AD 1994 nr 98

Domslut

Domslut

1. Arbetsdomstolen fastställer tingsrättens domslut.

2. P.B. förpliktas ersätta bolaget dess rättegångskostnader i överrätt med trettiotusen (30 000) kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från denna dag tills betalning sker. Av beloppet utgör 6 000 kr mervärdesskatt.

Dom 1994-07-06, målnummer B-32-1994

Ledamöter: Hans Stark, Ulf E. Nilsson och Solveig Paulsson. Enhälligt.

Sekreterare: Jakob Hedenmo

Tingsrättens dom (ledamöter: Gunnar Admund, Birgitta Ågren och Kerstin Andersson)

YRKANDEN MM

P.B. har yrkat att tingsrätten fastställer att han äger bättre rätt än Läkargruppen Sjukvård i Örebro Aktiebolag (nedan kallat bolaget) till av honom under tiden oktober 1985 - juni 1988 upprättade journalhandlingar och att tingsrätten förpliktar bolaget att till honom utge dessa handlingar i original.

Bolaget har bestritt yrkandet.

Parterna har yrkat ersättning av varandra för rättegångskostnader.

P.B. har till utveckling av sin talan anfört: Bolaget bedriver läkarverksamhet i bolagsform genom att ha ett antal läkare samlade inom samma organisation. Den behandling som ges motsvaras av den behandling som ges på en vårdcentral. Verksamheten är alltså inte jämställd med sådan verksamhet, som bedrivs på sjukhus. För större ingrepp remitteras patienterna till regionsjukhuset. P.B. var anställd av bolaget under tiden oktober 1985 - juni 1988. Mellan parterna gällde avtal undertecknat av bolaget 1.12.1985, se bilaga 1. P.B. var ansluten till ersättningssystemet för privat läkarvård och han var uppförd på försäkringskassans förteckning över i privat vård verksamma läkare. Detta medförde att han uppbar vårdavgifter från försäkringskassan. Han fakturerade själv försäkringskassan och pengarna betalades ut från försäkringskassan till bolaget. Han ombesörjde också själv att han hade den patientförsäkring, som krävdes från landstingets sida. Under anställningstiden hade P.B. 2 500 - 3 000 patientbesök per år. Han var skyldig att föra journaler och betraktades som vårdgivare i förhållande till patienterna. I denna egenskap förvärvade han äganderätten till journalerna. - P.B. har såsom grund för sin talan åberopat i första hand att bolaget ej uppfyller samhällets krav på en vårdinrättning och därför ej kan ha äganderätt till av honom upprättade journalhandlingar och i andra hand att anställningsavtalet mellan honom och bolaget ej kan betraktas som ett "renodlat" anställningsavtal.

Bolaget har anfört: Samtliga läkare, som arbetat hos bolaget, har varit anställda av bolaget. Läkarna har upprättat journalhandlingar i enlighet med föreskrifterna i patientjournallagen. Flera läkare kan ha fört anteckningar i samma journal. Om avtalet mellan P.B. och bolaget skulle vara att betrakta som ett uppdragsavtal har P.B. och övriga läkare, som gjort anteckningar i journalerna, samäganderätt till dessa. Bolaget fakturerade försäkringskassan och P.B:s ersättning utbetalades till bolaget. Bolaget har svarat för P.B:s tjänstepensions- och ansvarighetsförsäkringar. Parterna har på grund av tidigare tvist mellan dem träffat förlikning, som stadfästs av tingsrätten i dom 15.3.1989, DT 123. Därvid har enligt punkt 9 i domslutet samtliga parternas mellanhavanden slutligt reglerats. - Bolaget har såsom grund för sitt bestridande i första hand åberopat att P.B. var anställd av bolaget och att de av honom upprättade journalhandlingarna tillhör bolaget i egenskap av hans arbetsgivare. Bolaget har vidare åberopat att det strider mot reglerna i patientjournallagen att klippa sönder journaler, vilket skulle bli nödvändigt om P.B:s talan skulle bifallas. I sista hand har bolaget åberopat att P.B:s talan i målet reglerats genom den förlikning mellan parterna, som stadfästs i ovannämnda dom.

P.B. har beträffande den av bolaget i sista hand åberopade grunden genmält att äganderätten till journalerna alltid tillkommit honom och att frågan om den ej omfattas av förlikningsavtalet.

DOMSKÄL

Såsom skriftlig bevisning har båda parter åberopat det mellan dem gällande avtalet, se bilaga 1. P.B. har därjämte åberopat s k samverkansavtal mellan honom och landstinget och utdrag ur skriftlig inlaga, som ingivits till tingsrätten av bolagets förutvarande ombud. Bolaget har åberopat yttrande från socialstyrelsen daterat 28.6.1990 och avgivet på båda parternas begäran, se bilaga 2 och Örebro tingsrätts dom 15.3.1989, DT 123.

Förhör under sanningsförsäkran har hållits med P.B. och bolagets företrädare M.B. och vittnesförhör har på begäran av bolaget hållits med revisor T.J..

P.B. och M.B. har berättat i huvudsak enligt följande.

P.B.: Han kom i kontakt med M.B. och började diskutera ett samarbete med denne. M.B. gav honom ett förslag till avtal, se bilaga 1. Han tog hem det och visade det för sin hustru, som är jurist. Hon tyckte att det "lutade" åt att han skulle bli att betrakta som uppdragstagare. Enligt hennes uppfattning var det emellertid ingen nackdel om han istället var att betrakta som anställd. Han sade senare till M.B. att avtalet liknade ett uppdragsavtal. Det blev dock ingen närmare diskussion mellan dem om huruvida han blev uppdragstagare eller anställd. Detta var inte den viktigaste frågan för P.B.. För honom var det nämligen viktigast att patienterna alltid skulle få kontakt med samma läkare. En förutsättning för att han skulle få arbeta hos bolaget var att han var uppförd på försäkringskassans förteckning över privata vårdgivare och för att han skulle bli uppförd på denna förteckning krävdes ett samarbetsavtal mellan honom och landstinget. Ett sådant avtal upprättades och han uppfördes på försäkringskassans förteckning. Bolagets personal skötte det administrativa arbetet exempelvis genom att ta emot telefonsamtal från patienter och bestämma tid för besök. Han skrev själv på de räkningar, som skickades till försäkringskassan varje månad. Försäkringskassan betalade genom att sätta in pengarna på bolagets konto. Hälften av hans intäkter överfördes till ett konto, som han själv kunde förfoga över. Bolagets personal räknade ut hur stora sociala avgifter han skulle betala och dessa betalades med pengar från hans konto. Även hans pensionsförsäkring betalades på detta sätt. Han svarade själv för patientförsäkringen. Patientjournalerna skrevs ut av bolagets sekreterare efter hans diktamen. Därvid användes färgade papper, som var olika för varje läkare. Efter utskrift förvarades journalerna i bolagets arkiv.

M.B.: Bolaget bedriver alternativ sjukvård genom en specialistläkarmottagning. Även så kvalificerad sjukvård såsom operationer kan utföras. Samtliga vid bolaget verksamma läkare är anställda. Bolaget är ansvarigt för driften, medan den anställde läkaren är ansvarig för sin yrkesutövning. Då M.B. träffade avtal med P.B. poängterade den förre, att det var fråga om ett anställningsavtal och inte ett uppdragsavtal. Avgifterna för P.B:s patienter utbetalades från försäkringskassan genom insättning på bolagets bankkonto. P.B. erhöll varje månad lön från bolaget. P.B:s ansvarsförsäkring betalades av bolaget. Journalerna skrevs ut på vitt papper och i regel skrev alla läkare på likadana papper. Endast i undantagsfall använde någon läkare ett "eget" papper. Det var inte ovanligt att flera läkare gjorde anteckningar i samma journal. Frågan om äganderätten till journalerna diskuterades aldrig mellan honom och P.B. vare sig före eller under P.B:s anställningstid.

Revisor T.J. har uppgivit bl a, att avtalet mellan bolaget och P.B. var ett rent anställningsavtal med resultatavräkning, dvs det var knutet till prestation.

Tingsrättens bedömning

En läkares skyldighet att föra journaler regleras i patientjournallagen. Varken denna lag eller annan lagstiftning innehåller några bestämmelser om att det från samhällets sida ställs särskilda krav på den som äger journalhandlingarna eller om vem som äger dem. Såsom socialstyrelsen uttalat i sitt yttrande, får därför frågan om äganderätten till av en anställd läkare upprättade journalhandlingar avgöras efter vad som avtalats mellan arbetsgivaren och den anställde vid anställningens ingående eller därefter och om ej särskilt avtalats tillhör journalerna arbetsgivaren.

I målet är ostridigt att det av bolaget 1.12.1985 undertecknade avtalet gällde mellan parterna och att P.B. såsom framgår av § 2 i avtalet, var anställd av bolaget. I avtalets därpå följande paragrafer reglerades parternas ekonomiska mellanhavanden, hur eventuella tvister skulle lösas och avtalets uppsägningstid. Avtalet saknade överenskommelse om vem av parterna som hade ansvaret för av P.B. upprättade journalhandlingar och om vem av dem som skulle ha äganderätten till dem.

P.B. har inte påstått att frågan om äganderätten till journalerna varit uppe till diskussion mellan honom och M.B. vare sig i samband med att avtalet upprättades eller senare under anställningstiden. Bolaget har genom sin personal hela tiden förvarat och tagit ansvar för journalhandlingarna.

Med hänsyn till vad sålunda anförts finner tingsrätten ej styrkt att äganderätten till journalerna på någon av de av P.B. åberopade grunderna kan anses tillkomma honom. Hans talan skall därför lämnas utan bifall.

Vid denna utgång av målet skall P.B. förpliktas att till bolaget utge ersättning för dess rättegångskostnader. Yrkade belopp är skäliga.

DOMSLUT

1. Käromålet lämnas utan bifall

2. P.B. förpliktas att till Läkargruppen Sjukvård i Örebro Aktiebolag utge ersättning för rättegångskostnader med sextiotretusenåttahundratolv (63 812) kr, varav 51 812 kr avser ombudsarvode, jämte ränta å beloppet enligt 6 § räntelagen från 17.12.1991 tills betalning sker. Av ombudsarvodet utgör 5 162 kr mervärdesskatt.

Bilaga 1

Läkargruppen i Örebro AB

A V T A L

§ 1

Undertecknad Läkargruppen i Örebro AB, nedan kallad LGAB, och P.B. träffar denna dag följande överenskommelse.

§ 2

LGAB anställer denna dag P.B. som läkare. P.B. förbinder sig att utöva sitt arbete i enlighet med vetenskap och beprövade erfarenhet och följa gängse läkarregler. Allt av P.B. utfört mottagningsarbete skall ske med kvalificerad assistens.

§ 3

För detta sitt arbete åtnjuter P.B. ersättning i förhållande till inbetalt bruttoarvode enligt nedan angiven fördelning. Med inbetalt bruttoarvode menas det arvode för all verksamhet läkaren intjänat i egenskap av denna anställning hos LGAB och som inbetalts till LGAB. För den händelse brister i redovisningen av influtna medel uppdagas gäller sedvanliga skadeståndsregler. Redovisningen skall ske omedelbart och kontinuerligt, helst medelst användande av servicebox.

§ 4

LGAB svarar för kostnaderna för lokaler, utrustning, förbrukningsartiklar, assistens till läkaren vid mottagningsarbete, sekreterare, övriga kontorskostnader, försäkringskostnader till mottagningen, reklamkostnader och administrativa kostnader. För dessa fasta kostnader erhåller LGAB 50 % av inbetalda bruttoarvoden, dock minst 2 000 kr per kalendermånad. Vid semester, tjänsteresa, sjukdom eller olycksfall reduceras minimibeloppet i proportion till arbetad tid.

§ 5

Resterande 50 % av inbetalda bruttoarvoden disponeras till läkaren. Härav utgår lön till läkaren, denna lön inkluderar jämväl vid varje tidpunkt utgående sociala kostnader. Vidare utgår ersättning för med tjänsten förenade resor om allt för ett med kr 350 kr per månad. Denna ersättning är schablonberäknad under förutsättning att inbetalt bruttoarvode överstiger 100 000 kr per år. Vidare utgår telefonersättning med kr 600 per år. Vidare kan här ersättas kostnader för forskningsarbete som läkaren utför vid LGAB:s mottagning. Forskningsprojektet skall först godkännas av LGAB och ersättning till eventuellt arbetande sekreterare och övrig personal inom ett sådant projekt, i form av lön inkluderande sociala kostnader bestrides av dessa medel. Vidare ersätts läkaren för fortbildning och bevakning av den medicinska utvecklingen i form av deltagande i kurser, konferenser, kongresser, speciella studiebesök m m. Dessa kostnader måste godkännas av LGAB, som då tar hänsyn till det vetenskapliga värdet, dels för läkaren och dels för LGAB i sin helhet. LGAB kan vidare enligt gällande bestämmelser, med försäkringsbolag teckna tjänstepensionsförsäkring, efter framställd önskan från vederbörande läkare.

§ 6

För den händelse tvist skulle uppstå angående tolkningen eller tillämpningen av detta avtal skall lagen om skiljemän tillämpas. Kostnaden för dylikt förfarande skall bestridas av var part för sig.

§ 7

Uppsägningstid för detta avtal är 3 månader för båda parter och skall ske skriftligen.

§ 8

Med detta avtal, som upprättats i två likalydande exemplar, varav parterna tagit var sitt, förklarar vi oss till alla delar nöjda och förbinda oss att ställa detsamma till efterrättelse.

Örebro den 85.12.01

.......................

/P.B./

För Läkargruppen i Örebro AB

/M.B./

Bilaga 2

Socialstyrelsen Datum Beteckning

Tjänsteställe, handläggare, 1990-06-28 Dnr 20820/90

direkttfn

Ad J J.T.

Enheten för läns- och Ert datum Er beteckning

regionsjukvård

Enheten för regional

tillsyn Örebro tingsrätt

Rotel 5

Box 383

701 47 ÖREBRO

ÖREBRO TINGSRÄTT 1990-07-11

Kopia av aktbilaga 15

översändes till ombuden

för yttrande inom trettio (30)

dagar från delfåendet.

I tjänsten

E.M.

/E.M./

Yttrande i mål nr T 99/90

Tingsrätten har begärt socialstyrelsens yttrande om det är arbetsgivaren eller den anställde, som har ägande - förfogande - eller annan rätt till de av den anställde under anställningstiden upprättade journalhandlingarna. Ärendet avser enskild verksamhet. Med anledning härav får styrelsen meddela följande.

Vid vård av patienter inom hälso- och sjukvården skall föras patientjournal. Närmare bestämmelser härom finns i patientjournallagen (1985:562;JL), som gäller såväl allmän som enskild verksamhet. Bestämmelser om skyldigheten att föra journal finns i 9 § JL. I samma bestämmelse anges att legitimerad läkare har sådan skyldighet - första stycket 1. - och att den som är journalföringspliktig svarar för sina uppgifter i journalen - andra stycket. I 7 och 8 §§ JL finns bestämmelser om hantering, förvarande och bevarande av journaler.

JL innehåller inga bestämmelser om vem som äger en journal. Särskilda regler härom finns inte heller i hälso- och sjukvårdslagstiftningen i övrigt. Bestämmelserna i 6 § allmänna läkarinstruktionen (1963:341 ä 1985:797) är inte aktuella i detta sammanhang (avlidna och deslegitimerade läkare).

Socialstyrelsen får först konstatera att en patient i juridisk mening inte äger "sin" journal.

Avgörande för bedömningen av äganderätten till en journal är i vilken egenskap läkaren tagit befattning med journalen. Är den privatpraktiserande läkaren egen företagare sammanfaller journalansvaret med äganderätten. Hit hör också de fall där ett antal läkare tillsammans för sina respektive verksamheter disponerar en gemensam nyttighet, t ex en fastighet, mottagningslokaler och d:o personal, teknisk utrustning m m.

Överlåter en sådan läkare sin mottagning på en annan läkare kan han överlåta även journalerna på den nye läkaren. Han behöver emellertid inte göra detta utan kan ta med sig journalerna, t ex för att öppna en ny mottagning.

Är läkaren anställd är frågan att bedöma efter vad som kan ha avtalats vid anställningens ingående eller därefter. Finns inga sådana överenskommelser får journalerna vid ett renodlat anställningsförhållande betraktas på samma sätt som övrig utrustning, materiel mm, d v s äganderätten tillkommer arbetsgivaren. Det förhållandet att en patient går hos "sin" läkare och att det i behandlingsarbetet byggs upp en terapeutisk relation mellan läkare och patient saknar här formell betydelse.

När anställningen avslutas upphör också den tidigare anställde läkarens befattning med och fortsatta ansvar för journalerna med ett ev undantag - se nedan. Däremot har läkaren kvar sitt ansvar för innehållet i journalanteckningar m m gjorda under den tid han varit anställd även efter det anställningen avslutats.

Bestämmelserna i 7 och 8 §§ JL om förvarande m m av journaler riktar sig inte till någon viss person. Ansvaret för att bestämmelserna följs är sålunda inte formellt kopplat till den som har journalföringsplikten enligt 9 § även om så ofta i praktiken blir fallet. En jämförelse kan också göras med 12 § andra stycket och 13 § andra stycket JL där det talas om den som ansvarar för journalen - inte den som faktiskt skrivit journalen eller enligt 9 § har eller haft sådan skyldighet.

I 10 § JL anges att den som enligt 9 § är skyldig att föra journal skall på begäran av patienten utfärda intyg om vården.

I bestämmelsen används ordet "är" inte "är eller har varit". Det kan i och för sig diskuteras om bestämmelse innebär en skyldighet för en läkare som lämnat sin anställning att utfärda ett intyg som avser vård under den tiden. Om så av någon anledning behöver ske - t ex kan en uppgift vara så oklar att en ny läkare inte anser sig kunna utfärda intyget - torde på lämpligt sätt kunna överenskommas att läkaren får ta del av aktuella journalhandlingar. Denna befattning kan dock inte grunda någon rätt för en läkare som slutar sin anställning att ta med sig journalerna.

Vad ovan anförts om läkare som är anställda utan särskild överenskommelse om journaler torde också vara vad som allmänt tillämpas i enskild verksamhet. Enligt uppgift gäller detta hos bl a AB Praktikertjänst i motsvarande situation.

I handlingarna i ärendet tas också upp frågan om mer än en (1) läkare kan göra anteckningar i en patients journal. Formellt finns inga hinder härför. Är den ordinarie läkaren borta vid ett återbesök och patienten tas emot av en annan läkare är det lämpligt att anteckningarna görs i den redan upprättade journalen.

Möjligheterna att disponera journalen i den situationen beror ytterst på vem som formellt sett äger journalen och vem som bestämmer om handhavandet (var journalen skall förvaras, rutiner för anteckningar etc). I enskild verksamhet gäller vid ett renodlat anställningsförhållande att den anställde härvidlag har att följa vad arbetsgivaren föreskriver.

Socialstyrelsen finner sammanfattningsvis att ägande- och dispositionsrätten till journaler som förts av en läkare som avslutat sin anställning är att bedöma mot bakgrund av hur anställningsförhållandet varit konstruerat.

Beslut i detta ärende har fattats av överdirektören E.. I den slutliga handläggningen har därjämte deltagit byråchefen L. och avdelningsdirektören J.T., föredragande.

Enligt socialstyrelsens beslut

Jonas J.T.

/Jonas J.T./