Lag (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt

Departement
Justitiedepartementet L2
Utfärdad
1970-05-27
Ändring införd
SFS 1970:215 i lydelse enligt SFS 2006:683
Ikraft
1970-07-01
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2018-08-19

Texten har ändrats jämfört med ursprungsmaterialet: Korrigering av stavfel och särskrivningar

1 §  Arbetsgivare får ej i vidare mån än som anges i denna lag göra avdrag på arbetstagares fordran på lön eller annan ersättning på grund av anställningen (lönefordran) för att kvitta med motfordran hos arbetstagaren.

[S2]Vad i lagen föreskrives om kvittning mot lönefordran gäller i tillämpliga delar i fråga om kvittning mot fordran på pension som arbetsgivare är skyldig att utge till förutvarande arbetstagare.

  • AD 2013 nr 79:Sedan tvist uppkommit om lön till ett antal arbetstagare har en arbetsgivare och ett fackförbund träffat ett avtal som bl.a. innebar att arbetsgivaren skulle betala visst belopp till arbetstagarna. Tvist har uppkommit om vad som omfattades av avtalet. Arbetsgivaren, som vid förhandlingarna biträtts av en förhandlare från sin arbetsgivarorganisation, har vid tolkningen av avtalet tillräknats vad förhandlaren insett om fackförbundets uppfattning om avtalets innebörd. Även fråga bl.a. om bolaget brutit mot kvittningslagen genom att dra av visst belopp från arbetstagarnas slutlön och om betalningsskyldighet enligt 35 § medbestämmandelagen uppkommit.
  • AD 2009 nr 20:En verkställande direktör har i samband med att han lämnade sin anställning träffat ett skriftligt avtal vari bl.a. anges att han är arbetsbefriad och har rätt till uppsägningslön under fyra månader. Fråga dels om parterna dessutom träffat ett muntligt avtal som inneburit att uppsägningslönen villkorats av att den verkställande direktören skulle stå till arbetsgivarens förfogande på visst sätt under uppsägningstiden, dels med vilket belopp uppsägningslönen skulle utgå. Även fråga om arbetsgivaren gjort sig skyldig till brott mot kvittningslagen då uppsägningslönen inte betalats ut.

2 §  Kvittning mot lönefordran får ske med arbetstagarens medgivande. Återkallas ett på förhand lämnat medgivande innan lönefordringen förfallit till betalning, får kvittning icke ske i vidare mån än som följer av vad nedan sägs.

  • AD 2013 nr 79:Sedan tvist uppkommit om lön till ett antal arbetstagare har en arbetsgivare och ett fackförbund träffat ett avtal som bl.a. innebar att arbetsgivaren skulle betala visst belopp till arbetstagarna. Tvist har uppkommit om vad som omfattades av avtalet. Arbetsgivaren, som vid förhandlingarna biträtts av en förhandlare från sin arbetsgivarorganisation, har vid tolkningen av avtalet tillräknats vad förhandlaren insett om fackförbundets uppfattning om avtalets innebörd. Även fråga bl.a. om bolaget brutit mot kvittningslagen genom att dra av visst belopp från arbetstagarnas slutlön och om betalningsskyldighet enligt 35 § medbestämmandelagen uppkommit.

3 §  Kan kvittning ej ske enligt 2 §, får arbetsgivaren kvitta endast med klar och förfallen fordran som uppkommit i samband med anställningen och antingen grundas på avtal, enligt vilket fordringen får kvittas mot lönefordran, eller avser ersättning för skada som arbetstagaren vållat uppsåtligen i tjänsten.

[S2]För kvittning enligt första stycket får ej tagas i anspråk belopp som är avsett att utgöra ersättning för särskilda kostnader.

[S3]Rätt till kvittning utöver vad som följer av första och andra styckena kan medges arbetsgivare genom kollektivavtal som på arbetstagarsidan slutits eller godkänts av organisation som enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet är att anse som central arbetstagarorganisation. Arbetsgivare som är bunden av sådant kollektivavtal får tillämpa det även i fråga om arbetstagare som ej är medlem av den avtalsslutande arbetstagarorganisationen men sysselsättes i arbete som avses med avtalet. Detta gäller dock ej arbetstagare som omfattas av annat tillämpligt kollektivavtal. Lag (1976:587).

  • AD 2006 nr 126:En polismyndighet utannonserade tre lediga anställningar som polisinspektör med funktion som yttre befäl. En kvinnlig polis sökte en sådan anställning. Polismyndigheten beslöt att anställa tre män. Med anledning av anställningsförfarandet och senare händelser har uppkommit tvist beträffande i huvudsak följande frågor: - 1. Har polismyndigheten gjort sig skyldig till könsdiskriminering genom sitt sätt att dels inhämta referenser, dels sammanställa de inhämtade referenserna? - 2. Innebar polismyndighetens beslut om anställning av en av männen att den kvinnliga sökanden blev diskriminerad på grund av kön? - 3. Har polismyndigheten genom en senare vidtagen lönesänkning och ett retroaktivt löneavdrag utsatt kvinnan för repressalier i strid mot jämställdhetslagen? - 4. Har polismyndigheten brutit mot kollektivavtal genom lönesänkningen och löneavdraget? - 5. Har polismyndigheten genom det retroaktiva löneavdraget gjort sig skyldig till otillåten kvittning i lön?
  • AD 2013 nr 79:Sedan tvist uppkommit om lön till ett antal arbetstagare har en arbetsgivare och ett fackförbund träffat ett avtal som bl.a. innebar att arbetsgivaren skulle betala visst belopp till arbetstagarna. Tvist har uppkommit om vad som omfattades av avtalet. Arbetsgivaren, som vid förhandlingarna biträtts av en förhandlare från sin arbetsgivarorganisation, har vid tolkningen av avtalet tillräknats vad förhandlaren insett om fackförbundets uppfattning om avtalets innebörd. Även fråga bl.a. om bolaget brutit mot kvittningslagen genom att dra av visst belopp från arbetstagarnas slutlön och om betalningsskyldighet enligt 35 § medbestämmandelagen uppkommit.
  • AD 1996 nr 70:Fråga i visst fall om löneavdrag varit otillåtna såsom stridande mot bestämmelser i lagen om arbetsgivares kvittningsrätt eller om avdragen är att betrakta som en sådan i efterhand genomförd korrigering av preliminärt utbetalad lön som inte utgör en kvittningsåtgärd. (Se rättsfallen AD 1977 nr 27 och 101 samt 1980 nr 59).
  • NJA 2011 s. 10:Förening av mål enligt 14 kap. 7 a § rättegångsbalken. Frågor om handläggning och betydelsen av bestämmelsen i 9 § andra stycket lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt.

4 §  Kvittning enligt 3 § första stycket eller med stöd av kollektivavtal får ske endast mot den del av lönefordringen som uppenbart överstiger vad som åtgår för arbetstagarens och hans familjs försörjning samt till fullgörande av underhållsskyldighet som i övrigt åvilar honom.

[S2]Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om beräkningen av hur stor del av lönefordringen som skall vara skyddad mot kvittning. Lag (1976:92).

5 §  Skatteavdrag har företräde framför kvittning enligt denna lag. Detsamma gäller utmätning av lön för sådan fordran som har företrädesrätt enligt 7 kap. 14 § utsökningsbalken, om utmätningen har beslutats innan lönefordringen förfallit till betalning.

[S2]Är arbetsgivarens fordran sådan att rätt till kvittning föreligger enligt 3 § och vill arbetsgivaren kvitta mot belopp som han ålagts att innehålla genom beslut om utmätning av lön för en fordran som inte har företrädesrätt enligt 7 kap. 14 § utsökningsbalken, beslutar kronofogdemyndigheten om beloppets fördelning mellan arbetsgivaren och utmätningssökanden efter fordringarnas storlek.

[S3]I övrigt får kvittning inte åberopas mot beslut om utmätning av lön.

[S4]Kronofogdemyndighetens beslut enligt andra stycket får överklagas hos tingsrätten utan inskränkning till viss tid. Vid överklagandet och vid handläggningen i domstol tillämpas 18 kap.utsökningsbalken. Lag (1995:301).

6 §  Innan kvittning får ske enligt 3 § första stycket eller med stöd av kollektivavtal, skall arbetsgivaren från kronofogdemyndigheten inhämta besked om hur stor del av lönefordringen som enligt 4 § skall vara skyddad mot kvittning. Upphör arbetstagarens anställning utan föregående uppsägningstid, får arbetsgivaren hålla inne lönebelopp till dess kronofogdemyndighetens besked föreligger. Det åligger i sådant fall arbetsgivaren att ofördröjligen begära sådant besked. Lag (1981:833).

7 §  Innan Kronofogdemyndigheten meddelar beslut som rör arbetsgivarens framställning enligt 6 §, skall myndigheten bereda arbetstagaren tillfälle att yttra sig, om det kan ske utan avsevärd tidsutdräkt.

[S2]Mot Kronofogdemyndighetens beslut får talan ej föras. Kronofogdemyndigheten kan ändra beslutet, om anledning därtill förekommer. Lag (2006:683).

8 §  Kvittar arbetsgivare mot arbetstagares lönefordran i annat fall eller i vidare mån än som är medgivet enligt denna lag eller åsidosätter han vad som åligger honom enligt 6 §, är han skyldig att ersätta arbetstagaren uppkommen skada.

[S2]Vid bedömande om och i vad mån skada uppstått skall hänsyn tagas även till omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse.

[S3]Hade arbetsgivaren grundad anledning antaga att han hade rätt att kvitta eller var hans förfarande eljest ursäktligt, kan skadeståndet jämkas efter vad som finnes skäligt.

  • AD 2012 nr 1:Sex arbetstagare har arbetat som abonnemangsförsäljare med helt provisionsbaserad lön. Fråga bl.a. om arbetsgivaren brutit mot kvittningslagen. Tvisten i målet gäller i huvudsak vilka lönevillkor som kan anses avtalade dels i fråga om de provisionsgrundande villkoren dels i fråga om utbetalningssättet, närmare bestämt om den provisionslön som utbetalades var preliminär med rätt för arbetsgivaren att göra löneavdrag eller inte.

9 §  Mål vari är tvist om arbetsgivares rätt till kvittning mot arbetstagares lönefordran handlägges enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.

[S2]Gör arbetsgivare i mål om lönefordran invändning om kvittning eller väcker han genkäromål om motfordran, får målet om lönefordran avgöras utan prövning av invändningen eller genkäromålet, om sådan prövning skulle oskäligt uppehålla prövningen av lönefordran. Lag (1974:382).

  • AD 1994 nr 151:Mellan å ena sidan en arbetsgivare (ett bolag) och å andra sidan bl.a. en förutvarande arbetstagare hos bolaget har det efter anställningens upphörande träffats ett förlikningsavtal enligt vilket bolaget förbundit sig att till arbetstagaren betala ett visst belopp. Enligt avtalet har arbetstagaren medgett att betalningen "kan komma att ske kvittningsvis". Sedan arbetstagaren väckt talan mot bolaget och yrkat att detta skall till honom utge den ifrågavarande lönefordringen, har bolaget bestritt käromålet samt anhängiggjort ett genkäromål och därvid bl.a. bestritt skyldighet att utge det av arbetstagaren yrkade beloppet, eftersom denne skulle vara skadeståndsskyldig gentemot bolaget. Fråga bl.a. huruvida det föreligger förutsättningar att med stöd av 9 § andra stycket lagen om arbetsgivares kvittningsrätt avgöra målet om lönefordringen utan samtidig prövning av genkäromålet.
  • AD 1994 nr 152:Mellan å ena sidan en arbetsgivare, ett bolag, och å andra sidan en verkställande direktör, B, i bolaget träffades ett anställningsavtal enligt vilket B hade rätt till bl.a. avgångsförmåner. Under anställningstiden förvärvade bolaget en fastighet, vilken B hyrde av bolaget. Sedan B väckt talan mot bolaget och yrkat att detta skall till honom utge avgångsförmåner m.m., har bolaget bestritt käromålet samt anhängiggjort ett genkäromål och därvid gjort gällande bl.a. att B till följd av en utfästelse från hans sida är skyldig att till bolaget utge ersättning för kostnader för förvärv och hållande av den fastighet som bolaget hyrt ut till honom. Fråga bl.a. dels huruvida lagen om arbetsgivares kvittningsrätt är tillämplig i tvisten, dels - för det fall lagen skulle anses tillämplig - huruvida det föreligger förutsättningar att med stöd av 9 § andra stycket i lagen avgöra målet om B:s lönefordran utan samtidig prövning av genkäromålet.
  • NJA 2011 s. 10:Förening av mål enligt 14 kap. 7 a § rättegångsbalken. Frågor om handläggning och betydelsen av bestämmelsen i 9 § andra stycket lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt.
  • AD 1995 nr 154:En tingsrätt beslutade att inte pröva arbetstagares lönefordran utan samtidig prövning av arbetsgivarens kvittningsinvändning och ett av arbetsgivaren väckt genkäromål ävensom att sammanlägga målet med andra tvistemål. Beslutet överklagades av arbetstagaren med stöd av 49 kap. 7 § rättegångsbalken. Arbetsdomstolen finner att prövningen av arbetstagarens lönefordran oskäligt uppehålles, om kvittningsinvändningen, genkäromålet och andra tvistemål skall prövas samtidigt. Domstolen förordnar om att kvittningsinvändningen skall avvisas, att prövningen av genkäromålet skall anstå till dess lönefordringen prövats och att målet om lönefordringen skall särskiljas från övriga tvistemål.
  • NJA 2009 s. 230:Vid tillämpning av 14 kap. 7 a § rättegångsbalken har ett mål vid en tingsrätt om arbetsgivares på kollektivavtal grundade krav mot arbetstagare på återbetalning av utbildningskostnader ansetts inte böra förenas med ett mål vid en annan tingsrätt mellan samma parter om arbetstagarens fordran på lön.
  • AD 2016 nr 63:En barnskötare har varit frånvarande från arbetet eftersom hon inte ansett sig kunna ta sig till arbetet på grund av hot mot familjen. Fråga om hon avslutat anställningen själv eller om arbetsgivaren avskedat eller sagt upp henne samt om det funnits skäl för avskedande eller uppsägning till följd av att hennes frånvaro. Även fråga om arbetsgivaren ska åläggas att betala allmänt skadestånd för överträdelse av bl.a. föreskrifterna i 19, 20 och 30 §§ anställningsskyddslagen då denne utgick från att barnskötaren själv avslutat anställningen (s.k. konsekvensskadestånd). Därutöver fråga bl.a. om bolaget brutit mot viss förhandlingsskyldighet.

Ändringar och övergångsbestämmelser

Lag (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt

Förarbeten
Prop. 1970:94
Ikraftträder
1970-07-01

Ändring, SFS 1974:382

Förarbeten
Prop. 1974:77
Omfattning
ändr. 9 §

Lag (1976:92) om ändring i lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt

Förarbeten
Prop. 1975/76:91
Omfattning
ändr. 4 §

Lag (1976:587) om ändring i lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt

Förarbeten
Prop. 1975/76:105
Omfattning
ändr. 3 §

Lag (1981:833) om ändring i lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt

Förarbeten
Prop. 1980/81:84
Omfattning
ändr. 5, 6, 7 §§

Lag (1988:391) om ändring i lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt

Förarbeten
Prop. 1987/88:152
Omfattning
ändr. 7 §
Ikraftträder
1988-07-01

Lag (1995:301) om ändring i lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 april 1996. I fråga om beslut enligt 5 § andra stycket som meddelats av kronofogdemyndighet före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter.
Förarbeten
Rskr. 1994/95:172, Prop. 1994/95:49, Bet. 1994/95:LU6
Omfattning
ändr. 5 §
Ikraftträder
1996-04-01

Lag (1997:364) om ändring i lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt

Förarbeten
Rskr. 1996/97:251, Prop. 1996/97:116, Bet. 1996/97:SkU19
Omfattning
ändr. 7 §
Ikraftträder
1997-07-01

Lag (2006:683) om ändring i lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:356, Prop. 2005/06:200, Bet. 2005/06:SkU35
Omfattning
ändr. 7 §
Ikraftträder
2006-07-01