AD 2012 nr 89

Parter:

Unionen; Industri- och KemiGruppen; Chemotechnique MB Diagnostics Aktiebolag

Nr 89

Unionen

mot

Industri- och KemiGruppen och Chemotechnique MB Diagnostics Aktiebolag i Vellinge.

Bakgrund och yrkanden

Mellan Industri- och Kemigruppen och bl.a. Unionen (förbundet) gäller kollektivavtalet Allmänna anställningsvillkor för tjänstemän. Chemotechnique MB Diagnostics Aktiebolag (bolaget) är genom medlemskap bundet av kollektivavtalet. H.B.B. är medlem i förbundet. Hon var tidigare visstidsanställd som produktionsassistent hos bolaget. Anställningsförhållandet upphörde den sista december 2009.

Förbundet väckte år 2010 talan i Arbetsdomstolen mot Industri- och Kemigruppen och bolaget angående diskriminering. Det målet, nr A 189/10, avskrevs efter att parterna, den 7 mars 2011, träffat en förlikning. Förlikningen innebar, i de delar som nu är av betydelse, att bolaget till H.B.B. skulle betala ersättning för sjukvårdskostnader med 22 500 kr, i den mån hon uppvisade kvitton på sina kostnader, och därutöver utfärda ett arbetsbetyg.

Bolaget har till H.B.B. betalat viss ersättning för sjukvårdskostnader samt utfärdat ett tjänstgöringsbetyg. Tvist har därefter uppstått mellan parterna om bolaget är skyldigt att utge ytterligare ersättning i enlighet med förlikningsavtalet och därvid om utlägg som H.B.B. haft om sammanlagt 10 400 kr varit sjukvårdskostnader. Det har också uppstått tvist om bolaget, genom utfärdandet av tjänstgöringsbetyget, har brutit mot reglerna om anställningsintyg och anställningsbetyg i kollektivavtalet. Parterna har tvisteförhandlat utan att kunna enas.

Förbundet har på nytt väckt talan mot Industri- och Kemigruppen och bolaget. Förbundet har, som talan slutligt bestämts, yrkat förpliktande för bolaget att till H.B.B. betala

1. 10 400 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 1 maj 2011 till dess betalning sker, och

2. 50 000 kr, avseende allmänt skadestånd för kollektivavtalsbrott, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för delgivning av stämning den 14 februari 2012 till dess betalning sker.

Arbetsgivarparterna har bestritt käromålet. Såvitt avser yrkandet om 10 400 kr har arbetsgivarparterna vitsordat beloppets storlek. Inte något belopp avseende allmänt skadestånd har vitsordats som skäligt i och för sig. För det fall Arbetsdomstolen skulle finna att bolaget brutit mot kollektivavtalet har arbetsgivarparterna yrkat att skadeståndet ska jämkas till i första hand noll och i andra hand till ett belopp som Arbetsdomstolen finner skäligt. Sättet att beräkna ränta har vitsordats.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader.

Till utveckling av sin talan har parterna anfört i huvudsak följande.

Förbundet

Bakgrund

H.B.B. har en 180-poängs biomedicinsk utbildning vid Malmö Högskola. Hon har genomfört utbildningen med undantag för några få poäng. Hon har även genomgått en kvalificerad yrkesutbildning (KY) om 80 poäng i läkemedels- och livsmedelsteknik, som hon var klar med i juni 2007. Under utbildningen, år 2006, praktiserade hon viss tid hos bolaget. Hon fick goda vitsord avseende praktiken. Efter sin examen var hon visstidsanställd hos bolaget fram till september 2007. Hon hade därefter, under perioden 22 september 2007-31 december 2009, fyra på varandra följande vikariatsanställningar som produktionsassistent. Under denna tid fick hon lära sig bl.a. GMP, Good Manufacturing Practice. Det laborationsarbete som H.B.B. deltog i som produktionsassistent, bestod i att mäta upp och blanda små mängder av vätskor, allergener.

I början av juni 2009 blev H.B.B. sjukskriven. Enligt läkaren var sjukskrivningen hänförlig till arbetet. Hon var sjukskriven under den resterande anställningstiden, dvs. till dess att det sista vikariatet löpte ut den sista december 2009.

Förbundet förde därefter talan i Arbetsdomstolen mot arbetsgivarparterna. Förbundet gjorde gällande att bolaget hade diskriminerat H.B.B. Tvisten löstes genom en förlikning den 7 mars 2011. Bolaget åtog sig bl.a. att till H.B.B. dels betala 10 000 kr i ett för allt, dels betala 22 500 kr som ersättning för sjukvårdskostnader, i den mån hon uppvisade kvitton på sina kostnader. Bolaget åtog sig också att utfärda ett arbetsbetyg.

Rätt till ytterligare ersättning för sjukvårdskostnader

Under sjukskrivningen medicinerade H.B.B. med antidepressiva medel vilket ledde till att hon ökade i vikt med 40 kilo. Detta medförde att hon drabbades av värk, spänningar och stelhet. För detta fick hon smärtlindrande behandling med infraljud vid muskelkliniken Corpus Santé. Hon betalade sammanlagt 10 400 kr för den behandlingen under perioden augusti 2009-april 2010.

Beloppet om 22 500 kr avseende sjukvårdskostnader som angavs i förlikningen avsåg ersättning för utlägg som H.B.B. vid förlikningstillfället redan hade haft för den ovan angivna smärtlindrande behandlingen och andra sjukvårdskostnader, bl.a. kontakt med en privatpraktiserande psykiatriker. Bolaget betalade henne dock enbart för läkarvården och vissa andra utlägg men vägrade betala utläggen hon haft avseende Corpus Santé.

Arbetsgivarparterna har hävdat att de tvistiga utläggen inte avsett sjukvårdskostnader och därför inte omfattas av åtagandet i förlikningen. Enligt förbundet har de kostnader H.B.B. haft för den behandling hon genomgått hos Corpus Santé varit sjukvårdskostnader. Om kostnaderna i formell mening inte skulle anses som sjukvårdskostnader, så har bolaget i vart fall varit införstått med att förlikningen omfattade dessa kostnader då de var kända för bolaget när förlikningen ingicks. Det är riktigt att kvittona inte presenterades för bolaget vid förlikningen.

Kollektivavtalsbrott

Enlig kollektivavtalet, § 11 Mom 3:7, har en tjänsteman efter uppsägning från arbetsgivarens eller tjänstemannens sida rätt att få en handling som visar tjänstemannens anställningstid och arbetsuppgifter (anställningsintyg). Om tjänstemannen begär det ska arbetsgivaren även lämna ett omdöme om det sätt på vilket tjänstemannen har utfört sitt arbete (anställningsbetyg).

I det utfärdade tjänstgöringsbetyget anges att "H. servat kemisterna på laboratoriet med att plocka fram materiel och tillhandahålla diskat gods" samt att hon "utfört manuellt förpackningsarbete av de diagnostiska testprodukterna och även arbetat med automatiserad fyllning av dessa". Den beskrivningen av H.B.B:s arbetsuppgifter är felaktig. I H.B.B:s anställningsavtal anges att hennes arbetsuppgifter skulle vara ”huvudsakligen att utföra doserings, märknings, pumpnings och förpackningsarbete på laboratoriet”. Det var dessa arbetsuppgifter som hon utförde och som borde ha angetts i betyget. Beskrivningen av arbetsuppgifterna i tjänstgöringsbetyget är således inte korrekt beskrivna och uppfyller därmed inte kollektivavtalets krav om att ett anställningsintyg ska visa tjänstemannens arbetsuppgifter.

I tjänstgöringsbetyget anges också följande. "Som en extra uppgift i syfte att ge omväxling i de dagliga rutinerna tilldelades H. ett enklare kemiskt analysprojekt, en s.k. TLC analys, som påbörjades men dessvärre inte kunde slutföras på grund av att en längre tids sjukskrivning avbröt projektet och därefter avslutades vikariatet utan att förlängas".

Det var även fel av bolaget att ta upp sjukskrivningen i tjänstgöringsbetyget. En sådan uppgift har inget i ett betyg att göra. Uppgiften är nedvärderande. Bolagets syfte, med att uttrycka sig som det gjort i betyget, var att förminska H.B.B:s arbetsinsatser. Betyget är även därmed i strid med kollektivavtalet.

Sammanfattning av grunderna för talan

H.B.B. har haft utlägg med 10 400 kr avseende smärtlindring. Dessa utlägg har därmed avsett sjukvårdskostnader och omfattas, under alla förhållanden, av den mellan parterna träffade förlikningsöverenskommelsen. Bolaget är därför skyldigt att betala det yrkade beloppet.

Bolaget har i det utfärdade tjänstgöringsbetyget dels givit en felaktig beskrivning av H.B.B:s arbetsuppgifter, dels lämnat uppgifter om henne och hennes arbetsuppgifter i syfte att förminska hennes arbetsinsats. Tjänstgöringsbetyget står därmed i strid med reglerna om anställningsintyg och anställningsbetyg i kollektivavtalet. Bolaget ska därför utge allmänt skadestånd till H.B.B. för kollektivavtalsbrott. Några skäl för jämkning av ett allmänt skadestånd föreligger inte.

Arbetsgivarparterna

Bakgrund

H.B.B. arbetade under sin tid hos bolaget som vikarierande produktionsassistent. Hon hade inte de kvalifikationer som erfordrades för att arbeta som biomedicinsk analytiker, eftersom hon bara hade 19 av de 160 högskolepoäng som krävs för detta. Det är riktigt att hon har genomgått en kvalificerad yrkesutbildning i läkemedels- och livsmedelsteknik.

Bolaget är inte skyldigt att betala ytterligare ersättning för sjukvårdskostnader

Genom förlikningen åtog sig bolaget bl.a. att till H.B.B. betala ersättning för sjukvårdskostnader med 22 500 kr, i den mån hon uppvisade kvitto på sina kostnader. De kostnader som diskuterades vid förlikningen och som bolaget åtog sig att ersätta avsåg kostnader som H.B.B. haft för besök hos privat psykolog/psykiatriker. Vid de centrala tvisteförhandlingarna i den tidigare diskrimineringstvisten talades det enbart om dessa kostnader och inte några andra kostnader. Detta framgår av förhandlingsprotokollet.

Bolaget var inte införstått med att med begreppet "sjukvårdskostnader" skulle avses något annat än vad som följer av ordalydelsen och hade inte kännedom om att H.B.B. haft nu aktuella kostnader. Några kvitton presenterades inte för bolaget vid förlikningen. Om så varit fallet hade bolaget inte behövt villkora förlikningen med ett krav på uppvisande av kvitto. Bolaget är ett läkemedelsföretag och är noga med vad som avses med sjukvårdskostnader. Vad som är sjukvård regleras i sjukvårdslagen.

Bolaget har vid två tillfällen betalat ersättning med sammanlagt 9 600 kr, efter att ha fått kvitton. Bolaget har betalat ersättning för sådana utlägg som bolaget har ansett vara sjukvårdskostnader.

Det ifrågasätts inte att H.B.B. har genomgått den smärtlindrande behandling med infraljud vid muskelkliniken Corpus Santé, så som den nu beskrivits. Denna behandling har dock inte utgjort sjukvård, utan det har i stället varit fråga om friskvård. Kenneth Lindbergh, som utfört behandlingen, var medlem i Kroppsterapeuternas Yrkesförbund. Enligt det förbundets hemsida organiserar man massörer samt t.ex. zonterapeuter och andra liknande terapeuter. Sådana terapeuter utför inte sjukvård. Kenneth Lindbergh har själv uppgett att ändamålet med hans firma är friskvård.

Bolaget är enligt förlikningsöverenskommelsen skyldigt att betala ersättning för sjukvård. Eftersom den behandling H.B.B. genomgått inte avsett sjukvård utan friskvård är bolaget inte betalningsskyldigt för de aktuella utläggen.

Bolaget har inte brutit mot kollektivavtalets regler om anställningsintyg/-betyg

Enligt kollektivavtalet ska ett anställningsintyg innehålla uppgift om tjänstemannens anställningstid och huvudsakliga arbetsuppgifter. Om arbetsuppgifterna är felaktigt angivna utgör detta i och för sig kollektivavtalsbrott.

Bolaget har i enlighet med sitt åtagande i förlikningen utfärdat ett tjänstgöringsbetyg. H.B.B. var vikarierande produktionsassistent vid bolaget. Enligt hennes anställningsavtal skulle hennes arbetsuppgifter huvudsakligen bestå i att utföra doserings-, märknings-, pumpnings- och förpackningsarbete i laboratoriet. Det var också de uppgifter hon utförde. Beskrivningen i tjänstgöringsbetyget återspeglar rätt de uppgifter hon utförde. Arbetsuppgifterna är således korrekt angivna.

Betyget innehåller inga nedsättande eller förklenande omdömen, på det sätt som förbundet gör gällande, och som skulle stå i strid med kollektivavtalet. Bolaget lyfte fram att H.B.B. hade tilldelats ett projekt, och redogjorde sakligt för skälet till att projektet inte blev avslutat.

Sammanfattning av grunderna för bestridandet

De kostnader som H.B.B. haft för behandling på muskelkliniken Corpus Santé har inte avsett sjukvårdskostnader. Bolaget har inte heller varit införstått med att förlikningen avsåg dessa kostnader. Förlikningen har alltså inte omfattat kostnaderna i fråga och bolaget är därmed inte skyldigt att betala ytterligare ersättning.

Tjänstgöringsbetyget har angett H.B.B:s arbetsuppgifter på ett korrekt sätt och har inte heller varit nedsättande och i strid med kollektivavtalet. För det fall Arbetsdomstolen skulle finna att bolaget brutit mot kollektivavtalet ska skadeståndet jämkas eftersom situationen för arbetsgivaren har varit svårbedömd.

Domskäl

Tvisten

Parterna träffade en förlikning i mars 2011 vari anges bl.a. följande.

1. Chemotechnique MB Diagnostics AB ska till H.B.B. utbetala ersättning för sjukvårdskostnader med 22 500 kr. Utbetalning görs av bolaget i den mån H.B.B. uppvisar kvitto på sina utlägg.

----

4. Chemotechnique MB Diagnostics AB ska till H.B.B. utfärda arbetsbetyg.

----

H.B.B. har ostridigt haft kostnader för behandling på muskelkliniken Corpus Santé med sammanlagt 10 400 kr. Bolaget har inte ersatt dessa kostnader. Mellan parterna är tvistigt om dessa kostnader är sjukvårdskostnader och omfattas av förlikningen.

I det mellan parterna gällande kollektivavtalet finns regler om anställningsintyg och anställningsbetyg. Det är tvistigt om bolaget i det tjänstgöringsbetyg som det utfärdat har beskrivit H.B.B:s arbetsuppgifter felaktigt och om bolaget uttryckt sig nedvärderande och om betyget därmed varit i strid med de ovan nämnda reglerna i kollektivavtalet.

Utredningen

Arbetsdomstolen har hållit huvudförhandling. Vid denna har på förbundets begäran hållits förhör under sanningsförsäkran med H.B.B. På arbetsgivarparternas begäran har hållits förhör under sanningsförsäkran med bolagets verkställande direktör B.N. samt vittnesförhör med arbetsledaren hos bolaget C.S. och förhandlaren hos Industri- och Kemigruppen N.G. Arbetsgivarparterna har även åberopat viss skriftlig bevisning.

Är bolaget skyldigt att betala ytterligare ersättning för sjukvårdskostnader?

Bolaget har i förlikningsöverenskommelsen åtagit sig att betala ersättning för sjukvårdskostnader upp till ett sammanlagt belopp om 22 500 kr. Bolaget har betalat 9 600 kr, som ostridigt avsett sjukvårdskostnader. H.B.B. har därutöver, också ostridigt, haft ytterligare utlägg med 10 400 kr avseende behandling av Kenneth Lindberg på muskelkliniken Corpus Santé. Frågan är om dessa kostnader avsett sjukvårdskostnader i enlighet med förlikningsöverenskommelsen.

På de ingivna kvittona för utläggen finns förtryckt att det varit fråga om förebyggande friskvårdsbehandling. Förbundet har under processen preciserat vilken behandling som H.B.B. genomgått hos Kenneth Lindberg och uppgett att det varit fråga om smärtlindrande behandling med infraljud med anledning av den värk och de spänningar hon drabbats av. Enligt förbundet fick hon dessa besvär efter att, på grund av medicinering, ha gått upp i vikt med 40 kilo. Arbetsgivarparterna har vid huvudförhandlingen inte ifrågasatt att det varit fråga om smärtlindande behandling med infraljud. De har dock vidhållit att utläggen inte avsett sjukvårdskostnader och anfört att den vård som ges vid Corpus Santé är att beteckna som friskvård.

Arbetsdomstolen gör följande överväganden.

Vid tolkningen av förlikningsavtalet är i första hand av intresse om det kan utrönas någon gemensam partsavsikt om vad parterna vid förlikningstidpunkten avsåg med begreppet sjukvårdskostnader. Förbundet har uppgett att kvittona avseende behandlingen hos Kenneth Lindberg förelåg redan då avtalet ingicks och att avsikten var att bl.a. kostnaderna enligt dessa kvitton skulle ersättas. Arbetsgivarparterna har anfört att de kostnader som tidigare hade diskuterats och som avsågs att ersättas genom förlikningen var H.B.B:s utlägg för anlitande av privat psykolog eller psykiatriker.

I frågan om vad som förekom vid förlikningens ingående i mars 2011 har H.B.B:s och bolagets vd B.N. hörts. H.B.B. har därvid bekräftat förbundets påstående att de aktuella kvittona från Corpus Santé förelåg redan då avtalet ingicks och att avsikten var att även kostnaderna enligt dessa kvitton skulle ersättas. B.N. har uppgett att kvittona presenterades för honom först efter förlikningsförhandlingen, samt att begreppet sjukvård avser vård som utövas av behörig personal enligt hälso- och sjukvårdslagen och att den behandling H.B.B. fått därför inte kan betecknas som sjukvård. Varken B.N. eller H.B.B. har dock påstått att parterna vid förlikningstillfället skulle ha närmare diskuterat begreppets innebörd eller dess anknytning till någon viss författning, och det har inte heller i övrigt framkommit att så skulle ha skett. Såvitt avser vad som kan ha förekommit vid den centrala tvisteförhandlingen den 27 maj-1 juli 2010 med anledning av den tidigare tvisten om påstådd diskriminering, ger varken det av arbetsgivarparterna åberopade protokollet eller vad vittnet N.G:s berättat underlag för några slutsatser om vad som förekom vid de senare förlikningsdiskussionerna i Arbetsdomstolen.

Sammantaget finner Arbetsdomstolen att någon gemensam partsavsikt beträffande begreppet sjukvårdskostnader inte kan utrönas. Det är inte heller utrett att bolaget var eller måste ha varit införstått med att förbundet och H.B.B. med begreppet sjukvårdskostnader avsåg de nu omtvistade kostnaderna. Tolkningen av förlikningsavtalet blir därför beroende av vad som kan utläsas av avtalets ordalydelse.

Det kan till att börja med konstateras att förlikningsavtalet inte innehåller någon definition av begreppen ”sjukvård” eller ”sjukvårdskostnader”. Såsom berörts i det föregående ger utredningen inte anledning att utgå från att begreppet sjukvård i förevarande sammanhang ska tilläggas någon särskild formell betydelse, knuten till exempelvis hälso- och sjukvårdslagen eller någon annan författning. Avgörande blir i stället vad som kan anses följa av uttryckets betydelse i det allmänna språkbruket, med beaktande av bakgrunden till den aktuella tvisten och förlikningsavtalets tillkomst. Det kan anmärkas att det saknas uppgift om vem av parterna som förde in ordet ”sjukvårdskostnader” i avtalet och att det därför saknas underlag för att låta en eventuell oklarhet gå ut över någon viss part.

Det har framgått att bakgrunden till att parterna överhuvudtaget diskuterade H.B.B:s "sjukvårdskostnader" vid förlikningen, var att H.B.B. hade blivit sjukskriven från arbetet hos bolaget och drabbats av besvär som hon hade fått behandling för samt vid tidpunkten för förlikningen hade haft utlägg för. Parterna är överens om att med begreppet sjukvårdskostnader avsågs i vart fall kostnader för behandling som hon hade fått av psykolog eller psykiatriker. Det är numera ostridigt att den behandling som H.B.B. genomgått hos Kenneth Lindberg varit smärtlindrande behandling med infraljud. Det har inte ifrågasatts att behandlingen avsåg behandling av de besvär som hon hade drabbats av under sjukskrivningen. Det framstår enligt Arbetsdomstolens mening inte heller som främmande att inordna smärtlindrande behandling under begreppet sjukvård i den betydelse som detta har i det allmänna språkbruket.

Vid en samlad bedömning finner Arbetsdomstolen att de omtvistade kostnaderna om 10 400 kr för smärtlindrande behandling med infraljud vid Corpus Santé, får anses utgöra sådana sjukvårdskostnader som ska ersättas enligt det mellan parterna ingångna förlikningsavtalet. Om beloppets storlek och yrkad ränta råder inte tvist. Förbundets talan ska därför bifallas i denna del.

Har bolaget brutit mot kollektivavtalet genom att formulera tjänstgöringsbetyget på sätt som skett?

I förlikningsöverenskommelsen åtog sig bolaget att utfärda ett arbetsbetyg till H.B.B. Detta gjordes genom utfärdandet av det i målet aktuella tjänstgöringsbetyget, som är daterat den 28 mars 2011.

Förbundet har gjort gällande att bolaget i tjänstgöringsbetyget har beskrivit H.B.B:s arbetsuppgifter felaktigt samt även lämnat omdömen och nämnt hennes sjukskrivning i syfte att förminska hennes arbetsinsatser, vilket varit i strid med kollektivavtalet. Arbetsgivarparterna har bestritt påståendena, men vitsordat att en felaktig beskrivning av en arbetstagares arbetsuppgifter i sig är ett kollektivavtalsbrott.

Den åberopade kollektivavtalsbestämmelsen har bl.a. följande innehåll.

§ 11 Mom 3:7 Anställningsintyg/-betyg

Efter uppsägning från arbetsgivarens eller tjänstemannens sida har tjänstemannen rätt att få en handling som visar tjänstemannens anställningstid och arbetsuppgifter (anställningsintyg).

Om tjänstemannen begär det ska arbetsgivaren även lämna ett omdöme om det sätt på vilket tjänstemannen har utfört sitt arbete (anställningsbetyg).

Som redan anförts har arbetsgivarparterna vitsordat att en felaktig beskrivning av en arbetstagares arbetsuppgifter utgör ett brott mot den aktuella kollektivavtalsbestämmelsen. Parterna är alltså överens om att bestämmelsen om anställningsintyg i första stycket innebär att ett anställningsintyg ska innehålla en korrekt beskrivning av arbetsuppgifterna (jfr Arbetsdomstolens uttalande om innehållet i ett betyg i AD 1986 nr 22).

Arbetsgivaren är därutöver, enligt kollektivavtalet, skyldig att på arbetstagarens begäran lämna ett omdöme om det sätt på vilket tjänstemannen har utfört sitt arbete, benämnt anställningsbetyg. Såvitt avser skyldigheten att lämna ett omdöme, t.ex. om arbetstagarens uppförande och sätt att sköta sitt arbete kan det inte krävas annat än att arbetsgivaren ger uttryck för sin egen uppfattning (se ovan anförda rättsfall). Detta innebär att även negativa omdömen kan lämnas. Detta synes parterna vara överens om. Att däremot ge ett betyg ett medvetet osakligt eller för arbetstagaren chikanöst innehåll måste dock, enligt Arbetsdomstolens mening, vara i strid med en kollektivavtalsbestämmelse av aktuellt slag. Vid bedömningen om så är fallet har domstolen att göra en värdering utifrån de faktiska omständigheterna, varvid det således i princip saknar betydelse hur arbetstagaren själv uppfattat innehållet i betyget. Ett betyg bör inte heller innehålla upplysningar om förhållanden som inte har med anställningen att göra.

Det får också anses vedertaget att en arbetstagare, efter att ha fått ett betyg, kan begära att omdömen utesluts ur intyget/betyget.

Arbetsdomstolen gör mot bakgrund av det ovan anförda följande överväganden.

Tjänstgöringsbetyget har i nu berörd del följande lydelse.

H. har haft ett vikariat som produktionsassistent och härigenom servat kemisterna på laboratoriet med att plocka fram materiel och tillhandahålla diskat gods. Vidare har H. utfört manuellt förpackningsarbete av de diagnostiska testprodukterna och även arbetat med automatiserad fyllning av dessa.

Som en extra uppgift i syfte att ge omväxling i de dagliga rutinerna tilldelades H. ett enklare kemiskt analysprojekt, en s.k. TLC analys, som påbörjades men dessvärre inte kunde slutföras på grund av att en längre tids sjukskrivning avbröt projektet och därefter avslutades vikariatet utan att förlängas. H. har utfört sitt arbete på ett i stort sett nöjaktigt sätt.

Det är ostridigt att H.B.B. var anställd som vikarierande produktionsassistent och att den uppgiften i tjänstgöringsbetyget är korrekt.

Såvitt avser de därpå följande uppgifterna om att H.B.B. har ”servat kemisterna på laboratoriet med att plocka fram materiel och diskat gods”… samt vidare ”utfört manuellt förpackningsarbete av de diagnostiska testprodukterna och även arbetat med automatiserad fyllning av dessa”, har arbetsledaren vid bolagets laboratorium C.S. i sitt vittnesmål uttalat som sin uppfattning att arbetsuppgifterna är korrekt återgivna i tjänstgöringsbetyget. H.B.B. har i förhöret med henne uppgett att hon inte har ”servat” eller varit ”assistent” åt någon, utan att hon har utfört självständigt arbete. Hon har anfört att det av betyget framstår som om

hon i första hand har sysslat med att diska och plocka fram materiel, vilket inte är en korrekt beskrivning. Som Arbetsdomstolen har uppfattat H.B.B. har hon dock inte bestritt att hon rent faktiskt har utfört de i tjänstgöringsbetyget angivna arbetsuppgifterna. Redan av det förhållandet att hon har varit anställd som just produktionsassistent följer enligt domstolens mening att beskrivningen i tjänstgöringsbetyget att hon ”servat” - dvs. assisterat - kemisterna inte kan anses felaktig. Det har inte heller framkommit att hon i något annat avseende skulle ha haft självständiga arbetsuppgifter som inte på ett rättvisande eller korrekt sätt återgetts i betyget.

Det förhållandet att arbetsuppgifterna inte är ordagrant återgivna på samma sätt i tjänstgöringsbetyget som i anställningsavtalet innebär inte i sig att tjänstgöringsbetyget ska anses vara felaktigt i detta avseende. Vid en jämförelse av vad som anges i de båda handlingarna framstår det inte heller som att tjänstgöringsbetyget är bristfälligt eller missvisande på så sätt att någon avgörande del av arbetsuppgifterna har fallit bort eller beskrivits på ett felaktigt sätt.

Vad så avser det därpå följande stycket i tjänstgöringsbetyget, enligt vilket H.B.B. tilldelats ett enklare kemiskt analysprojekt som dock till följd av hennes sjukskrivning inte kom att slutföras, har det inte påståtts annat än att även dessa uppgifter är korrekta i sak. En upplysning om sjukskrivning i ett intyg/betyg kan, beroende på omständigheterna, bedömas som ovidkommande. Annat har emellertid inte framkommit än att, i nu aktuellt betyg, har uppgiften om sjukskrivning tagits in som en förklaring till att det omnämnda analysprojektet inte kom att slutföras. Den framstår under sådana förhållanden inte som opåkallad.

Arbetsdomstolen noterar i sammanhanget, mot bakgrund av vad domstolen anfört inledningsvis, att H.B.B. typiskt sett får anses ha rätt att kräva, om hon så önskar, att få ett arbetsintyg i stället.

Sammantaget finner Arbetsdomstolen att bolaget inte gjort sig skyldigt till påstått kollektivavtalsbrott. Förbundets talan ska därför ogillas i denna del.

Rättegångskostnader

Förbundet har vunnit målet i den del som avser kravet på ytterligare ersättning men förlorat i den del som avser talan om allmänt skadestånd på grund av kollektivavtalsbrott. Vid denna utgång finner Arbetsdomstolen skäligt att, med stöd av 18 kap. 4 § rättegångsbalken, låta vardera parten bära sin rättegångskostnad.