Förhandling

Beskrivning saknas!

Rättsfall23

NJA 1992 s. 363: Beslut om utmätning har överklagats av tredje man, som i besvärsmålet åberopar muntlig bevisning. Vid ställningstagande till frågan om muntlig förhandling har beaktats den praxis i fråga om parts rätt till sådan förhandling som utbildats vid den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Fråga huruvida behovet av muntlig förhandling bör tillgodoses genom förhör i besvärsmålet eller genom föreläggande för tredje mannen att väcka talan i saken. (I-III).
NJA 1982 s. 775: Domvillobesvär. Sedan part sökt återvinning mot lagsökningsutslag och kallats till förhandling i återvinningsmålet, har parten till befattningshavare vid TR:ns kansli uppgivit att han inte kunde komma till förhandlingen. TR:n har, utan att fatta något beslut med anledning av vad parten uppgivit, hållit förhandlingen på utsatt tid och, då parten inte inställt sig, meddelat tredskodom mot denne. TR:ns underlåtenhet att fatta beslut i frågan, huruvida förhandlingen skulle inställas eller ej, har ansetts utgöra rättegångsfel. Med utgångspunkt i antagandet att parten skulle ha inställt sig, om han fått besked om att förhandlingen inte skulle komma att inställas, och särskilt med hänsyn till att något allmänt rättsmedel inte står till buds för part mot vilken tredskodom i mål om återvinning mot lagsökningsutslag givits, har felet ansetts vara sådant som avses i 59 kap 1 § 5 RB.
AD 2005 nr 111: Fråga huruvida en arbetsgivarorganisation A haft skyldighet att på begäran av en arbetstagarorganisation träda i central tvisteförhandling rörande en uppsägningsfråga som berörde en arbetsgivare som nyligen trätt in i A och som fört lokal tvisteförhandling enligt ett kollektivavtal som varit gällande för arbetsgivaren på grund av tidigare medlemskap i arbetsgivarorganisationen B. Vid ställningstagandet till A:s förhandlingsskyldighet uppkommer särskilt frågan om arbetsgivaren vid den aktuella tidpunkten varit bunden av kollektivavtalet mellan arbetstagarorganisationen och A. Sedan denna fråga besvarats nekande har domstolen funnit att A inte har varit skyldig att träda i förhandling.
AD 2011 nr 49: En arbetstagarorganisation gör gällande att en arbetsgivare, ett bussbolag, fortlöpande brutit mot en bestämmelse i kollektivavtalet om att en arbetstagare vid övernattning ska erhålla eget rum. Arbetstagarorganisationen har därför väckt talan mot arbetsgivarorganisationen och bussbolaget och yrkat att bolaget ska förpliktas att betala allmänt skadestånd för brott mot kollektivavtalet. Arbetsgivarparterna har invänt att talan ska avvisas med hänvisning till att förhandlingskravet i 4 kap. 7 § arbetstvistlagen inte varit uppfyllt. Enligt arbetsgivarparterna har nämligen de resetillfällen som arbetstagarorganisationen hänvisat till inte behandlats vid förhandlingarna på ett sådant sätt att förhandlingskravet fullgjorts. Arbetsdomstolen finner vid sin prövning av avvisningsfrågan att det föreligger sådan identitet mellan den tvistefråga som behandlades vid förhandlingarna och den fråga som arbetstagarorganisationen fört till domstolen att förhandlingskravet har varit uppfyllt.
AD 1995 nr 44: Ett kommanditbolag har inlett verksamhet i lokaler som dessförinnan utnyttjats av ett aktiebolag. Kommanditbolaget har använt befintlig kontorsutrustning och kvarvarande kontorsmaterial såsom blanketter för offerter och fakturor m.m. med aktiebolagets firma. Viss speciell verksamhet, fönsterrenoveringar, som kräver licens, har formlöst flyttats över från aktiebolaget till kommanditbolaget. Flertalet av de anställda i aktiebolaget har övergått till anställningar i kommanditbolaget. Oavsett att något formellt överlåtelseavtal inte träffats har kommanditbolaget ansetts ha blivit bundet av kollektivavtal genom att aktiebolagets verksamhet har övergått till kommanditbolaget. - Enligt kollektivavtal gäller att om förhandlingsframställan översänts med rekommenderat brev anses mottagandet ha skett senast 10 dagar efter det att brevet lämnats till posten. I det föreliggande fallet har brev med förhandlingsframställan adresserats till arbetsgivarens gatuadress och inte till box-adressen. Arbetsgivaren har därmed inte ansetts kallad på ett formellt korrekt sätt.
RH 1996:59: I ett ärende om skuldsanering hade det varken hos kronofogdemyndigheten eller tingsrätten hållits muntlig förhandling. Av gäldenärens inlagor till tingsrätten och hovrätten framgick att han hade begärt att vid tingsrätten få framföra synpunkter i ärendet vid en förhandling. Hovrätten har med tillämpning av artikel 6 punkt 1 i Europakonventionen undanröjt tingsrättens beslut och visat ärendet åter för erforderlig behandling.
AD 1996 nr 30: Fråga om tillämpningen av 28 § medbestämmandelagen när övergång av företag har skett i flera led.
NJA 1992 s. 555: Fråga om tjänstefel vid beslut om förtida omhändertagande enligt 9 kap 10 § 2 st RB.
AD 1997 nr 2: Tolkning av kollektivavtal på installastionsområdet. Fråga om skyldighet för arbetsgivaren att förhandla om individuell del av lön avseende nyanställda.
RH 1997:64: Rätt till muntlig förhandling har ansetts föreligga i skuldsaneringsärende vid tingsrätten, trots att prövningen varit begränsad till avgörande av rättsfrågor.
NJA 1992 s. 513: En exekutiv auktion har överklagats av gäldenären på bl a den grunden att ett högre pris kunnat uppnås. Av gäldenären i HovR:n gjord framställning om muntlig förhandling har ansetts böra bifallas,
AD 1995 nr 60: Enligt 7 § tredje stycket anställningsskyddslagen i dess lydelse fr.o.m. den 1 januari 1995 är vid en övergång av ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet övergången i sig inte saklig grund för att säga upp arbetstagaren. Arbetsdomstolen konstaterar att lagrummet innebär att en uppsägning i den avsedda situationen är angriplig såsom inte sakligt grundad men att uppsägningen inte är utan vidare verkningslös. En arbetstagare som vill få uppsägningen undanröjd måste alltså föra ogiltighetstalan och därvid iaktta anställningsskyddslagens preskriptionsbestämmelser. - Arbetsdomstolen finner vid prövning av en preskriptionsinvändning i tvist om ogiltigförklaring av uppsägning att arbetstagarsidan vid tvisteförhandling inte tillräckligt tydligt angav att man ville förhandla inte bara rörande skadestånd utan även om ett yrkande om ogiltigförklaring av uppsägning. Inte heller finner arbetsdomstolen att överläggningarna kan anses ha gällt även denna fråga. Som följd härav finner domstolen att det inte kan anses att arbetsgivaren har gått miste om rätten att göra preskriptionsinvändning genom att inte under förhandlingen framställa invändningen.
AD 2005 nr 46: Ett verkstadsföretag anlitade under sommaren 2004 fem litauiska arbetstagare för utförande av bl.a. vissa svetsarbeten, vilka ostridigt var sådana att primär förhandlingsskyldighet förelåg enligt 38 § medbestämmandelagen. Fråga om bolaget åsidosatte denna bestämmelse genom att anlita de fem arbetstagarna utan att dessförinnan ha tagit initiativ till förhandling.
AD 1997 nr 150: Fråga om ett sammanträffande mellan företrädare för en arbetsgivare och en arbetstagarorganisation, som tillkommit sedan arbetsgivaren sagt upp en medlem i organisationen, utgjort en sådan förhandling rörande tvistefrågan som enligt 41 § anställningsskyddslagen utgör utgångspunkt för beräkning av fristen för talans väckande.
AD 1998 nr 103: Enligt en bestämmelse i det kommunala pensionsavtalet kan arbetsgivaren för särskilt fall efter överenskommelse med arbetstagaren besluta att utge garantipension till arbetstagaren. Sedan det uppstått tvist huruvida ett antal kommunalt anställda lärare blivit berättigade till garantipension enligt denna bestämmelse väcker arbetstagarnas organisationer talan i arbetsdomstolen. Kommunen gör därvid invändning om rättegångshinder med hänvisning till att tvister om tolkning och tillämpning av pensionsavtalets bestämmelser enligt avtalet skall avgöras av en särskild skiljenämnd. I målet uppkommer följande frågor: - a) utgör den aktuella tvisten en sådan tvist om tolkning och tillämpning av pensionsavtalet som skall avgöras av skiljenämnden? - b) är kommunen på grund av bestämmelserna i 4 kap. 7 § arbetstvistlagen förhindrad att i rättegången åberopa skiljeklausulen? - c) har kommunen vid central förhandling i tvisten avstått från rätten att åberopa skiljeklausulen för den händelse talan väcks vid domstol? - d) är en tillämpning i detta fall av pensionsavtalets skiljeklausul att anse som oskälig enligt 36 § avtalslagen? - e) skall tvisten återförvisas till förnyade tvisteförhandlingar mellan parterna?
AD 1994 nr 157: Fråga huruvida vad som förekommit vid ett förhandlingssammanträde inneburit att ett avtal om bl.a. avgångsvederlag till en arbetstagare kommit till stånd. Så har inte funnits vara fallet. - "I målet är fråga om avtalsförhandlingar där parterna mötts vid ett förhandlingssammanträde för att söka nå överenskommelse i en fråga av icke alltför omfattande och komplicerad natur. Vid sådana avtalsförhandlingar måste det typiskt sett antas vara av parterna avsett att ingen av dem skall bli bunden vid enskilda villkor, som man under förhandlingarnas gång enas om, förrän enighet nåtts om alla villkor som parterna eller en av dem önskar få reglerade genom det åsyftade avtalet ..."
AD 1997 nr 33: En kammarrätt beslutar och verkställer uppsägningar på grund av arbetsbrist av 52 arbetstagare. Beslutet föregås av förhandlingar enligt 11 § medbestämmandelagen. Efter uppsägningarna beslutar och verkställer kammarrätten vid skilda tillfällen uppsägning på grund av arbetsbrist av ytterligare fyra arbetstagare. Fråga huruvida kammarrätten varit skyldig att inför de senare uppsägningarna ta initiativ till förhandling enligt 11 § medbestämmandelagen. Även fråga om brott mot turordningsbestämmelsen i 3 § TurA-S.
NJA 1997 s. 579: I mål angående arvode till konkursförvaltare sedan konkursen avskrivits har HovR:n ansetts böra efter begäran av förvaltaren hålla förhandling i målet.
RH 1994:8: Frågan om beviskravet i mål om särskild handräckning samt om åberopande av muntlig bevisning i besvärsmål skall föranleda hovrätten att hålla förhör i beaktande av den praxis som utvecklats angående rätt till muntlig förhandling i hovrätten.
NJA 1993 s. 161: Fråga om häktning enligt 24 kap 17 § RB.
AD 1995 nr 67: Fråga om yrkande skall avvisas med anledning av att tvisten inte har varit föremål för förhandling mellan parterna enligt 4 kap. 7 § arbetstvistlagen. Ett fackförbund väckte talan mot en kommun med anledning av att en arbetstagare enligt förbundets mening hade sagts upp från sin anställning på grund av personliga skäl. I målet yrkades att uppsägningen skulle förklaras ogiltig och kommunen förpliktas utge allmänt skadestånd och lön. Vid muntlig förberedelse tillade förbundet ett andrahandsyrkande om skadestånd under åberopande av att kommunen under alla förhållanden brutit mot gällande turordningsregler. Arbetsdomstolen finner att frågan om turordningsbrott visserligen inte har behandlats vid förhandlingar i tvisten. Domstolen anser emellertid att andrahandsyrkandet stödjer sig på väsentligen samma grund som ogiltighetsyrkandet och därför utgör en tillåten ändring av talan enligt 13 kap. 3 § rättegångsbalken. Förhandlingskravet får därmed anses uppfyllt även såvitt gäller andrahandsyrkandet.
AD 2010 nr 58: Fråga huruvida kravet på förhandling enligt 4 kap. 7 § arbetstvistlagen varit uppfyllt i ett fall där parterna ostridigt inte har hållit central förhandling enligt gällande förhandlingsordning.
AD 2003 nr 40: Fråga om förhandlingsskyldighet enligt 11 § medbestämmandelagen inför ett beslut om driftsinskränkning. I målet uppkommer särskilt frågan om betydelsen av att det reella beslutet har fattats av ett utländskt moderbolag.

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator