AD 2004 nr 96

Parter:

Sveriges Hamnar; Göteborgs Hamn Aktiebolag; Svenska Hamnarbetareförbundet; Svenska Hamnarbetareförbundets avd. 4

Nr 96

Sveriges Hamnar och Göteborgs Hamn Aktiebolag i Göteborg

mot

Svenska Hamnarbetareförbundet och Svenska Hamnarbetareförbundets avd. 4 i Göteborg

Göteborgs Hamn AB bedriver hamnverksamhet som bl.a. innebär lastning och lossning av containrar i Skandiahamnen, Göteborg. Bolaget är anslutet till Sveriges Hamnar.

Sveriges Hamnar och Svenska Hamnarbetarförbundet är inte bundna av kollektivavtal i förhållande till varandra. Bolaget är dock bundet av kollektivavtal som träffats mellan Sveriges Hamnar och Svenska Transportarbetareförbundet, det s.k. stuveriavtalet.

Svenska Hamnarbetarförbundets avdelning 4 varslade i en skrivelse den 25 oktober 2004 bolaget om stridsåtgärd. Skrivelsen har följande innehåll.

Ärende: Varsel om vidtagande av stridsåtgärd enl. § 45 MBL.

Omfattning: Svenska Hamnarbetarförbundet avd 4:as medlemmar kommer inte att deltaga i arbete på den s.k. Journatten mellan torsdagar och fredagar.

Orsaken är att vi inte kan acceptera den uppgörelse som slöts mellan Göteborgs Hamn AB och Svenska Transportarbetarförbundet den 24/9-04.

Blockaden träder i kraft den 5/11 kl. 00.00 och varar tills en för våra medlemmar nöjaktig lösning uppnåtts.

I en skrivelse den 29 oktober 2004 från bolaget och Sveriges Hamnar till hamnarbetarförbundets avdelning anfördes i huvudsak följande.

Göteborgs Hamn AB anser att den varslade stridsåtgärden är olovlig eftersom den syftar till att tränga undan ett bestående kollektivavtal, vilket ingicks den 24 september 2004 mellan Göteborgs Hamn AB och Svenska Transportarbetareförbundet.

Mot bakgrund av vad som anförts ovan förväntar sig Göteborgs Hamn AB att Svenska Hamnarbetarförbundet avdelning 4 snarast återkallar sitt varsel. Om inte varslet återkallas kommer rättsliga åtgärder att vidtas för att stridsåtgärden skall förklaras ogiltig.

Arbetsgivarparterna har den 4 november 2004 väckt talan vid Arbetsdomstolen mot hamnarbetarförbundet och dess avdelning 4 samt har därvid yrkat att domstolen förklarar att den varslade stridsåtgärden är olovlig och att den hävs. Arbetsgivarparterna har vidare, som de senare bestämt sin talan, yrkat att Arbetsdomstolen genom interimistiskt beslut för tiden intill dess tvisten slutligt har avgjorts skall förklara att hamnarbetarförbundets avdelning är skyldig att häva stridsåtgärden. Arbetsgivarparterna har även yrkat förpliktande för avdelningen att utge allmänt och ekonomiskt skadestånd.

Hamnarbetarförbundet och dess avdelning har bestritt arbetsgivarparternas yrkande om interimistiskt förordnande.

Arbetsdomstolen har den 15 november 2004 hållit särskilt sammanträde för behandling av arbetsgivarparternas yrkande om interimistiskt förordnande. Vid sammanträdet har på arbetsgivarparternas begäran hållits förhör upplysningsvis med P.S. och P.Ö. På arbetstagarparternas begäran har förhör hållits upplysningsvis med H.K.

Till utveckling av sin talan i frågan om interimistiskt förordnande har parterna anfört i huvudsak följande.

Arbetsgivarparterna

Hamnarbetarförbundet och dess avdelning 4 är inte bundna av kollektivavtal i förhållande till arbetsgivarparterna. Avdelningen har dock genom en överenskommelse med bolaget fått förmåner för organisationen enligt förtroendemannalagen, arbetsmiljölagen och medbestämmandelagen. Ordföranden har t.ex. beviljats ledighet för fackligt arbete på heltid och ett huvudskyddsombud, som är med i skyddskommittén, är ledigt 40 procent för fackligt arbete. Avdelningen kallas till alla MBL-förhandlingar och informationsmöten och har rätt att delta i förhandlingar. Avdelningen åtnjuter således, utan kollektivavtal, samma förmåner som transportarbetareförbundets avdelning.

Bolaget är bundet av kollektivavtal som har träffats mellan Sveriges Hamnar och Svenska Transportarbetareförbundet. Avtalsvillkoren i det centrala avtalet, stuveriavtalet, skall tillämpas på alla hamnarbetare oavsett fackföreningstillhörighet. Villkoren skall således tillämpas även på hamnarbetarförbundets medlemmar.

Bolaget bedriver hamnverksamhet, som bl.a. innebär lastning och lossning av containrar i Skandiahamnen, Göteborg. Sedan slutet av 1990-talet har gällt kompletterande kollektivavtal för arbetet i Skandiahamnen mellan bolaget och transportarbetareförbundets avdelning 2 om arbets- och lönevillkor för en s.k. journatt. Journatten infaller kontinuerligt varje vecka. Kollektivavtalen har avlöst varandra med olika villkor, men har alltid inneburit en skyldighet att arbeta övertid på journatten. Hamnarbetarförbundets medlemmar har arbetat i enlighet med kollektivavtalets villkor under alla år.

I maj 2004 fick bolaget besked om att det skulle komma en ny turlista för ett containerfartyg som regelbundet anlöper hamnen. Jourarbetet hade dessförinnan utförts under lördagar och de anställda hade enligt då gällande kollektivavtal rätt till dels två dagars kompensationsledighet, dels viss ersättning för utfört jourarbete. Enligt den nya turlistan skulle fartyget komma till Skandiahamnen på torsdagar och det uppstod ett behov av att flytta journatten till natten mellan torsdag och fredag. Bolaget påbörjade därför förhandlingar om nya villkor för arbetet i containerhamnen. Vid förhandlingarna deltog såväl transportarbetareförbundets som hamnarbetarförbundets avdelning.

Den 30 juni 2004 sade bolaget upp det gamla jouravtalet och erbjöd nya villkor samt fortsatte förhandlingarna med båda avdelningarna. Hamnarbetarförbundets avdelning har hela tiden på arbetstid deltagit fullt ut i diskussionerna om nya villkor. Ett nytt avtal förhandlades fram och den 20 september 2004 godkände båda avdelningarna villkoren. Hamnarbetarförbundets avdelning hade därefter en medlemsomröstning, varvid medlemmarna röstade ned avtalet. Avdelningen återtog därför den 23 september 2004 sitt tidigare godkännande av avtalet.

Den 24 september 2004 träffade bolaget och transportarbetareförbundets avdelning det nu gällande kollektivavtalet avseende journatten. Enligt avtalet har de anställda rätt till en dags kompensationsledighet och högre ersättning för utfört jourarbete. Hamnarbetarförbundets avdelning genom dess ordförande H.K. informerades samma dag, dvs. den 24 september 2004, om det nya kollektivavtalet.

Vid journatten den 1 oktober 2004 arbetsvägrade 23 medlemmar i hamnarbetarförbundet medan däremot sju arbetstagare, medlemmar i transportarbetareförbundet, utförde arbete. Bolaget tilldelade de arbetstagare som arbetsvägrade skriftliga varningar, och ingen har påstått att varningarna var felaktiga. Bolaget behöver varje vecka 30-40 arbetstagare för att kunna utföra jourarbetet. Jourarbetet har inte kunnat utföras fullt ut eftersom hamnarbetarförbundets medlemmar inte har deltagit i arbetet, vilket har fått till följd att containerfartygets ägare har valt att föra fartyget till en annan hamn. Agerandet av hamnarbetarförbundets avdelning medför intäktsförluster för bolaget, och det finns en risk för att containerbolaget permanent väljer en annan hamn.

Den 11 oktober 2004 presenterade hamnarbetarförbundets avdelning förslag till ändringar i de villkor som avdelningens medlemmar hade röstat ned den 23 september 2004. Bolaget och transportarbetareförbundets avdelning uppfattade denna begäran om villkorsändringar som ett angrepp på det avtal som träffades den 24 september 2004. Hamnarbetarförbundets avdelning försökte förmå transportarbetareförbundets avdelning att ändra sig. Bolaget återupptog diskussionerna med båda avdelningarna. Transportarbetareförbundets avdelning höll ett medlemsmöte den 20 oktober 2004, varvid medlemmarna beslöt att stå fast vid det redan tecknade jouravtalet. Bolaget förklarade att det inte avsåg att frångå det jouravtal som hade träffats. Det kollektivavtal som träffades den 24 september 2004 står därför fast och fredsplikt råder därmed enligt detta avtal.

Den 25 oktober 2004 varslade hamnarbetarförbundets avdelning om blockad beträffande arbete på journatten med ikraftträdande den 5 november 2004 kl. 00.00 och tills vidare. I varslet anges att förbundets medlemmar inte kommer att delta i arbetet på journatten eftersom de inte kan acceptera den uppgörelse som slöts mellan bolaget och transportarbetareförbundet den 24 september 2004.

Arbetsgivarparterna gjorde en varselinvändning den 29 oktober 2004 och hävdade att den varslade åtgärden är olovlig eftersom den syftar till att tränga undan det bestående kollektivavtalet.

Bolaget hade ett möte med hamnarbetarförbundets avdelning med anledning av varselinvändningen. Avdelningen gav ingen annan förklaring till vad varslet innefattade än att avdelningen ville vidta en stridsåtgärd. Någon särskild argumentation om varför stridsåtgärden skulle vidtas fördes inte. Avdelningen framförde att det som bolaget påstod i varselinvändningen inte var tillämpligt i denna situation och att varselinvändningen var osaklig.

Hamnarbetarförbundets avdelning har således aldrig begärt att få teckna ett eget kollektivavtal. Avdelningen har inte heller muntligen eller skriftligen uttryckt att dess avsikt varit att begära ett eget kollektivavtal. Avdelningen har inte framfört något konkret förslag till reglering, dvs. ett s.k. andrahandsavtal som skulle gälla vid sidan av transportarbetareförbundets avtal. Varslet handlar inte om att avdelningen vill teckna ett eget kollektivavtal, utan att avdelningen inte vill acceptera uppgörelsen som har träffats mellan bolaget och transportarbetareförbundets avdelning. Syftet har hela tiden varit att transportarbetareförbundets avdelning skall teckna kollektivavtalet. Situationen skall ses mot bakgrund av att hamnarbetarförbundet sedan lång tid har getts möjlighet att anlägga synpunkter på de avtal som transportarbetareförbundets avdelning har träffat.

Sammanfattningsvis görs gällande följande. Hamnarbetarförbundets avdelning har begärt villkorsändringar och försökt undantränga eller ändra det redan träffade och bestående kollektivavtalet mellan bolaget och transportarbetareförbundets avdelning. Stridsåtgärden riktar sig mot kollektivavtalet med dess arbets- och lönevillkor för arbete under journatten. Stridsåtgärden är olovlig eftersom den strider mot medbestämmandelagen och dess grunder. Ett nytt kollektivavtal med andra villkor för journatten skulle bli rättsligen ogiltigt och bolaget skulle göra sig skyldigt till avtalsbrott om detta avtal tillämpades.

Det görs gällande att det föreligger skäl för att bifalla det interimistiska yrkandet enligt 15 kap. 3 § rättegångsbalken och att ett interimistiskt beslut är av synnerlig vikt. Arbetsgivarparterna har visat sannolika skäl för sin talan. Vid en intresseavvägning väger arbetsgivarparternas intressen av att stridsåtgärden hävs tyngre än arbetstagarparternas intressen av att stridsåtgärden tillåts fortsätta. Det kan skäligen befaras att förbundet försvårar en framtida doms verkställighet och väsentligt förringar dess värde.

Hamnarbetarförbundet och dess avdelning 4

Arbetsgivarparternas redogörelse för det yttre händelseförloppet är i allt väsentligt riktig. Det kan vitsordas att bolaget hade rätt att tilldela de arbetstagare som arbetsvägrade den 1 oktober 2004 skriftliga varningar. Av de 23 arbetstagare som arbetsvägrade och tilldelades varningar är 22 medlemmar i hamnarbetarförbundet och en medlem i transportarbetareförbundet.

Arbetsgivarparterna har genom avdelningens varsel fått klart för sig vad som är syftet med stridsåtgärden. Hamnarbetarförbundet och dess avdelning har inget kollektivavtal med bolaget och förbundets medlemmar är inte nöjda med de anställningsvillkor som för tillfället gäller för den s.k. journatten. Arbetsgivaren har avvisat ett förslag till kollektivavtal som framställts av hamnarbetarförbundets avdelning. Avdelningen har därför för att tillvarata sina medlemmars intressen utlyst och vidtagit stridsåtgärden, vilket är det handlingsalternativ som den svenska rättsordningen anvisar om parter inte kan komma överens förhandlingsvägen. Avdelningen har en grundlagsenlig rätt att i den uppkomna situationen vidta en stridsåtgärd oberoende av om bolaget har överenskommit i frågan med en annan facklig organisation eller inte. Stridsåtgärden har inte vidtagits i syfte att förmå transportarbetareförbundets avdelning att undanröja eller ändra det mellan denna avdelning och bolaget ingångna kollektivavtalet. Stridsåtgärden riktar sig alltså mot arbetsgivaren, inte mot transportarbetareförbundet eller dess avtal. Hamnarbetarförbundets avdelning önskar ha ett kollektivavtal eller en reglering av sina medlemmars villkor på ett sätt som överensstämmer med de krav som medlemmarna har, och avdelningen skulle inte vidta stridsåtgärder om dess medlemmar kunde acceptera de på arbetsplatsen gällande anställningsvillkoren.

Kollektivavtal är ett formalavtal som binder den fackliga organisationen och dess medlemmar i den utsträckning som anges i medbestämmandelagen. Det krävs uttryckligt lagstöd för att ett kollektivavtal även skall binda medlemmar i en konkurrerande organisation eller oorganiserade arbetstagare. Hamnarbetarförbundets medlemmar är inte bundna av de kollektivavtal som har träffats mellan bolaget samt transportarbetareförbundet och dess avdelning, utan de är bundna enbart av de enskilda anställningsavtalen. Anställningsavtalen hämtar sitt innehåll från bruket på arbetsplatsen, som i huvudsak återspeglas i det nämnda kollektivavtalet. Hamnarbetarförbundet varken godkänner eller underkänner de avtal som ingås av transportarbetareförbundet och dess avdelning, men kan givetvis ha synpunkter på dessa avtal.

Att de krav som förbundet framställt skiljer sig från de krav som transportarbetareförbundets avdelning har accepterat gör inte att de av förbundet framställda kraven är ”avtalsstridiga”. Att en fackförening sluter ett avtal betar inte en annan fackförening rätten att ha en annan uppfattning om vilka avtal som bör gälla, inte heller att framställa sådana krav och inte ens att vidta stridsåtgärder i ett försök att uppnå dessa krav. Tvärtom är det denna ordning som den skandinaviska modellen anvisar.

Det bestrids att ett kollektivavtal som bolaget skulle ingå med hamnarbetarförbundets avdelning skulle vara rättsligt ogiltigt. Om det finns två konkurrerande kollektivavtal gäller enligt svensk rättsordning att det först ingångna avtalet skall tillämpas. Det förhållandet att arbetsgivaren genom en dold reglering är förpliktad att tillämpa kollektivavtalet på alla som arbetar inom avtalets tillämpningsområde leder inte till att ett annat avtal blir rättsligt ogiltigt.

Arbetsgivarparternas påstående om att det skäligen kan befaras att hamnarbetarförbundet och dess avdelning skulle försvåra en framtida doms verkställande eller väsentligen förringar dess värde är anmärkningsvärt. Varken förbundet eller någon av dess avdelningar har vid något enda tillfälle vägrat att följa eller obstruerat en dom från Arbetsdomstolen eller någon annan domstol.

Sammanfattningsvis görs gällande följande. Det är i detta fall fråga om en facklig stridsåtgärd som är vidtagen av en erkänd fackförening och som har beslutats i enlighet med föreningens stadgar. Stridsåtgärden är vidtagen för att få till stånd en viss för motparten konkretiserad reglering av medlemmarnas anställningsvillkor. Hamnarbetarförbundet och dess avdelning står inte i någon kollektivavtalsrelation till arbetsgivarparterna och svensk rättsordning lämnar inget utrymme för att förbjuda stridsåtgärden.

Skäl

Den prövning som Arbetsdomstolen har att göra gäller frågan om den av hamnarbetarförbundets avdelning 4 vidtagna stridsåtgärden i form av blockad mot visst arbete i Göteborgs hamn är att anse som en otillåten stridsåtgärd.

Bakgrunden är i korthet följande. Hamnarbetarförbundet och dess avdelning 4 är inte bundna av kollektivavtal i förhållande till arbetsgivarparterna. Däremot gäller på den aktuella arbetsplatsen det kollektivavtal som träffats mellan Sveriges Hamnar och Svenska Transportarbetareförbundet, Stuveriavtalet. Därutöver har gällt en mellan bolaget och transportarbetareförbundets avdelning ingången lokal överenskommelse om arbete under nattjour. På grund av förändringar i turlistan uppkom under våren 2004 behov att ändra denna överenskommelse, vilken sades upp av bolaget den 30 juni med en månads uppsägningstid. Därefter fortsatte de förhandlingar om en ny överenskommelse vilka tidigare inletts mellan bolaget och transportarbetareförbundets avdelning 2. Förhandlingarna ledde såvitt nu är av intresse till att dessa parter ingick en ny överenskommelse den 24 september 2004. I denna överenskommelse reglerades skyldigheten för medlem i transportarbetareförbundets avdelning 2 att utföra övertidsarbete var fjärde fredag under tiden kl. 00.00-07.00. Vidare reglerades de förmåner i form av lön och kompensationsledighet som på grund av detta arbete tillkom arbetstagarna. Bland medlemmarna i hamnarbetarförbundet uppkom missnöje med de i överenskommelsen angivna villkoren. Efter en medlemsomröstning utfärdade hamnarbetarförbundets avdelning 4 den 25 oktober 2004 ett varsel om stridsåtgärd i form av blockad mot arbetet på journatten mellan torsdag och fredag. Stridsåtgärden trädde i kraft den 5 november 2004 och skulle enligt varslet pågå ”tills en för våra medlemmar nöjaktig lösning uppnåtts”.

Arbetsgivarparterna har gjort gällande att stridsåtgärden är olovlig såsom stridande mot fredspliktsreglerna i medbestämmandelagen. Arbetsgivarparterna har därvid gjort gällande i huvudsak att blockaden vidtagits i syfte att i strid med 42 § medbestämmandelagen undantränga eller ändra det kollektivavtal som ingåtts mellan bolaget och transportarbetareförbundets avdelning 2.

Hamnarbetarförbundet och dess avdelning 4 har bestritt att blockaden vidtagits i det syfte som angetts av arbetsgivarparterna. Stridsåtgärden syftar enligt hamnarbetarbundet och dess avdelning till att åstadkomma en för de egna medlemmarna tillfredsställande lösning på de olika frågor om ersättning m.m. som uppkommer i anslutning till arbetet under journatten.

Enligt svensk rätt gäller som regel att en arbetstagarorganisation kan vidta stridsåtgärder till stöd för ett anspråk på kollektivavtal för ett tillämpningsområde där kollektivavtal redan gäller mellan arbetsgivaren och en annan arbetstagarpart, trots att det ytterligare kollektivavtalet i viss mening strider mot det redan befintliga. Att avtalen strider mot eller är oförenliga med varandra är ett problem som löses inte genom förbud mot stridsåtgärder i syfte att få det senare avtalet till stånd utan genom rättsregler om konkurrens mellan kollektivavtal, av vilka huvudregeln är att ett senare avtal får vika för ett tidigare (se den s.k. Britanniadomen, 1989 nr 120, med där gjorda hänvisningar). Denna lösning har ansetts från rättslig synpunkt invändningsfri för de fall som förekommer på arbetsmarknaden, där kravet på det ytterligare kollektivavtalet ställs av en arbetstagarorganisation för de egna medlemmarnas räkning och där det från den organisationens synpunkt är ett behörigt intresse att få till stånd ett kollektivavtal även med den begränsade faktiska tillämplighet som regeln om försteg för det äldre kollektivavtalet medger. Bedömningen utföll emellertid på annat sätt i den situation som var aktuell i Britanniadomen. Domstolen uttalade i det fallet att fackliga stridsåtgärder av en arbetstagarorganisation är olovliga enligt 42 § medbestämmandelagen om de syftar till att framtvinga ett undanröjande eller en ändring av ett bestående kollektivavtal mellan en arbetsgivare och en annan arbetstagarorganisation bl.a. när stridsåtgärderna riktas direkt mot arbetsgivarparten i det kollektivavtalet.

Frågan om syftet med den stridsåtgärd som vidtagits i det föreliggande fallet får bedömas med ledning av den utredning som hittills framkommit i målet. I utredningen märks bl.a. formuleringen i varslet den 25 oktober 2004 om att varslet varar ”tills en för våra medlemmar nöjaktig lösning uppnåtts”. Frågan om syftet med stridsåtgärden har vidare belysts genom de uppgifter som inför domstolen lämnats av personalchefen vid bolaget P.S., ordföranden i transportarbetareförbundets avdelning 2 P.Ö. och ordföranden i hamnarbetarförbundets avdelning 4 H.K. Genom dessa uppgifter har det inte framkommit något belägg för att hamnarbetarförbundets avdelning har haft som syfte att träffa ett kollektivavtal som skulle ersätta den mellan bolaget och transportarbetareförbundets avdelning ingångna jouröverenskommelsen med verkan även för medlemmarna i den sistnämnda organisationen. Arbetsgivarparterna har för övrigt vid sammanträdet själva gjort gällande att hamnarbetarförbundets avdelning inte framförde något som helst krav på ett eget kollektivavtal. Enligt arbetsgivarparterna har stridsåtgärden i stället syftat till att förmå bolaget och transportarbetareförbundets avdelning att ändra den mellan dessa parter ingångna jouröverenskommelsen. Hamnarbetarförbundet och dess avdelning har bestritt det sistnämnda påståendet och har gjort gällande att avdelningen önskar ett kollektivavtal för egen del eller en reglering av medlemmarnas anställningsvillkor som överensstämmer med deras önskemål. Domstolen kan mot den bakgrunden och på grundval av den hittillsvarande utredningen i övrigt inte finna att hamnarbetarförbundets avdelning har vidtagit stridsåtgärden i annat syfte än att åstadkomma sådana anställningsvillkor avseende de egna medlemmarnas jourarbete som avdelningen anser vara önskvärda. Att ett eventuellt kollektivavtal mellan bolaget och denna avdelning skulle komma att avvika från den av bolaget och transportarbetareförbundets avdelning tidigare ingångna jouröverenskommelsen och därför måhända skulle få en begränsad rättsverkan i praktiken föranleder ingen annan bedömning.

På grund av det anförda kommer domstolen till slutsatsen att stridsåtgärden inte har visats vara vidtagen i ett sådant syfte som angetts av arbetsgivarparterna. Det betyder att stridsåtgärden redan av detta skäl inte kan bedömas vara stridande mot medbestämmandelagen. Arbetsgivarparternas yrkande om interimistiskt förordnande skall därför avslås.

Arbetsdomstolens ställningstagande

Arbetsdomstolen avslår arbetsgivarparternas yrkande om interimistiskt förordnande.

Beslut 2004-11-18, målnummer A-235-2004

Ledamöter: Michaël Koch, Dag Ekman, Eva Plogeus, Claes Frankhammar, Kent Johansson, Thomas Fredén (ombudsmannen i Landsorganisationen; tillfällig ersättare) och Inger Efraimsson. Enhälligt.

Sekreterare: Catrine Björkman