AD 1998 nr 33

Parter:

Svenska Tidningsutgivareföreningen; Svenska Journalistförbundet

Nr 33

Svenska Tidningsutgivareföreningen

mot

Svenska Journalistförbundet.

BAKGRUNDEN

Mellan Svenska Tidningsutgivareföreningen (föreningen) och Svenska Journalistförbundet (förbundet) gäller varandra avlösande kollektivavtal, journalist- avtalet. Tryckeri AB Norrländska Socialdemokraten (bolaget eller NSD) är genom medlemskap i föreningen bundet av journalistavtalet.

Bolaget ger ut tidningen Norrländska Socialdemokraten i Luleå, vilken är en sexdagars morgontidning med en upplaga på drygt 42 000 exemplar. Tidningen kommer inte ut på helgdag som infaller måndag till lördag. Tidningen har ca 200 anställda, varav ca 85 är journalister.

Tvisten i målet gäller huvudsakligen hur många timmar per vecka bolaget har rätt att schemalägga heltidsanställda medarbetare på NSD.

Journalistavtalet innehåller i § 7 mom 1 bl a följande bestämmelse.

Den ordinarie arbetstiden skall utgöra högst 40 timmar i genomsnitt per vecka. För medarbetare, vars tjänst medför ob-tillägg enligt grupperna a.-d. i § 6, moment 4 skall den ordinarie arbetstiden utgöra högst 38 timmar i genomsnitt per vecka. All arbetstid skall vara schemalagd om ej annat överenskommes.

I § 7 mom 6 anges följande.

Vid helger skall medarbetare beredas största möjliga ledighet, dock på sådant sätt, att svårigheter icke uppstår för tidnings utgivning eller nyhetsmaterials bearbetning och distribution till tidningsredaktionerna. Om arbete utföres på helgdag, som icke är söndag, utgår motsvarande ledighet på annan dag. Samma förhållande gäller om sådan helgdag är medarbetares ordinarie ledighetsdag. Sistnämnda regel gäller dock icke då arbetstiden kontinuerligt förlägges måndag-fredag. Ledigheten får ej utläggas på dag som till följd av tidningsutgivningen brukar vara ledig dag.

Mellan bolaget och den lokala journalistklubben träffades kollektivavtal om fem dagars arbetsvecka den 12 november 1981. Avtalets första punkt har följande lydelse.

Arbetstiden är 40 timmar per vecka. 38 timmar schemaläggs och övriga två timmar kan vid behov tas ut av arbetsgivaren. Detta skall ske i omedelbar anslutning till ordinarie arbetstid. Sådan tid som ej tas ut under en arbetsvecka räknas medarbetaren tillgodo.

Enligt en anmärkning som gjorts i anslutning till avtalspunkten anges att det förutsätts att de två ej schemalagda timmarna endast utnyttjas för fullgörande av uppdrag. Bolaget har sagt upp avtalet till den 31 december 1997.

I februari 1981 träffade den dåvarande Tidningarnas Arbetsgivareförening och Svenska Journalistförbundet ett löneavtal där bl a en särskild pott om 1,5 procent av lönesumman ställdes till de lokala parternas förfogande, den s k arbetsmiljöpotten. Avsikten var att genomföra en arbetstidsförkortning och ändra arbetstidens förläggning för medarbetare med en stor del av arbetstiden förlagd till kvällar och nätter. För NSD innebar arbetsmiljöpotten att 30 timmar och 24 minuter stod till förfogande för arbetstidsförkortning. På NSD enades man i ett lokalt kollektivavtal om att de tillgängliga timmarna skulle fördelas mellan de medarbetare som hade redaktionens högsta ob-tillägg, nivå e, vilket innebar att åtta redigerare och sex sportjournalister fick en arbetstidsförkortning på 2,1 respektive 2,2 timmar.

I samband med att företag genomförde vissa organisations- och arbetstidsförändringar som berörde medarbetare eller avdelningar som fått del av arbetsmiljöpotten uppstod problem. Tidningarnas Arbetsgivareförening och Svenska Journalistförbundet utfärdade därför den 16 januari 1986 rekommendationer som innebär att någon omräkning av arbetsmiljöpottens värde inte skall ske när numerären på en avdelning ökar eller minskar. Detta innebär exempelvis att innehavaren av en nyinrättad befattning skall få samma arbetstid som övriga arbetstagare och när antalet arbetstagare minskar skall arbetstiderna vara oförändrade för de kvarvarande medarbetarna.

Lokala och centrala förhandlingar om schemaläggningen för journalisterna på NDS har förevarit mellan parterna utan att man har kunnat enas.

Med anledning av den oenighet som uppstått mellan parterna har Svenska Journalistförbundet den 20 februari 1997 med stöd av 34 § medbestämmandelagen lagt ett tolkningsföreträde som innebär att förbundet förklarar att arbetsskyldigheten på ordinarie arbetstid för de berörda tjänsterna/medarbetarna fr o m den 23 februari 1997 omfattar

- för editionscheferna U.B. och T.S högst 33 timmar i genomsnitt per vecka, innebärande sammanlagt högst 132 timmar under schemacykelns fyra veckor,

- för redigerarna S.S. och L.D. högst 32 timmar i genomsnitt per vecka, innebärande sammanlagt högst 128 timmar under schemacy- kelns fyra veckor, samt

- för redigerarna T.K., M.C., R.L. och S.W. högst 36 timmar i genomsnitt per vecka, innebärande sammanlagt högst 144 timmar under schemacykelns fyra veckor.

Journalistförbundet har även med stöd av samma bestämmelse och med hän- visning till § 7 mom 7 journalistavtalet lagt ett tolkningsföreträde som innebär att inga redaktionella medarbetare har skyldighet att utföra arbete åt bolaget på skärtorsdagen, valborgsmässoafton, dagen före kristihimmelsfärdsdag, midsommarafton, dagen före alla helgons dag, julafton, nyårsafton och trettondagsafton.

Centrala förhandlingar har förts avseende tolkningsföreträdet utan att parterna kunnat komma överens.

YRKANDEN

Svenska Tidningsutgivareföreningen har yrkat att arbetsdomstolen skall

1. a) i första hand fastställa att bolaget från den 1 januari 1998 har rätt att schemalägga 40 timmar i genomsnitt per vecka för heltidsanställda medarbetare som inte omfattas av ob-nivå a-e samt

b) fastställa att bolaget har rätt att schemalägga upp till 37,9 timmar i genomsnitt per vecka för medarbetare med ob-nivå e.

2. i andra hand fastställa att bolaget har rätt att schemalägga upp till 35,9 timmar i genomsnitt per vecka för medarbetare med ob-nivå e.

3. fastställa att bolaget ej har skyldighet att ge permission dag före tidningsfri dag innebärande att medarbetare i förekommande fall har arbetsskyldighet enligt ordinarie arbetstidsschema på sådana dagar.

4. förplikta förbundet att till föreningen utge allmänt skadestånd med 50 000 kr och ekonomiskt skadestånd med 52 472 kr för tiden den 1 juni 1997 till den 29 januari 1998. På det allmänna skadeståndet har yrkats ränta enligt 6 § räntelagen från den 23 maj 1997 och på det ekonomiska skadeståndet från dagen för domens meddelande.

Journalistförbundet har bestritt bifall till käromålet. Den yrkade räntan har vitsordats som i och för sig skälig.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader.

PARTERNAS SAKFRAMSTÄLLNINGAR

Svenska Tidningsutgivareföreningen

1-2. Hur många timmar per vecka har NSD rätt att schemalägga ?

Enligt journalistavtalet skall den ordinarie arbetstiden utgöra högst 40 timmar i genomsnitt per vecka för arbetstagare vars tjänst inte medför ob-tillägg enligt grupperna a-d. På NSD har inte någon arbetstagare haft en tjänst med ob-tillägg på nivå a-d. Någon begränsningsperiod för genomsnittsberäkningen av arbetstid föreligger inte. Lokalt avtal om schema eller schemacykel krävs inte, utan arbetsgivaren kan göra schemaförändringar efter sedvanliga förhandlingar enligt medbestämmandelagen.

Journalistavtalet ger möjlighet att träffa lokala avtal om arbetstiden. Avtalet den 12 november 1981 om fem dagars arbetsvecka är ett sådant lokalt kollektivavtal. Det är möjligt att arbetstagarna kan ha uppfattat avtalet som en arbetstidsförkortning med upp till två timmar per vecka i förhållande till det centrala avtalets regler. Det är också möjligt att övertidsersättning har utgått för arbetstid över 38 timmar. Det lokala kollektivavtalet är numera uppsagt och bolaget har förklarat att det inte har för avsikt att träffa något nytt avtal. Under sådana förutsättningar träder det centrala avtalets regler in i det lokala avtalets ställe som grund för anställningsvillkoren. Bortsett från avtalet om arbetsmiljöpott existerar inga andra lokala avtal eller enskilda avtal om arbetstider på NSD.

Under våren 1987 genomfördes en schemaändring på NSD som innebar att sportjournalisterna inte längre uppnådde ob-tillägg på nivå e. Deras rätt till arbetstidsförkortning med sammanlagt 13,2 timmar (2,2 x 6) på grund av arbetsmiljöpotten bortföll därför. Utan koppling till det utökade arbetstidsuttaget för sportjournalisterna fick redigerarna vid samma tillfälle ytterligare arbetstidsförkortning med 1,1 timme eller sammanlagt 8,8 timmar (1,1 x 8). Dessa förändringar var renodlade schematekniska förändringar av arbetstiden, som arbetsgivaren kunde förfoga över efter sedvanliga förhandlingar enligt medbestämmandelagen. Sportjournalisternas ökade arbetstid och redigerarnas arbetstidsförkortning innebar därför inte någon omdisponering av arbetsmiljöpotten. Inte heller i samband med att antalet nattredigerare gick ned år 1993, när vissa dagreportrar under 1995 schemalades på nattredigering vilket ledde till att två nattredaktörer schemalades med 33 timmar, tre redigerare schemalades på 32 timmar och fyra redigerare schemalades på 36 timmar eller när grafiker under år 1996 började omfattas av journalistavtalet gjordes någon omdisponering av arbetsmiljöpotten. Några avtal om arbetstiden har över huvud taget inte träffats med enskilda arbetstagare. De anställda har fått den arbetstid som gällde för tjänsten enligt gällande arbetstidsschema. Detta innebär att NSD har förfogat över arbetstidsförkortningen på sedvanligt vis i branschen och i enlighet med de av de centrala parterna i januari 1996 utfärdade rekommendationerna att inte ändra arbetstagarnas arbetstid vid ändringar i numerären av de arbetstagare som omfattas av arbetsmiljöpotten. Förhandlingsprotokollet som upprättades den 6 april 1987 i samband med schemaförändringen ger inte heller uttryck för att någon omdisponering av arbetsmiljöpotten genomförts. Inte någonstans i protokollet nämns att schemaändringarna utgjort en omfördelning av arbetsmiljöpotten. Protokollet är fört vid en förhandling där parterna försökt uppnå enighet i vissa frågor. Det är inte något kollektivavtal som har träffats och bolaget hade vid tillfället inte för avsikt att träffa kollektivavtal.

I och med uppsägningen av avtalet den 12 november 1981 träder journalistavtalets bestämmelser om arbetstid in i dess ställe. Från den 1 januari 1998 äger därför bolaget rätt att - efter sedvanliga förhandlingar enligt medbestämmandelagen - förfoga över all arbetstid upp till 40 timmar i genomsnitt per vecka för arbetstagare som inte har ob-tillägg på nivå a-d. Med hänsyn till den arbetstidsförkortning om 2,1 timmar som skall utgå enligt avtalet om arbetsmiljöpott för arbetstagare med ob-tillägg på nivå e skall bolaget för dessa medarbetare ha rätt att schemalägga upp till 37,9 timmar (40 - 2,1 = 37,9) i genomsnitt per vecka. För det fall arbetsdomstolen skulle finna att ordinarie arbetstidsmått på NSD är 38 timmar i genomsnitt per vecka skall bolaget med hänsyn till samma arbetstidsförkortning ha rätt att schemalägga medarbetare med ob-tillägg på nivå e upp till 35,9 timmar (38 - 2,1 = 35,9) i genomsnitt per vecka.

3. Har arbetstagare arbetsskyldighet dag före tidningsfri dag ?

Arbetstidsschemat hos NSD är helt rullande och påverkas inte av infallande större helger. Journalistavtalet ger ingen begränsning av arbetstid på grund av helgdagar, förutom stadgandet i § 7 mom 6 som begränsar årsarbetstiden för samtliga medarbetare med hänsyn till helgdagar som infaller måndag till lördag. Stadgandet behandlar emellertid inte ledighet på dag före helgdag på annat sätt än att det anges att ledighet som arbetstagare erhållit genom att arbeta eller ha ordinarie ledighetsdag på en helgdag som infaller på annan dag än söndag inte får läggas ut på dag som på grund av tidningsutgivningen brukar vara ledig dag. Kollektivavtalet saknar regler om permission.

Med permission avser bolaget det faktum att bolaget tidigare av tradition givit större delen av de anställda ledighet med lön under schemalagd ordinarie arbetstid. Man har ansett att det saknats behov av medarbetarnas arbetsinsatser dag före vissa helgdagar och har därför brukat ge permission. Frågan är inte reglerad i kollektivavtal vare sig lokalt eller centralt och inte heller i arbetstagarnas enskilda anställningsavtal. Framgent har bolaget för avsikt att - efter erforderliga förhandlingar enligt medbestämmandelagen - behandla dag före helgdag på samma sätt som en normal arbetsdag enligt arbetsschemat. Anledningen till detta är att arbetstagare med hjälp av modern teknik numera kan utföra arbetsuppgifter i förväg samt att kompetenshöjande åtgärder skall kunna vidtas dessa dagar.

4. Är Svenska Journalistförbundet skadeståndsskyldigt ?

Det tolkningsföreträde förbundet lagt medför att NSD är förhindrat att ändra arbetsschemat oberoende av om det genomsnittliga antalet veckotimmar skulle vara oförändrat och att bolaget betalar lön för arbetstid som tolkningsföreträdet hindrar bolaget att schemalägga. Eftersom förbundet saknat fog för det lagda tolkningsföreträdet skall förbundet betala såväl allmänt som ekonomiskt skadestånd till föreningen.

Det ekonomiska skadeståndet har beräknats på följande sätt. För tiden fram till den 31 december 1997 har bolaget enligt avtalet från den 12 november 1981 rätt att lägga ut 38 timmar i genomsnitt per vecka. De 38 timmarna skall emellertid för de arbetstagare tolkningsföreträdet avser reduceras med värdet av arbetsmiljöpotten om 2,1 timmar, varför bolaget totalt har rätt att schemalägga 35,9 arbetstimmar per arbetstagare och vecka. Med hänsyn till det lagda tolkningsföreträdet kan bolaget beträffande U.B. och T.S. inte schemalägga 2,9 arbetstimmar. Beträffande S.S. och L.D. är motsvarade siffra 3,9 timmar. Med utgångspunkt från att journalisterna har en timlön om 111 kr 34 öre, att bolaget inte kan schemalägga 13,7 timmar per vecka, att varje månad består av 4,3 arbetsveckor och att det felaktiga tolkningsföreträdet legat i 8 månader uppgår skadeståndsbeloppet till 52 472 kr. (Bolagets förlust per vecka uppgår till timlönen 111,34 kr x 13,7 timmar per vecka = 1 525 kr, förlusten per månad uppgår till 1 525 kr x 4,3 veckor per månad = 6 559 kr och förlusten för hela perioden uppgår till 6 559 kr x 8 månader = 52 472 kr).

Svenska Journalistförbundet

1-2. Hur många timmar per vecka har NSD rätt att schemalägga ?

Enligt § 7 mom 1 journalistavtalet föreskrivs att den ordinarie arbetstiden skall vara högst 40 timmar i genomsnitt per vecka.

Enligt det lokala kollektivavtal som träffades den 12 november 1981 och dess föregångare samt enligt arbetstagarnas enskilda anställningsavtal har arbetstiden på NSD åtminstone sedan 1950-talet varit 38 timmar. Arbetstid därutöver har ersatts med övertidsersättning.

Den 22 januari 1968 träffades det första lokala kollektivavtalet om fem dagars arbetsvecka på NSD. I avtalet angavs att arbetstiden skulle utgöra 40 timmar per vecka men att 38 timmar per vecka skulle schemaläggas medan resterande två timmar kunde tas ut av arbetsgivaren vid behov i omedelbar anslutning till ordinarie arbetstid. Avtalsinnehållet överfördes senare till 1981 års avtal om fem dagars arbetsvecka. Även före 1968 års avtal hade arbetstagarna på NSD arbetat 38 timmar per vecka. Vid avtalets ingående var partsavsikten att den faktiska veckoarbetstiden även fortsättningsvis skulle utgöra 38 timmar trots att det i avtalet angavs 40 timmars arbetsvecka. Avtalet om 40 timmars arbetsvecka upprättades endast för skens skull. Att arbetstagarna på NSD haft 38 timmars arbetsvecka har senare kommit till uttryck bl a i förhandlingsprotokoll daterat den 6 mars 1979 respektive den 6 april 1987, i förslag till arbetsscheman, i statistikuppgifter som NSD lämnat, i arbetstagarnas lönespecifikationer och när arbetstagarna begärt övertidsersättning.

Eftersom det i journalistavtalet inte anges exakt vilken arbetstid som gäller utan endast högsta arbetstid och den hittills gällande arbetstiden varit 38 timmar per vecka enligt såväl de lokala kollektivavtalen som arbetstagarnas enskilda anställningsavtal, skall arbetsgivaren efter den 1 januari 1998, till dess ny överenskommelse träffats, endast ha rätt att schemalägga 38 timmar per vecka för heltidsanställda medarbetare. Arbetsgivaren äger inte ensidigt rätt att höja arbetstiden till 40 timmar.

Vid de schemaändringar som genomfördes våren 1987 förändrades sportjournalisternas arbetstid på så sätt att de inte längre uppnådde ob-nivå e. Det var därvid inte fråga om någon ändring av numerären, varför rekommendationen daterad den 16 januari 1986 inte är relevant. Värdet av sportjournalisternas andel av arbetsmiljöpotten förverkades inte vid schemaändringen utan omfördelades till redigerarna. Dessa erhöll vid samma tidpunkt en ytterligare arbetstidsförkortning med 1,1 timme, vilket i och för sig inte fullt ut motsvarade värdet av sportjournalisternas förlorade andel av arbetsmiljöpotten. Denna omfördelning av arbetsmiljöpotten har kommit till uttryck i förhandlingsprotokollet från den 6 april 1987. Även i juli 1995 genomfördes en arbetstidsförkortning varvid 0,55 timmar av arbetsmiljöpotten togs i anspråk. Vissa arbetstagare fick då ändrade arbetstider som bestämdes till 32, 33 respektive 36 timmar. Om dessa arbetstidsreduceringar inte är omdisponeringar av arbetsmiljöpottens värde, har parterna i vart fall träffat lokala kollektivavtal med samma innehåll angående arbetstiden för de berörda arbetstagarna. I båda fallen saknar arbetsgivaren möjlighet att ensidigt återta arbetstidsförkortningen. Ändringar av arbetstidens längd måste ske genom kollektivavtal eller enskilda avtal. Det sammanlagda värdet av arbetsmiljöpotten är därför 3,75 timmar (2,1 + 1,1 + 0,55 = 3,75) och arbetsgivaren har därför endast rätt att schemalägga 34,25 timmar per vecka (38 - 3,75 = 34,25) för arbetstagare som omfattas av ob-nivå e.

3. Har arbetstagare arbetsskyldighet dag före tidningsfri dag ?

Journalisterna vid NSD har i alla tider varit lediga dag före tidningsfri dag. Sådana dagar arbetar endast jourhavande reporter och fotograf. De arbetstagare som varit lediga har inte behövt ansöka om eller beviljas ledigheten. Rätten till ledighet följer av journalistavtalet eller ingår i vart fall i varje arbetstagares enskilda anställningsavtal. Arbetsgivaren kan därför inte ensidigt ändra villkoren. Regeln i § 7 mom 6 journalistavtalet är en bekräftelse på rätten till denna ledighet eftersom det i regeln anges att ledighet inte får läggas ut på dag som till följd av tidningsutgivningen brukar vara ledig dag.

4. Är Svenska Journalistförbundet skadeståndsskyldigt ?

Skadeståndsyrkandena bestrids i första hand på den grunden att skadeståndskraven är preskriberade. Detta på grund av att det krav på förhandling som 4 kap 7 § lagen om rättegången i arbetstvister uppställer inte är uppfyllt. Av protokoll från den centrala förhandlingen om tolkningsföreträdet den 20 februari 1997 framgår av § 1 andra stycket att arbetsgivarparten endast angav att man avsåg att föra tvisten till arbetsdomstolen och att man angav att skadestånd kommer att yrkas. Något yrkande om skadestånd framställdes således inte vid förhandlingen och något belopp kring vilket förhandlingar kunnat föras har inte nämnts. Arbetsgivaren har därmed inte uppfyllt förhandlingskravet. Arbetsgivaren har numera försuttit sin möjlighet att enligt 64 § medbestämmandelagen eller i andra hand 18 § 3 mom journalistavtalet påkalla förhandling i skadeståndsfrågan. Skadeståndsyrkandena är därmed preskriberade. I andra hand bestrids skadeståndsyrkandet på den grunden att Svenska Journalistförbundet inte har utfärdat tolkningsföreträdet mot bättre vetande och att förbundet inte kan anses ha varit i ond tro vid utfärdandet.

DOMSKÄL

Inledning

Arbetsdomstolen har att pröva följande frågor:

1. Hur många timmar per vecka har NSD rätt att schemalägga?

2. Har arbetstagare arbetsskyldighet dag före tidningsfri dag?

3. Är Svenska Journalistförbundet skadeståndskyldigt för det lagda tolkningsföreträdet?

På Svenska Tidningsutgivareföreningens begäran har förhör upplysningsvis hållits med biträdande direktören B.P. samt har vittnesförhör hållits med förre verkställande direktören O.B., chefsredaktören L.H. och L.L.

På Svenska Journalistförbundets begäran har förhör upplysningsvis hållits med ombudsmannen B.M. Vidare har på förbundets begäran hållits vittnesförhör med de tidigare klubbordförandena V.E., B.P. och B.T., med nuvarande klubbordföranden L.O. samt med redaktionssekreteraren H.O.O.

Båda parter har åberopat skriftlig bevisning.

Hur många timmar per vecka har NSD rätt att schemalägga ?

1. a)

Mellan parterna gäller journalistavtalet. Enligt § 7 mom 1 i detta avtal skall den ordinarie arbetstiden utgöra högst 40 timmar i genomsnitt per vecka för arbetstagare som inte har ob-tillägg på nivå a-d. Tidigare gällde emellertid mellan parterna ett lokalt kollektivavtal från den 12 november 1981 avseende arbetstiden vid bolaget. Detta avtal sades upp till den 31 december 1997. NSD har förklarat att bolaget inte har för avsikt att träffa något nytt lokalt kollektivavtal om arbetstiden för journalisterna vid NSD.

Föreningen har påstått att journalistavtalets regler om arbetstid under sådana förhållanden blivit omedelbart tillämpliga och att bolaget därför, efter sedvanliga förhandlingar enligt medbestämmandelagen, har rätt att från den 1 januari 1998 förfoga över all arbetstid upp till 40 timmar i genomsnitt per vecka för arbetstagare som inte har ob-tillägg på nivå a-d.

Förbundet har gjort gällande att arbetstiden enligt det lokala kollektivavtalet och enligt arbetstagarnas enskilda anställningsavtal är 38 timmar per vecka, att det i journalistavtalet inte anges någon exakt arbetstid och att arbetsgivaren därför inte utan ny överenskommelse om arbetstiden har rätt att schemalägga mer än 38 timmar per vecka från den 1 januari 1998.

Utredningen i målet ger enligt arbetsdomstolens bedömande vid handen att parternas avsikt vid ingåendet av det lokala avtalet var att arbetstiden vid NSD skulle vara 38 timmar per vecka. Rätten till 38 timmars arbetsvecka har emellertid enligt arbetsdomstolens mening varit beroende av den lokala överenskommelsen. Denna har efter uppsägning upphört att gälla. Därmed har också rätten till 38 timmars arbetsvecka fallit bort. Det kan inte anses att någon särreglering av arbetstiden följer av arbetstagarnas enskilda anställningsavtal.

Om ett kollektivavtal med anställningsvillkor sägs upp, kan emellertid dessa villkor trots uppsägningen leva kvar i arbetstagarnas enskilda anställningsavtal. Kollektivavtalet sägs ha efterverkan. Detta gäller emellertid främst när det inte finns någon underliggande norm som kan tillämpas i stället för kollektivavtalets bestämmelser. Med hänsyn till att det i förevarande fall finns ett centralt kollektivavtal med arbetstidsbestämmelser, är det arbetsdomstolens uppfattning att det lokala avtalet inte har någon efterverkan utan att det är det centrala kollektivavtalets bestämmelser om arbetstid som skall tillämpas.

Enligt journalistavtalets bestämmelser skall arbetstiden vara högst 40 timmar per vecka. Bolaget har därmed, efter förhandlingar enligt medbestämmandelagen, möjlighet att bestämma arbetstiden för journalisterna på NSD på det sätt bolaget har gjort gällande.

1. b)

Med utgångspunkt från att arbetsgivaren har rätt att schemalägga 40 timmar per vecka för arbetstagare som inte omfattas av ob-nivå a-d har föreningen anfört att arbetsgivaren för arbetstagare med ob-tillägg på nivå e har rätt att schemalägga 37,9 timmar per vecka sedan hänsyn tagits till den arbetstidsförkortning om 2,1 timmar som arbetsmiljöpotten medför. Någon reducering av arbetstiden utöver 2,1 timmar skall enligt föreningen inte ske, eftersom lokala eller enskilda avtal om arbetstidsreducering utöver avtalet om arbetsmiljöpott saknas på NSD. Någon omdisponering av arbetsmiljöpotten har inte skett och inte heller har något kollektivavtal avseende arbetstidsreducering träffats i samband med förhandlingarna den 6 april 1987 respektive juli 1995.

Förbundet å sin sida har anfört att arbetsmiljöpotten omdisponerades i april 1987 och juli 1995 samt att arbetstagare med ob-nivå e därvid, utöver arbetstidsförkortningen med 2,1 timmar, fick ytterligare arbetstidsreducering med 1,1 respektive 0,55 timmar. Om arbetstidsreduceringarna inte kan uppfattas som omdisponeringar av arbetsmiljöpotten, har förbundet gjort gällande att parterna i vart fall träffat lokala kollektivavtal med samma innehåll angående arbetstiden för de berörda arbetstagarna. Inte i något av fallen har arbetsgivaren rätt att ensidigt återta arbetstidsförkortningarna. Ändring måste ske genom kollektivavtal eller enskilda avtal.

Till stöd för sitt påstående att arbetstidsreduceringen med 1,1 timme är en omdisponering av arbetsmiljöpotten har förbundet åberopat ett förhandlingsprotokoll daterat den 6 april 1987. Av protokollet framgår bl a att parterna upptog ajournerade förhandlingar om nya arbetsscheman och att parterna med två undantag enades om vissa bilagda förslag.

B.T., som deltog vid förhandlingen, har uppgivit att den administrative chefen L.L. vid mötet angav att sportjournalisterna genom schemaändringen skulle få bättre förläggning av sina arbetstider och därigenom inte längre uppnå ob-nivå e samt att redigerarnas arbetstid därför skulle reducerades ytterligare. B.T. kontrollerade inte om den tidsförkortning som skulle komma redigerarna till del motsvarade den reducerade arbetstid som sportjournalisterna förlorade. Eftersom det var andemeningen i beslutet, tog han för givet att så var fallet. Enligt de uppgifter H.O.O. lämnat avsåg förhandlingen den 6 april 1987 schemaförändringar. Hans minnesbild är att redigerarna redan vid ett tidigare tillfälle hade fått den ytterligare arbetstidsförkortningen om 1,1 timme. L.L. har omvittnat att förhandlingen den 6 april 1987 genomfördes på grund av behovet att förändra arbetsschemat på NSD, att fackklubben fick ett förslag till ändring, att man genomförde traditionella förhandlingar enligt medbestämmandelagen i frågan och att detta också framgår av protokollet från förhandlingen. L.L. har uppgivit att parterna överhuvudtaget inte diskuterade huruvida schemaförändringarna skulle vara en omdisponering av arbetsmiljöpotten. Att redigerarnas arbetstid minskade medförde att det blev ett bra flöde mellan olika arbetslag och att organisationen totalt sett blev effektivare.

Med hänsyn bl a till att det inte någonstans i förhandlingsprotokollet från den 6 april 1987 nämns att schemaändringarna skulle innebära en omdisponering av arbetsmiljöpotten och att den tid som redigerarnas arbetstid reducerades med inte motsvarar den tid sportjournalisterna förlorade finner arbetsdomstolen inte visat att de schemaändringar som genomfördes under våren 1987 var en omdisponering av arbetsmiljöpottens värde. Fråga blir därmed om arbetstidsreduceringen i stället är att anse som ett lokalt kollektivavtal som parterna träffat. Förhandlingsprotokollet den 6 april 1987 uppfyller i och för sig kollektivavtalets krav på skriftlighet. Det framgår emellertid av protokollet att parterna inte uppnådde full enighet. Vidare är det svårt att tro att parterna avsett att frågan om anställning av en sommarvikarie, som också tas upp i protokollet, skulle vara föremål för kollektivavtalsreglering. Arbetsdomstolen finner vid ett övervägande av omständigheterna att det inte kan antas att vad som upptas i förhandlingsprotokollet skall uppfattas som ett kollektivavtal.

Beträffande arbetstidsförkortningen i juli 1995 om 0,55 timmar är inte utrett att den skulle utgöra en omdisponering av arbetsmiljöpottens värde. Omständigheterna kring avtalet är inte tillräckligt utredda för att arbetsdomstolen skall kunna finna att avtalet är ett kollektivavtal.

Under sådana förhållanden delar arbetsdomstolen föreningens mening att schemaändringarna som genomfördes i april 1987 respektive juli 1995 var sådana ändringar som arbetsgivaren efter genomförda förhandlingar enligt medbestämmandelagen kunde förfoga över. Någon reducering av arbetstiden utöver de 2,1 timmar som arbetsmiljöpotten medför skall därför inte ske. NSD har därmed rätt att schemalägga arbetstagare med OB-tillägg på nivå e upp till 37,9 timmar i genomsnitt per vecka.

Svenska Tidningsutgivareföreningens förstahandsyrkande skall därmed bifallas.

3. Har arbetstagare arbetsskyldighet dag före tidningsfri dag ?

Föreningen har anfört att bolaget tidigare av tradition har givit större delen av arbetstagarna ledighet med bibehållen lön dag före tidningsfri dag. Eftersom frågan inte är reglerad vare sig i lokalt eller centralt kollektivavtal eller i arbetstagarnas enskilda anställningsavtal har enligt föreningens mening arbetsgivaren rätt att, efter sedvanliga förhandlingar enligt medbestämmandelagen, behandla dag före helgdag på samma sätt som en normal arbetsdag.

Förbundet har anfört att rätten till ledighet dag före tidningsfri dag följer av journalistavtalet och därvid pekat på bestämmelsen i § 7 mom 6. Förbundet har påstått att rätten till ledighet i vart fall ingår i varje arbetstagares enskilda anställningsavtal. På grund härav kan arbetsgivaren inte ensidigt ändra villkoren.

Arbetsdomstolen gör följande bedömning.

Bestämmelserna i § 7 mom 6 journalistavtalet behandlar inte frågan om ledighet dag före tidningsfri dag. Inte heller någon annanstans i journalistavtalet finns stöd för påståendet att arbetstagarna skulle ha rätt till ledighet dag före helgdag.

V.E., B.P., B.T., L.O. och H.O.O. har samtliga uppgivit att dag före tidningsfri dag alltid har varit arbetsfri dag för i stort sett alla på tidningen. Någon förklaring till varför det varit på så sätt har ingen av dem kunnat ge. Arbetsdomstolen kan inte finna att utredningen ger stöd för förbundets påstående att rätten till ledighet skulle ingå i arbetstagarnas enskilda anställningsavtal. Det synes närmast framstå som ett uttryck för arbetsgivarens goda vilja att ledigheten givits.

Vid sådana förhållanden har arbetsgivaren möjlighet att efter förhandlingar enligt medbestämmandelagen besluta att arbetstagarna har skyldighet att arbeta enligt ordinarie arbetstidsschema dag före tidningsfri dag. Svenska Tidningsutgivareföreningens yrkande i den delen skall därför bifallas.

4. Är Svenska Journalistförbundet skadeståndsskyldigt därför att tolkningsföreträde lagts ?

Föreningen har anfört att förbundet saknat fog för sitt tolkningsföreträde och att förbundet därför skall förpliktas betala såväl allmänt som ekonomiskt skadestånd till föreningen för uppkommen skada.

Förbundet har i första hand invänt att skadeståndsyrkandena är preskriberade, eftersom det förhandlingskrav som uppställs i arbetstvistlagen inte är uppfyllt och det numera är för sent att påkalla förhandling. I andra hand har förbundet gjort gällande att förbundet har haft fog för tolkningsföreträdet, eftersom förbundet inte har utfärdat det mot bättre vetande och förbundet inte heller kan anses ha varit i ond tro vid utfärdandet.

Av protokollet från den centrala förhandlingen den 20 februari 1997 framgår att tvist uppstått med anledning av att journalistklubben lagt ett tolkningsföreträde. Vid förhandlingen vidhöll arbetstagarparten det lagda tolkningsföreträdet och arbetsgivarparten meddelade att man avsåg att föra tvisten till arbetsdomstolen. Arbetsgivarparten angav även att skadestånd därvid skulle komma att yrkas.

Enligt 4 kap 7 § arbetstvistlagen får en talan inte tas upp till prövning av arbetsdomstolen förrän förhandling har ägt rum rörande tvistefrågan. Arbetsdomstolen har i tidigare avgöranden (se bl a AD 1982 nr 100 och 1992 nr 133) slagit fast att det inte bör ställas något strängt krav på parterna i fråga om att vid förhandlingen precisera de skilda tvistefrågor som ligger inom ramen för den händelse som föranlett förhandlingen. Domstolen har därvid uttalat att det finns mindre anledning att se till hur de förhandlande parterna har preciserat sig i tal eller skrift än till vad som enligt ett naturligt betraktelsesätt ligger inom ramen för förhandlingen med tanke på vad som utlöst denna.

I förevarande fall har arbetstagarsidan lagt ett tolkningsföreträde som arbetsgivarsidan anser sakna fog. Central förhandling har hållits med anledning härav. Vid förhandlingen har arbetsgivarsidan inte framställt något formellt yrkande om skadestånd utan endast angivit att skadestånd skulle komma att yrkas i arbetsdomstolen. I förhandlingskravet ligger det emellertid inte att skadeståndsbeloppets storlek måste preciseras. Enligt arbetsdomstolens mening måste det för arbetstagarsidan ha framstått som naturligt att arbetsgivarens påstående att tolkningsföreträdet saknade fog även innefattade att skadeståndskrav på grund härav gjordes gällande. Detta gäller särskilt som arbetsgivarparten också angav att skadeståndskrav skulle komma att framställas vid arbetsdomstolen. Frågan om skadestånd på grund av obefogat tolkningsföreträde måste på grund härav anses ha varit ett förhandlingsämne mellan parterna. Förhandlingsskyldigheten enligt arbetstvistlagen är därmed uppfylld och skadeståndsyrkandena är inte preskriberade.

Vad gäller frågan huruvida förbundet haft fog för sitt tolkningsföreträde gör arbetsdomstolen följande överväganden.

Förbundet skall ersätta uppkommen skada om förbundet i den tvist som tolkningsföreträdet avser har föranlett en felaktig tillämpning av avtal och förbundet har saknat fog för sin ståndpunkt i tvisten. Med kravet att förbundet skall ha saknat fog för sin ståndpunkt avses att skadeståndsskyldigheten skall begränsas till särskilt allvarliga fall. I arbetsdomstolens praxis har arbetstagarorganisationer ansetts sakna fog för sin ståndpunkt och därmed blivit skadeståndsskyldiga när de medvetet har åberopat tolkningsföreträdet i ett för tvisten ovidkommande syfte eller gjort sig skyldiga till kvalificerade missbedömningar av de faktiska omständigheterna eller av det rättsliga läget.

I förevarande mål har den tvist tolkningsföreträdet avser i huvudsak rört en relativt svårbedömd rättsfråga. Förbundets tolkning av rättsläget har visserligen visat sig vara felaktig. Den bedömning förbundet har gjort är emellertid inte någon sådan kvalificerad missbedömning som krävs för att förbundet skall anses ha saknat fog för sin ståndpunkt i tvisten. Det föreligger därmed inte någon skadeståndsskyldighet för förbundet. Föreningens yrkanden om skadestånd skall därför lämnas utan bifall.

Rättegångskostnader

Med de ovan gjorda bedömningarna har Svenska Tidningsutgivareföreningen huvudsakligen vunnit bifall till sin talan. Vad föreningen förlorat får anses vara av förhållandevis ringa betydelse. Svenska Journalistförbudet skall därmed ersätta föreningen för samtliga rättegångskostnader. Förbundet har överlämnat till rätten att avgöra skäligheten i det av föreningen yrkade beloppet. Vad föreningen därvid yrkat anser arbetsdomstolen vara skäligt.