AD 2004 nr 43

Parter:

Ledarna; Sveriges Byggindustrier; Lime Column Method Aktiebolag

Nr 43

Ledarna

mot

Sveriges Byggindustrier och Lime Column Method Aktiebolag i Göteborg.

Mellan Sveriges Byggindustrier och Ledarna gäller varandra i allmänhet avlösande kollektivavtal om lokal lönebildning och allmänna anställningsvillkor. Det i målet aktuella avtalet ingicks den 31 maj 2001 med giltighetstid i första hand fr.o.m. den 1 juni 2001 t.o.m. den 31 mars 2002. Kollektivavtalet innehåller bl.a. följande.

Mom 4 Semesterlön, semesterersättning m.m.

Mom 4:1

Semesterlönen utgörs av den på semesterlönen belöpande aktuella månadslönen och semestertillägg enligt nedan.

-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.

Semestertillägg för varje betald semesterdag utgör

-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.

0,5 % av den rörliga lönedel som har utbetalats under intjänandeåret.

Med rörlig lönedel avses i detta sammanhang

- provision, tantiem, bonus eller liknande rörliga lönedelar

- premielön

- skift-, jour-, beredskaps- och ob-ersättning eller liknande rörlig lönedel i den mån den inte inräknats i månadslönen.

-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.

Anmärkningar

-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.

2) Med provision, tantiem, bonus och liknande avses här sådana rörliga lönedelar som har direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats.

Lime Column Method AB är genom medlemskap i Sveriges Byggindustrier bundet av kollektivavtalet. Bolaget bedriver verksamhet med stabilisering av mark för byggnadsändamål med den s.k. kalkpelarmetoden.

G.S. är medlem i Ledarna och har varit anställd hos bolaget. Mellan på ena sidan bolaget samt på andra sidan G.S. och bolagets dåvarande verkställande direktör L.H. träffades den 20 december 1994 ett verksamhets- och tantiemavtal. Avtalet innehåller bl.a. följande.

5. TANTIEMERSÄTTNING

Utöver lön och andra anställningsförmåner enligt anställningsavtal och PEABs policy skall L.H. och G.S. erhålla tantiem baserat på det resultat som uppkommit av LC Markteknik ABs och/eller i annan av dem initierad och/eller bedriven verksamhetsenhet. Med resultat avses det samlade resultatet av all verksamhet efter sedvanlig fördelning (proportionellt mot omsättning) av centrala kapital- och administrationskostnader men före dispositioner och skatt. Hur beräkningen av tantiemet utförs framgår närmare av Bilaga 1 till detta avtal.

L.H. och G.S. skall även under en period av minst tre (3) år efter att anställning upphört äga rätt till ovanstående tantiemersättning. Detta gäller ej om L.H. eller G.S. säger upp sin anställning hos PEAB eller går i förtida pension.

-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.

6. TANTIEMETS UTBETALNING

Tantiemet skall utbetalas en gång per år i efterskott till L.H. och G.S. senast och inom en månad efter att datum för fastställt bokslut föreligger. Vid dröjsmål utgår dröjsmålsränta med marginalränta + 8 %.

Bilaga 1 till verksamhets- och tantiemavtalet innehåller bl.a. följande.

TANTIEMGRUNDANDE RESULTAT

Beräkning enligt följande.

- Summan av under året avslutad verksamhet.

- Summan under året upparbetad produktionsränta, positiv eller negativ.

- Avdrag för samtliga administrationskostnader.

- Avdrag för ränta på investerat kapital.

- Avdrag för avskrivningar baserat på fem år.

- Avskrivningsunderlaget är baserat på anskaffningsvärde från BPA (6,7 Mkr) samt gjorda investeringar.

-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.

TANTIEMETS BERÄKNANDE

Tantiem utgår till två tjänstemän inom LC Markteknik AB. Tantiemet skall utgöra 20 % av resultatet beräknat enligt ovan, med lika delar till båda tjänstemännen.

Beloppet begränsas uppåt till 1 050 000 kronor/år i 1994 års kostnadsläge. Maxbeloppets förändring är direkt proportionellt till Sveriges officiella basbelopp (1994 35.200 kronor).

Beloppet skall täcka såväl lön, lönebikostnader som pensionskostnader inom ramen för kollektivavtal. Beloppet skall vara till fullo avdragsgillt för företaget och alltså rymmas inom de lagar och föreskrifter som gäller för bolaget.

Om beräknat tantiem överskrider ovan nämnda maxbelopp skall överskjutande del få tas ut under de tre närmast följande åren. Dock får inte samma summa av årets tantiem + överskjutande del överskrida ovan nämnda maxbelopp.

Om verksamheten något år går med förlust skall vid beräkning av tantiem denna först avräknas mot positivt resultat framtida år (gäller fr o m 1994).

Förlusten räknas av längst i tre år.

Mellan parterna har uppkommit tvist huruvida bolaget är skyldigt att till G.S. utbetala dels överskjutande tantiem avseende år 1999, dels semestertillägg på tantiem som utbetalats enligt avtalet. Tvisten har varit föremål för förhandlingar utan att parterna har kunnat enas.

Ledarna har väckt talan mot Sveriges Byggindustrier och bolaget samt har därvid yrkat att Arbetsdomstolen skall förplikta bolaget att till G.S. utge

1. tantiem med 167 430 kr jämte 16 procent årlig ränta från den 28 maj 2001 till dess betalning sker, samt

2. semestertillägg med 234 145 kr jämte ränta enligt 3 och 6 §§räntelagen på 38 076 kr från den 31 mars 2000, på 114 618 kr från den 31 mars 2001 och på 81 451 kr från den 17 juni 2002, allt till dess betalning sker.

Arbetsgivarparterna har bestritt käromålet. De yrkade kapitalbeloppen har vitsordats som i och för sig skäliga. Ränteberäkningarna har vitsordats.

Parterna har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader.

Till utveckling av talan har parterna anfört i huvudsak följande.

Ledarna

G.S. började år 1967 arbeta i BPA. Han arbetade bl.a. med djupstabilisering av lös mark, kalkpelarmetoden. Eftersom han hade idéer om maskinteknisk utveckling förde han och chefen L.H. diskussioner med arbetsgivaren. L.H. och G.S. kom överens med BPA om att verksamheten, djupstabiliseringen, skulle drivas under bifirman LC Markteknik. L.H. och G.S. skulle satsa på utveckling i bifirman i utbyte mot att de fick rätt till tantiem.

Tantiemavtalet

Ett tantiemavtal träffades därför mellan BPA och L.H. och G.S. Avtalet började gälla under år 1992 och är föregångaren till det verksamhets- och tantiemavtal som tvisten rör. År 1994 köpte Peab verksamheten i LC Markteknik, som blev ett helägt dotterbolag. Peab omförhandlade tantiemavtalet så att det fick sin nu aktuella lydelse, men det gjordes inte några stora förändringar.

Verksamheten gick under flera år med vinst som utgjorde underlag för tantiem. L.H. gjorde de årliga redovisningarna för tantiemberäkningen och stämde alltid av dem med G.S. innan de lämnades vidare till styrelsen för godkännande och utbetalning. Tantiemberäkningarna och utbetalningarna löpte tillfredsställande fram till år 1999.

År 2000 avsåg Peab att sälja bolaget. Det tyska bolag som skulle köpa verksamheten ville inte köpa bolaget med det tantiemavtal som gällde för G.S. och L.H. L.H. blev avskedad, vilket föranledde en tvist som förliktes. Peab ville vidare lösa ut G.S., som först blev arbetsbefriad under hösten 2001 och som i maj 2002 gick i pension. Redan dessförinnan hade det uppkommit tvist om hans rätt till tantiem enligt avtalet. En första tvisteförhandling i frågan ägde rum i februari 2002.

Av tantiemavtalet framgår följande i fråga om bestämmande av tantiemet. En tantiemberäkning görs för varje verksamhetsår. G.S. hade rätt till tio procent av det tantiemgrundande resultatet. Efter avdrag för arbetsgivaravgifter betalades det ut ett nettobelopp till honom. Tantiemet för varje år var begränsat till ett visst belopp. Om tantiemet överskred den överenskomna gränsen skulle överskjutande del få tas ut under närmast följande treårsperiod, med den begränsningen att den överskjutande delen tillsammans med det nya tantiemet inte fick överstiga maximibeloppet. Det kan inskjutas att det överskjutande tantiemet enligt avtalets ordalydelse skulle ”få tas ut” under de närmaste följande tre åren, vilket skall tolkas som en rättighet för G.S. att på begäran erhålla det aktuella beloppet.

Tantiemet skulle betalas en gång per år i efterskott, senast inom en månad efter datum för fastställt bokslut. Det finns i avtalet inget stöd för den av bolaget intagna ståndpunkten att det inte skall utbetalas något tantiem under året efter ett förlustår. Om det finns ett överskjutande tantiembelopp från tidigare år skall detta betalas ut även i en sådan situation. En annan sak är att förlustår inte genererar något tantiem för det året. Om verksamheten något år går med förlust, skall denna för övrigt avräknas mot framtida vinst i högst tre år.

Det överskjutande tantiemet från verksamhetsåret 1999

Efter tantiemutbetalningen under år 2000 kvarstod ett överskjutande tantiem om 222 548 kr från verksamhetsåret 1999. Det överskjutande tantiemet uppgick efter avdrag för arbetsgivaravgifter till 167 430 kr, vilket är det belopp som yrkas i målet. L.H. upprättade en tantiemberäkning som godkändes av G.S. och det konstaterades att det överskjutande tantiemet från verksamhetsåret 1999 skulle regleras under år 2001. Att det överskjutande tantiemet skulle regleras under 2001 framgår av den tantiemberäkning för verksamhetsåret 1999 som L.H. upprättade.

Bolagets resultat för verksamhetsåret 2000 var negativt. Det fanns därför inte något tantiem från verksamhetsåret 2000 att betala ut under 2001, men det överskjutande tantiemet från verksamhetsåret 1999 skulle betalas. Vid årsskiftet 2000/2001 fick G.S. dock reda på att det inte skulle ske någon utbetalning under år 2001. G.S. ansåg att detta inte var riktigt. Han begärde betalning utan resultat. Bokslutet för räkenskapsåret 2000 fastställdes den 28 april 2001. Enligt tantiemavtalet skulle betalning ske senast en månad därefter, dvs. den 28 maj 2001. Bolaget upprättade då inte någon redovisning rörande parternas mellanhavanden enligt tantiemavtalet.

Enligt Ledarnas uppfattning har det sammanfattningsvis uppkommit en skyldighet för bolaget att den 28 maj 2001, efter fastställandet av bokslutet för verksamhetsåret 2000, utbetala det överskjutande tantiemet avseende verksamheten år 1999.

Bolagets invändning om utbetalning av det överskjutande tantiembeloppet

I tvisten har bolaget gjort gällande att betalning av det överskjutande tantiemet från verksamhetsår 1999 har skett i samband med redovisningen år 2002 av tantiemet avseende verksamhetsåret 2001. Detta är en efterhandskonstruktion från bolagets sida.

Som har nämnts i det föregående upprättade bolaget inte någon redovisning rörande tantiemet efter förluståret 2000. Under verksamhetsåret 2001 gick verksamheten i bolaget emellertid åter med vinst. Bolagets verkställande direktör förklarade för G.S. att tantiemet avseende det verksamhetsåret därför skulle komma att begränsas av maximibeloppet. G.S. förstod att bolaget framöver tänkte betala tantiem i enlighet med avtalet, men tvisten om det överskjutande tantiemet från verksamhetsåret 1999 kvarstod.

Vid en lokal tvisteförhandling i februari 2002 framställde Ledarna yrkande om överskjutande tantiem för verksamhetsåret 1999 och om semestertillägg. Det begärdes också att bolaget skulle upprätta en tantiemberäkning för verksamhetsåret 2001. Bolaget förklarade vid förhandlingen att de yrkade beloppen inte skulle betalas ut. Förhandlingen avslutades i oenighet. G.S. och bolaget fortsatte att tvista om betalningen avseende det överskjutande tantiemet från verksamhetsår 1999. Under maj 2002 pensionerades G.S. G.S. tillställdes då inte någon tantiemberäkning för godkännande avseende verksamhetsåret 2001. I maj 2002 erhöll han dock från bolaget en utbetalning av tantiem. Tantiembetalningen avsåg enligt Ledarnas mening endast tantiem baserat på resultatet av verksamhetsåret 2001. Verksamheten under år 2001 hade gått så pass bra att utbetalningen begränsades av maximibeloppet. Den skriftliga beräkning som låg till grund för bolagets betalning har G.S. tagit del av först långt senare.

Vid den centrala tvisteförhandlingen, som ägde rum vid två tillfällen i augusti och november 2002, anfördes inte från bolagets sida att det ansåg sig ha betalt det överskjutande tantiemet avseende år 1999. Bolaget anförde vid förhandlingen att verksamhetsåret 2000 uppvisade förlust och att det därför inte hade förelegat någon skyldighet för bolaget att utbetala något belopp under det påföljande året. Bolaget anförde vidare att beloppet i stället var med i underlaget för beräkningen av tantiembelopp för senare år.

Sammanfattande grunder avseende yrkandet om tantiem för år 2000

Det är ostridigt att G.S. i princip har haft rätt till ett överskjutande tantiembelopp avseende år 1999. Av avtalet följer att G.S. fick ta ut det överskjutande tantiemet under den närmast följande treårsperioden. Han har begärt betalning under år 2001. Bolaget har varit skyldigt att betala en månad efter fastställt bokslut, dvs. den 28 maj 2001. Bolaget har inte haft någon avtalsenlig rätt att underlåta utbetalning av beloppet under år 2001 av det skälet att bolaget år 2000 gick med förlust.

Bolaget har inte betalat ut det överskjutande tantiembeloppet för år 1999 genom den redovisning och utbetalning som gjordes år 2002. Påståendet om att utbetalningen skulle ha avsett 1999 års tantiem framfördes av bolaget först efter den muntliga förberedelsen i Arbetsdomstolen och är uppenbarligen en efterhandskonstruktion.

Semestertillägg

G.S. och L.H. blev först vid årsskiftet 2000/2001 medvetna om att de enligt kollektivavtalet hade rätt till semestertillägg på tantiem. De har inte uppburit något sådant semestertillägg från bolaget. Det yrkade semestertillägget motsvarar semesterlön enligt semesterlagen.

Av det kollektivavtal som gäller mellan Ledarna och Sveriges Byggindustrier framgår att semesterlön och semestertillägg utgår bl.a. på summan av den rörliga lönedel som utbetalats under intjänandeåret. Med rörlig lönedel avses provision, tantiem, bonus eller liknande rörliga lönedelar som har direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats. De tantiem som G.S. uppburit har haft ett direkt samband med hans personliga arbetsinsats.

Bolaget har betalat tantiem till G.S. med följande belopp. I april 1998 utbetalade bolaget tantiem om 271 969 kr till G.S. Det avsåg intjänandeåret 1998/1999 och förfallodag för semestertillägget om 38 076 kr var den 31 mars 2000. I april 1999 utbetalade bolaget tantiem om 408 612 kr. Det avsåg intjänandeåret 1999/2000 och förfallodag för semestertillägget om 57 122 kr var den 31 mars 2001. I mars 2000 utbetalade bolaget 410 683 kr till G.S. Det avsåg intjänandeåret 1999/2000 och förfallodag för semestertillägget om 57 496 kr var den 31 mars 2001. I maj 2001 skulle bolaget ha betalt 167 430 kr i tantiem till G.S. Det avsåg intjänandeåret 2001/2002 och förfallodag för semestertillägget om 23 440 kr var den 17 juni 2002. I juni 2002 utbetalade bolaget 414 362 kr till G.S. Det avsåg intjänandeåret 2002/2003 och förfallodag för semestertillägget om 58 011 kr var den 17 juni 2002. Förfallodagarna för de två sistnämnda semestertilläggsbeloppen förklaras av att G.S. gick i pension den 17 maj 2002. Semesterersättningen skulle därvid enligt semesterlagen ha betalats senast en månad efter det att han avslutade sin anställning. I övrigt skulle semestertillägg betalas vid semesterårets utgång.

Att G.S:s rätt till tantiem har ett direkt samband med hans personliga arbetsinsats framgår av avtalet mellan honom och bolaget. Det anges att det tidigare avtalet där BPA var avtalspart träffades i syfte att tillvarata idéerna och utveckla metoden och dess marknad till för båda parter största möjliga nytta samt att fördela denna på ett för parterna tillfredssättande sätt samt för att reglera parternas rättigheter och skyldigheter. Det framgår vidare att G.S. ansvarar i första hand för maskinteknisk utveckling och arbetsledning. Det framgår även att L.H:s och G.S:s arbetsuppgifter innefattar att vidareutveckla kalkpelarmetoden med tillhörande utrustning samt dess affärsmässiga utövande på marknaden. Det slås fast att utvecklingsarbetet tillhör arbetsgivaren men att L.H. och G.S. äger rätt till del av uppkommet resultat av verksamheten enligt avtalet. Det anges även att man genom att samtidigt bedriva egen forskning, höja tekniknivån och leda teknikutvecklingen vidmakthåller en unik kompetens som utgör den bästa grunden för fortsatta, sunda affärer.

Eftersom semestertillägg enligt kollektivavtalet förutsätter att det finns ett direkt samband med den personliga arbetsinsatsen har Ledarna inte yrkat semestertillägg efter det att G.S. gick i pension.

Arbetsgivarparterna har i tvisten gjort gällande att det skulle följa av verksamhets- och tantiemavtalet att G.S. inte har rätt till semestertillägg på tantiembeloppen. Ledarna delar inte denna uppfattning. När avtalet utformades tänkte man aldrig på frågan. Dessutom skulle en sådan överenskommelse strida mot gällande kollektivavtal och av det skälet vara ogiltig enligt 27 § medbestämmandelagen.

Det bestrids att några delbelopp är preskriberade eftersom det är förhandlingsordningens preskriptionsregler som gäller. G.S. kontaktade Ledarna, som begärde förhandling den 18 april 2001. Enligt förhandlingsordningen, som gäller ihop med kollektivavtalet, åligger det Ledarna att begära förhandling inom fyra månader. Ledarna har gjort preskriptionsavbrott genom att påkalla förhandling. Det bestrids att preskriptionen kan brytas endast genom talan vid Arbetsdomstolen. Ledarna kan för medlems räkning framställa krav för två år bakåt i tiden från tvisteförhandlingens påkallande. Delbeloppen är inte preskriberade eftersom de har förfallit till betalning inom två år från den dag då förhandling begärdes.

Bolaget har för övrigt vid tvisteförhandlingarna ingått sakliga överläggningar utan att ha gjort någon preskriptionsinvändning. Bolaget har därmed förlorat rätten att åberopa preskription.

Arbetgivarparterna

Vad Ledarna har anfört om bakgrunden till verksamhets- och tantiemavtalet kan i allt väsentligt vitsordas. Grundtanken med avtalet var att G.S. och L.H. under de år som bolaget gav vinst skulle få del av resultatet.

Av bilagan till avtalet framgår att tantiemet för G.S:s del utgör tio procent av verksamhetens vinst. Det finns dock en beloppsbegränsning, vilken förändras över tiden. Om beräknat tantiem överskrider maximibeloppet, skall överskjutande del enligt avtalet få tas ut under de tre närmast följande åren. En förutsättning för detta är emellertid att det under det närmast föregående året faktiskt har uppkommit vinst i verksamheten.

Att utbetalning av överskjutande tantiem förutsätter vinst under det föregående året följer enligt arbetsgivarparternas mening av avtalet. Det anges i detta att tantiemet skall vara till fullo avdragsgillt för företaget och rymmas inom de lagar och föreskrifter som gäller för bolaget samt att om verksamheten något år går med förlust skall vid beräkning av tantiem denna först avräknas mot positivt resultat framtida år. Detta betyder enligt arbetsgivarparternas mening att avtalsparterna var överens om att tantiem bara skulle betalas av bolaget under år som det fanns vinst att ta tantiemet från.

Det överskjutande tantiemet från verksamhetsåret 1999

Efter tantiemutbetalningen år 2000 fanns det ett överskjutande tantiem från verksamhetsår 1999 som uppgick till 222 548 kr. Verksamheten under verksamhetsåret 2000 gav sedan ett underskott och det fanns då inte någon vinst att ta det överskjutande tantiemet från.

Av den tantiemberäkning som gjordes år 2002 och som avsåg verksamhetsåret 2001 framgår att det överskjutande tantiemet från verksamhetsåret 1999 ingick i beräkningsunderlaget och alltså låg till grund för utbetalningen år 2002. En annan sak är att utbetalningen år 2002 i enlighet med avtalet begränsades till att gälla det angivna maximibeloppet. Enligt beräkningen skulle ett tantiem om 186 463 kr utbetalas till G.S. under år 2002, vilket också skedde den 24 maj samma år. G.S. har således erhållit det omtvistade beloppet avseende överskjutande tantiem för år 1999.

Tantiem skulle utbetalas en gång per år i efterskott och det skedde med automatik. Av avtalet framgår det inte att G.S. är den som ger order om utbetalning eller att han skall kunna styra tidpunkten för utbetalningen. Bolaget har gjort beräkningar, tidvis i samarbete med L.H., men det är bolaget som verkställer den beräkning som leder fram till utbetalning. Bolaget har i enlighet härmed bestämt att betalningen skulle avse det överskjutande tantiembeloppet avseende år 1999.

Sammanfattning av grunderna för bestridandet rörande yrkandet om tantiem

Yrkandet om utfående av överskjutande tantiem bestrids på den grunden att avtalet innebär att tantiem inte skulle betalas om bolaget gjorde ett förlustresultat, vilket skedde verksamhetsåret 2000. Det fanns därför ingen skyldighet för bolaget att betala tantiem under år 2001.

Däremot råder det inte tvist om att G.S. hade rätt till beloppet under ett senare år då det blev överskott igen. Efter år 2001, då verksamheten åter gick med vinst, utbetalade bolaget tantiem till G.S. Det utbetalade beloppet avser det överskjutande tantiemet avseende år 1999. För den händelse att Arbetsdomstolen kommer fram till att bolaget borde ha betalat beloppet redan under år 2001 medges att betalningen har skett för sent och att G.S. skall erhålla dröjsmålsränta på beloppet under mellantiden.

Semestertillägg

Yrkandet om semestertillägg bestrids på grund av att varken kollektivavtalet eller verksamhets- och tantiemavtalet berättigar G.S. till semestertillägg.

Bestämmelserna i det mellan parterna gällande kollektivavtalet innebär en rätt till semestertillägg på rörliga lönedelar som har direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats. G.S:s tantiem är emellertid inte av sådan natur. Avtalet ger nämligen G.S. rätt till tantiem baserat på utfallet av hela bolagets verksamhet. Enligt avtalet skall med resultat avses det samlade resultatet av all verksamhet efter sedvanlig fördelning. Det innebär att tantiemet är beroende inte bara av G.S:s personliga insats, utan av hela företagets resultat. Härtill kommer att avtalet innefattar en rätt till tantiemersättning under en period av minst tre år efter det att anställningen upphört. Detta visar att det inte finns någon direkt anknytning mellan G.S:s personliga arbetsinsats och rätten till tantiem. Det aktuella tantiemet är alltså inte en sådan rörlig lönedel som avses i kollektivavtalet. Arbetsgivarparternas ståndpunkt i denna del vinner stöd av avtalskommentarer m.m. som har publicerats i anslutning till andra kollektivavtal med liknande bestämmelser.

Om domstolen skulle finna att kollektivavtalet ger G.S. rätt till semestertillägg görs gällande att verksamhets- och tantiemavtalet mellan G.S. och bolaget medför att det inte föreligger någon rätt därtill. Det framgår av bilagan till avtalet mellan bolaget och G.S. att tantiemet täcker såväl lön, lönebikostnader som pensionskostnader inom ramen för kollektivavtal. Avtalsparternas avsikt var att det inte skulle tillkomma kostnader för bl.a. semestertillägg. G.S. har förstått eller borde i vart fall ha förstått att semestertillägg inte skulle utges avseende tantiembeloppen. G.S. har heller inte krävt semestertillägg av bolaget under åren 1994-2001, utan gjorde det först när det hade uppstått tvist mellan parterna. Semestertillägget har inkluderats i det maximibelopp som utbetalats enligt avtalet.

En del av G.S:s krav på semestertillägg är under alla förhållanden preskriberat enligt 33 § semesterlagen. Detta gäller delbeloppen 38 076 kr respektive 57 122 kr. Dessa belopp förföll till betalning under mars 2000 respektive mars 2001. Arbetsgivarparterna gör gällande att semesterlagens preskriptionsregler är ensamt styrande och att denna preskription kan avbrytas endast genom att part väcker talan i Arbetsdomstolen. Ledarna har beträffande de angivna delbeloppen inte väckt talan inom den tvåårstid som anges i semesterlagen. Arbetsgivarparterna bestrider Ledarnas påstående om att preskriptionsinvändningen har framställts för sent. Invändningen framställdes första gången bolaget svarade i domstolen.

Domskäl

Mellan bolaget och G.S. gäller ett verksamhets- och tantiemavtal. Tvisten i målet rör dels frågan om bolaget är skyldigt att utbetala ett belopp motsvarande ett kvarstående tantiembelopp för verksamhetsåret 1999, dels frågan om bolaget enligt gällande kollektivavtal är skyldigt att betala semestertillägg på sådant tantiem som avses i verksamhets- och tantiemavtalet.

Utredningen i målet

Målet har avgjorts efter huvudförhandling. Vid denna har på Ledarnas begäran hållits förhör under sanningsförsäkran med G.S. och vittnesförhör med f.d. verkställande direktören i bolaget L.H. samt förhör upplysningsvis med ombudsmannen R.K. På arbetsgivarparternas begäran har hållits vittnesförhör med f.d. styrelseledamoten i bolaget J.J., controllern P.W. och personalchefen H.T. Parterna har även åberopat skriftlig bevisning.

Arbetsdomstolen går först in på de frågor som uppkommer med anledning av parternas tvist om tantiem.

Har det år 2001 uppkommit skyldighet för bolaget att utbetala tantiem?

Verksamhets- och tantiemavtalet innebär sammanfattningsvis följande rörande G.S:s rätt till tantiem. Tantiemet uppgår till 10 procent av det samlade resultatet av all verksamhet som bedrivits i bolaget under ett visst år. Tantiemet skall betalas en gång per år i efterskott och är begränsat till ett indexreglerat belopp, som vid avtalets ingående var 1 050 000 kr. Om det beräknade tantiemet överskrider maximibeloppet skall överskjutande del få tas ut under de tre närmast följande åren, men summan av årets tantiem och ett överskjutande belopp från tidigare år får inte överskrida det angivna maximibeloppet. Om verksamheten något år går med förlust skall vid beräkning av tantiem denna först avräknas från vinst under framtida år, dock längst i tre år.

Bakgrunden till tvisten är i korthet följande. Bolagets verksamhet år 1999 var så framgångsrik att det tantiem som med anledning därav utbetalades år 2000 kom att begränsas till att gälla maximibeloppet enligt verksamhets- och tantiemavtalet. Mellan parterna är ostridigt att det finns ett överskjutande tantiembelopp, uppgående till 167 430 kr, avseende verksamheten år 1999 som G.S. är berättigad till med iakttagande av de övriga reglerna i avtalet. Däremot är det tvistigt huruvida bolaget har varit skyldigt att utbetala detta överskjutande belopp år 2001. Enligt arbetsgivarparterna har någon sådan skyldighet inte funnits av det skälet att bolagets verksamhet år 2000 gick med förlust. Enligt Ledarna saknar denna omständighet betydelse i fråga om skyldigheten att utbetala det överskjutande tantiembeloppet för år 1999.

Den fråga som tvisten gäller är alltså om avtalet, såsom arbetsgivarparterna har gjort gällande, har den innebörden att ett överskjutande tantiembelopp avseende tidigare verksamhetsår inte skall behöva betalas ut under året närmast efter ett förlustår. Enligt Arbetsdomstolens mening finns det i ordalydelsen inte något stöd för denna ståndpunkt. Ett överskjutande belopp får enligt avtalet tas ut under de närmaste tre åren, och den enda begränsning som anges är den som innebär att summan av årets tantiem och det överskjutande tantiemet inte får överskrida maximibeloppet. Något undantag innebärande att det inte skulle föreligga skyldighet att utbetala det överskjutande beloppet efter ett förlustår återfinns inte i avtalstexten. Som har framgått i det föregående finns det i och för sig en uttrycklig bestämmelse som tar sikte på situationen då verksamheten har gått med förlust. Den bestämmelsen saknar emellertid aktualitet i den föreliggande tvisten eftersom den innebär endast att förlusten vid beräkning av tantiem skall avräknas från vinst under ett senare år.

Beträffande tillkomsten av verksamhets- och tantiemavtalet har vid huvudförhandlingen i målet lämnats uppgifter av G.S., av tidigare verkställande direktören L.H. och samt av J.J. Av deras uppgifter framgår att det inte förekom någon diskussion om avtalets innebörd i en sådan situation som är aktuell i målet.

Arbetsgivarparterna har gjort gällande att det inom Peab-koncernen gällde som en allmän princip att tantiem aldrig betalades ut året efter ett förlustår. Uppgifter av den innebörden har också vid huvudförhandlingen i målet lämnats av H.T. och J.J. Det har emellertid inte visats i målet att G.S. var informerad om någon allmän princip av denna innebörd, och som konstaterats i det föregående förekom det ingen diskussion om frågan i samband med tillkomsten av verksamhets- och tantiemavtalet.

Enligt Arbetsdomstolens uppfattning har det inte

framkommit något som ger anledning att tillägga verksamhets- och tantiemavtalet någon annan innebörd i det omtvistade hänseendet än den som följer av dess ordalydelse. Domstolen finner alltså att ett överskjutande tantiembelopp skall utbetalas även under ett år som följer närmast efter ett förlustår. Det betyder att bolaget har haft skyldighet att utbetala det omtvistade beloppet den 28 maj 2001, dvs. en månad efter det att bokslutet för år 2000 blev fastställt.

Har bolaget år 2002 betalat det överskjutande beloppet för år 1999?

I målet är ostridigt att det år 2001 uppkom vinst i bolagets verksamhet och att det av det skälet har uppkommit skyldighet för bolaget att år 2002 utbetala ett på denna vinst beräknat tantiem till G.S. Denna omständighet i förening med domstolens ställningstagande i det föregående avsnittet innebär att G.S. efter bokslutet år 2002 hade två separata förfallna fordringar på bolaget: dels det överskjutande tantiemet avseende år 1999, dels tantiemet avseende verksamhetsåret 2001.

I målet är ostridigt att bolaget i maj 2002 utbetalade 186 463 kr till G.S. Bolaget har i målet gjort den invändningen mot Ledarnas talan i denna del att det utbetalda beloppet avsåg det överskjutande tantiemet för år 1999. Enligt bolaget har det förelegat en rätt att destinera betalningen så att den avsåg just denna förfallna fordran. Ledarna har bestritt att bolaget i samband med betalningen har klargjort att betalningen gällde denna fordran.

Bolagets invändning om att betalning har skett skall ses mot bakgrund av stadgandet i 9 kap. 5 § handelsbalken. Av detta stadgande framgår att en gäldenär med flera skulder till en borgenär har rätt att avräkna betalning på vilkendera av skulderna, om dessa har förfallit till betalning, som han önskar. En gäldenär anses ha en primär valrätt, vilken innebär att han kan destinera en betalning att avse en viss skuld. För att valrätten skall anses tagen i anspråk måste det dock ställas vissa krav på tydligheten vid utövandet av densamma. Destineringen torde dock inte behöva göras uttryckligen, utan den kan framgå av omständigheterna. Som exempel kan nämnas att en betalning överensstämmer till beloppet med en av flera skulder eller att en skuld precis har förfallit till betalning (se NJA 1989 s. 177).

G.S. har inför domstolen berättat att han i samband med utbetalningen i maj 2002 inte fick något besked om hur beloppet var beräknat men att han utgick från att det var fråga om tantiemet avseende verksamhetsåret 2001. Från arbetsgivarparternas sida har för övrigt som domstolen uppfattat saken inte gjorts gällande att G.S. skulle ha fått något klargörande besked om att den verkställda betalningen avsåg det överskjutande beloppet för år 1999. I målet har visserligen företetts en tantiemberäkning för verksamhetsåret 2001, vilken upptar bl.a. detta överskjutande belopp, men det har inte framkommit annat än att G.S. fick del av denna handling först långt senare. Det kan vidare konstateras att det inte funnits någon omständighet som gav anledning för G.S. att ändå uppfatta saken så att utbetalningen avsåg det överskjutande beloppet från år 1999. Den utbetalda summan överensstämde inte med detta belopp, och mot bakgrund av att bokslutet för år 2001 just hade fastställts var det naturligt att G.S. utgick från att betalningen avsåg 2001 års tantiem. Den i det föregående berörda tantiemberäkningen för 2001 bestyrker för övrigt att hans slutsats var riktig.

Arbetsdomstolen finner på grund av det anförda att utbetalningen i maj 2002 inte har avsett det i målet omtvistade överskjutande tantiemet för år 1999.

Sammanfattningsvis innebär det anförda att Ledarnas yrkande om utbetalning av tantiem till G.S. skall bifallas.

Semestertillägg enligt kollektivavtalet

Den i målet berörda kollektivavtalsbestämmelsen innebär att semestertillägg skall beräknas med visst procent på summan av den rörliga lönedel som har utbetalats under intjänandeåret. Med rörlig lönedel avses i detta sammanhang bl.a. provision, tantiem, bonus eller liknande rörliga lönedelar. Enligt en särskild anmärkning till bestämmelsen avses med provision, tantiem, bonus och liknande sådana rörliga lönedelar som har direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats.

Ledarnas yrkande i denna del bygger på synsättet att G.S:s tantiem har varit av sådant slag att det enligt kollektivavtalet skall ligga till grund för beräkning av semestertillägg. Arbetsgivarparterna har invänt att G.S:s tantiem inte har haft direkt samband med hans personliga arbetsinsats och att det därför inte skall ligga till grund för beräkning av semestertillägg.

Parterna är i och för sig ense om att bedömningen av tantiemets karaktär måste göras med ledning av innehållet i verksamhets- och tantiemavtalet. De har emellertid kommit till olika slutsatser i denna bedömning.

Enligt Arbetsdomstolens mening bör tvistefrågan bedömas på följande sätt. Enligt verksamhets- och tantiemavtalet beräknas tantiemet på resultatet av all verksamhet i bolaget. I bilagan till avtalet klargörs att beräkningen görs med ledning av summan av under året avslutad verksamhet, summan av under året upparbetad produktionsränta, avdrag för samtliga administrationskostnader, avdrag för ränta på investerat kapital, samt avdrag för avskrivningar baserat på fem år. Av det anförda framgår enligt domstolens mening otvetydigt att tantiemet bestäms med ledning av bolagets resultat enligt en rent företagsekonomisk beräkning som inte har någon direkt anknytning till G.S:s personliga arbetsinsats.

Det anförda innebär att Ledarnas yrkande om semestertillägg till G.S. inte kan bifallas.

Sammanfattning och rättegångskostnader

Domstolens ställningstaganden i det föregående innebär att parterna har vunnit ömsom. Parterna har inte angett särskilda kostnadsyrkanden för de olika tvistefrågorna. Ingendera partssidan kan vid den angivna utgången betraktas som huvudsakligen vinnande. Arbetsdomstolen anser mot denna bakgrund att vardera partssidan skall bära sina kostnader i målet.