AD 1994 nr 73

Parter:

Handelstjänstemannaförbundet; Sveriges Redareförening; Broströms Rederi Aktiebolag

Nr 73

Handelstjänstemannaförbundet

mot

Sveriges Redareförening och Broströms Rederi Aktiebolag i Göteborg.

Mellan Sveriges Redareförening och Handelstjänstemannaförbundet (HTF) gäller ett kollektivavtal för tjänstemän vid rederiföretag. Broströms Rederi Aktiebolag (bolaget) är genom medlemskap i föreningen bundet av detta avtal.

G.R. är medlem i HTF. Han anställdes formellt som telegrafist hos bolaget från den 21 november 1989 men kom att vara verksam som personaladministratör avseende off shore-personal. Han sades upp från anställningen på grund av arbetsbrist den 19 mars 1992 med sista anställningsdag den 18 september 1992. G.R. är sedan dess arbetslös.

Tvist har uppstått mellan parterna dels om G.R. har tillräckliga kvalifikationer för den befattning i bolaget som löneadministratör, vilken innehas av A.K., och om bolaget genom att inte omplacera G.R. till denna befattning ådragit sig skadeståndsansvar för åsidosättande av turordningsreglerna i 22 § anställningsskyddslagen, dels om G.R. vid bestämmande av storleken av ett ekonomisk skadestånd har rätt att tillgodoräkna sig anställningstid från och med den 23 juni 1981 då han anställdes i Consafe AB eller endast från den 21 november 1989 då han anställdes i bolaget och dels om G.R. har erhållit ett anställningserbjudande hos Stena Marine AB som skall beaktas vid bestämmande av storleken av ett ekonomiskt skadestånd.

YRKANDEN

HTF har yrkat att arbetsdomstolen förpliktar bolaget att till G.R. utge

1. allmänt skadestånd med 50 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för delgivning av stämning till dess betalning sker,

2. ekonomiskt skadestånd med 5 916 kr för tiden den 19 - 30 september 1992 jämte ränta enligt 6 § räntelagen från och med den 25 september 1992 till dess betalning sker, med 270 000 kr för tiden den 1 oktober 1992 - den 31 mars 1994 jämte ränta enligt 6 § räntelagen på 15 000 kr från den 25:e i varje månad till dess betalning sker samt med 5 916 kr för tiden den 1 - 12 april 1994 jämte ränta enligt 6 § räntelagen från och med den 12 april 1994 till dess betalning sker.

HTF har vidare yrkat att arbetsdomstolen förbehåller HTF rätt att senare väcka talan med yrkande om ersättning för ekonomisk skada som G.R. kan komma att lida för tiden efter huvudförhandlingen i målet.

Arbetsgivarparterna har bestritt samtliga yrkanden under åberopande i första hand av att G.R. saknat tillräckliga kvalifikationer för A.K:s befattning och att bolaget därför inte åsidosatt gällande turordningsregler vid uppsägningen samt i andra hand av att ekonomiskt skadestånd i vart fall inte skall utges med hänsyn till att G.R. bort acceptera ett erbjudande om anställning hos Stena Marine AB. Om bolaget skulle anses skyldigt att utge ekonomiskt skadestånd, har arbetsgivarparterna vitsordat att sådant skadestånd skall utgå till G.R. med yrkat belopp under angiven tid. Arbetsgivarparterna har vitsordat samtliga ränteyrkanden. De har också förklarat sig inte ha någon invändning mot HTF:s förbehåll.

PARTERNAS UTVECKLING AV TALAN

HTF

Bakgrund

Bolaget bedrev i början av 1980-talet sjöfart avseende såväl linjetrafik som bulklasttransporter. År 1984 sålde bolaget sin linjetrafik. Förutom bulklastsjöfart bedrev bolaget därefter även ship management-verksamhet. Ship management innebär att svara för den tekniska driften och bemanningen av fartyg som ägs av annat rederi.

Det statliga varvet Götaverken Arendal (GVA) byggde under 1980-talet ett antal bostadsplattformar åt Consafe AB för offshore-verksamhet. Efter Consafe AB:s konkurs övertog GVA äganderätten till bostadsplattformarna. Uppdraget att driva dessa innehades inledningsvis efter Consafe- konkursen av Safe Offshore AB. Under hösten 1989 sade GVA emellertid upp ship management-avtalet med Safe Offshore AB och anlitade istället bolaget. Under vintern 1990 övertog bolaget som följd härav ship management-ansvaret för sammanlagt sju bostadsplattformar.

En bostadsplattform är sjörättsligt att betrakta som ett fartyg och bemannas av en fartygsbesättning. Arbetsförhållandena ombord är speciella. Besättningen arbetar i stort sett dygnet runt under två veckor och är därefter ledig i fyra veckor.

I samband med att bolaget övertog ship management-ansvaret för bostadsplattformarna anställde bolaget bl.a. G.R.. Denne hade tidigare varit anställd som telegrafist och personaladministratör vid Safe Offshore AB.

I slutet av 1991 sade GVA upp ship management-avtalet med bolaget. Detta ledde till arbetsbrist inom bolaget och G.R. sades upp från anställningen hos bolaget på grund av arbetsbrist den 19 mars 1992. Hans anställning i bolaget upphörde den 18 september 1992.

Kvalifikationsfrågan

HTF gör gällande att bolaget har brutit mot turordningsreglerna i 22 § anställningsskyddslagen genom att säga upp G.R. på grund av arbetsbrist trots att han hade längre anställningstid än löneadministratören A.K. som inte sades upp. G.R. har tillräckliga kvalifikationer för A.K:s tjänst. Den utbildning han skulle behöva för att kunna fullgöra hennes arbetsuppgifter ligger inom ramen för vad som kan anses som skälig inlärningstid.

G.R. avlade år 1968 telegrafistexamen vid Sjöbefälsskolan. Sedan några år tillbaka ingår Sjöbefälsskolan i Chalmers tekniska högskola. I telegrafistexamen ingår utöver utbildning i radiotelegrafering även kunskaper avseende reglementen, instruktioner, bokföring, författningskunskap m.m. Under åren 1968 till 1977 arbetade G.R. som telegrafist hos skilda rederier, såsom OT-rederierna, Malmros Rederi AB, Chevron Oil A/S och Tor Line AB. Från och med 1981 arbetade G.R. som telegrafist hos Consafe AB och Safe Offshore AB ombord på bostadsplattformarna. Under åren 1987 - 1989 arbetade G.R. även tillfälligt på sjöpersonalavdelningen inom Safe Offshore AB. Han arbetade växelvis ombord på bostadsplattformarna och på sjöpersonalavdelningen.

Arbetet som telegrafist ombord på fartyg innebär förutom ansvar för telekommunikationen även ett visst ansvar för löner och löneutbetalningar. Telegrafisten gör en redovisning med avräkning och sammandrag avseende alla ombordanställdas löner såväl lediga, tjänstlediga, sjuka och semesterlediga. Utifrån dessa uppgifter upprättar telegrafisten à conto-listor för löneutbetalning vilka sändes in till bolaget i mitten av varje månad. För den slutliga löneuppgiften finns ett av Sjöfartsverket upprättat blankettset som bl.a. innehåller en del som skall tillställas sjömansskattekontoret. Avgifter till fackliga organisationer debiteras, sammanställs, skrivs ut och iordningställs ombord av telegrafisten för att sedan skickas till bolaget. Befälhavaren vidimerar skattebeloppet på varje lönespecifikation men i praktiken görs arbetet av telegrafisten. G.R. utförde dessa arbetsuppgifter. För att klara arbetsuppgifterna krävdes kunskap om gällande kollektivavtal. Under den tid som G.R. arbetade som telegrafist ombord på bostadsplattformarna tillämpades tre olika kollektivavtal.

I november 1989 erhöll G.R. anställning hos bolaget i samband med att bolaget övertog ship management-ansvaret för bostadsplattformarna. Han började att tjänstgöra på avdelningen för personaladministration avseende off shore-personal. På den avdelningen arbetade även U.A. och S.P. som personaladministratörer. G.R. och hans två kollegor var underställda den dåvarande personalchefen H.L.. Under H.L. lydde också avdelningen för sjö- och landlöner. Bolaget hade tidigare inte arbetat med ship management avseende bostadsplattformar. Detta innebar att det inte fanns någon off shore-avdelning när bolaget övertog ship management-ansvaret för plattformarna. På grund av G.R:s och U.A:s erfarenhet inom off shore fick de i uppdrag att bygga upp en off shore- avdelning. G.R. fick också till stor del lära upp S.P. till personaladministratör. Hon hade tidigare arbetat som sekreterare och hade inte telegrafistutbildning. G.R. har ett stort intresse för datorer och besitter betydande datakunskaper. På grund härav fick han rollen som internkonsult i datafrågor inom bolaget både när det gällde hård- och mjukvara och i fråga om nätverket. Han var en länk mellan dataföretagen och de anställda. Han deltog också vid planering och inköp av utrustning. Han var nätverksansvarig för ett 20-tal datorer och var behjälplig när det gällde drift och underhåll av nätverket och av enskilda arbetsstationer. G.R. och hans två kollegor hade vidare ansvaret för sjölönerna för cirka 450 off shore-anställda. Lönekontoristen sammanställde löneunderlaget som erhållits från bostadsplattformarna. Om problem uppstod för lönekontoristen, vände hon sig till G.R. eller till någon av hans kollegor som självständigt fick ta ställning till om beloppen skulle ändras eller tillstyrkas för utbetalning. Den löneadministrativa delen av arbetet bestod även av att bedöma om reseräkningar, traktamenten och diverse andra utbetalningar var riktiga. G.R. hade även ansvaret för lönesättning vid nyrekrytering. G.R. och hans två kollegor hade vidare hand om upphandling av utbildning för ungefär 10 miljoner kr per år. G.R. konstruerade även reseräknings- och representationsblanketter. En del blanketter konstruerade han i samråd med A.K..

G.R. har också en teknisk gymnasiekompetens. I utbildningen ingår bl.a. ADB-datagrunder och företagsekonomi. Han har genomgått diverse datakurser som Desktop publishing, Windows write och Arts & Letters. Vidare har G.R. deltagit i en kurs för rederitjänstemän "lagar och avtal i praktiken" och i en kurs "företaget och arbetsrätten". G.R. har även läst juridisk översiktskurs vid handelshögskolan i Göteborg och juridisk introduktionskurs vid Lunds universitet.

I A.K:s arbetsuppgifter ingår bl.a. att kunna hantera ett dataprogram som heter AgDa-löner. Det är ett dataprogram för bolagets lönesystem som är lättarbetat. När A.K. anställdes hos bolaget hade hon inga kunskaper i detta dataprogram utan fick genomgå en tvådagars grundkurs.

Med G.R:s utbildning och bakgrund skulle det ha tagit högst två till tre dagar för honom att lära sig AgDa-löneprogrammet. Han skulle endast ha behövt en inskolningstid om fyra till sex veckor innan han skulle ha klarat A.K:s arbetsuppgifter. S.P. blev också uppsagd från bolaget på grund av arbetsbrist. Hon har därefter erhållit ett arbete som löneadministratör avseende sjölöner vid ett annat rederibolag. Efter en kortare inskolningstid på två veckor klarade hon av sina nya arbetsuppgifter.

Hur lång anställningstid får G.R. tillgodoräkna sig?

Enligt HTF:s uppfattning har G.R. rätt att tillgodoräkna sig anställningstid i Consafe AB och Safe Offshore AB från och med den 23 juni 1981 då han anställdes i Consafe AB. Frågan har betydelse för beräkning av skadeståndet enligt 38 och 39 §§anställningsskyddslagen.

När bolaget under hösten 1989 slöt ship management-avtalet avseende de sju bostadsplattformarna inledde bolaget förhandlingar med Sveriges Fartygsbefälsförening rörande kollektivavtal m.m. Det formella protokollet från förhandlingarna upprättades den 27 december 1989 men avtalet omfattade samtliga arbetstagare som tillhörde gruppen fartygsbefäl, dvs. befälhavare, telegrafister m.fl. som följde med vid övergången från Safe Offshore AB till Broströms Rederi AB. Av avtalet framgår att anställningstiden i Safe Offshore AB och tidigare Consafe AB fick medtagas till bolaget.

G.R. tjänstgjorde vid denna tidpunkt i Safe Offshore AB som telegrafist och var dessutom personaladministratör för en bostadsplattform vid namn PSS Mexica. Denna var den första plattform som bolaget tog ansvaret för. På grund av att bolaget inte med tillgängliga resurser kunde klara ship management-ansvaret tog bolaget över G.R. från Safe Offshore AB redan från den 21 november 1989. G.R. anställdes som telegrafist i bolaget. G.R. förde diskussioner med bolaget om att han skulle anställas som telegrafist men vara tjänstledig från den tjänsten och arbeta som personaladministratör i bolaget. Båda parter var ense om denna lösning. Han ville känna sig för om han skulle trivas med att vara landanställd. Vid denna tidpunkt var G.R. medlem i Sveriges Fartygsbefälsförening och omfattades av kollektivavtalet från den 27 december 1989. Av en personallista från bolaget framgår även att personal som övertogs före den 27 december 1989 har fått tillgodoräkna sig anställningstid i Consafe AB och Safe Offshore AB.

Har G.R. erhållit ett anställningserbjudande från Stena Marine AB?

G.R. har inte erhållit något konkret anställningserbjudande från Stena Marine AB. Någon avräkning från det ekonomiska skadeståndet skall därför inte ske.

G.R. har troligen från dåvarande klubbordföranden I.P. fått höra att det kanske fanns något arbetstillfälle hos Stena Marine AB. Samtliga inom rederibranschen visste att Stena-koncernen hade vidtagit stora driftsinskränkningar, att det förelåg anställningsstopp inom koncernen och att det dessutom fanns ett antal arbetstagare som var företrädesberättigade. När G.R. fick höra att det kunde finnas ett arbetstillfälle inom Stena Marine AB betvivlade han riktigheten av uppgiften. S.P., som också var uppsagd, blev uppmanad av I.P. att ringa till Stena Marine AB för att efterhöra om det fanns någon vakant tjänst. S.P. ringde till Stena Marine AB men det fanns inga vakanser inom koncernen. Bolaget har inte heller framfört något anställningserbjudande till G.R..

Arbetsgivarparterna

Kvalifikationsfrågan

Bolaget har inte brutit mot turordningsreglerna i 22 § anställningsskyddslagen. G.R. har inte tillräckliga kvalifikationer för A.K:s befattning. Han har en teknikerbetonad utbildning som telegrafist. Han har mycket goda datakunskaper men saknar en gedigen erfarenhet av löneadministrativt arbete särskilt när det gäller landanställda. Detta är något helt annat än handläggning av löner för sjöanställd personal. Underlaget för A.K:s tjänst skulle ha försvunnit om bolaget inte hade haft A.K. att tillgå som erfaren löneadministratör beträffande landanställd personal. G.R. skulle inte ha kunnat lära sig A.K:s arbete inom en skälig inlärningstid.

Från det att bolaget hade varit en stor fartygsägande rederikoncern blev bolaget i mitten på 1980-talet ett kunskapsföretag som sålde kunnande inom framför allt ship management. Bolagets ship management-division förestods då av bolagets personalchef H.L.. Under honom fanns en teknisk avdelning, en personaladministrativ avdelning och en löneadministrativ avdelning. Den löneadministrativa avdelningen bestod av M.H. och E.M.. Löneadministrationen för de landanställda sköttes av en konsult.

Under 1970- och 1980-talen byggde GVA ett dussintal plattformar för off shore-verksamhet åt Consafe AB. De flesta var bostadsplattformar. När Consafe AB försattes i konkurs hösten 1985 återgick äganderätten till plattformarna till GVA.

För att manövrera en bostadsplattform och få den att fungera krävs en fartygsbesättning. Det åtgår tre besättningar per plattform i ett avlösarsystem. För att se till att dessa besättningar är fulltaliga och bemannade med rätt personer samt att avlösning sker i rätt tid och på rätt sätt behövs det en personaladministration.

Under Consafe-tiden sköttes personaladministrationen av Consafe Offshore AB där G.R. var anställd. Efter bolagets konkurs bildade ett antal anställda i Consafe bolaget Safe Offshore AB. Safe Offshore AB fick uppdraget av GVA att sköta plattformarna. Under hösten 1989 sade emellertid GVA upp ship management-avtalet med Safe Offshore AB till upphörande i början av 1990. GVA tog i september-oktober 1989 kontakt med bolaget för att efterhöra om bolaget var intresserat av att svara för ship management avseende plattformarna. Bolaget hade tidigare inte sysslat med ship management på detta område. Förhandlingar inleddes mellan GVA och bolaget rörande ett bemanningsavtal för fem plattformar i Nordsjön och en plattform som låg utanför Brasiliens kust. Några dagar senare träffades ett ship management-avtal mellan parterna avseende de fem plattformarna i Nordsjön och ett optionsavtal rörande plattformen utanför Brasilien. Avtalen skulle träda i kraft den 1 februari 1990.

Senare under hösten 1989 blev bolaget på nytt kontaktat av GVA som ville att bolaget omgående skulle ta på sig bemanningsansvaret för en plattform i Mexikanska golfen som heter Mexica. Bolaget åtog sig uppdraget. Bolaget behövde snabbt skaffa sig personal för att klara uppdraget. H.L. tog kontakt med personalchefen på Safe Offshore AB L.F. för att efterhöra om denne hade någon lämplig person som kunde undvaras omgående och som kunde ta på sig uppgiften att sköta personaladministrationen för Mexica. L.F. anvisade G.R.. Denne anställdes den 22 november 1989 för att sköta personaladministrationen beträffande Mexica-plattformen. På begäran av G.R., under hänvisning till främst skattemässiga skäl, anställdes denne som telegrafist men samtidigt beviljades han tjänstledighet från telegrafistbefattningen för landanställning inom ship management. Bolaget hade egentligen inte behov av en telegrafist utan av en personaladministratör.

Bolaget fortsatte att bygga upp den personaladministrativa avdelning som behövdes för off shore-verksamheten. G.R. var till att börja med den enda personaladministratören. I samband med att bolaget tog över bemanningsansvaret för de övriga plattformarna den 1 februari 1990 anställdes personaladministratören U.A.. Han hade tidigare varit anställd i Safe Offshore AB. S.P. hade i december 1989 anställts som sekreterare. Hon kom dock på grund av duglighet och intresse att utvecklas till personaladministratör.

Även personalen inom löneadministrationen behövde förstärkas för att klara bolagets åtagande. E.M. hade tidigare skött löneadministrationen avseende sjölöner på lastfartyg. För att sköta löneadministrationen för de anställda på plattformarna anställdes H.A.. M.H. var fortfarande chef för den löneadministrativa enheten. För att ta över konsultens arbete med löneadministration för de landanställda och för att förstärka löneadministrationen för de landanställda sökte bolaget hösten 1990 efter en erfaren löneadministratör. Detta ledde till att A.K. anställdes den 1 februari 1991. Hon var en erfaren löneadministratör. Hon hade en lämplig utbildning för arbetet. Hon hade sålunda genomgått treårig ekonomisk linje på gymnasiet. Därefter hade hon sedan år 1986 arbetat med löneadministration för landanställda. Under år 1986 var hon anställd som löneförrättare vid sjukvårdsförvaltningen i Göteborg. Därefter var hon löneförrättare hos socialförvaltningen i Göteborg och slutligen anställd som löneassistent hos sjukvårdsförvaltningen i Göteborg innan hon anställdes hos Broströms Rederi AB. Hos dessa arbetsgivare har hon fått en bra skolning och handledning.

Att utbildas till löneadministratör innebär främst att, utifrån en god skolunderbyggnad med gymnasiekompetens och studier i personaladministration förvärva praktisk erfarenhet. A.K:s kompetens som löneadministratör i bolaget blev ett lyft för den löneadministrativa avdelningen.

I januari 1992 förvärvades bolaget av AB Shipinvest. Det var en stor koncern med åtskilliga landanställda. Den nya ägaren ville att bolaget skulle överta löneadministrationen för samtliga bolag inom Shipinvestkoncernen eftersom Broströms Rederi AB hade stor kompetens i löneadministration genom A.K.. Inom Shipinvest-koncernen fanns bl.a. ett bolag Simon Edström AB med omkring 110 landanställda representerande två skilda kollektivavtalsområden.

Rekryteringen av A.K. gjorde det även möjligt för bolaget att våren 1992 överta löneadministrationen för ett nystartat bolag som heter Nordic Bulkers AB med 35 landanställda. A.K. lade upp hela lönerutinen för Nordic Bulkers AB.

A.K. kom därmed att vara löneadministratör för landanställda för ett stort antal bolag. Bolagen anges och hennes arbetsuppgifter beskrivs i domsbilaga 1.

Bolaget ansvarade vid denna tid för löneadministration för ungefär 400 landanställda och ungefär 1000 sjöanställda på plattformar och andra fartyg.

Redan i slutet av 1991 hade GVA sagt upp ship management-avtalet med bolaget avseende de sju plattformarna. I slutet av januari 1992 sade bolaget Argonaut upp ship management-avtalet som de hade med bolaget rörande sex fartyg. På grund av att bolaget förlorade dessa två uppdrag tvingades bolaget att varsla om uppsägning av ungefär 140 anställda. På grund av att hela ship management-avtalet rörande plattformarna sades upp blev G.R. övertalig. Han sades därför upp den 19 mars 1992. Han hade sex månaders uppsägningstid.

Hur lång anställningstid får G.R. tillgodoräkna sig?

Förberedelserna inför övertagandet av bemanningsansvaret för de fem plattformarna i Nordsjön och plattformen utanför Brasilien innefattade förhandlingar med Sveriges Fartygsbefälsförening om kollektivavtal och anställning för den off shore-personal som bolaget skulle komma att ta över med anledning av ship management-avtalet. Förhandlingarna utmynnade i kollektivavtalet av den 27 december 1989. Överenskommelsen innebar att fartygsbefäl, som var anställda tills vidare i Safe Offshore AB, skulle erbjudas anställning hos bolaget i motsvarande fartygsbefälsbefattning som de haft i Safe Offshore AB och att sådana fartygsbefäl som accepterade detta erbjudande och började hos bolaget senast den 1 februari 1990 skulle få tillgodoräkna sig anställningstid i Safe Offshore AB och Consafe AB även i den nya anställningen. Kollektivavtalet tog inte sikte på landanställd personal. Kollektivavtalet har bara tillämpats på dem som fortsatt att arbeta off shore på plattformarna.

G.R. äger endast tillgodoräkna sig anställningstid från den 21 november 1989. Han anställdes inte som en följd av kollektivavtalet den 27 december 1989 utan på grund av att bolaget tog över ship management- ansvaret för plattformen Mexicana. Kollektivavtalet från den 27 december 1989 ger inte G.R. någon rätt att tillgodoräkna sig anställningstid. Detta framgår av överenskommelsens klara ordalydelse. G.R. uppfyller inte förutsättningarna i avtalet eftersom han inte tillhör kategorin fartygsbefäl som gick över från Safe Offshore AB till bolaget.

Har G.R. erhållit ett anställningserbjudande från Stena Marine AB?

G.R. är under alla förhållanden inte berättigad till ekonomiskt skadestånd. G.R. har själv orsakat den ekonomiska skada för vilken har yrkar ersättning genom att inte vara aktiv och ta kontakt med Stena Marine AB. Han har därmed sannolikt gått miste om en klar möjlighet att erhålla ett arbete och undvika den ekonomiska skadan.

Den 8 september 1992 sammanträffade H.L. med verkställande direktören i Stena Marine AB T.H.. H.L. frågade T.H. om denne hade någon vakant tjänst till en mycket duktig personaladministratör vid namn G.R.. T.H. sade att det var ett lustigt sammanträffande eftersom Stena Marine AB sökte en personalman med den bakgrund som G.R. hade. T.H. anmodade H.L. att be G.R. att ringa till T.H., R.W. eller A.B.. När H.L. kom hem från Oslo överbringade han detta budskap till klubbordföranden I.P. och bad henne att meddela det till G.R.. H.L. ringde även samma kväll till G.R. och berättade om samtalet med T.H. och uppmanade G.R. att ta kontakt med T.H. eller någon av de andra två namngivna personerna. G.R. blev glad och uppgav att han skulle ta kontakt med Stena Marine AB. Han tog emellertid inte kontakt med Stena Marine AB. I.P. informerade då S.P., som också blivit uppsagd från bolaget, om denna möjlighet och uppmanade henne att ta kontakt med Stena Marine AB. Det gjorde hon också men fick inte anställningen. Ungefär samtidigt pratade G.R. med den nuvarande personalchefen hos bolaget M.J. och uppgav att han inte var intresserad av att ta kontakt med Stena Marine AB och söka arbetet. G.R. nämnde också för M.J. att uppsägningen av honom skulle stå bolaget dyrt.

G.R. skulle ha haft goda chanser att få den ifrågavarande tjänsten hos Stena Marine AB. Arbetet bestod bl.a. av granskning av s.k. kaptensredovisningar.

DOMSKÄL

G.R. sades upp från sin anställning hos bolaget den 19 mars 1992 på grund av arbetsbrist. Den huvudsakliga tvistefrågan i målet gäller om bolaget har ådragit sig skadeståndsansvar för åsidosättande av turordningsreglerna i 22 § anställningsskyddslagen genom att inte omplacera G.R. till den befattning såsom löneadministratör, vilken innehades av A.K..

Enligt 22 § anställningsskyddslagen gäller som huvudregel vid uppsägning på grund av arbetsbrist att arbetstagare med längre anställningstid hos arbetsgivaren har företräde till fortsatt arbete framför arbetstagare med kortare anställningstid. Om en arbetstagare endast efter omplacering kan beredas fortsatt arbete hos arbetsgivaren, gäller dock den förutsättningen för företrädet att arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer för det fortsatta arbetet.

Det är ostridigt i målet att G.R. har längre anställningstid i bolaget än A.K.. Mellan parterna är tvistigt om G.R. hade tillräckliga kvalifikationer för det arbete som löneadministratör vilket utfördes av A.K..

I förarbetena till anställningsskyddslagen anges att det är uppenbart att turordningsreglerna inte får ge det resultatet att en arbetstagare erhåller företräde till ett arbete som han inte kan sköta. Kravet på tillräckliga kvalifikationer får emellertid inte, anförs det i förarbetena, ges en vidare innebörd än att arbetstagaren skall ha de allmänna kvalifikationer som normalt krävs av den som söker det arbete det är fråga om och att en viss kortare inlärningstid torde få accepteras (prop. 1973:129 s. 158). Det kan alltså inte fordras att arbetstagaren från första dagen skall behärska de nya arbetsuppgifterna, utan endast att han har möjlighet att inom rimlig tid lära sig dem (a. prop. s. 260). I princip är det arbetsgivaren som är bevisskyldig för ett påstående om att en arbetstagare saknar tillräckliga kvalifikationer för det arbete som turordningstvisten gäller.

A.K:s befattning innebar löneadministration avseende landlöner. Hennes arbetsuppgifter är närmare redovisade i domsbilaga 1.

HTF:s inställning är att G.R. efter några veckors inskolningstid skulle ha kunnat behärska arbetsuppgifterna som löneadministratör på grund av sin utbildning samt sin erfarenhet av sjölöner och sina goda datakunskaper.

HTF har uppgivit bl.a. följande om A.K:s arbetsuppgifter sådana de beskrivits i domsbilaga 1: Det förhållandet att A.K. har hand om ett stort antal bolag gör inte hennes arbete mer komplicerat utan innebär endast att det blir mer att göra. Beträffande innehållet i lagar och avtal har G.R. stor kännedom om de kollektivavtal som gäller till sjöss. Han informerade kontinuerligt anställda om förändringar av lagar och avtal. Han anpassade lönesystem och blanketter därefter. Beträffande försäkringar finns motsvarande till sjöss som det finns för landanställda. Han har viss utbildning i bokföring men en löneadministratör behöver inte kunna läsa bokslut. Redovisning av skatter sker även ombord på plattformarna. Med hjälp av AgDa-systemet får man lätt fram statistikuppgifter. Hanteringen av landanställdas reseräkningar skiljer sig inte nämnvärt från de sjöanställdas. Kontrolluppgifter erhålles genom AgDa-systemet. Beträffande utarbetande av en handbok finns det direktiv för detta.

HTF har åberopat vittnesförhör med H-D.G., Y.R., S.P., U.A. och D.S. till styrkande av bl.a. att G.R. har tillräckliga kvalifikationer för att klara A.K:s arbetsuppgifter. De hörda personerna har sammanfattningsvis uppgivit följande i denna fråga.

H-D.G.: Han är till yrket telegrafist och har varit till sjöss i tjugofem år i sådan befattning såväl i handelsflottan som i off shore- verksamhet. Han är ordförande i fartygstelegrafistsektionen i Sveriges Fartygsbefälsförening. Telegrafistens arbetsuppgifter låter sig indelas i två huvudområden, telegrafitjänsten och den kamerala tjänsten. Inom det senare området sköter telegrafisten personalfrågor och löneavräkningar och redovisning i samband därmed, exempelvis skatteuträkning.Telegrafisten förvärvar genom detta arbete erfarenhet av löneadministration. Telegrafistbakgrunden är meriterande vid sökande av landanställning som löneadministratör. A.K:s arbetsuppgifter ligger helt i linje med det arbete som G.R. haft tidigare. Det skulle inte innebära några svårigheter för honom att sätta sig in i dessa arbetsuppgifter. Han skulle klara dem efter en kortare inlärningstid.

Y.R.: Hon blev färdig radiotelegrafist år 1976. Telegrafisten sköter allt kameralt arbete ombord på fartyget. Arbetet innefattar personal- och löneadministration för de anställda. Hon har även erfarenhet av löneadministration avseende landanställda. Hon började år 1990 på bolagets personalavdelning. Hon kom att sköta de off shore-anställdas löner. Det är vanligt att rederier anställer telegrafister som löneadministratörer. Med sin telegrafistbakgrund skulle G.R. klara A.K:s arbetsuppgifter.

S.P.: Hon har sedan december 1989 arbetat som kollega till G.R. på bolagets personalavdelning och haft hand om de off shore-anställdas personalfrågor. Efter det att hon slutade hos bolaget har hon erhållit en tjänst som löneadministratör vid ett annat rederi. Hon fick arbeta några veckor parallellt med sin företrädare. Därefter fick hon själv ta ansvar för löneadministrationen avseende de ombordanställda. Hon tror att G.R. skulle klara av A.K:s arbetsuppgifter.

U.A.: Han har varit verksam sedan år 1978 med personaladministration inom off shore-verksamhet. Han tillträdde en anställning hos bolaget den l februari 1990 som personaladministratör och arbetade tillsammans med G.R. och S.P.. Arbetsuppgifterna innefattade även vissa lönefrågor och krävde att personaladministratörerna var insatta i de gällande kollektivavtalen. G.R. har goda kunskaper om lagar och avtal på området. Hans kunskaper på dataområdet är omfattande och han anlitades på detta område som konsult inom bolaget. Med kännedom om G.R:s möjligheter att snabbt sätta sig in i nya förhållanden tror han säkert att denne med viss hjälp i form av föreläsningar och infomation skulle klara av de arbetsuppgifter som ankommer på A.K.. På tre fyra veckor borde G.R. kunna sätta sig in i arbetet så att han skulle klara det på ett rimligt sätt.

D.S.: Han är vice verkställande direktör i företaget Datema AB som sysslar med personal- och löneadministration. Företaget tillhandahåller datoriserade administrativa system till företag inom framför allt den privata sektorn. För att kunna sköta system av detta slag krävs förkunskaper om de avtal om gäller. Man måste vidare behärska det ADB- baserade systemet. Det är också nödvändigt att ordentligt känna till personalen och de löneformer som tillämpas. Löneadministratören är ofta en person som har arbetat mycket länge på företaget och därmed besitter stor kännedom om företaget och de anställda. Det är inte möjligt att uttala sig om hur lång tid som krävs för att sätta sig in i löneadministratörens arbetsuppgifter.

Arbetsgivarparterna har för sin del anfört bl.a. följande. Löneadministration är ett kvalificerat arbete som fordrar lämplig utbildningsbakgrund och framför allt betydande praktisk erfarenhet. Det är enligt arbetsgivarsidans mening stor skillnad mellan att sköta löneadministrationen avseende landlöner och att hantera sjölöner och det är dessutom mer komplicerat att handlägga landlöner bl.a. på grund av att flera kollektivavtal skall tillämpas.

Arbetsgivarparterna har åberopat bl.a. vittnesförhör med H.L., A.P., M.H., K-G.P., A.K. och D.S. till stöd för att G.R. inte har tillräckliga kvalifikationer för A.K. befattning som löneadministratör:

H.L. har uppgett: Telegrafistens arbete med löner liknar inte löneadministratörens utan är mera jämförbart med en verkstadskontorists arbete. Bolaget behövde en erfaren löneadministratör avseende landlöner. Löneadministratören har en fiskal funktion med mycket ekonomiarbete och kontakter med t.ex. skattemyndigheter och försäkringskassor. Telegrafisten behöver inte läsa avtal ombord och inte heller lösa tvister. Detta sköts av befälhavaren och rättas till om det behövs av landanställd personal.

A.P. har uppgett: Han var under slutet av 1970-talet och början av 1980-talet personaldirektör och administrativ direktör i Broströms Rederi AB. Numera är han administrativ chef inom Handelsbanken. Det tar enligt hans bedömande ungefär två år att lära sig att självständigt arbeta som löneadministratör. Det underlag som telegrafisten lämnar för löneutbetalningar kan jämföras med det arbete som verkstadskontoristen gör. Löneadministratörens arbete är kvalificerat. Arbetet som löneadministratör har blivit viktigare under senare år eftersom skattemyndigheterna har lagt fler taxerande uppgifter på företagen. Om löneadministratören sköter flera bolag, komplicerar det arbetet bl.a. på grund av mångfalden av kollektivavtal. Arbetet förenklas om man är datakunnig men det går inte att lita på datorn utan löneadministratören måste själv ha kunskap.

M.H. har uppgett: Enligt henne tar det minst ett år att bli löneadministratör. Det krävs mycket mer kunskaper än dem som telegrafisten har. Telegrafisten har dock en bra baskunskap. Landlöner är mer omfattande än sjölöner bl.a. på grund av mängden av kollektivavtal. G.R. saknar kunskaper om landlöner och han saknar ekonomibakgrund. Löneadministration lär man sig framför allt genom att läsa kollektivavtal och av erfarenhet.

K-G.P. har uppgett: Han är chef för personal- och löneadministrationen hos Siemens Elema AB. Det går inte att lära sig arbetet som löneadministratör på några veckor utan det tar ungefär ett år. A.K:s arbetsuppgifter är komplexa på grund av att många kollektivavtal skall tillämpas.

A.K. har uppgett att det tar uppskattningsvis ungefär två år att lära sig hennes arbetsuppgifter.

Arbetsdomstolen drar följande slutsatser på grund av vad som sålunda och i övrigt framkommit i målet i kvalifikationsfrågan.

Genom utredningen i målet har framkommit att G.R. har mycket goda datakunskaper och även att han har god kännedom om avtal och lagar till sjöss. Han har arbetat med redovisning av sjölöner och har kommit i kontakt med vissa arbetsuppgifter som en löneadministratör utför. G.R. har dock ingen direkt erfarenhet av det arbete som utförs av en löneadministratör och har över huvud taget inte handlagt frågor om landlöner.

I och med att bolaget upptog ship management som en verksamhetsgren och fick ett växande antal uppdrag på detta område behövde löneadministrationen förstärkas. Därför sökte bolaget en erfaren löneadministratör. A.K. hade denna erfarenhet. Hon hade sålunda arbetat som löneadministratör sedan år 1986. Bolaget var i början av 1990-talet i ett känsligt uppbyggnadsskede vad gäller uppdrag att sköta löneadministrationen åt olika bolag. Det var därför särskilt viktigt för bolaget att löneadministrationen fungerade väl. Med hänsyn till de förhållanden som sålunda rådde i bolaget får det enligt arbetsdomstolens bedömande anses rimligt att ställa det kompetenskravet på den som har att utföra A.K:s arbetsuppgifter att arbetet efter kort tid kan fullgöras självständigt och med hög grad av säkerhet.

G.R. saknade erfarenhet av arbete som löneadministratör och skulle enligt arbetsdomstolens bedömning ha behövt skaffa sig viss utbildning och praktisk erfarenhet från löneadministrativt arbete för att klara A.K:s arbetsuppgifter.

Det är osäkert vilken inskolningstid som skulle ha krävts för att G.R. skulle ha förvärvat erforderlig kompetens för att kunna ta över A.K:s arbetsuppgifter. Arbetsdomstolen har dock blivit övertygad om att denna tid uppgår till åtminstone ett halvt till ett år. Detta är under föreliggande omständigheter en tid som klart ligger över vad som kan betraktas som en rimlig inlärningstid.

Arbetsdomstolen kommer sammanfattningsvis fram till att det får anses styrkt i målet att G.R. saknar tillräckliga kvalifikationer för det arbete som löneadministratör vilket utförs av A.K.. Detta innebär att bolaget inte kan anses ha åsidosatt turordningsbestämmelserna i 22 § anställningsskyddslagen genom att säga upp G.R. i stället för A.K..

HTF:s yrkanden skall följaktligen avslås.

Vid denna utgång i målet skall arbetsgivarparterna tillerkännas ersättning för rättegångskostnader. Yrkat belopp har vitsordats som skäligt.

DOMSLUT

Arbetsdomstolen avslår HTF:s talan.

HTF skall ersätta arbetsgivarparterna för rättegångskostnader med etthundrafyrtiotretusentrehundrasjuttioen (143 371) kr, varav 115 000 kr utgör ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen på det förstnämnda beloppet från dagen för denna dom till dess betalning sker.

Dom 1994-05-25, målnummer A-163-1993

Ledamöter: Hans Stark, Michaël Koch, Palle Landin, Torkel Unge, Ola Bengtson, Thore Ziethen, Sune Israelsson. Enhälligt.

Sekreterare: Gunilla Svahn Lindström

Domsbilaga 1

Beskrivning av A.K:s arbetsuppgifter (formell befattningsbeskrivning saknas)

Övergripande löneadministration för följande bolag:

Broströms Rederi AB

Broströms Resebyrå AB

Broström Oil AB

Blidberg och Leffler AB

Swanfalk Shipping AB

Swanship AB

Simon Edström Shipping AB

J Ringborg AB

Ferm International Shipmanagement AB

Nordic Bulkers AB

Kännedom om lagar och avtal med praktisk tillämpning

ex Skattelagar, Ledighetslagar, sekretesslag, Lagen om allmän försäkring, Kommunalskattelagen, uppbördslagen, Lagen om sociala avgifter, Lagen om arbetsskadeförsäkring, Kvittningslag m m, God kännedom om f n fyra kollektivavtal på arbetarsidan och en på tjänstemannasidan.

Informera anställda vid förändringar av lagar och avtal, anpassa lönesystem och blanketter efter förändringar och nya förutsättningar.

Ansvara för avtalsenliga försäkringar som SPP och AMF samt frivilliga försäkringar. Registrera ändringar och nyregistreringar av bolag och personal.

Framtagning av beslutsunderlag till budget och bokslut. Rapporter och bokföringsunderlag till respektive bolags ekonomiavdelning. Bokföring av löner på respektive bolags kontoplan.

Redovisning av skatter, arbetsgivaravgifter, pensionspremier, försäkringspremier, införsel, utmätning m m.

Framtagning av LA och PA statistik.

ex rapporter till statistiska centralbyrån, lönestatistik till egen arbetsgivarorganisation, uppgifter till Riksskatteverk, Riksförsäkringsverk och till lokala skattemyndigheter osv.

Upprättande och underhållande av arkiv för LA- och PA uppgifter.

Hantering av reseräkningar, hantering och bevakning av naturaförmåner.

Handläggning och avstämning av kontrolluppgifter.

Utarbetande av handbok för anställda angående resereglemente, arbetstid, frånvaro m m.