AD 1996 nr 100

Parter:

A., A.

Nr 100

A.A. i Stockholm.

Överklagade avgörandet: Stockholms tingsrätts, avd. 3, beslut den 16 januari 1996 i mål T 1101/96

Tingsrättens beslut jämte tidigare dom (utesluten här) med domsbilaga, se bilagor.

A.A. (tidigare M-F.) har överklagat tingsrättens beslut och yrkat att beslutet undanröjs.

Till utveckling av sin talan har hon anfört i huvudsak det samma som antecknats i tingsrättens beslut med följande tillägg. I sitt beslut konstaterar tingsrätten att det till följd av den stadfästa förlikningen inte föreligger något rättsförhållande mellan parterna. Detta är emellertid en alltför förenklad och schematisk bild av situationen. Svarandebolaget skulle enligt 2 § i förlikningsavtalet insätta 120 000 kr på ett A.A. tillhörigt konto i Svenska Handelsbanken. Svarandebolaget betalade emellertid endast ca 60 000 kr och anförde som skäl att bolaget haft skyldighet att för A.A:s räkning innehålla preliminärskatt. Detta kan rimligtvis inte tolkas på annat sätt än att svarandebolaget för egen del varit av den uppfattningen att någon form av rättsförhållande kvarstod mellan parterna även efter det att förlikningsavtalet ingåtts.

Skäl

Enligt den stadfästa förlikningen skall svarandebolaget utge ett visst belopp till A.A.. Enligt A.A:s stämningsansökan har parterna olika uppfattning om vilket belopp som skall betalas. Hon gör gällande att hela det angivna beloppet skall betalas till henne men att motparten gjort ett avdrag för preliminär skatt och motsatt sig att till henne betala mer än det därefter återstående beloppet. Med sin väckta talan vill hon ha fastställt att förlikningsavtalet har den innebörd som hon påstår, dvs. att det föreligger en skyldighet för bolaget att till henne betala ett belopp utöver det som redan har betalts.

Enlig arbetsdomstolens mening står det mot bakgrund av det anförda klart att A.A:s talan inte bort avvisas på de av tingsrätten anförda skälen. Frågan är emellertid om rättskraften hos den dom varigenom förlikningen stadfästs omfattar även den nu uppkomna frågan, dvs. tolkningen av en bestämmelse i förlikningsavtalet.

Av regleringen i 17 kap.rättegångsbalken följer att en stadfäst förlikning normalt innebär att den bakomliggande tvisten anses rättskraftigt avgjord när domen vunnit laga kraft. Frågan om rättskraftens omfång har emellertid varit föremål för delade meningar. Högsta domstolen har uttalat att rättskraften hos en dom varigenom en förlikning stadfästs inte utgör hinder mot en talan om ogiltigförklaring av förlikningen (NJA 1975 s. 507). Bifall till en sådan talan innebär att förlikningsavtalet förlorar sin giltighet mellan parterna.

I det nu aktuella fallet avser talan dock tolkningen av en klausul i den stadfästa förlikningen, som förutom ersättningen till A.A. även reglerar andra frågor. Bifall till A.A:s förda talan skulle inte medföra att förlikningsavtalet blir ogiltigt utan att två domar angående delvis samma sak skulle komma att stå vid sidan av varandra. Detta torde inte vara förenligt med rättegångsbalkens regler. Hinder måste därför anses föreligga mot att uppta A.A:s talan till prövning.

Arbetsdomstolen erinrar i sammanhanget om bestämmelsen i 5 kap. 2 § utsökningsförordningen enligt vilken kronofogdemyndigheten, om en domstols avgörande är så otydligt eller ofullständigt att det inte framgår hur saken har avgjorts, skall hänvisa den som söker verkställighet att klaga över domvilla.

Slut

1. Arbetsdomstolen fastställer tingsrättens avvisningsbeslut.

2. Ersättningen enligt rättshjälpslagen till H.L. för det biträde han lämnat A.A. i arbetsdomstolen fastställs till fyratusentvåhundranittiotre (4 293) kr, allt avseende arbete. Av beloppet utgör 858 kr mervärdeskatt.

Beslut 1996-09-11, målnummer B-16- 1996

Ledamöter: Hans Tocklin, Henrik Sahlin och Erik Adolfsson (utredningschef vid Försvarets Civila Tjänstemannaförbund; tillfällig ersättare). Enhälligt.

Sekreterare: Helena Larsson

Tingsrättens protokollsbeslut (ledamot: Björn Malmqvist)

Handlingarna i målet genomgås, varvid följande antecknas. I dom den 18 oktober 1993 stadfäste Stockholms tingsrätt ett förlikningsavtal mellan parterna (bilaga 1). § 2 i avtalet stadgar att Cap Programator Stockholm Aktiebolag (Cap) skall utge 120 000 kr till A.M-F..

A.M-F. har nu yrkat att tingsrätten fastställer att innebörden av § 2 i det aktuella avtalet är att svarandebolaget skall utge 120 000 kr netto efter skatt till käranden. A.M-F. har som grund för sitt yrkande anfört i huvudsak följande. Cap inbetalade i oktober 1993 58 000 kr på hennes konto och meddelade henne att preliminärskatteavdrag gjorts på beloppet 120 000 kr. A.M-F. anser att avtalet innebär att Cap skulle utge ett nettobelopp på 120 000 kr och att detta var den gemensamma partsavsikten när avtalet träffades.

A.M-F. har bland annat förelagts att precisera vad det är för rättsförhållande som föreligger mellan parterna och huruvida fastställelsetalan, som den utformats, är tillåten.

A.M-F. har härvid bland annat anfört att något hinder för den förda fastställelsetalan inte föreligger.

Tingsrätten fattar följande

SLUTLIGA BESLUT

En förutsättning för att en fastställelsetalan enligt 13 kap. 2 § rättegångsbalken skall vara tillåten är att det föreligger ett rättsförhållande mellan parterna. Med rättsförhållande avses i princip att det skall vara fråga om ett konkret rättsligt förhållande mellan parterna.

Tingsrätten konstaterar att A.M-F:s talan, såsom den utformats, innebär att A.M-F. begär en tolkning av en del av en lagakraftvunnen dom då tvist nu råder mellan parterna om hur denna del av domen skall tolkas. Vidare konstaterar tingsrätten att genom den i dom stadfästa förlikningen har parternas samtliga mellanhavanden slutligt reglerats. Härigenom föreligger inte längre något rättsförhållande mellan parterna. Det faktum att det nu råder tvist om hur en del av domen skall tolkas föranleder ingen annan bedömning. Den förda fastställelsetalan är därför inte tillåten.

Med beaktande av vad som ovan anförts finner tingsrätten att det föreligger hinder att uppta talan till prövning. Käromålet skall därför avvisas.

Bilaga 1

AVTAL

A.M-F., (personnummer, uteslutet här) och CAP Programator Stockholm AB, 556223-7874, har idag träffat följande avtal i anledning av nedanstående tvist.

- - - - -

§ 2

CAP Programator Stockholm AB skall utge 120.000 (etthundratjugotusen) kronor för tvistens lösande i ett för allt till A.M-F. senast den 8 oktober 1993 till hennes konto i Svenska Handelsbanken, (kontonummer, uteslutet här).

- - - - -

§ 6

Genom undertecknandet av detta avtal är parternas samtliga mellanhavanden fullständigt och slutgiltigt reglerade i anledning av denna tvist och ingendera av parterna har några krav å den andra parten av slag det vara månde.

- - - - -