Stridsåtgärd

Beskrivning saknas!

Rättsfall38

AD 2005 nr 49: En svensk arbetstagarorganisation har vidtagit stridsåtgärder mot ett lettiskt bolag, som hyr ut arbetskraft från Lettland till företag som bedriver verksamhet i Sverige. En annan svensk arbetstagarorganisation har vidtagit sympatiåtgärder mot det lettiska bolaget. Bolaget är inte bundet av kollektivavtal i förhållande till någon av de svenska arbetstagarorganisationerna. Bolaget är däremot bundet av två kollektivavtal med en lettisk arbetstagarorganisation. Tvisten i målet gäller frågan huruvida de stridsåtgärder och sympatiåtgärder som vidtagits mot bolaget är lovliga eller inte. Bolaget har påstått att nämnda stridsåtgärder strider mot EG-rätten, vilket bestritts av arbetstagarparterna. Arbetsdomstolen finner att det, mot bakgrund av de EG-rättsliga frågeställningar som aktualiseras i målet, finns skäl att inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen.
AD 2004 nr 71: En arbetstagarorganisation har åsidosatt den i 45 § medbestämmandelagen föreskrivna varselskyldigheten genom att utvidga en pågående stridsåtgärd utan att skriftligen varsla motparten minst sju arbetsdagar i förväg. Fråga om det allmänna skadeståndets storlek.
AD 2012 nr 14: En arbetstagarorganisation har, i syfte att få till stånd ett kollektivavtal, varslat om stridsåtgärder mot ett av staten helägt bolag. Med anledning av varslet har en annan arbetstagarorganisation, som står i kollektivavtalsförhållande med bolaget, varslat om sympatiåtgärder mot bolaget. Arbetsgivarparterna har yrkat att Arbetsdomstolen genom interimistiskt beslut förklarar att sympatiåtgärderna är olovliga. Arbetsdomstolen har funnit att det inte föreligger något rättsligt hinder mot sympatiåtgärderna.
AD 2012 nr 13: En arbetstagarorganisation har varslat om stridsåtgärder mot en arbetsgivare i förhållande till vilken organisationen inte är bunden av kollektivavtal. Arbetsgivaren, ett bolag som är helt ägt av staten, är dock bunden av kollektivavtal med annan arbetstagarorganisation. Med anledning av en fredspliktsinvändning från arbetsgivaren yrkar arbetstagarorganisationen interimistisk prövning av de varslade stridsåtgärdernas tillåtlighet. Arbetsdomstolen har funnit att det inte finns något rättsligt hinder mot dessa stridsåtgärder.
AD 1999 nr 66: Vid en slakterianläggning vägrade de anställda vid slaktlinjen i en gemensam aktion att använda föreskrivet skyddsförkläde. Aktionen tvingade företaget att avbryta produktionen. Totalt varade produktionsstoppet knappt två timmar. Tre av arbetstagarna, vilka alla ingick i en ackordskommitté, blev till följd av aktionen avskedade. Fråga om avskedandena varit lagligt grundade. Även fråga om arbetsgivaren gjort sig skyldig till föreningsrättskränkning och brott mot förtroendemannalagen.
AD 2007 nr 94: Fråga om en arbetsgivare i städbranschen åsidosatte förhandlingsskyldighet enligt 13 § medbestämmandelagen i samband med förändring av en arbetstagares arbetsförhållanden. Vidare fråga bl.a. om arbetsgivaren har vidtagit en stridsåtgärd i strid mot 41 a § medbestämmandelagen genom att, efter arbetstagarorganisations blockad mot visst arbete, göra avdrag från den berörde arbetstagarens lön.
AD 1998 nr 17: Ett mindre företag i textilbranschen, vilket inte är medlem i någon arbetsgivarorganisation, har förhandlat med en facklig organisation om slutande av kollektivavtal. Sedan förhandlingarna avslutats i oenighet har organisationen varslat om stridsåtgärder i form av arbetsnedläggelse och blockad. Fråga om de varslade stridsåtgärderna strider mot artikel 11 i Europakonventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. I målet uppkommer också fråga om stridsåtgärderna strider mot en allmän rättsgrundsats om proportionalitet mellan vidtagna stridsåtgärder och det syfte som skall främjas med dem.
AD 2004 nr 96: En arbetstagarorganisation har vidtagit stridsåtgärd mot en arbetsgivare i förhållande till vilken organisationen inte är bunden av kollektivavtal. Interimistisk prövning av stridsåtgärdens tillåtlighet.
AD 1999 nr 65: Med anledning av en konflikt som utbröt på den danska arbetsmarknaden skedde bland medlemmar i en svensk arbetstagarorganisation en blockad mot vissa arbetsuppgifter vid bl.a. Arlanda flygplats. Fråga om denna åtgärd utgjort en olovlig stridsåtgärd eller en i behörig ordning beslutad sympatiåtgärd. Vidare fråga om arbetstagarorganisationen brutit mot varselreglerna i 45 § medbestämmandelagen.
AD 1995 nr 77: En arbetsplats har en dag varit föremål för lovlig strejk och lockout. Fråga om arbetsgivaren på grund av lockouten haft rätt att göra avdrag på lönen för ett antal arbetstagare som den aktuella konfliktdagen skulle ha haft fridag.
AD 2015 nr 70: Sedan två svenska fackförbund 2001 respektive 2003 vidtagit stridsåtgärder mot ett norskt bolag har kollektivavtal träffats för arbete ombord på fartyget Sava Star, som var registrerat i Panamas skeppsregister. - Tvist har uppkommit om stridsåtgärderna är otillåtna och om kollektivavtalen är ogiltiga eller oskäliga. Bolaget har yrkat att förbunden dels ska återbetala viss avgifter som bolaget i enlighet med kollektivavtalen betalat till förbunden, dels ska betala skadestånd för ekonomisk förlust som bolaget lidit till följd av stridsåtgärderna. Ett av förbundet har yrkat att bolaget ska betala allmänt skadestånd för att inte ha följt kollektivavtalen i vissa avseenden. - Arbetsdomstolen har inhämtat förhandsavgörande från EU-domstolen i frågan om EES-avtalets regler om fri rörlighet för tjänster, som motsvarar EU-rättens regler om fri rörlighet, är tillämpliga i en situation som den aktuella. - Arbetsdomstolen har, med beaktande av EU-domstolens förhandsavgörande, funnit att bolaget varit tillhandahållare av de sjötransporttjänster som utfördes med Sava Star och att sjötransporttjänsterna omfattades av reglerna om fri rörlighet för tjänster. Arbetsdomstolen har vidare funnit följande. Stridsåtgärderna, som syftade till att kollektivt reglera villkoren för arbetet ombord, försvårade för bolaget att utöva rätten till fri rörlighet för tjänster. Syftet med stridsåtgärderna - att i medlemmarnas intresse säkerställa att skäliga anställningsvillkor tillämpas på besättning i internationell sjöfart och därmed att konkurrerande företag som betalar en rimlig lön till sina anställda inte bestraffas i konkurrenshänseende - utgjorde berättigade mål som är förenligt med fördraget och som kan rättfärdiga begränsningar i den fria rörligheten för tjänster. De krav som förbunden framställde för att avsluta stridsåtgärderna har dock gått utöver vad som varit nödvändigt för att uppnå detta mål och stridsåtgärderna har därför stått i strid med EU-rätten.
AD 2009 nr 89: Ett lettiskt bolag, som utstationerade arbetskraft från Lettland för arbete vid byggnadsentreprenader i Sverige, utsattes för stridsåtgärder från svenska fackliga organisationer. Stridsåtgärderna, som syftade till att förmå det lettiska bolaget att teckna s.k. hängavtal till byggnadsavtalet, medförde att arbetena avbröts i förtid och att de lettiska arbetstagarna lämnade Sverige. Vid prövning av frågan om stridsåtgärdernas tillåtlighet fann Arbetsdomstolen att det fanns skäl att inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen och vilandeförklarade målet. EG-domstolen fann i sin dom med förhandsavgörande bl.a. att stridsåtgärderna stod i strid mot EG-fördraget eftersom de innebar en inskränkning i friheten att tillhandahålla tjänster som inte ansågs motiverad. Arbetsdomstolen har nu prövat de skadeståndsyrkanden som bolaget framställt i målet och funnit att de fackliga organisationerna är skadeståndsskyldiga gentemot bolaget för de brott mot EG-rätten som stridsåtgärderna innebar. Beträffande det yrkade ekonomiska skadeståndet har Arbetsdomstolen ansett att det visserligen får anses klart att bolaget drabbats av ekonomisk skada till följd av stridsåtgärderna, men bolaget har inte kunnat visa att det lidit ekonomisk skada med yrkat belopp. Yrkandet har avslagits. Arbetsdomstolen har ålagt de fackliga organisationerna att betala allmänt skadestånd till bolaget och att stå för merparten av bolagets rättegångskostnader. - Även fråga om tillåtligheten av bolagets fastställelsetalan.
AD 2006 nr 94: En arbetstagarorganisation har vidtagit stridsåtgärder mot en arbetsgivare i byggbranschen i förhållande till vilken organisationen inte är bunden av kollektivavtal. Interimistisk prövning av stridsåtgärdernas tillåtlighet.
AD 2005 nr 88: Fråga om en arbetstagarorganisations lokalavdelning vidtagit en olovlig stridsåtgärd riktad mot ett bolag i byggbranschen som anlitade polsk arbetskraft med F-skattsedel. Även fråga om lokalavdelningen gjort sig skyldig till förhandlingsvägran.
AD 2004 nr 6: Interimistisk prövning bl.a. av frågan om facklig organisation vidtagit otillåten stridsåtgärd.
AD 2004 nr 99: Arbetsdomstolen har vid interimistisk prövning av ett yrkande om förbud mot stridsåtgärd funnit att det ifrågasatta handlandet inte utgjorde en stridsåtgärd.
AD 2008 nr 45: Fråga om en arbetstagarorganisation brutit mot bestämmelserna i 45 § medbestämmandelagen genom att inte varsla ett berört företag om en förestående stridsåtgärd.
AD 2003 nr 25: En arbetstagarorganisation har varslat en arbetsgivarorganisation och fyra av dess medlemsföretag om stridsåtgärd. Något kollektivavtalsförhållande föreligger inte mellan organisationerna och inte heller mellan arbetstagarorganisationen och de berörda företagen. Interimistisk prövning av stridsåtgärdens tillåtlighet.
AD 2005 nr 29: I ett mål om skadestånd med anledning av en olovlig stridsåtgärd har arbetsgivarorganisationen yrkat skadestånd av både förbundet och en avdelning inom förbundet. Förbundet har medgett talan. Fråga om även avdelningen kan hållas ansvarig för åtgärden enligt 42 § medbestämmandelagen.
AD 2018 nr 10: En facklig företrädare för en arbetstagarorganisation, som inte är bunden av kollektivavtal om allmänna anställningsvillkor med arbetsgivaren, har under lång tid fått lön för fackligt arbete. Fråga om det varit avtalsbaserat eller en av arbetsgivaren ensidigt reglerad förmån. Fråga också om arbetsgivarens indragning av lön för fackligt arbete och beslut att den fackliga företrädaren ska återgå till produktionen inneburit ett avskedande, en olovlig stridsåtgärd enligt 41 a § medbestämmandelagen eller föreningsrättskränkning respektive om arbetsgivaren före indragningen av lönen borde ha förhandlat enligt 13 § medbestämmandelagen. – Även fråga om vissa löneavdrag för andra arbetstagare inneburit kvittning i kvittningslagens mening.
AD 2016 nr 70: En arbetstagarorganisation har varslat om stridsåtgärder i form av arbetsnedläggelse samt blockad mot nya anställningar och uppdrag med arbete avseende offentligt musikaliskt framförande av artister och musiker i de lokaler där TV-programmet IDOL repeteras, spelas in och sänds. Arbetsgivaren har gjort en fredspliktsinvändning och anfört att fredsplikt råder bl.a. eftersom de varslade stridsåtgärderna strider mot artikel 56 i Fördraget om Europeiska unionen. Arbetstagarorganisationen har, med anledning av arbetsgivarens fredspliktsinvändning, väckt talan i Arbetsdomstolen och begärt en prövning, även interimistiskt, av de varslade stridsåtgärdernas tillåtlighet. - Arbetsdomstolen har, för tiden till dess att tvisten slutligt avgjorts eller annat förordnas, förklarat att förbundet är rättsligt oförhindrat att vidta stridsåtgärder i enlighet med utfärdat varsel. Arbetsdomstolen har samtidigt avslagit en begäran från bolaget om att domstolen, innan den tar ställning i den interimistiska frågan, ska inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen.
AD 2004 nr 111: En svensk arbetstagarorganisation har vidtagit stridsåtgärder mot ett lettiskt bolag, som hyr ut arbetskraft från Lettland till företag som bedriver verksamhet i Sverige. En annan svensk arbetstagarorganisation har vidtagit sympatiåtgärder mot det lettiska bolaget. Bolaget är inte bundet av kollektivavtal i förhållande till någon av de svenska arbetstagarorganisationerna. Bolaget, som är bundet av två kollektivavtal med en lettisk arbetstagarorganisation, hävdar bl.a. att stridsåtgärderna strider mot EG-rätten. Interimistisk prövning av stridsåtgärdernas tillåtlighet.
AD 2005 nr 116: En arbetstagarorganisation varslade om total arbetsnedläggelse och blockad av allt arbete som arbetsgivarna utförde på vissa arbetsplatser. Fråga om arbetsgivarna i samband med denna stridsåtgärd i sin tur vidtagit en stridsåtgärd mot förbundet. Enligt förbundet har arbetsgivarna vidtagit stridsåtgärder genom att utestänga arbetstagare, som enligt förbundet inte omfattades av den av förbundet varslade arbetsnedläggelsen, från deras arbetsplatser och inte betala lön till dem för den tiden. I andra hand fråga om arbetsgivarna varit skyldiga att enligt kollektivavtalet betala lön, alternativt permitteringslön till arbetstagarna.
AD 2003 nr 26: Interimistiskt beslut om tillåtligheten av en facklig stridsåtgärd.
AD 2016 nr 13: Inför valet till riksdag, landsting och kommun år 2014 har ett politiskt parti köpt annonsplats på ett bussföretags bussar. En arbetstagarorganisation har satt arbete med att framföra eller på annat sätt hantera bussar med partiets reklam i blockad. Fråga om arbetstagarorganisationen har brutit mot 45 § medbestämmandelagen genom att utlösa stridsåtgärder utan att ha varslat bussföretaget minst sju arbetsdagar i förväg och utan att giltigt hinder härför har förelegat. Även fråga om varslet på sätt som föreskrivs i nämnda lagrum innehållit uppgift om stridsåtgärdens omfattning.
AD 2008 nr 5: Fråga om en vidtagen stridsåtgärd varit olovlig därför att den riktats mot ett sådant familjeföretag som enligt bestämmelserna i 41 b § medbestämmandelagen inte får utsättas för stridsåtgärder som har till ändamål att företaget ska träffa kollektivavtal. Även fråga om en avdelning inom förbundet kan hållas ansvarig för den vidtagna stridsåtgärden.
AD 2007 nr 50: Fråga om lovligheten enligt 41 a § medbestämmandelagen av en stridsåtgärd som inneburit att arbetsgivaren - ett flygbolag - hållit inne förmånen att låta personalen göra flygresor till reducerat pris.
AD 2013 nr 34: Under avtalsrörelsen 2012 vidtog ett fackförbund stridsåtgärder mot ett antal medlemsföretag i två arbetsgivarorganisationer. Arbetsgivarorganisationerna har gjort gällande att förbundet kränkt företagens föreningsrätt eftersom stridsåtgärderna dels vidtagits som en reaktion på att medlemsföretagen deltagit i arbetsgivarsamverkan inom Svenskt Näringsliv, dels särskilt riktats mot medlemsföretag vars representanter är verksamma i organ på arbetsgivarsidan.
AD 1993 nr 15: En arbetstagarorganisation har lämnat varsel om stridsåtgärd till en arbetsgivare i förhållande till vilken organisationen inte är bunden av kollektivavtal. Interimistisk prövning av stridsåtgärdens tillåtlighet.
AD 2001 nr 89: Sedan International Dockworkers Council uppmanat samtliga förbund i EU- stater att vidta en 24 timmars blockad av allt arbete i hamnarna med start vid arbetstidens början den 6 november 2001, varslade Svenska Hamnarbetarförbundet om en arbetsnedläggelse den dagen i samtliga hamnar där förbundet har medlemmar. Efter invändningar från Svenska Hamnar inskränktes åtgärden till att avse två timmar. Svenska Hamnar väckte talan mot förbundet med yrkande att Arbetsdomstolen skall fastställa att arbetsnedläggelsen är olovlig. Svenska Hamnar yrkade även att Arbetsdomstolen interimistiskt skall förordna att den varslade arbetsnedläggelsen inte får genomföras innan domstolen prövat om den är tillåten. Förbundet har bestritt yrkandena. Arbetsdomstolen lämnar yrkandet om interimistiskt beslut utan bifall.
AD 2007 nr 31: Ett antal medlemmar i en facklig organisation har haft flera på varandra följande visstidsanställningar hos ett bolag. Arbetstagarorganisationen har gjort gällande att bolaget beslutat att införa ett stopp för tillsvidareanställning med verkan för dessa medlemmar för att de hade vänt sig till sin fackliga organisation. Vidare har organisationen påstått bl.a. att bolaget ställt som villkor för att arbetstagarna skulle få en anställning tills vidare att de gick över från den arbetstagarorganisation de var medlemmar i till den organisation som bolaget hade kollektivavtal med. Fråga om bolaget gjort sig skyldigt till föreningsrättskränkning. I andra hand fråga om bolaget vidtagit olovliga stridsåtgärder.
AD 1996 nr 119: Interimistiskt beslut rörande tillåtlighet av varslade stridsåtgärder. - En arbetstagarorganisation A varslar under avtalslöst tillstånd om blockad mot ett företag. A varslar vidare arbetsgivarorganisationerna B, C och D om sympatiåtgärder. Mellan å ena sidan A samt å andra sidan B, C och D gäller skilda kollektivavtal. B, C och D gör invändning om fredsplikt under påstående att de varslade sympatiåtgärderna syftar till att åstadkomma ändring i dessa kollektivavtal eller till att genomföra bestämmelser som är avsedda att tillämpas sedan avtalen har upphört att gälla. - Arbetsdomstolen finner att den i målet föreliggande utredningen inte ger stöd för slutsatsen att de varslade sympatiåtgärderna har ett syfte som är otillåtet enligt 41 § medbestämmandelagen.
AD 1994 nr 155: Sedan en arbetsmarknadskonflikt utbrutit våren 1993 på elinstallationsavtalets område beslutade styrelsen för en arbetsgivarorganisation att dess medlemsföretag hade rätt att i den mån denna konflikts verkningar inte kunde mildras med permittering vidta sympatiåtgärder mot arbetstagare inom aktuella arbetstagarförbunds avtalsområden. Vidare översände organisationen, såvitt är av intresse i målet, till ett av arbetstagarförbunden en skrivelse med rubriken "Varsel om sympatilockout" i vilken man närmare underrättade förbundet om beslutet. Förbundet erhöll senare från medlemsföretag hos arbetsgivarorganisationen skriftliga varsel om sympatilockout för ett antal anställda. - I målet är fråga om dels huruvida arbetsgivarorganisationen genom sitt beslut som sådant eller i vart fall genom sin underrättelse till arbetstagarförbundet företagit en olovlig stridsåtgärd, dels huruvida arbetsgivarorganisationen genom sitt beslut föranlett en olovlig stridsåtgärd genom de varsel som medlemsföretagen utfärdat.
AD 2005 nr 110: En arbetstagarorganisation har varslat om stridsåtgärder mot en arbetsgivare i förhållande till vilken organisationen inte är bunden av kollektivavtal. Arbetsgivaren är dock bunden av kollektivavtal med annan arbetstagarorganisation. Med anledning av en fredspliktsinvändning från arbetsgivarsidan yrkar arbetstagarorganisationen interimistisk prövning av de varslade stridsåtgärdernas tillåtlighet. Arbetsdomstolen har funnit att det inte finns något rättsligt hinder mot dessa stridsåtgärder.
AD 2006 nr 58: En arbetstagarorganisation har varslat ett företag om stridsåtgärd. Något kollektivavtal föreligger inte mellan organisationen och det berörda företaget. Företaget har gjort gällande bl.a. att tvisten mellan parterna är en rättstvist och att stridsåtgärden är olovlig eftersom den strider mot en allmän rättsgrundsats om fredsplikt i rättstvister. Interimistisk prövning av stridsåtgärdens tillåtlighet.
AD 2017 nr 32: En arbetstagarorganisation, ett arbetarförbund, har för att få träffa ett kollektivavtal varslat om stridsåtgärder mot en arbetsgivare i förhållande till vilken organisationen inte är bunden av kollektivavtal. Arbetsgivaren är dock bunden av ett kollektivavtal med arbetstagarorganisationer på tjänstemannasidan. Med anledning av en fredspliktsinvändning från arbetsgivaren yrkar arbetstagarorganisationen interimistisk prövning av de varslade stridsåtgärdernas tillåtlighet. Arbetsdomstolen har funnit att det inte finns något rättsligt hinder mot dessa stridsåtgärder.
AD 2003 nr 46: Ett fartyg som ägs av ett turkiskt rederi och är registrerat i Malta ankommer till svensk hamn och utsätts därvid för krav på att teckna kollektivavtal, ett s.k. ITF-avtal, med en svensk facklig organisation. När arbetsgivarsidan vägrar teckna avtal utsätts fartyget för nyanställningsblockad och sympatiåtgärder i form av bl.a. blockad mot lossning av fartyget. Något kollektivavtal gäller inte för den ombordvarande besättningen, som består av turkiska medborgare. I tvist om lovligheten av de vidtagna stridsåtgärderna anför arbetsgivarsidan att det tillämnade kollektivavtalet på grund av omständigheterna skulle bli rättsligt ogiltigt och att stridsåtgärderna av det skälet är olovliga enligt allmänna rättsgrundsatser. Arbetsdomstolen uttalar att det i en situation som den aktuella enligt bestämmelsen i 2 kap. 17 § regeringsformen inte föreligger något rättsligt utrymme för ett förbud mot stridsåtgärder. I målet prövas också frågan om de fackliga organisationerna har åsidosatt varselskyldigheten enligt medbestämmandelagen.
AD 2006 nr 10: En arbetsplats var försatt i blockad av SEKO. På arbetsplatsen arbetade arbetstagare som var medlemmar i Byggnadsarbetareförbundet. Arbetstagarna lade ned arbetet. Arbetsdomstolen finner att oavsett om arbetstagarna hade en rätt att stå neutrala i konflikten eller ej utgjorde avdelningens uppmaning att lägga ned arbetet en stridsåtgärd och att eftersom något beslut om sympatiåtgärd ej hade fattats var stridsåtgärden olovlig. Även fråga om förbundet bl.a. genom vissa uttalanden från förbundets sida var jämte avdelningen ansvarig för den vidtagna olovliga stridsåtgärden.

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator