AD 1995 nr 154
En tingsrätt beslutade att inte pröva arbetstagares lönefordran utan samtidig prövning av arbetsgivarens kvittningsinvändning och ett av arbetsgivaren väckt genkäromål ävensom att sammanlägga målet med andra tvistemål. Beslutet överklagades av arbetstagaren med stöd av 49 kap. 7 § rättegångsbalken. Arbetsdomstolen finner att prövningen av arbetstagarens lönefordran oskäligt uppehålles, om kvittningsinvändningen, genkäromålet och andra tvistemål skall prövas samtidigt. Domstolen förordnar om att kvittningsinvändningen skall avvisas, att prövningen av genkäromålet skall anstå till dess lönefordringen prövats och att målet om lönefordringen skall särskiljas från övriga tvistemål.
Parter:
C.J.; Enia Återvinningscenter Aktiebolag
Nr 154
J.C. i Vallentuna
mot
Enia Återvinningscenter Aktiebolag i Sollentuna.
ÖVERKLAGAT BESLUT
Stockholms tingsrätts beslut den 12 oktober 1995 i mål nr T 3-809/95
Tingsrättens beslut, se bilaga.
J.C. har med stöd av 49 kap. 7 § rättegångsbalken överklagat tingsrättens beslut att inte pröva hans lönefordran utan samtidig prövning av Enias kvittningsinvändning och genkäromål. Han har vidare klagat på tingsrättens beslut att sammanlägga målet mellan honom och Enia med andra tvistemål. Enligt J.C. innebär besluten att prövningen av hans lönefordran oskäligt uppehålles. Enia har bestritt ändring.
Skäl
Enligt 9 § andra stycket lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt får ett mål om lönefordran avgöras utan samtidig prövning av arbetsgivarens kvittningsinvändning eller genkäromål om en sådan prövning skulle oskäligt uppehålla prövningen av lönefordringen. Avsikten med bestämmelsen framgår av lagförarbetena, vari bl.a. sägs (SOU 1967:3 s. 75) att ett kvittningspåstående från arbetsgivarens sida icke får sätta målet i vidlyftigheter. Vidare uttalas följande. "Arbetstagaren har anspråk på att få sitt lönekrav snabbt prövat. Kan det befaras att utredningen blir för omfattande för att lämpligen kunna äga rum i det målet, får kvittningsyrkandet avvisas. Detta gäller särskilt vid allmän underrätt, som vid sitt ställningstagande även får beakta risken att frågan om motfordrans bestånd och kvittningsduglighet blir dragen till högre rätt genom överklagande med därav följande dröjsmål med lönefordrans utfående."
Av handlingarna i målet får anses framgå att prövningen av J.C:s löneanspråk, som till största delen vitsordats av Enia, kommer att oskäligt uppehållas om Enias motfordran och andra tvistemål samtidigt skall prövas. Målet mellan J.C. och Enia skall därför åter särskiljas från de övriga tvistemålen. Vidare skall Enias kvittningsinvändning avvisas och prövningen av bolagets genkäromål anstå till dess lönefordringen prövats.
Arbetsdomstolen saknar anledning att gå in på frågan om J.C:s lönefordran skall prövas gemensamt med hans skadeståndsanspråk eller avgöras genom särskild deldom. Domstolen vill dock anmärka att om tingsrätten väljer det senast nämnda förfarandet ser domstolen inte nu något hinder mot att målet, efter det att sådan deldom meddelats, åter sammanlägges med de övriga aktuella tvistemålen.
Enia har förlorat målet i arbetsdomstolen och skall därför ersätta J.C. för rättegångskostnader. Vad han yrkat därför är skäligt.
Slut
Med ändring av tingsrättens handläggningsbeslut av den 12 oktober 1995 förordnar arbetsdomstolen att J.C:s lönefordran skall prövas för sig utan samtidig prövning av vare sig Enias kvittningsinvändning och genkäromål eller andra tvistemål.
Enia skall ersätta J.C. för hans rättegångskostnader i arbetsdomstolen med sjutusenfemhundra (7 500) kr avseende ombudsarvode jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen från dagen för detta beslut tills betalning sker. Av beloppet utgör 1 500 kr mervärdesskatt.
Beslut 1995-12-01, målnummer B-138-1995
Ledamöter: Hans Stark, Bengt Huldt och Björn Rosengren. Enhälligt.
Sekreterare: Gertrud Forkman
Tingsrättens protokollsbeslut (ledamot: Björn Malmqvist)
- - - - -
1. (T 809/95)
Det antecknas att J.C. vid den muntliga förberedelsen yrkat att tingsrätten skall ompröva tidigare meddelat beslut 1995-08-09, aktbil. 35, enligt 9 § andra stycket lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt.
Enia har bestritt yrkandet.
Tingsrätten gör härvid följande överväganden. För det fall att J.C:s yrkande skulle vinna bifall innebär detta att den kvittningsinvändning och det genkäromål som Enia framställt skulle avvisas. Frågan om otillåten kvittning skett eller inte och den därmed förbundna frågan om allmänt skadestånd skall utgå på grund av kvittningen skulle då ändå behöva prövas i målet. Detta synes medföra att målet om lönefordran skulle bli relativt omfattande även om kvittningsinvändningen och genkäromålet avvisas. Vid sådant förhållande finner tingsrätten att det inte kan antas att målet om lönefordran oskäligt skulle uppehållas på grund av Enias framställda kvittningsinvändning och genkäromål. Skäl att ompröva tidigare meddelat beslut föreligger därför inte.
Beslutet kan överklagas särskilt endast om part menar att målet försenas i onödan.
2.
Med stöd av 1 kap 1 § andra stycket lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister förordnar tingsrätten att mål T 809/95, T 1012/95, T 1030/95, T 1031/95 samt T 1034/95 skall handläggas gemensamt. - - -