ändring av tingsrättens dom, helt bifalla hans talan vid tingsrätten. För det fall att det yrkandet avslås har han yrkat att den ersättning till bolagens vittnen T.R. och M.B., som han skall ersätta som rättegångskostnad vid tingsrätten, skall nedsättas till 5 000 kr för vartdera vittnet.

Bolagen har bestritt ändring av tingsrättens dom.

Parterna har fordrat ersättning för rättegångskostnader i arbetsdomstolen.

Arbetsdomstolen har hållit huvudförhandling i målet. H.E. har på nytt hörts under sanningsförsäkran och förnyat vittnesförhör har hållits med P-O.H.. Vittnesförhören med T.R. och M.B. har förebringats genom uppspelning av tingsrättens bandupptagningar från förhören där.

Vad parterna i arbetsdomstolen har anfört till utveckling av sin talan motsvarar i allt väsentligt det som tingsrätten i sin dom har antecknat under rubriken "Bakgrund och yrkanden". Parterna har dock uppgett att J.R. ostridigt inte var personligen närvarande vid sammanträdet den 17 mars 1993.

Domskäl

Av utredningen i målet framgår att parterna vid förhandlingssammanträdet den 17 mars 1993 först nådde enighet om storleken och utbetalningen av avgångsvederlaget och att de därefter enades även om övriga i det av P-O.H. upprättade avtalsförslaget upptagna villkor, med däri för hand gjorda ändringar (se Bilaga 1 till tingsrättens dom). De hade dock inte bestämt, om texten i första stycket under rubriken "Bakgrund" i förslaget skulle kvarstå och hur den i så fall skulle utformas slutligt. I detta skede av förhandlingssammanträdet begärde bolagen genom T.R. att H.E. även skulle gå med på att förklara att det mellan honom och J.R. gällande s.k. konsortialavtalet till följd av en uppgörelse om H.E:s avgång från anställningen hos bolagen blev "obsolet". Vidare framgår av utredningen att någon enighet om vad bolagen sålunda begärde inte nåddes innan förhandlingssammanträdet avbröts genom att P-O.H. och H.E. lämnade detta.

Av vad T.R. och M.B. har uppgett framgår att en reglering av det förhållande som enligt konsortialavtalet rådde mellan H.E. och J.R. var en förutsättning för att bolagen skulle gå med på att sluta avtal med H.E. i enlighet med de vid förhandlingssammanträdet tidigare framförhandlade villkor som nyss berörts. Vidare framgår av såväl P-O.H:s som H.E:s uppgifter att de redan vid förhandlingssammanträdet, sedan frågan om konsortialavtalet tagits upp, insett att detta var bolagens inställning.

När H.E. likväl gör gällande att avtal träffats om det av honom yrkade avgångsvederlaget grundas detta på att parterna enligt hans mening blivit bundna av vad de enats om innan bolagen tog upp frågan om konsortialavtalet. En väsentlig punkt i hans argumentering har därvid varit att denna fråga gällt hans aktieägande i RE Ingenjörer AB och inte hans anställning hos bolagen. Enligt H.E. hade man från bolagens sida redan den 11 mars 1993 förklarat att förhandlingen den 17 mars 1993 endast skulle gälla anställningsfrågan och inte aktiefrågan, vilket han hade accepterat. Dessa H.E:s uppgifter om vad förhandlingen den 17 mars skulle gälla har bekräftats av P-O.H. och för övrigt lämnats obestridda av bolagen.

I målet är fråga om avtalsförhandlingar där parterna mötts vid ett förhandlingssammanträde för att söka nå överenskommelse i en fråga av icke alltför omfattande och komplicerad natur. Vid sådana avtalsförhandlingar måste det typiskt sett antas vara av parterna avsett att ingen av dem skall bli bunden vid enskilda villkor, som man under förhandlingarnas gång enas om, förrän enighet nåtts om alla villkor som parterna eller en av dem önskar få reglerade genom det åsyftade avtalet eller, som saken också kan uttryckas, förrän "enighet nåtts just om avtalsslut" (se Vahlen, Om slutande av avtal, i Teori och praxis, Skrifter tillägnade Hjalmar Karlgren, Sthlm 1964, s. 373).

Ett sådant antagande överensstämmer otvivelaktigt också med vad som är allmänt skick och bruk vid förhandlingar på arbetsmarknaden i frågor t.ex. om en arbetstagares avgång från anställningen. En annan ordning, enligt vilken parterna skulle bli bundna stegvis villkor för villkor, skulle i sådana och därmed jämförliga fall typiskt sett leda till ett så komplicerat förhandlingsmönster och till sådana svårigheter att nå en i och för sig eftersträvad uppgörelse, att den sålunda inte utan att särskilda skäl talar för det kan antas ha varit åsyftad av parterna.

I målet har inte framkommit något som ger vid handen att parternas förhandlingar vid sammanträdet den 17 mars 1993 förts utifrån någon annan förutsättning än den att parterna skulle bli bundna vid en överenskommelse först sedan de enats om varje villkor som någon av dem önskat få reglerat genom denna. Här bortses då från den tidigare nämnda texten under rubriken "Bakgrund" i det av P-O.H. upprättade avtalsförslaget; med hänsyn till vad utredningen visat kan det vara underkastat tvivel, om parternas beslut avseende den texten utgjort en förutsättning för deras bundenhet i övrigt.

Frågan är då, om den av bolagen önskade regleringen avseende konsortialavtalet kan anses ha på ett sådant sätt fallit utanför ramen för vad förhandlingarna vid sammanträdet den 17 mars 1993 gällde, att H.E. likväl har fog för sin ståndpunkt att bolagen blivit bundna av vad parterna i övrigt nått enighet om under förhandlingarna. Skälet till detta skulle, som tidigare framgått, enligt H.E:s mening vara att den av bolagen önskade regleringen inte skulle ha med hans anställning och dess upphörande att göra.

Arbetsdomstolen behöver i denna del inte ta ställning till den principiella frågan i vad mån det över huvud taget skulle ha betydelse för uppkomsten av avtalsbundenhet att en part vid förhandlingar, som avser ett visst ämne, i ett eller annat skede av sådana förhandlingar framför önskemål om att få en reglering även av en fråga som objektivt sett faller utanför ramen för det ämnet. Av utredningen i målet framgår nämligen att vad bolagen - och ytterst J.R. - i detta fall önskade få reglerat var den bestämmelse i konsortialavtalet (punkt 4) som föreskriver bl.a. att J.R. och H.E. skulle vara "verksamma på heltid" och i allt skulle "vinnlägga sig om att i positiv och förtroendefull anda samarbete med varandra", en bestämmelse som kan ses mot bakgrund av en vitesklausul i konsortialavtalet (punkt 10) enligt vilken part vid avtalsbrott skall för varje avtalsbrott utge ett vite om 7 500 000 kr.

Med hänsyn till det redovisade innehållet i konsortialavtalets punkt 4 råder inte tvekan om att den av bolagen vid förhandlingen den 17 mars begärda regleringen haft anknytning till frågan om upphörandet av H.E:s anställning hos bolagen. Så har bolagen och J.R. sett på saken, och av vad H.E. och P-O.H. har uppgett samt av övrig utredning i målet framgår att dessa för sin del i vart fall insett att detta varit motivet till bolagens ifrågavarande begäran. Det har också blivit tydligt, att lika stor vikt som bolagen lagt vid att få den begärda regleringen till stånd i det tilltänkta avtalet om upphörandet av H.E:s anställning, lika stor vikt har man på H.E:s sida lagt vid att en sådan reglering inte skulle ingå i detta avtal.

Sammanfattningsvis innebär det anförda att - såsom tingsrätten funnit - H.E. inte har visat att något för bolagen bindande avtal om avgångsvederlag till honom har träffats mellan parterna. Tingsrättens domslut i huvudsaken skall därför fastställas.

Rättegångskostnader

Arbetsdomstolen ansluter sig till tingsrättens bedömning vad gäller skäligheten av bolagens anspråk på ersättning för rättegångskostnad avseende av bolagen utgiven ersättning till vittnena T.R. och M.B. för deras inställelse vid tingsrätten. Följaktligen skall även tingsrättens domslut i fråga om rättegångskostnaderna där fastställas.

Med hänsyn till utgången i målet skall H.E. förpliktas att ersätta bolagen även för deras rättegångskostnader i arbetsdomstolen. Arbetsdomstolen finner yrkat belopp skäligt.

Domslut

Domslut

1. Arbetsdomstolen fastställer tingsrättens domslut.

2. Arbetsdomstolen förpliktar H.E. att ersätta RE Ingenjörer AB:s och Rejlers Ingenjörer AB:s rättegångskostnader i arbetsdomstolen med sammanlagt trettiotusentvåhundrafjorton (30 214) kr, varav 30 000 kr avser ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen på det förstnämnda beloppet från dagen för denna dom tills betalning sker.

Dom 1994-12-21, målnummer B-44-1994

Ledamöter: Ove Sköllerholm, Inga Åkerlund (hovrättsassessor; tillfällig ersättare), Palle Landin, Ulf E. Nilsson, Mats Holmgren, Stig Ahlin och Jarl Karlsson. Enhälligt.

Sekreterare: Jakob Hedenmo

Tingsrättens dom (ledamöter: A Palm, Jan Ståhl och Leif Eriksson)

BAKGRUND OCH YRKANDEN

RE Ingenjörer Aktiebolag äger samtliga aktier i den konsulterande ingenjörsbyrån Rejlers Ingenjörer Aktiebolag, som driver sin verksamhet från ett tiotal kontor i landet. RE Ingenjörer Aktiebolag ägs i sin tur av omkring 200 personer, bland dem verkställande direktören i båda bolagen J.R. samt H.E.. Den senare var sedan 1.12.1986 anställd som administrativ ekonomichef i bolagen. I samband med ägarförändringar slöts 1989 mellan J.R., H.E. och ett fondkommissionsbolag ett konsortialavtal rörande aktieägandet i RE Ingenjörer Aktiebolag. I avtalet intogs bestämmelsen att J.R. och H.E. skulle vara verksamma på heltid i bolaget och inte engagera sig i annan verksamhet och att parterna i allt skulle vinnlägga sig om att i positiv och förtroendefull anda samarbeta med varandra. Bestämmelsen förenades med föreskriften att part som bröt mot avtalet för varje avtalsbrott skulle utge ett vite om 7, 5 miljoner kr till övriga parter. I november 1992 uppstod meningsskiljaktigheter mellan J.R. och H.E.. Dessa ledde till samtal mellan dem om omplacering av den senare eller indragning av dennes tjänst. Vid ett sammanträffande 24.2.1993, då även advokaten T.R. var närvarande vid J.R:s sida, krävde H.E. för att lämna sin anställning dels ett avgångsvederlag motsvarande 24 månadslöner - hans lön uppgick till 35 450 kr i månaden - dels ersättning för sina aktier i RE Ingenjörer Aktiebolag med 1,1 miljon kr. Ingen överenskommelse träffades. Förhandlingar enligt medbestämmandelagen fördes i bl.a. denna sak i början av mars. H.E:s intressen bevakades vid förhandlingarna av ombudsmannen vid Jusek C.W.. Vid förhandlingarnas avslutning 4.3 bestämdes tid för ett nytt sammanträde 11.3 för behandling av H.E:s situation. Vid det sammanträdet företräddes bolagen av J.R. jämte T.R. samt advokaten M.B.. H.E. biträddes av C.W. och advokaten P-O.H.. Bud lämnades å ömse sidor, men ingen uppgörelse träffades. Man åtskildes med överenskommelsen att P-O.H. skulle lämna ett bud per telefax och att man på nytt skulle sammanträffa 17.3 i G.L:s Advokatbyrås lokaler. Den 15.3 tillställdes T.R. av P-O.H. ett telefax med förslag till skriftligt avtal, se bilaga 1. Vid sammanträdet 17.3 deltog samma personer som 11.3 med undantag av C.W.. Avtalsförslaget behandlades jämte andra frågor. Tvisten i målet gäller den rättsliga innebörden av vad som förekom.

H.E. har yrkat att tingsrätten måtte förplikta bolagen att solidariskt till honom utge avgångsvederlag med 900 000 kr jämte ränta därå enligt 6 § räntelagen från 1.4.1993, till dess betalning sker. Som grund för käromålet har han anfört att muntligt avtal mellan parterna om detta avgångsvederlag träffats vid sammanträdet 17.3.1993.

Bolagen har bestritt bifall till H.E:s talan på den grunden att det påstådda avtalet mellan parterna icke ingåtts. Emellertid har bolagen vitsordat skäligheten av yrkat belopp liksom ränteberäkningen.

Parterna har fordrat ersättning för rättegångskostnader.

DOMSKÄL

H.E. har på egen begäran hörts under sanningsförsäkran. På hans begäran har också vittnesförhör hållits med P-O.H.. Som ytterligare vittnen har T.R. och M.B. hörts på begäran av bolagen. Alla har hörts om vad som förekommit vid samtal och förhandlingar mellan parterna, i synnerhet vid sammanträdet 17.3.1993.

De hörda har entydigt redovisat i huvudsak följande händelseförlopp vid sistnämnda sammanträde. P-O.H. klargjorde från början att han hade begränsad tid till sitt förfogande, eftersom han hade ett annat sammanträde utsatt en knapp timme senare. Hans förslag till avtal diskuterades, till en början i fråga om belopp och tid för utbetalning. Under avbrott i överläggningarna förde T.R. samtal per telefon med J.R.. Så småningom enades parterna om det belopp som framgår av det ändrade avtalsförslaget och den utbetalningsdag som anges däri. Under fortsatta samtal genomgicks förslaget i övrigt, bl.a. "bakgrunden" och dess betydelse i vissa avseenden för H.E.. I omedelbar anslutning till denna genomgång lade T.R. fram konsoritalavtalet och begärde att även detta skulle regleras, något som P-O.H. motsatte sig, bl.a. med motiveringen att det inte gällde uteslutande mellan parterna i anställningsförhållandet. Därefter åtskildes de närvarande; enligt P-O.H. hade han råkat i tidsnöd och rest sig upp redan i samband med genomgången av avtalsförslaget.

Av vad tingsrätten sålunda återgivit framgår att T.R. infört frågan om avvecklingen av konsortialavtalet i avtalsförhandlingarna innan parterna blivit ense om att förhandlingarna avslutats och en slutreglering skett av deras ekonomiska mellanhavanden. Att en sådan avveckling varit av betydelse för bolagens slutliga inställning till H.E:s krav måste såväl denne som P-O.H. ha insett med hänsyn både till vitesklausulen i konsortialavtalet och till den omständigheten att H.E. enligt honom själv under de inledande samtalen med J.R. och T.R. om hans frånträde av anställningen begärt betalning för sina aktier vid sidan av ekonomisk gottgörelse av annat slag. På grund av det anförda har H.E. ej visat att för bolagen bindande avtal om avgångsvederlag träffats mellan parterna. Alltså skall käromålet ogillas.

-------------

Bolagens anspråk på ersättning för rättegångskostnader omfattar bl.a. den ersättning för förlorad arbetsförtjänst som - efter det bolagen vitsordat vad som begärts - tillerkänts vittnena T.R. och M.B., respektive 23 800 kr och 16 800 kr. H.E. har för sin del vitsordat endast 5 000 kr för vartdera vittnet och alltså begärt rättens prövning av överskjutande belopp.

Ersättningen till T.R. innefattar gottgörelse för bl.a. sex timmars förberedelse av vittnesmålet. Tingsrätten anser emellertid ej att längre förberedelsetid än två timmar varit påkallad med hänsyn till vittnesmålets art och omfattning. Bolagens ersättningsanspråk skall nedsättas i enlighet härmed. Vad som i övrigt utgått till vittnena får bedömas som skäligt.

DOMSLUT

1. Tingsrätten ogillar käromålet.

2. H.E. skall ersätta bolagen deras rättegångskostnader med etthundraåttatusenfyrahundraåttiosex (108 486) kr, varav 62 000 kr utgör ombudsarvode, jämte ränta å ersättningsbeloppet enligt lag

-----------------

Bilaga 1

AVTAL

Mellan R E Ingenjörer AB och Rejlers Ingenjörer AB ("Bolagen") å ena sidan, och H.E. å andra sidan, har följande avtal träffats.

Bakgrund

H.E. är sedan 1 december 1986 anställd som administrativ chef i Bolagen. Under november månad 1992 har Bolagens verkställande direktör J.R. uttalat missnöje med H.E:s arbetsinsats och till honom och styrelsen för Bolagen påtalat "tjänstefel" av art som enligt J.R. kunde medföra avsked. H.E. har tillbakavisat J.R:s ifrågavarande påståenden. I mars 1993 har Rejlers Ingenjörer AB inlett förhandlingar enligt medbestämmandelagen rörande förslag till omorganisation bl.a. med innebörd att H.E:s nuvarande befattning inte längre skall finnas kvar. Bolagen har erbjudit H.E. omplacering till annan befattning i Rejlers Ingenjörer AB. H.E. har förklarat sig icke kunna godta att de föreslagna åtgärderna rörande hans befattning vidtas.

Efter diskussion har parterna enats om en uppgörelse i godo rörande H.E:s anställning i Bolagen. Uppgörelsen har godkänts även av de organisationer som är parter i förhandlingarna enligt medbestämmandelagen.

1. H.E. avgår från Bolagen den 31 mars 1993 då hans anställning i Bolagen upphör.

2. Bolagen erlägger ett avgångsvederlag till H.E. den 31 mars 1993 uppgående till 900 000 SEK.

3. H.E. förbinder sig att senast den 31 mars 1993 till Bolagen återlämna kreditkort, nycklar, tjänstebil och annan egendom som han innehar och som tillhör eller förhyrs av Bolagen. H.E. skall vidare före den 31 mars 1993 bortföra alla sina egna tillhörigheter från Bolagens lokaler.

4. H.E. äger rätt att av Bolagen förvärva den bil, som han för närvarande disponerar som tjänstebil, för en köpeskilling motsvarande bilhandlarnas inbytespris enligt allmänt vid ifrågavarande tidpunkt tillämpad prislista.

5. Parterna förbinder sig att inte sprida kännedom om innehållet i detta avtal. Bolagen skall i anslutning till H.E:s avgång utfärda betyg rörande H.E:s tjänstgöring, varav skall framgå att H.E. lämnar Bolagen på egen begäran. I betyget skall den ovan angivna bakgrunden till detta avtal inte beröras.

6. Genom detta avtal regleras slutligt samtliga mellanhavanden mellan H.E. och Bolagen såvitt avser H.E:s anställning i Bolagen.

Detta avtal har upprättats i 4 exemplar, varav parterna och JUSEK tagit var sitt.

Stockholm i mars 1993

R E INGENJÖRER AB

REJLERS INGENJÖRER AB

H.E.

Godkännes:

JUSEK

C.W.