AD 2002 nr 23

Parter:

Sif; Sveriges Verkstadsförening; Volvo Aero Engine Services Aktiebolag

Nr 23

Sif

mot

Sveriges Verkstadsförening och Volvo Aero Engine Services Aktiebolag i Bromma.

Mellan Sveriges Verkstadsförening och Sif gäller varandra avlösande kollektivavtal om allmänna anställningsvillkor för tjänstemän. Volvo Aero Engine Services Aktiebolag är medlem i Sveriges Verkstadsförening och är därigenom bundet av kollektivavtalet.

Bolaget bedriver verksamhet belägen vid Bromma flygplats i Stockholm. Verksamheten består av reparation och underhåll av flygplansmotorer. Bolaget har omkring 600 anställda, av vilka 400 är arbetare och 200 är tjänstemän.

Bland bolagets anställda tjänstemän finns s.k. kvalitetstekniker. Kvalitetsteknikerna har bland annat till uppgift att granska, kontrollera och certifiera att utförda arbeten genomförs i enlighet med de myndighetskrav som finns och enligt krav uppställda i avtal. Det är Luftfartsverket som kontrollerar att arbetet utförs i enlighet med de säkerhetskrav som uppställts. Verksamheten kan endast bedrivas med innehav av certifikat utfärdat av Luftfartsverket. För att garantera flygsäkerheten krävs enligt Luftfartsverkets regelverk att kvalitetsteknikerna granskar reparations- och underhållsarbetet i direkt anslutning till att det utförs. Om sådant arbete utförs på natten måste således även kvalitetsteknikerna arbeta då.

Bolaget och Sif-klubben har fört diskussioner om förläggningen av kvalitetsteknikernas arbetstid. Bakgrunden är att kvalitetsteknikerna inte har samma arbetstider som de anställda som är direkt verksamma i produktionen. De senare är medlemmar i Svenska Transportarbetareförbundet. För dessa arbetstagare finns det ett lokalt kollektivavtal som tillåter nattarbete. Transportarbetareförbundets medlemmar arbetar tvåskift. Deras kvällsskift avslutas inom flexintervallet kl. 02.12-02.42. Även kvalitetsteknikerna arbetar tvåskift, men deras kvällsskift avslutas inom flexintervallet kl. 23.15-23.30. Bolaget har framfört önskemål om att kvalitetsteknikernas arbetstid skall sammanfalla med Transports medlemmars arbetstider. Förhandlingar har förts utan att enighet har kunnat nås. Bolaget har därefter förklarat att kvalitetsteknikernas skiftgång från den 1 februari 2002 skall sammanfalla med skiftgången för Transportarbetareförbundets medlemmar.

Med anledning av bolagets besked har det uppstått tvist angående arbetstiderna. Sif har väckt talan i Arbetsdomstolen och har därvid yrkat dels att bolaget skall förpliktas att utge 200 000 kr jämte ränta i allmänt skadestånd för kollektivavtalsbrott, dels att domstolen fastställer att kvalitetsteknikerna inte är skyldiga att arbeta mellan kl. 24.00 och kl. 5.00. För tiden intill det slutliga avgörandet har Sif yrkat att domstolen skall förklara att bolagets beslut att kvalitetsteknikerna skall arbeta natt saknar verkan.

Bolaget har bestritt yrkandena, men har anfört att det avvaktar Arbetsdomstolens ställningstagande till yrkandet om interimistiskt förordnande innan den nya skiftgången införs.

Domstolen har behandlat frågan om interimistiskt förordnande efter föredragning av handlingarna i målet. Parterna har under skriftväxlingen utvecklat sin talan i huvudsak enligt följande.

Sif

Sif motsätter sig att arbete utförs på natten av arbetsmiljöskäl. Förutom den schemalagda arbetstiden har varje kvalitetstekniker beredskap var nionde vecka. Övertidsuttaget för kvalitetsteknikerna har periodvis varit mycket högt. Sif har inte velat medverka till att träffa kollektivavtal om nattarbete med hänvisning till den påfrestning som nattarbete innebär ur miljösynpunkt, inte minst mot bakgrund av det höga övertidsuttaget för kvalitetsteknikerna.

I 13 § första stycket arbetstidslagen (1982:673) anges att alla arbetstagare skall ha ledighet för nattvila och att i denna ledighet skall ingå tiden mellan kl. 24.00 och kl. 5.00. Det innebär ett principiellt nattarbetsförbud. 13 § andra stycket medger i och för sig undantag från nattarbetsförbudet i vissa särskilda fall med hänsyn till arbetets art, allmänhetens behov eller andra särskilda omständigheter. Den verksamhet och det arbete som utförs hos bolaget i Bromma är dock inte av en sådan art att ett undantag från lagens förbud mot nattarbete är motiverat. Inte heller finns det ett samhälleligt behov eller någon annan omständighet som motiverar ett undantag. På företaget finns olika skiftformer där arbete inte utförs nattetid. Verksamheten skulle inte lida förfång om någon av dessa skiftformer valdes för de nu aktuella arbetena.

Det arbete som utförs inom ramen för den schemalagda arbetstiden avser till ca 75 procent löpande, planerat underhåll av flygplansmotorer. Under resterande 25 procent av den schemalagda arbetstiden utförs arbete på motorer som uppvisar indikationer på motorstörningar. Dessa motorer är föremål för förberedande åtgärdsbestämning före ankomsten till verkstaden. Detta ger utrymme för planering av arbetet och slutlig åtgärdsbestämning. All verksamhet på bolaget är således planerad. Dessutom har flygbolagen flygmotorer i lager som en buffert för att kunna hålla sin flygplansflotta igång. Flygbolagens verksamhet fungerar således obehindrat oberoende av hur bolaget organiserar sin verksamhet. Bolaget har vid de centrala förhandlingarna uppgett att nattarbete behöver utföras på grund av konkurrensskäl.

Sammanfattningsvis gör Sif gällande följande. En arbetstagare är enligt sitt enskilda anställningsavtal inte skyldig att utföra arbete i strid med arbetstidslagens regler, enär ett sådant beslut strider mot lag och god sed på arbetsmarknaden. Nattarbetsförbudet motiveras av starka arbetsmiljöskäl och nattarbete skall i princip inte förekomma utom i de fall då det är helt nödvändigt med hänsyn till arbetets art, allmänhetens behov eller någon annan särskild omständighet. Enligt arbetstidslagen har de anställda rätt att slippa den belastning som nattarbete innebär. Det nattarbete som bolaget har gett direktiv om står i strid med arbetstidslagen.

Arbetsgivarparterna

Det flygplansmotorer som bolaget reparerar och underhåller hör till flygplan i flygbolagens reguljära trafik. Det är nödvändigt att bolaget håller givna leveranstider för att trafikflyget skall fungera med den befintliga flygflottan.

Reparations- och underhållsarbetet är planerat att huvudsakligen utföras under dagtid och kvällar. För att arbetet skall kunna slutföras inom den nödvändiga leveranstiden krävs emellertid att visst arbete utförs även nattetid. Det är inte möjligt att täcka arbetsbehovet genom att fler arbetstagare utför arbete under andra delar av dygnet. Arbetet består av många moment som måste utföras i viss ordning, bl.a. hopmontering av flygmotorer efter genomförda reparationer. Det är fysiskt omöjligt att påskynda arbetets slutförande genom att fler personer är verksamma med samma arbetsmoment.

För att Luftfartsverkets säkerhetskrav skall uppfyllas krävs att kvalitetsteknikerna granskar reparations- och underhållsarbetet i direkt anslutning till att detta utförs. Om sådant arbete utförs på natten, måste alltså även kvalitetsteknikerna arbeta då.

Enligt arbetsgivarparternas mening är kvalitetsteknikernas arbetsuppgifter av sådant slag att undantagsregeln i 13 § andra stycket arbetstidslagen är tillämplig. Nattarbete är enligt denna regel tillåtligt om arbetet med hänsyn till dess art, allmänhetens behov eller andra särskilda omständigheter måste fortgå även nattetid. Enligt Arbetsmiljöverkets praxis är underhåll och service som är nödvändig för att hålla igång en verksamhet som enligt undantaget är tillåten på natten, t.ex. tågtrafik och flygtrafik, också tillåten nattetid. Det måste således vara möjligt att nattetid utföra reparations- och underhållsarbeten på flygplan om det krävs för att planen skall vara funktionsdugliga vid planerade flygningar.

Mer än hälften av bolagets verksamhet utgörs av reparationer som genomförs efter indikationer på driftsstörningar och som alltså inte är möjliga att planera i förväg. Detta ställer krav på att bolaget snabbt kan leverera motorerna åter till flygbolagen för att verksamheten hos dem inte skall störas. Flygbolagen har tillgång till ett begränsat antal reservmotorer. Dessa utnyttjas kontinuerligt och den tid som flygbolagen kan avvara sina motorer är begränsad. Flygbolagen saknar egen störningsreserv. Varje indikation på motorfel skulle därför leda till att trafikflyget drabbades. Bolaget måste således leverera i utsatt tid. Om så inte sker, leder det till att flygbolagen inte kan hålla flyglinjerna öppna med befintlig flygplansflotta.

Det finns ett flertal företag utomlands som bedriver verksamhet i konkurrens med bolaget. Om bolaget inte kan hålla leveranstiderna, kommer flygbolagen i stället att vända sig till konkurrenterna hos vilka nattarbete förekommer. Detta är anledningen till att bolaget vid förhandlingar angett att produktionen av konkurrensskäl måste bedrivas även under nattetid.

Sammanfattningsvis gör bolaget gällande följande. För att de flygbolag som är bolagets kunder skall kunna hålla trafiklinjerna öppna med befintlig flygplansflotta är det nödvändigt att delar av reparations- och underhållsarbetet samt granskningen därav bedrivs även nattetid. Således måste kvalitetsteknikernas arbete med hänsyn till arbetets art, allmänhetens behov och andra särskilda omständigheter till viss del fortgå även mellan kl. 24.00 och kl. 5.00.

Skäl

Arbetsdomstolen har nu att ta ställning till Sif:s yrkande om interimistiskt förordnande att bolagets beslut om arbete nattetid för kvalitetsteknikerna skall sakna verkan.

En utgångspunkt för Arbetsdomstolens prövning är att arbetsgivare enligt praxis anses ha befogenhet att - som ett utflöde av rätten att leda och fördela arbetet - bestämma om arbetstidens förläggning för den händelse frågan såsom i föreliggande fallet inte är avtalsreglerad och överenskommelse inte kan nås med arbetstagarsidan. Arbetsledningsrätten innefattar dock inte en obegränsad och under alla förhållanden gällande befogenhet att ändra arbetstidsförhållandena (se domen 1981 nr 174). Härtill kommer att en arbetstagarorganisation enligt 34 § medbestämmandelagen kan utöva tolkningsföreträde i tvist om medlems arbetsskyldighet. Reglerna om tolkningsföreträde för arbetstagarorganisation har emellertid inte aktualiserats i den föreliggande tvisten.

Beträffande särskilt det fallet att arbetsgivaren vill att arbetstagarna skall utföra arbete nattetid finns det begränsningar enligt bestämmelserna i 13 § första stycket arbetstidslagen. Dessa bestämmelser innebär att alla arbetstagare skall ha ledigt för nattvila samt att i ledigheten skall ingå tiden mellan klockan 24 och klockan 5. Undantag från detta förbud mot nattarbete gäller dock enligt paragrafens andra stycke för arbete som med hänsyn till dess art, allmänhetens behov eller andra särskilda omständigheter måste fortgå även nattetid. Bestämmelsen om nattvila infördes ursprungligen genom en lagändring år 1931 i 1912 års lag om arbetarskydd. Den överfördes sedan med vissa ändringar till 1949 års arbetarskyddslag och har därefter förts över först till 1977 års arbetsmiljölag och därefter till den nu gällande arbetstidslagen. Bestämmelsen bygger på att det ur samhällets synpunkt är önskvärt att nattarbete i möjligaste mån undviks (prop. 1976/77:149 s. 308). Arbeten vilkas art kan motivera ett undantag är t.ex. arbeten inom processindustrin som pappersmassefabriker och järnverk. Exempel på undantag för allmänhetens behov är servicefunktioner inom vårdsektorn och kommunikationsväsendet, t.ex. sjukvård, brandförsvar, hotell, restauranger och tidningstryckerier. Även underhåll och service som är nödvändig för att sådan verksamhet som enligt det anförda är undantagen skall kunna bedrivas har ansetts vara undantagen från förbudet. Däremot kan som regel inte enbart ekonomiska eller investeringsmässiga grunder åberopas för undantag. Om arbetet omfattas av nattarbetsförbudet, kan arbetet ändå få bedrivas med stöd av kollektivavtal eller genom dispens från Arbetsmiljöverket.

Enligt Arbetsdomstolens mening kan det inte råda någon tvekan om att flygtrafiken utgör en sådan verksamhet inom kommunikationsväsendet som enligt arbetstidslagens regler är undantagen från nattarbetsförbudet. Att så är fallet torde även vara ostridigt mellan parterna i målet. För den händelse det skulle konstateras att den av bolaget bedrivna verksamheten med reparations- och underhållsarbete på grund av flygtrafikens krav måste kunna utföras nattetid är det vidare ostridigt mellan parterna att även de till Sif anslutna kvalitetsteknikernas medverkan nattetid är nödvändig för verksamheten. Parternas meningsskiljaktighet gäller enbart frågan om det reparations- och underhållsarbete som utförs av bolaget faktiskt är knutet till flygtrafikens krav på ett sådant sätt att arbetet är undantaget från förbudet mot nattarbete.

Sif:s inställning kan sammanfattas så att bolagets verksamhet med reparation och underhåll av flygmotorer inte är av sådan karaktär att det är undantaget från förbudet mot nattarbete. Sif har därvid gjort gällande att all verksamhet hos bolaget är planerad och att det därför inte föreligger något behov av nattarbete. Enligt Sif grundas bolagets önskemål om nattarbete uteslutande på sådana ekonomiska och konkurrensmässiga skäl som inte kan motivera ett undantag från förbudet mot nattarbete.

Arbetsgivarparterna har på sin sida anfört att det är nödvändigt att delar av reparations- och underhållsarbetet samt granskningen därav bedrivs även nattetid. Arbetsgivarparterna har därvid gjort gällande att mer än hälften av bolagets verksamhet utgörs av reparationer som genomförs efter indikationer på driftstörningar och som inte kan planeras i förväg.

Av det anförda framgår att parterna har skilda uppfattningar i frågan om den av bolaget bedrivna underhålls- och reparationsverksamheten på grund av flygtrafikens krav måste organiseras så att det utförs även under nattetid. Den utredning i frågan som föreligger i målet på dess nuvarande stadium är enligt domstolens mening inte sådan att någondera partssidan i tvisten har visat mer stöd för sin ståndpunkt än motsidan. Under sådana förhållanden kan Sif inte anses ha visat sådana sannolika skäl för sin talan som utgör en förutsättning för bifall till yrkandet om interimistiskt förordande (se 15 kap. 3 § rättegångsbalken).

Det anförda betyder att Sif:s yrkande om interimistiskt förordnande inte kan bifallas.

Arbetsdomstolens ställningstagande

Arbetsdomstolen avslår Sif:s yrkande om interimistiskt förordnande.

Beslut 2002-02-15, målnummer A-6-2002

Ledamöter: Michaël Koch, Dag Ekman, Margit Strandberg, Carl Magnus Pontén, Lena Tell, Inger Öhrn Karlsson och Jarl Karlsson. Enhälligt.

Sekreterare: Katarina Berglund