AD 1994 nr 85

Tre arbetstagare sades upp av en arbetsgivare som upphör med sin verksamhet. De erbjöds och accepterade anställningar hos ett övertagande företag. Detta avsåg att avveckla verksamheten vid den driftsenhet där de tre arbetstagarna varit sysselsatta och sedan driva verksamhet endast vid två andra driftsenheter. De erbjudanden som de tre fick och accepterade innebar att de skulle placeras vid endera av de två driftsenheter som skulle behållas. Arbetsgivaren har, när uppsägningen sedan sker, inte ansetts mot dessa tre arbetstagare kunna göra gällande att deras ursprungliga arbetsplats utgör en särskild driftsenhet.

Parter:

Bukowski Auktioner Aktiebolag; B.A.; F.C.; R.A.

Nr 85

Bukowski Auktioner Aktiebolag i Stockholm

mot

A.B. i Ekerö, C.F. och A.R., båda i Stockholm.

ÖVERKLAGAD DOM

Stockholms tingsrätts dom den 19 oktober 1993, DT 1071

Tingsrättens dom, se bilaga.

Bukowski Auktioner Aktiebolag (Bukowski) har yrkat att arbetsdomstolen med ändring av tingsrättens dom ogillar samtliga vadesvarandenas vid tingsrätten framställda yrkanden, befriar bolaget från samtliga kostnader för rättegången som tingsrätten ålagt bolaget att ersätta samt ålägger arbetstagarparterna att ersätta bolaget dess rättegångskostnader vid tingsrätten.

Arbetstagarparterna har bestritt ändring.

Parterna har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i arbetsdomstolen.

Arbetsdomstolen har hållit huvudförhandling i målet. Vid denna har A.B., C.F. och A.R. på nytt hörts under sanningsförsäkran. Förhöret under sanningsförsäkran med K.G. har förebringats genom uppspelning av tingsrättens bandupptagning. Förnyade vittnesförhör har hållits med J.G., L.G., E.L., M-L.J. samt K.N..

Till utveckling av talan har parterna i arbetsdomstolen anfört i huvudsak detsamma som antecknats i tingsrättens dom med följande tillägg och förtydliganden.

Bukowski

Under 1980-talet fanns det två stora auktionsföretag i Stockholm, dels Aktiebolaget Bukowski Auktioner (gamla Bukowski) med huvudadress Arsenalsgatan 4 och dels Beijers Auktioner Aktiebolag (Beijers) som bedrev sin verksamhet på Birger Jarlsgatan 6 där bolaget hyrde lokaler på första våningsplanet. I början av 1990-talet uppstod det ekonomiska problem för auktionsföretagen vilket ledde till att verksamheterna måste säljas eller på annat sätt omstruktureras. Den 22 oktober 1991 förvärvade ett bolag ägt av G.G. och dennes barn i princip allt inkråm i gamla Bukowski och Beijers. I samband med förvärvet av inkråmet från Beijers tog det förvärvande bolaget även över ansvaret för hyreskontraktet avseende den bakre delen av lokalen på Birger Jarlsgatan 6 medan Beijers behöll hyreskontraktet avseende den främre delen av lokalen. Efter överlåtelsen ändrade det förvärvande bolaget sin firma till Bukowski Auktioner Aktiebolag (Bukowski). I mitten av november 1991 disponerade Bukowski dels den lokal på Arsenalsgatan 4 där bl.a. huvudkontoret är inrymt, dels den lokal på Strandvägen 7 som kallas lilla Bukowski och dels den bakre delen av de gamla Beijerlokalerna på Birger Jarlsgatan 6. Hyreskontraktet avseende sistnämnda lokal var ouppsägbart och hyrestiden löpte till den 1 oktober 1992. Det hyreskontrakt som avsåg den främre delen av lokalerna och som Beijers fortfarande ansvarade för kom sedermera att övertas av Smålandsgatans Konst & Antik AB.

När ledningen för Bukowski fick reda på att L.G. hade sagt upp de anställda i Beijers och sedan i strid med vad som beslutats av Bukowskis styrelse anställt ett antal av dessa i det nya bolaget, ålades L.G. att verkställa uppsägningar av dessa personer, däribland A.B., C.F. och A.R.. Uppsägningarna verkställdes muntligen den 16 december 1991 av L.G.. K.G. ombesörjde senare att de tre arbetstagarna erhöll skriftliga uppsägningar då detta uppgavs vara ett önskemål från dem. K.G. uppfattade emellertid situationen så att de tre arbetstagarna var införstådda med att de blivit uppsagda den 16 december 1991 varför uppsägningstiderna räknades från det datumet.

Arbetstagarparterna

Det är inte riktigt att L.G. handlade i strid mot vad styrelsen beslutat när han lämnade anställningserbjudanden till de berörda arbetstagarna. Styrelsen hade bestämt att en partssammansatt grupp skulle upprätta en personalplan dvs. en bemanningsplan för den nya verksamheten. L.G. som var tillförordnad VD för Bukowski under den här tiden ingick i den partssammansatta gruppen. I enlighet med den av styrelsen fastställda personalplanen erbjöds därefter A.B., C.F. och A.R. nya anställningar i Bukowski och de skulle enligt personalplanen vara placerade vid Arsenalsgatan 4 respektive Strandvägen 7. Det är en helt annan sak att bl.a. K.G. i efterhand hade invändningar mot denna bemanningsplan och lämnade direktiv till L.G. att säga upp de berörda arbetstagarna. Av ett brev från K.G. daterat den 23 januari 1992 som tillställdes de berörda arbetstagarna framgår att enligt dennes uppfattning hade de tre arbetstagarna aldrig varit anställda i Bukowski. K.G. kände således inte till de aktuella anställningsförhållandena och hade för övrigt inte någon uppfattning om vad som förevarit. Det är ostridigt att det skedde en sammanslagning av verksamheterna i de båda auktionsföretagen under hösten 1991 och att Bukowski skulle driva verksamhet i gamla Bukowskis lokaler vid Arsenalsgatan 4 och Strandvägen 7. Det bestämdes emellertid aldrig att bolaget skulle bedriva någon verksamhet i lokalen på Birger Jarlsgatan 6 och lokalen användes inte som auktionslokal sedan man avslutat arbetet med de övertagna auktionerna. Några andra driftsenheter än Arsenalsgatan 4 och Strandvägen 7 ingick således inte i Bukowskis organisation. Det är ostridigt att C.F. och A.R. aldrig kom att arbeta vid Strandvägen 7. Anledningen var att de blev avstängda från arbetsplatsen.

Domskäl

Om Bukowski anses ha haft två driftsenheter är det ostridigt att bolaget har åsidosatt turordningsbestämmelserna i 22 § anställningsskyddslagen i förhållande till alla de tre berörda arbetstagarna. Om Bukowski anses ha haft tre driftsenheter är det ostridigt mellan parterna att C.F. och A.R. saknat företrädesrätt till fortsatt anställning och att A.B. haft företrädesrätt till fortsatt anställning endast om hon har tillräckliga kvalifikationer för M-L.J:s eller K.N:s arbetsuppgifter.

I första hand är tvistigt om lokalerna vid Birger Jarlsgatan 6 utgjorde en särskild driftsenhet inom Bukowski eller om det inom Bukowski endast fanns två driftsenheter, nämligen de vid Arsenalsgatan 4 och Strandvägen 7.

Lokalerna vid Birger Jarlsgatan 6 måste otvivelaktigt ha utgjort en driftsenhet så länge Beijers drev verksamhet där och om verksamheten hade fortsatt där utan några ändringar i övrigt hade det varit naturligt att även fortsättningsvis betrakta dessa lokaler som en egen driftsenhet. Men de tre berörda arbetstagarna sades upp från sina anställningar och erbjöds och accepterade anställningar hos Bukowski. Den nye arbetsgivaren avsåg att bedriva verksamhet endast vid Arsenalsgatan 4 och Strandvägen 7 och en personalplan upprättades där endast dessa två driftsenheter fanns upptagna. De erbjudanden om anställningar som de tre fick och antog innebar för A.B:s del en anställning med placering vid Arsenalsgatan 4 och för C.F. och A.R:s del anställningar med placeringar vid Strandvägen 7. Vid Birger Jarlsgatan 6 genomfördes sedan endast en planerad avveckling. Mot denna bakgrund kan det enligt arbetsdomstolens mening inte mot de tre här berörda arbetstagarna göras gällande att lokalerna vid Birger Jarlsgatan 6 utgjorde en särskild driftsenhet inom Bukowski och att de därför inte skulle kunna göra anspråk på arbete vid Arsenalsgatan 4 respektive Strandvägen 7.

Av det anförda följer att bolaget har åsidosatt de tre arbetstagarnas företrädesrätt till fortsatt arbete.

Arbetsdomstolen delar tingsrättens bedömning av frågan vid vilken tidpunkt de berörda arbetstagarna skall anses ha blivit uppsagda.

Sammanfattningsvis finner arbetsdomstolen att tingsrättens dom skall stå fast.

Domslut

Domslut

1. Arbetsdomstolen fastställer tingsrättens domslut.

2. Arbetsdomstolen fastställer att ersättning enligt rättshjälpslagen skall utgå till L.V.

a) med sjutusentvåhundrafemtio (7 250) kr, varav 6 977 kr avser nedlagt arbete åt A.B. och 273 kr tidsspillan. Av ersättningen utgör 1 450 kr mervärdeskatt.

b) med sjutusentvåhundrafemtio (7 250) kr, varav 6 977 kr avser nedlagt arbete åt C.F. och 273 kr tidsspillan. Av ersättningen utgör 1 450 kr mervärdeskatt.

c) med sjutusentvåhundrafemtio (7 250) kr, varav 6 977 kr avser nedlagt arbete åt A.R. och 273 kr tidsspillan. Av ersättningen utgör 1 450 kr mervärdeskatt.

3. Bukowski Auktioner Aktiebolag skall utge ersättning för A.B:s, C.F. och A.R:s rättshjälpskostnader i arbetsdomstolen med sammanlagt tjugoentusensjuhundrafemtio (21 750) kr.

Dom 1994-06-15, målnummerB-178-1993

Ledamöter: Hans Tocklin, Erik Lempert, Johnny Sköldvall (f.d. föredraganden i Riksdagens Arbetsmarknadsutskott; tillfällig ersättare), Christian Tyden, Lars Ahlvarsson, Göran Karlsson och Lennart Andersson. Enhälligt.

Sekreterare: Inge-Marie Nilsson

Tingsrättens dom (ledamöter: Clas Ullrich, Annika Marcus och Cecilia Vernerson)

BAKGRUND

Under hösten 1991 skedde en sammanslagning av verksamheterna i AB Bukowski Auktioner (gamla Bukowski) och Beijer Auktioner AB (Beijers). Gamla Bukowski var ett äldre och större företag med c:a 40 anställda, medan Beijers var ett nyare, mindre företag med ett tjugotal anställda. Den nya verksamheten skulle bedrivas i ett bolag med namnet Bukowski Auktioner AB (Bukowski). Ett 25-tal tjänster skulle knytas till den nya verksamheten. Sammanslagningen tillgick på följande sätt. Bukowski köpte från Beijers namnet, dess good-will, kundregister, personalen med dess kunnande samt inlämnade uppdrag till tre auktioner.

Bukowski skulle bedriva verksamheten i gamla Bukowskis lokaler, Arsenalsgatan 4 samt i den lokal som kallas Lilla Bukowski vid Strandvägen 7. För att möjliggöra att de inköpta auktionsuppdragen skulle kunna slutföras drev Bukowski verksamhet i Beijers gamla lokaler vid Birger Jarlsgatan 6 fram till början av januari 1992. Dessa lokaler hade då övertagits av Smålandsgatans Konst & Antik AB.

Inför sammanslagningen bildades en grupp om fyra personer som skulle hantera personalfrågorna. I gruppen deltog två personer från Beijers sida, bl.a. L.G., som var Beijers VD och tf VD för Bukowski under sammanslagningen fram till årsskiftet, och två personer från Bukowski, bl.a. dåvarande ekonomichefen på Bukowski, H.J.. I november 1991 sades samtliga anställda upp hos gamla Bukowski och Beijers. Ett 25-tal av dessa anställdes hos Bukowski.

A.B. anställdes hos Beijers år 1985 och har sysslat med administrativa uppgifter på Beijers huvudkontor på Birger Jarlsgatan. C.F. anställdes hos Beijers hösten 1986 och A.R. hösten 1987. C.F. och A.R. hade fram till sammanslagningen arbetat på Beijers motsvarighet till Lilla Bukowski, Beijers Dekorativa. Samtliga blev uppsagda från Beijers den 15 november 1991 och återanställdes samma dag hos Bukowski. Efter sammanslagningen arbetade alla tre på Birger Jarlsgatan 6 med att slutföra arbetet med de tre övertagna auktionerna. Den 10 januari respektive den 14 januari 1992 delgavs C.F., A.R. respektive A.B. skriftliga uppsägningar från Bukowski. Dessa var daterade den 16 december 1991. På C.F.' och A.R:s uppsägningsbesked angavs uppsägningstiden till två månader och att deras anställningar därför skulle upphöra två månader efter den 16 december 1991. På A.B:s uppsägningsbesked angavs hennes uppsägningstid till sex månader och att hennes anställning därför skulle upphöra sex månader efter den 16 december 1991.

YRKANDEN M.M.

A.B. har yrkat

1. ekonomiskt skadestånd med 103 580 kr, varav 15 488 kr avser resterande uppsägningslön 920617-920714, 25 998 kr utebliven arbetsinkomst 920715-920831, 33 484 kr utebliven arbetsinkomst 920901-921231 samt 28 610 kr utebliven arbetsinkomst 930101-930930.

2. allmänt skadestånd med 60 000 kr, varav 50 000 kr avser kränkning för brottet mot turordningsbestämmelsen i 22 § lagen om anställningsskydd (LAS) samt 10 000 kr kränkning för brott mot bestämmelserna i 11 och 12 §§ LAS.

På beloppen har A.B. yrkat ränta enligt 6 § räntelagen, på beloppen 15 488 kr och 25 998 kr från dagen för muntlig förberedelse i målet, på beloppen 33 484 kr och 28 610 kr från den 4 oktober 1993 samt på det allmänna skadeståndet från dagen för delgivning av stämningsansökan; allt till dess full betalning sker.

C.F. har yrkat

1. ekonomiskt skadestånd med 33 265 kr varav 5 523 kr avser resterande uppsägningslön 920215-920310, 14 624 kr utebliven arbetsinkomst 920311-920827 samt 13 118 kr förlorad arbetsinkomst 930805-930930.

2. allmänt skadestånd med 60 000 kr, varav 50 000 kr avser kränkning för brottet mot turordningsbestämmelsen i 22 § LAS och 10 000 kr kränkning för brott mot 11 och 12 §§ LAS.

På beloppen har C.F. yrkat ränta enligt 6 § räntelagen, på beloppen 5 523 kr och 14 624 kr från dagen för muntlig förberedelse i målet, på beloppet 13 118 kr från den 4 oktober 1993 samt på det allmänna skadeståndet från dagen för delgivning av stämningsansökan; allt till dess full betalning sker.

A.R. har yrkat allmänt skadestånd med 60 000 kr, varav 50 000 kr avser kränkning för brottet mot turordningsbestämmelsen i 22 § LAS samt 10 000 kr kränkning för brott mot 11 och 12 §§ LAS.

På det allmänna skadeståndet har A.R. yrkat ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för delgivning av stämningsansökan till dess full betalning sker.

Grunden för A.B:s yrkanden är att Bukowski inte har följt bestämmelserna om turordningen i 22 § LAS. A.B. har sagts upp från sin anställning trots att A.H.R., M.G., M-L.J. och K.N. haft kvar sina anställningar. Dessa har tillhört samma driftställe som A.B., samtliga har kortare anställningstid än A.B. och alla innehar anställningar för vilka A.B. haft tillräckliga kvalifikationer.

Grunden för C.F.' och A.R:s yrkanden är att Bukowski inte följt bestämmelserna om turordningen i 22 § LAS. C.F. och A.R. har sagts upp från sina anställningar trots att S.T. och T.Ö. haft kvar sina anställningar. Dessa har tillhört samma driftställe som C.F. och A.R., de har kortare anställningstid än C.F. och A.R. samt innehar anställningar för vilka C.F. och A.R. haft tillräckliga kvalifikationer.

Även om tingsrätten inte skulle finna att något turordningsbrott förekommit har Bukowski underlåtit att utbetala hela den uppsägningslön som A.B., C.F. och A.R. varit berättigade till i enlighet med 11 och 12 §§ LAS. A.B. som sades upp den 14 januari 1992 har varit berättigad till en uppsägningstid om sex månader med fulla löneförmåner, dvs. till den 14 juli samma år. Hon har dock endast erhållit lön till den 16 juni 1992. C.F. och A.R. som sades upp den 19 januari 1992 har varit berättigade till en uppsägningstid om två månader med fulla löneförmåner, dvs. till den 10 mars samma år. De har dock endast erhållit lön till den 16 februari 1992.

Bukowski har bestritt yrkandena. Yrkandena om ekonomiskt skadestånd och ränteyrkandena har vitsordats i och för sig. I fråga om yrkandena om allmänt skadestånd har inget belopp vitsordats.

Grunden för bestridandet i fråga om de påstådda turordningsbrotten gentemot A.B. är vad gäller A.H.R. och M.G. att de tillhörde olika driftsenheter, A.B. driftsenheten Birger Jarlsgatan 6, medan A.H.R. och M.G. tillhörde driftsenheten Arsenalgatan 4. Vad gäller M-L.J. och K.N. har A.B. inte haft tillräckliga kvalifikationer för deras arbetsuppgifter.

Grunden för bestridandet i fråga om de påstådda turordningsbrotten gentemot C.F. och A.R. är att de båda tillhörde driftsenheten Birger Jarlsgatan 6 medan S.T. och T.Ö. tillhörde driftsenheten Strandvägen 7.

Grunden för att bestrida att fullständiga uppsägningsförmåner inte skulle ha utgått är att A.B., C.F. och A.R. blivit uppsagda muntligt redan den 16 december 1991, varför angiven uppsägningstid skall räknas från detta datum. Skulle tingsrätten finna att uppsägningen skall räknas från dagen för delgivning av de skriftliga uppsägningsbeskeden vitsordas att fullständiga uppsägningsförmåner inte har utgått.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader.

DOMSKÄL

I målet har A.B., C.F., A.R. och K.G., VD för Bukowski hörts under sanningsförsäkran. Som vittnen har på A.B:s, C.F.' och A.R:s begäran hörts L.G. och J.G. samt E.L., som i likhet med kärandena skulle ha sagts upp den 16 december 1991. På Bukowskis begäran har L.G., E.L., H.J., M-L.J. och K.N. hörts som vittnen.

Två eller tre driftsenheter

Enligt bestämmelserna i 22 § LAS skall turordningen fastställas för varje enhet för sig om arbetsgivaren har flera driftsenheter. Enligt A.B., C.F. och A.R. hade Bukowski två driftsenheter vid uppsägningstidpunkten, nämligen huvudkontoret vid Arsenalsgatan och Lilla Bukowskis lokaler vid Strandvägen. Bukowski hävdar att det fanns tre driftsenheter, förutom de redan nämnda Beijers lokaler vid Birger Jarlsgatan. Bukowskis uppfattning innebär att Bukowski inte brutit mot turordningsbestämmelserna, när A.H.R. och M.G. fick företräde till anställning före A.B. och inte heller när T.Ö. och S.T. fick företräde till anställning före C.F. och A.R..

Det är ostridigt i målet att kärandena efter sina nyanställningar hos Bukowskis haft sin arbetsplats på Birger Jarlsgatan och att de arbetat med att slutföra arbetet med de tre övertagna auktionerna. Det har framkommit att den sista auktionen ägde rum den 16 december 1991, att A.B. flyttade från Birger Jarlsgatan till Arsenalsgatan i månadsskiftet januari/februari 1992 och att C.F. och A.R. flyttat från Birger Jarlsgatan till Strandvägen. Lokalerna vid Birger Jarlsgatan har härefter återgått till den nye ägaren, Smålandsgatans Konst & Auktion.

I förarbetena till LAS (prop 1973:129 s. 260) framställs begreppet driftsenhet "i princip" som ett rent geografiskt avskilt område, från orter belägna på olika ställen till skilda lokaler, kontor, butiker eller liknande på samma ort. Det skall enligt förarbetena inte vara fråga om rent teoretiska strukturer. I målet är fråga om en geografiskt skild men för kortvarigt bruk avsedd lokal. Mot bakgrund av syftet med bestämmelserna om turordning och turordningskretsar finner tingsrätten att lokalens tillfälliga karaktär gör att den inte kan anses utgöra en driftsenhet enligt LAS. En motsatt ståndpunkt skulle enligt tingsrättens mening leda till möjligheter att kringgå det anställningsskydd som bestämmelsen är avsedd att ge. Tingsrättens bedömning är således att Bukowski endast skall anses ha haft två driftsenheter, Arsenalsgatan och Strandvägen. Detta betyder att A.B. skall anses ha haft företräde till anställning framför A.H.R. och M.G., C.F. och A.R. till anställning framför S.T. och T.Ö..

A.B:s kvalifikationer i förhållande till M-L.J. och K.N.

A.B. har uppgivit att hon anställdes hos Beijers till en början som sekreterare för att sedan i takt med Beijers utveckling få hand om alltmer krävande uppgifter, bl.a. kassahanteringen innan Beijers datoriserades. Hon hade tidigare arbetat med PR-uppgifter och dataverksamhet. Enligt hennes tjänstgöringsintyg kom tjänstgöringen att innehålla bl.a. följande uppgifter. Sekreterare åt företagsledningen, administrativa sysslor åt hela organisationen, vilket också inrymde deltagande som personalrepresentant i ledningsgruppen, delaktighet i katalogproduktionen, handhavande av kundregister samt ansvarig som administratör för transporterna av sålt gods både inom och utom landet. Numera har A.B. handplockats för att arbeta med Nationalmuseums 1700-tals utställning.

M-L.J. har uppgivit att hon anställdes år 1987 på Beijers efter att ha arbetat som bankkassörska på Östgöta Enskilda bank. Meningen var att hon skulle utföra liknande arbete hos Beijers, där hon fick befattningen kassachef. Hennes uppgifter hos Beijers innebar att hon skötte penningflödet efter auktionerna, dvs. självständigt placerade detta på bankkonton, som hon själv tecknade samt förhandlade om i förhållande till banken. Hon hade anställt personer som skötte bokföringen, men skötte själv kassans bokföring. Hos Bukowski skötte hon till en början kassan i samband med de tre avslutande auktionerna på Birger Jarlsgatan. Därefter var det meningen att hon skulle sköta samma sysslor hos Bukowski som hos Beijers. I stället har det blivit så att hon numera är personalchef på Bukowski.

K.N., som tidigare arbetat som sjuksköterska anställdes för att ta hand om Beijers konstkurser administrativt sett, dvs. lägga upp kurser, ta reda på och ta kontakt med de bästa föredragshållarna, lägga scheman samt presentera kursprogram och sälja dessa via pressen. Hon anställdes hos Bukowski för att fortsätta med denna kursverksamhet, men har numera övergått till mer representativa och säljande uppgifter.

Enbart med stöd av angivna utsagor från M-L.J., K.N. och K.G. om M-L.J:s och K.N:s arbetsuppgifter och kompetens finner tingsrätten inte att Bukowski kan anses ha visat att A.B. skulle ha saknat tillräckliga kvalifikationer för deras arbetsuppgifter, särskilt inte mot bakgrund av K.N:s arbetsuppgifter som K.N. kunnat genomföra utan några andra kvalifikationer än ett intresse för konst. Även med hänsyn till att K.N:s arbetsuppgifter skulle kunna ställa krav på vissa speciella personliga egenskaper, har Bukowski inte kunnat visa att A.B. skulle vara i avsaknad av sådana egenskaper.

Tingsrätten finner således att Bukowski mot bestämmelserna i 22 § LAS berett M-L.J. och K.N. företräde till fortsatt anställning trots att A.B. haft längre anställningstid och tillräckliga kvalifikationer för M-L.J:s och K.N:s arbetsuppgifter.

När ägde uppsägningen rum

Enligt A.B., C.F. och A.R. har de sagts upp den 14 respektive 10 januari 1992, då de delgavs de skriftliga uppsägningsbeskeden. Bukowskis mening är att de sagts upp redan den 16 december 1991, då de tillsammans med E.L. av L.G. fick ett muntligt besked om att de alla fyra var uppsagda.

Samtliga som var närvarande den 16 december 1991 har i huvudsak lämnat samstämmiga uppgifter om vad som sagts.

Sedan L.G. på förmiddagen fått besked från styrelsen i Bukowski om att han skulle säga upp de fyra angivna personerna kallade han in C.F., A.R. och E.L. samtidigt. Han informerade dem om vad som hänt samt lämnade beskedet "Ni får inte var kvar här längre". A.B. som hört talas om detta tog själv kontakt med L.G. som gav henne beskedet "Du måste gå Du också". L.G. var vid dessa tillfällen mycket upprörd och det var enligt hans egna uppgifter inte fråga om en särskilt stringent uppsägning, eftersom han själv varit så dåligt samlad. Alla fyra arbetstagarna har uppgivit att de uppfattade samtalet som ett "varsel" om att de skulle bli uppsagda och att de väntade sig en skriftlig uppsägning.

En muntlig uppsägning från en arbetsgivare kan i och för sig ha rättsverkan. Eftersom A.B., C.F. och A.R. har bestritt att uppsägning skett den 16 december har Bukowski bevisbördan för att detta har skett. Enligt tingsrättens mening har Bukowski inte visat att A.B., C.F. och A.R. förstått eller ens ha haft anledning förstå L.G. på annat sätt än som de uppgivit, nämligen att de den 16 december fått besked om att de skulle komma att bli uppsagda.

På grund härav skall A.B., C.F. och A.R. anses uppsagda, när de delgavs de skriftliga uppsägningarna.

På grund av det anförda är A.B. berättigad till ekonomiskt och allmänt skadestånd, C.F. till ekonomiskt och allmänt skadestånd samt A.R. till allmänt skadestånd. De ekonomiska skadestånden är vitsordade och skall utgå med yrkade belopp. För brotten mot bestämmelsen i 22 § LAS skall A.B., C.F. och A.R., var och en, tillerkännas allmänt skadestånd till skäligt belopp om 25 000 kr. För brotten mot 11 och 12 §§ skall A.B., C.F. och A.R., var och en, tillerkännas allmänt skadestånd till skäligt yrkat belopp om 10 000 kr.

Vid denna utgång skall Bukowski ersätta A.B:s rättegångskostnader samt kostnaderna för A.B:s, C.F.' och A.R:s rättshjälp.

DOMSLUT

1. Bukowski Auktioner Aktiebolag skall till A.B. utge skadestånd enligt följande

1.1 ekonomiskt skadestånd med etthundratretusenfemhundraåttio (103 580) kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen på beloppet 41 486 kr från den 27 augusti 1992 och på beloppet 62 094 kr från den 4 oktober 1993; allt till dess full betalning sker.

1.2 allmänt skadestånd med trettiofemtusen (35 000) kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen från den 21 april 1992 till dess full betalning sker.

2. Bukowski Auktioner Aktiebolag skall utge skadestånd till C.F. enligt följande

2.1 ekonomiskt skadestånd med trettiotretusentvåhundrasextiofem (33 265) kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen på beloppet 20 147 kr från den 27 augusti 1992 och på beloppet 13 118 kr från den 4 oktober 1993; allt till dess full betalning sker.

2.2 allmänt skadestånd med trettiofemtusen (35 000) kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen från den 21 april 1992 till dess full betalning sker.

3. Bukowski Auktioner Aktiebolag skall utge allmänt skadestånd till A.R. med trettiofemtusen (35 000) kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen från den 21 april 1992 till dess full betalning sker.

4. Bukowski Auktioner Aktiebolag skall ersätta A.B:s rättegångskostnader med tvåtusensjuhundratrettio (2 730) kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen från denna dag till dess full betalning sker.

5. Bukowski Auktioner Aktiebolag skall utge ersättning för A.B:s, C.F.' och A.R:s rättshjälpskostnader med trettiosjutusenetthundrasjuttio (37 170) kr.

6. Tingsrätten fastställer att ersättning enligt rättshjälpslagen skall utgå till L.V. enligt följande

6.1 med tiotusenfemhundrasjuttio (10 570) kr, varav 10 010 kr avser nedlagt arbete åt A.B., 410 kr tidsspillan och 150 kr utlägg. Av ersättningen utgör 2 084 kr mervärdeskatt.

6.2 med trettontusentrehundra (13 300) kr, varav 12 740 kr avser nedlagt arbete åt C.F., 410 kr tidsspillan och 150 kr utlägg. Av ersättningen utgör 2 630 kr mervärdeskatt.

6.3 med trettontusentrehundra (13 300) kr, varav 12 740 kr avser nedlagt arbete åt A.R., 410 kr tidsspillan och 150 kr utlägg. Av ersättningen utgör 2 630 kr mervärdeskatt.