lagen.nu

AD 1999 nr 9

Fråga om en arbetstagare blivit avskedad från sin anställning eller självmant lämnat den.

Parter:

Handelsanställdas förbund; Sveriges Handelsarbetsgivare; BR-Legetøj A/S Danmark Filial Sverige

Nr 9

Handelsanstäldlas förbund

mot

Sveriges Handelsarbetsgivare och BR-Legetøj A/S Danmark Filial Sverige i Malmö.

BR-Legetøj A/S Danmark Filial Sverige (Legetøj) är medlem i Sveriges Handelsarbetsgivare. Legetøj är därmed bundet av kollektivavtal som gäller mellan Handelsanställdas förbund och Sveriges Handelsarbetsgivare. Legetøj driver 21 leksaksbutiker i Sverige. Magnus Brännström, som är medlem i Handelsanställdas förbund, anställdes hos Legetøj år 1995 och arbetade i Legetøjs butik vid Kungsgatan 53 i Göteborg.

Under sin arbetsdag lördagen den 25 oktober 1997 blev Magnus Brännström kallad till samtal med Jens Larsen, som är försäljningsdirektör för Legetøj. Mellan parterna i målet råder tvist om vad som utspelade sig vid samtalet. Förbundet har gjort gällande att Magnus Brännström blev avskedad vid detta tillfälle eller i vart fall hade fog för uppfattningen att han blev avskedad.

Förbundet har väckt talan vid Arbetsdomstolen och yrkat att domstolen skall förplikta Legetøj att utge allmänt skadestånd

1. till Magnus Brännström med 80 000 kr för brott mot 18 § anställningsskyddslagen och med 20 000 kr för brott mot 19 och 30 §§ anställningsskyddslagen jämte ränta på beloppen enligt 6 § räntelagen från den 4 september 1998 till dess betalning sker,

2. till förbundet med 20 000 kr för brott mot 30 § anställningsskyddslagen

jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 4 september 1998 till dess betalning sker.

Förbundet har vidare yrkat att Arbetsdomstolen förbehåller förbundet rätten att i mån av befogenhet föra talan om ekonomiskt skadestånd till Magnus Brännström med anledning av avskedandet.

Arbetsgivarparterna har bestritt yrkandena och har vad gäller de allmänna skadestånden inte kunnat vitsorda något belopp som skäligt i och för sig. Sättet att beräkna ränta har vitsordats.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader.

Till utveckling av sin talan har parterna anfört i huvudsak följande.

Förbundet

Den 25 oktober 1997 i Legetøjs butik vid Kungsgatan i Göteborg blev Magnus Brännström under arbetet inkallad till lunchutrymmet bakom butikslokalen för samtal med försäljningschefen Jens Larsen. Närvarande var också butikschefen Jenny Svärd. Jens Larsen avkrävde Magnus Brännström en förklaring till att det försvunnit pengar ur den butikskassa som han hade ansvarat för. Misstankarna grundade sig på ett provköpstillfälle drygt en månad tidigare, då en kontrollant hade uppmärksammat att Magnus Brännström öppnat kassalådan på kassaapparaten med en nyckel. Magnus Brännström kunde inte komma ihåg händelsen men förklarade att man emellanåt var tvungen att använda nyckel för att öppna kassalådan. Anledningen till detta var att sladden till kassaapparaten hade en tendens att åka ur och då strömmen bröts gick inte lådan att öppna på vanligt sätt. Jens Larsen var inte nöjd med förklaringen utan blev alltmer upprörd. Han sade upprepade gånger åt Magnus Brännström att "försvinna" ur butiken med sina tillhörigheter. Jens Larsen talar danska, och Jenny Svärd upprepade på svenska vad denne sagt. Magnus Brännström uppfattade det som att han anklagades för stöld och att Jens Larsen vid tillfället avskedade honom. Han gick för att tömma sitt skåp och gå hem. Samtidigt gick Jens Larsen till Magnus Brännströms kollega Anna Wilhelmsson och berättade att det försvunnit pengar ur kassan. När Magnus Brännström då ville förklara sig sade Jens Larsen åt honom ännu en gång att ta sina saker och "försvinna". Magnus Brännström lämnade därefter arbetsplatsen. Han hörde inte något från bolaget därefter. Det hade varit fullt möjligt att nå honom. Han var hemma under hela den efterföljande veckan och har dessutom telefonsvarare.

I förhandlingsframställan till bolaget med anledning av avskedandet, vilken kom bolaget tillhanda den 29 oktober 1997, redogjorde förbundet för sin bedömning av händelserna. Legetøj hörde inte heller härefter av sig vare sig till förbundet eller Magnus Brännström innan förhandlingen hölls den 11 november 1997. Då hade Legetøj inställningen att Magnus Brännström inte hade avskedats utan avstängts från arbetet, med lön, tills det skulle hållas en förhandling.

Legetøj har sålunda avskedat Magnus Brännström utan att det förelegat saklig grund därtill. Magnus Brännström uppfattade det i vart fall som att han blev avskedad och detta har arbetsgivaren haft grundad anledning att inse. Bolaget har inte agerat för att undanröja eventuella missförstånd angående anställningens bestånd.

Legetøj är på grund av det anförda skyldigt att utge skadestånd till Magnus Brännström, dels för den kränkning avskedandet inneburit, dels för den ekonomiska skada som kan komma att åsamkas honom. Legetøj har vidare åsidosatt formföreskrifterna om fullföljdshänvisning och skriftlighet i 19 § anställningsskyddslagen liksom kravet på underrättelse i 30 § samma lag. Magnus Brännström är berättigad till skadestånd även på dessa grunder.

Enligt 30 § anställningsskyddslagen har det vidare ålegat Legetøj att varsla förbundet inför det tilltänkta avskedandet. Även förbundet är därför berättigat till skadestånd.

Bolaget betalade lön till Magnus Brännström för tiden t.o.m. november 1997. Han fick därefter en annan anställning. Det yrkas därför för närvarande inte något ekonomiskt skadestånd.

Arbetsgivarparterna

I butiken arbetade sex personer. Magnus Brännström arbetade med sedvanliga butikssysslor, bl.a. vid kassan, och var väl förtrogen med bolagets kassarutiner. Legetøj anlitade ett företag som utförde butikskontroller av såväl kunder som personal. Personalen kontrollerades med avseende på servicen. Den 17 september 1997 genomförde en kontrollant, en civilklädd väktare, ett provköp i butiken. Inköpet avsåg en Barbiedocka till ett pris av 349 kr. Kontrollanten lämnade fram en femhundrakronorssedel. Magnus Brännström, som arbetade vid kassan, mottog pengarna. Han frångick kassarutinen genom att underlåta att registrera köpet i kassaapparaten. I stället öppnade han kassalådan med nyckel och stoppade ner sedeln däri. Ur kassalådan tog han upp växelpengar och överlämnade dessa till kontrollanten. Kontrollanten fick således inget kvitto på inköpet. Denne såg sedan att den efterföljande kundens inköp däremot registrerades på sedvanligt sätt. Den dagens totala kassasaldo, avseende båda butikskassorna tillsammans, visade på ett underskott.

Efter att ha fått en rapport från butikskontrollanten om händelseförloppet besökte Jens Larsen, som är ansvarig för Legetøjs verksamhet i Sverige, butiken för att samtala med Magnus Brännström. Närvarande vid samtalet, som skedde i ett litet kontor som också används som personalutrymme, var även butikschefen Jenny Svärd. Jens Larsen lade fram rapporten och en s.k. revisionsrulle avseende kassaredovisningen. Magnus Brännström ombads att förklara det inträffade, men kunde inte göra det. Jens Larsen insisterade på att få en förklaring, men någon sådan kom inte. Samtalstonen höjdes.

Jens Larsen förklarade slutligen för Magnus Brännström att denne var avstängd av utredningsskäl. Magnus Brännström blev då mycket upprörd och uttryckte sig med innebörd att han aldrig skulle komma tillbaka. Jens Larsen talar danska och för att försäkra sig om att det inte förelåg något missförstånd frågade Jenny Svärd Magnus Brännström om han hade förstått vad Jens Larsen hade sagt. Hon förklarade också för Magnus Brännström att han inte var uppsagd, vilket även innebar att han inte var avskedad. Hon frågade också Magnus Brännström om han avsåg att säga upp sig, men fick ett nekande svar. Magnus Brännström gick sedan ut ur rummet i upprört tillstånd och berättade för Anna Wilhelmsson vad som hänt. Jens Larsen kan därvid ha sagt åt honom att lämna butiken omedelbart.

I inledningen av den följande veckan försökte Jens Larsen förgäves att kontakta Magnus Brännström per telefon. Jens Larsen hade fått rådet av arbetsgivarorganisationen att kontakta Magnus Brännström för att utreda problemen med kassan. Onsdagen den 29 oktober 1997 fick bolaget en förhandlingsframställan från förbundet, i vilken det förklarades att Magnus Brännström ansåg sig ha blivit avskedad vid mötet den 25 oktober 1997. Det är riktigt att bolaget inte kontaktade Magnus Brännström eller facket före förhandlingen den 11 november 1997. Vid denna förklarade Legetøj att Magnus Brännström hade att snarast återgå i tjänst. Han vägrade att återgå. Den 24 november 1997 skrev Legetøj därför ett brev till Magnus Brännström vari ånyo förklarades att avstängningen var upphävd och att han skulle anses ha frånträtt sin anställning utan iakttagande av avtalsenlig uppsägningstid om han inte återgick i arbete senast den 10 december 1997. Magnus Brännström återkom inte.

Grunden för bestridandet är att Legetøj inte har avskedat Magnus Brännström vare sig uttryckligen eller genom uttalanden av innebörd att han var avskedad. Inte heller har Legetøjs företrädare uttalat sig på ett sätt som gett Magnus Brännström fog för uppfattningen att han hade blivit avskedad.

Domskäl

Tvisten

Tvisten i målet gäller huruvida Magnus Brännström har avskedats från sin anställning hos Legetøj den 25 oktober 1997 antingen uttryckligen eller genom att Magnus Brännström har uppfattat det som att han blivit avskedad och arbetsgivaren har haft grundad anledning att inse detta.

Arbetsgivarparterna har bestritt att Legetøj avskedat Magnus Brännström vare sig uttryckligen eller genom uttalanden av den innebörden. De har också bestritt att bolagets företrädare har uttalat sig på ett sätt som kunnat ge Magnus Brännström fog för att uppfatta sig som avskedad.

Utredningen i målet

Målet har avgjorts efter huvudförhandling. Vid denna har på förbundets begäran Magnus Brännström hörts under sanningsförsäkran samt vittnesförhör hållits med Anna Wilhelmsson, som var arbetskamrat till Magnus Brännström vid tidpunkten för det av förbundet påstådda avskedandet den 25 oktober 1997. På arbetsgivarparternas begäran har vittnesförhör hållits med Legetøjs försäljningsdirektör Jens Larsen samt med Jenny Svärd, som var butikschef vid den nyssnämnda tidpunkten.

Förbundet har som skriftlig bevisning åberopat en förhandlingsframställan, daterad den 28 oktober 1997, som förbundets avd. 24 skickat till Legetøj.

Utgångspunkter för bedömningen

Magnus Brännström har, som närmare kommer att belysas i det följande, efter en kontrovers med sin arbetsgivare lämnat arbetsplatsen. Arbetsdomstolen har i ett flertal tidigare domar (se bl.a. AD 1983 nr 148 och 170 samt 1991 nr 64) haft att ta ställning till situationer som liknar den förevarande och har därvid uttalat sammanfattningsvis följande. En uppsägning eller ett avskedande är en rättshandling av stor betydelse. Enligt anställningsskyddslagen skall en sådan rättshandling från arbetsgivarens sida ske skriftligen. Detta är dock endast en ordningsföreskrift. Man har därför att räkna med att ett avskedande kan ha skett fastän lagens föreskrift om skriftlighet inte har iakttagits. Särskilda krav på otvetydighet bör emellertid ställas för att ett muntligt besked skall godtas som en sådan rättshandling. Vad som i ett mer eller mindre upprört tillstånd sägs mellan en arbetsgivare och en arbetstagare är ofta inte att betrakta som en bindande rättshandling. Detta hindrar dock inte att en arbetstagare kan uppfatta det inträffade som en uppsägning eller ett avskedande och därför inrättar sitt handlande efter detta. Man kan då inte nöja sig med att konstatera att någon giltig rättshandling inte har vidtagits och dra slutsatsen att arbetstagaren själv har frånträtt anställningen. Det kan därför åvila arbetsgivaren att vara aktiv för att undanröja den oklarhet som har uppstått rörande anställningens bestånd. För att en sådan skyldighet skall föreligga krävs dock att arbetsgivaren har haft grundad anledning att inse att arbetstagaren uppfattat sig som uppsagd eller avskedad. Om arbetsgivaren då inte klargör att hans avsikt inte har varit att skilja arbetstagaren från anställningen utan att denna består, bör situationen jämställas med att arbetsgivaren har sagt upp eller avskedat arbetstagaren. Det anförda innebär att en arbetsgivare inte får utnyttja en uppkommen oklarhet för att låta anställningen upphöra.

Av intresse vid den rättsliga prövningen är, mot bakgrund av det anförda, såväl parternas uppträdande när situationen inträffade som deras handlande när de fått tillfälle att tänka över vad som hänt.

Har Legetøj skilt Magnus Brännström från anställningen den 25 oktober 1997?

Av utredningen i målet framgår till en början följande om bakgrunden till det omtvistade händelseförloppet. Jens Larsson kom lördagen den 25 oktober 1997 till den butik där Magnus Brännström arbetade för att samtala med honom. Anledningen till samtalet var att bolaget hade fått en rapport från en butikskontrollant som innebar att ett provköp som kontrollanten hade gjort av Magnus Brännström den 17 september 1997 inte hade gått helt korrekt till. Enligt rapporten hade Magnus Brännström när kontrollanten skulle betala en Barbiedocka för 349 kr öppnat kassaapparaten med nyckel, tagit emot en femhundrakronorssedel och lagt den i kassalådan samt tagit växelpengar därifrån och lämnat till kontrollanten utan att lämna kvitto på köpet. Samtalet mellan Jens Larsen och Magnus Brännström ägde rum i butikens kontor som var ett trångt utrymme som också fungerade som personalrum. Även Jenny Svärd var närvarande under samtalet. Annat har inte framkommit än att Magnus Brännström, som han själv har uppgett, inte före mötet visste vad detta skulle avse. Här skall tilläggas att arbetsgivarparterna i målet inte har gjort gällande att Magnus Brännström gjort sig skyldig till några oegentligheter den 17 september 1997, även om det har påståtts att den totala butikskassan för den ifrågavarande dagen visade ett underskott.

Det har i målet lämnats i viss mån skilda uppgifter om vad som närmare sades vid mötet den 25 oktober. Av uppgifterna i målet från dem som deltog i mötet framgår dock att samtalet omgående inriktades på Magnus Brännströms förehavanden vid kassaapparaten flera veckor tidigare. Av uppgifterna framgår att Magnus Brännström vid samtalet förklarade att han inte mindes händelsen. Han har i domstolen berättat att det kunde hända flera gånger om dagen att kassalådan fick öppnas med nyckel på grund av att elsladden åkte ur och kassaapparaten därför inte fungerade på sedvanligt sätt. Eftersom det således utifrån Magnus Brännströms utgångspunkter inte hade hänt något anmärkningsvärt vid detta tillfälle får hans uppgift om att han vid mötet den 25 oktober inte kunde dra sig till minnes något om den aktuella händelsen godtas. Det är också utifrån dessa utgångspunkter lätt att föreställa sig att han inte kunde minnas tillfället i fråga. Enligt samstämmiga uppgifter från Magnus Brännström, Jens Larsen och Jenny Svärd konfronterades emellertid Magnus Brännström med upprepade frågor om vad han hade gjort med de pengar som, enligt vad Jens Larsen påstod, saknades. Av deras uppgifter framgår vidare att stämningen trissades upp. Jens Larsen har själv bekräftat att han blev arg och att han slagit näven i bordet. Magnus Brännström har förklarat att han kände sig anklagad för stöld.

Enligt i huvudsak likartade uppgifter i målet blev Magnus Brännström, sedan han inte kunnat ge någon förklaring till händelsen den 17 september och till det påstådda underskottet i kassan, tillsagd av Jens Larsen att tömma sitt skåp, ta med sina saker och gå därifrån. Vidare sade Jens Larsen att han skulle höra av sig. Magnus Brännström har uppgett att han inte visste varför Jens Larsen avsåg att höra av sig men att han satte det i samband med att Jens Larsen hade sagt att han avsåg att göra en polisanmälan. Jens Larsen och Jenny Svärd har båda uppgett att Magnus Brännström av Jens Larsen fick beskedet att han var avstängd och att han skulle kontaktas när utredningen av händelsen var färdig.

I målet har vidare framkommit att också Jenny Svärd talade med Magnus Brännström innan han lämnade rummet. Enligt vad hon berättat i Arbetsdomstolen, vilket vinner stöd av uppgifter från Jens Larsen, frågade hon Magnus Brännström om han hade förstått allt som Jens Larsen hade sagt samt förklarade för honom att han inte var uppsagd och att de skulle kontakta honom. Hon och Jens Larsen har vidare båda uppgett att Jenny Svärd också sade till Magnus Brännström att de ville ha en skriftlig uppsägning från honom om han ville säga upp sig. Magnus Brännström däremot har uppgett att Jenny Svärd sade till honom att han gärna fick säga upp sig själv, men har förnekat att han hörde vare sig Jens Larsen eller Jenny Svärd säga att han inte var uppsagd. Av såväl Jenny Svärds som Magnus Brännströms egna uppgifter framgår vidare att han efter att ha fått beskedet att han kunde säga upp sig själv, uppgav att han inte avsåg att göra det men också att han inte skulle komma tillbaka.

Magnus Brännström har vidare uppgett att Jens Larsen i samband med att denne berättade för Anna Wilhelmsson om vad som hade förevarit, ännu en gång sade åt Magnus Brännström att ta sina saker och gå sin väg. Dessa uppgifter har bekräftats av såväl Jens Larsen som Anna Wilhelmsson.

Vad gäller det redovisade händelseförloppet föreligger sålunda på en väsentlig punkt motstridiga uppgifter, nämligen i frågan huruvida företrädarna för Legetøj sade till Magnus Brännström att han inte var avskedad eller uppsagd. Enligt Arbetsdomstolens mening finns inte anledning att betvivla Jenny Svärds och Jens Larsens uppgifter om att detta verkligen sagts till Magnus Brännström. Med hänsyn härtill finner Arbetsdomstolen inte visat att Magnus Brännström blivit uttryckligen avskedad eller att avsikten var att avskeda honom.

Frågan är då om situationen ändå varit sådan att Magnus Brännström med fog har uppfattat det som att han blivit avskedad och arbetsgivaren har haft grundad anledning att inse detta.

Bedömningen av denna fråga måste göras mot bakgrund av att Magnus Brännström i samband med beskyllningar om oegentligheter och i ett ovänligt tonläge blivit uppmanad att tömma sitt skåp, ta sina saker och gå. Åtgärder av detta slag - att i samband med att man lämnar sin arbetsplats tömma sitt skåp på alla tillhörigheter och ta dem med sig därifrån - torde vanligtvis betyda att en anställning upphör. Det ligger då också nära till hands för en arbetstagare som i en situation som denna får en uppmaning med den innebörden från sin arbetsgivare att tolka det som ett besked om att han inte längre är önskvärd på arbetsplatsen, dvs. som ett avskedande. Mot bakgrund härav och med hänsyn till den upprörda sinnesstämning som Magnus Brännström otvivelaktigt befann sig i är det därför rimligt om han, som han uppgett, uppfattade vad Jenny Svärd därefter sade som ett besked som innebar att han kunde säga upp sig själv i stället för att arbetsgivaren gjorde det, dvs. att han under alla förhållanden skildes från anställningen. Inte heller har Legetøjs företrädare i den rådande situationen kunnat utgå från att Magnus Brännström på ett riktigt sätt uppfattade vad som sades. Till detta kommer att Magnus Brännström strax efter beskedet från Jenny Svärd på nytt blev uppmanad av Jens Larsen att ta sina saker och gå. Arbetsdomstolen finner med hänsyn till det anförda att Magnus Brännström verkligen uppfattade sig som avskedad när han lämnade arbetsplatsen och att han också hade fog för den uppfattningen. Enligt Arbetsdomstolens mening har förhållandena också varit sådana att företrädarna för Legetøj haft grundad anledning inse att Magnus Brännström på så sätt hade missförstått Legetøjs avsikter.

Enligt vad som är ostridigt i målet fick Legetøj onsdagen den 29 oktober 1997, dvs. redan fyra dagar efter det angivna avskedandetillfället, en förhandlingsframställan från förbundets avd. 24. I framställan står bl.a. följande.

Lördagen den 25 oktober avskedade Ni vår medlem Magnus Brännström. Ni anmodade honom att ta sina kläder och andra tillhörigheter och packa och gå från butiken. Er anledning till detta förfarande från Er sida är att Ni påstått att Magnus gjort sig skyldig till stöld.

Genom förhandlingsframställan fick Legetøj definitivt klart besked om hur Magnus Brännström hade uppfattat händelserna den 25 oktober 1997. Det är i målet ostridigt att det mottagna beskedet inte föranledde Legetøj att vidta någon snar åtgärd för att lägga tillrätta det missförstånd som uppkommit. Legetøj måste därför anses ha låtit Magnus Brännströms anställning upphöra till följd av den situation som uppkom den 25 oktober 1997. Först vid den förhandling som sedan ägde rum den 11 november 1997 tillbakavisades uppgiften om att Magnus Brännström hade avskedats.

Legetøj är således ansvarigt för att Magnus Brännströms anställning upphört. Det har inte påståtts att Legetøj har haft grund för att skilja honom från anställningen. Magnus Brännström är därför berättigad till skadestånd.

Skadestånd

Förbundet har yrkat allmänt skadestånd till Magnus Brännström för att han har avskedats utan grund, för att han inte underrättats i förväg och inte erhållit s.k. fullföljdshänvisning samt för att skriftlig form inte iakttagits.

Förbundet har vidare yrkat allmänt skadestånd för egen del för att Legetøj underlät att varsla förbundet om avskedandet.

Genom att på sätt som skett oriktigt skilja Magnus Brännström från anställningen har han rätt till ett allmänt skadestånd för den kränkning som åtgärden inneburit. När det gäller att bestämma storleken på skadeståndet bör beaktas att den situation som uppstod den 25 oktober 1997 och som ledde till att Magnus Brännström skildes från sin anställning hade sin upprinnelse i allvarliga anklagelser från arbetsgivarens sida som sedermera inte vidhölls. Händelsen var således av klart kränkande karaktär även utöver vad gäller skiljandet från anställningen. Å andra sidan bör hänsyn också tas till att Legetøjs företrädare sade till Magnus Brännström att han inte var avskedad, även om det gjordes i ett sammanhang som fick Legetøjs avsikter att framstå som oklara. Vid en sammanvägning av det anförda och övriga omständigheter finner Arbetsdomstolen att det allmänna skadeståndet till Magnus Brännström bör bestämmas till 60 000 kr.

Med hänsyn till att det får anses klarlagt att arbetsgivaren för sin del inte haft för avsikt att vid det omtvistade tillfället skilja Magnus Brännström från hans anställning bör det enligt Arbetsdomstolens mening inte utgå något särskilt skadestånd vare sig till Magnus Brännström eller förbundet för att anställningsskyddslagens regler om förfarandet vid avskedande inte har iakttagits.

Rättegångskostnader

Det anförda innebär att förbundet i huvudsak har vunnit målet. Den del där förbundets talan avslås kan inte antas ha i någon utsträckning påverkat rättegångskostnaderna. Sveriges Handelsarbetsgivare och Legetøj skall därför förpliktas utge ersättning för förbundets rättegångskostnader.

Domslut

1. Arbetsdomstolen förpliktar BR-Legetøj A/S Danmark Filial Sverige att utge allmänt skadestånd till Magnus Brännström med sextiotusen (60 000) kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 4 september 1998 till dess betalning sker.

2. Förbundets talan i övrigt avslås.

3. Handelsanställdas förbund förbehålls rätten att i mån av befogenhet föra talan om ekonomiskt skadestånd till Magnus Brännström.

4. Sveriges Handelsarbetsgivare och BR-Legetøj A/S Danmark Filial Sverige skall med hälften var ersätta Handelsanställdas förbund för rättegångskostnader med sextioettusenfyrahundranittiosju (61 497) kr, varav 52 000 kr avser ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen på det förstnämnda beloppet från dagen för denna dom till dess betalning sker.

Dom 1999-01-27, målnummer A-228-1997

Ledamöter: Carina Gunnarsson, Karin Renman (hovrättsassessor; tillfällig ersättare), Christer Måhl, Leif Haglund, Inger Mattsson Kasserud, Jörgen Andersson och Jon-Erik Eriksson. Enhälligt.

Sekreterare: Jan Lindblad

Metadata

Domstol
Arbetsdomstolen
Avgörandedatum
1999-01-27
Målnummer
A-228-1997
Lagrum
4 §, 18 § och 38 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
Litteratur
Sökord
Avskedande
Källa
Domstolsverket

Rättsfall som hänvisar till detta (2)

AD 2004 nr 86: Fråga om en arbetstagare har blivit avskedad från sin anställning eller om arbetstagaren själv har sagt upp sig.
AD 2017 nr 13: En kemist som under ett antal månader fått lägre lön än den som framgick av hans anställningsavtal kontaktade sin arbetstagarorganisation som sände arbetsgivaren ett kravbrev om de lönebelopp som...
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation