Upphävd författning

Hälso- och sjukvårdslag (1982:763)

Departement
Socialdepartementet
Utfärdad
1982-06-30
Ändring införd
SFS 1982:763 i lydelse enligt SFS 2016:1298
Ikraft
1983-01-01
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad

Inledande bestämmelser

1 §  Med hälso- och sjukvård avses i denna lag åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Till hälso- och sjukvården hör även sjuktransporter samt att ta hand om avlidna.

[S2]I fråga om tandvård finns särskilda bestämmelser. Lag (1992:567).

  • RÅ 1993:23:Ett barn, som bereddes vård enligt lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av unga, togs in på ett sjukhus för behandling av en sjukdom. Sjukvårdspersonalen påstods ha vidtagit åtgärder för att upprätthålla de begränsningar i moderns rätt till umgänge med barnet som domstol beslutat. Åtgärderna har i mål angående disciplinansvar för personalen ansetts ingå i denna personals yrkesutövning.
  • RÅ 1993:25:Landstingskommunal nämnd har ansetts överskrida sina befogenheter genom beslut att vid sjukhus tillhandahålla likkistor till självkostnadspris.
  • RÅ 2004:79:Kommun har inte ansetts skyldig att enligt socialtjänstlagen ge bistånd till psykoterapibehandling i privat regi, då sökandens tillstånd inte var så akut att han inte kunde avvakta den behandling som landstinget kunde erbjuda. Nya motivuttalanden till en i sak oförändrad lagtext har inte föranlett Regeringsrätten att frångå etablerad praxis.
  • RÅ 2003:98:Ett beslut av kommunal nämnd att lämna anbud till landsting vid upphandling av sjuktransporter har ansetts kompetensöverskridande.
Ändrad: SFS 1985:570 (med förslag till lag om särskilda omsorger om psykiskt utvecllingsstörda m.fl.), 1992:567 (om hälso- och sjukvårdens ansvar vid dödsfall, m.m.)

Mål för hälso- och sjukvården

2 §  Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.

[S2]Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Lag (1997:142).

  • RÅ 2008:85:Förutsättningar för att låta läkemedlet Viagra ingå i läkemedelsförmånerna har inte ansetts föreligga.
Ändrad: SFS 1997:142 (None)

Krav på hälso- och sjukvården

2 a §  Hälso- och sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den ska särskilt

  1. vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen,
  2. vara lätt tillgänglig,
  3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet,
  4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen,
  5. tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården.

[S2]Olika insatser för patienten ska samordnas på ett ändamålsenligt sätt.

[S3]Varje patient som vänder sig till hälso- och sjukvården ska, om det inte är uppenbart obehövligt, snarast ges en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd. Lag (2014:822).

Prop. 2005/06:50: I paragrafen, som har behandlats i avsnitt 8.1.1, uppställs som krav på hälso- och sjukvården att den skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Vidare preciseras närmare vad detta innebär för vårdens innehåll samt vilka skyldigheter som åligger vårdgivarna.

De tillägg som föreslås till paragrafens första stycke, första punkten förtydligar att vårdgivarna är skyldiga att tillgodose ...

Prop. 2005/06:115: I första stycket förtydligas att god vård även innebär att tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. Vidare klargörs i andra stycket att olika insatser för patienten skall samordnas på ett ändamålsenligt sätt. Se avsnitt 5.1.5.

Prop. 1997/98:109: Paragrafens innehåll har justerats i anledning av att lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område ersätter den nuvarande åliggandelagen.

  • RÅ 1993:23:Ett barn, som bereddes vård enligt lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av unga, togs in på ett sjukhus för behandling av en sjukdom. Sjukvårdspersonalen påstods ha vidtagit åtgärder för att upprätthålla de begränsningar i moderns rätt till umgänge med barnet som domstol beslutat. Åtgärderna har i mål angående disciplinansvar för personalen ansetts ingå i denna personals yrkesutövning.
  • RH 1999:115:En patient har på grund av en i efterförloppet till en genomförd tumöroperation tillstötande infektion drabbats av en allvarlig neurologisk skada. Fråga om den opererande läkarens arbetsgivare - vederbörande landsting - ådragit sig skadeståndsskyldighet på grund av att läkaren före operationen förfarit vårdslöst genom att inte informera patienten om riskerna med operationen. - Landstinget har inte befunnits skadeståndsskyldigt, då den uppkomna skadan inte ansetts kausal till den brist i informationsskyldigheten som må ha förelegat.
  • NJA 1999 s. 71:Fråga om rätt för landsting att häva ett entreprenadavtal rörande ambulanssjukvård med hänvisning till att entreprenören i väsentlig omfattning åsidosatt skyldigheten att tillhandahålla god vård.
Införd: SFS 1985:560 (om utvecklingslinjer för hälso- och sjukvården, m.m.)
Ändrad: SFS 2006:493 (Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre), 1998:533 (Yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område), 1998:1659 (Stärkt patientinflytande), 2006:192 (Strategi för ett samordnat arbete mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade sjukdomar), 1997:142 (None), 1994:957 (Åligganden för personal inom hälso- och sjukvården m.m.)
Upphävd: SFS 2014:822 (Patientlag)

2 b §  Patienten och dennes närstående ska ges information enligt vad som anges i 3 kap.patientlagen (2014:821). Lag (2014:822).

Prop. 2013/14:67: I paragrafen regleras patientens rätt till information (jfr prop. 2009/10:67 s. 76 f.). I första stycket 2 görs ett tillägg om att rätten att få information även omfattar hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. Ändringen innebär att patienten ska få information om vilka hjälpmedel som finns att tillgå. Sådan information måste vara utformad och anpassad för den enskilde.

Förslaget kommenteras ...

Prop. 1998/99:4: Denna paragraf är ny. Innehållet motsvarar dock i huvudsak 2 a § tredje stycket hälso- och sjukvårdslagen i dess nuvarande lydelse. Bestämmelsen reglerar patientens rätt till information (jfr prop. 1978/79:220 s. 44 och 1981/82:97 s. 119). Vikten av att patienten blir informerad ...

Prop. 2009/10:67: Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets yttrande.

Förslaget behandlas närmare i avsnitt 6.4. Bestämmelsen reglerar patientens rätt till information (jfr prop. 1978/79:220 s. 44, 1981/82:97 s. 119 och 1998/99:4 s. 46). Det ankommer ...

Införd: SFS 1998:1660 (Stärkt patientinflytande), 1985:560 (om utvecklingslinjer för hälso- och sjukvården, m.m.)
Ändrad: SFS 2009:430 (Offentlighets- och sekretesslag), 2010:662 (Patientsäkerhet och tillsyn), 2014:290 (Mer inflytande för den enskilde i valet av hjälpmedel), 2010:243 (Stärkt ställning för patienten - vårdgaranti, fast vårdkontakt och förnyad medicinsk bedömning)
Upphävd: SFS 2014:822 (Patientlag)

2 c §  Hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa. Lag (2014:822).

2 d § Har upphävts genom lag (2014:822).

2 e §  Där det bedrivs hälso- och sjukvård skall det finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård skall kunna ges. Lag (1998:1660).

2 f §  Hälso- och sjukvården ska på socialnämndens initiativ, i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 6 kap.12–14 §§patientsäkerhetslagen (2010:659) och av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

[S2]Bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens skydd finns i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453). Lag (2010:662).

Prop. 2002/03:53: Paragrafen är ny. Första stycket behandlas i avsnitt 5.3 och andra stycket i 5.4.

Första stycket ålägger hälso- och sjukvården att samverka med andra berörda i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa. Samverkan skall ske såväl på individnivå som på övergripande nivåer. Till undvikande av missförstånd om hur samverkan förhåller sig till eventuell sekretess görs en hänvisning till ...

Införd: SFS 2003:412 (Stärkt skydd för barn i utsatta situationer m.m.)
Ändrad: SFS 2009:430 (Offentlighets- och sekretesslag), 2010:662 (Patientsäkerhet och tillsyn)

2 g §  Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med

  1. har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning,
  2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller
  3. är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel.

[S2]Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider. Lag (2009:979).

Prop. 2008/09:193: Paragrafen är ny och behandlas i avsnitt 4. Den ålägger hälso- och sjukvården en skyldighet att särskilt beakta behovet av råd, stöd och information till barn om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har en psykisk störning eller psykisk funktionsnedsättning, en allvarlig fysisk sjukdom eller skada eller ett missbruk av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Samma skyldighet ...

Införd: SFS 2009:979 (Vissa psykiatrifrågor m.m.)

2 h §  Innan en ny diagnos- eller behandlingsmetod som kan ha betydelse för människovärde och integritet börjar tillämpas i hälso- och sjukvården, ska vårdgivaren se till att metoden har bedömts från individ- och samhällsetiska aspekter. Lag (2010:211).

2 i §  Vårdgivaren ska tillhandahålla en specificerad faktura avseende kostnaderna för den hälso- och sjukvård en patient tagit emot om patienten avser att begära ersättning för sina kostnader för vården i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpning av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård, i den ursprungliga lydelsen. Lag (2016:655).

Prop. 2015/16:139: Paragrafen är ny och föreskriver att vårdgivaren ska tillhandahålla en specificerad faktura avseende kostnaderna för den vård patienten tagit emot om patienten avser att begära ersättning för sina kostnader i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpning av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård, i den ursprungliga lydelsen.

Med begreppet specificerad faktura avses ett skriftligt krav på betalning genom ...

Införd: SFS 2016:655 (Patientrörlighet inom EES – vissa kompletterande förslag)

Landstingens hälso- och sjukvård

Landstingets ansvar

3 §  Varje landsting ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget. Detsamma gäller dem som är kvarskrivna enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481) och stadigvarande vistas inom landstinget. Även i övrigt ska landstinget verka för en god hälsa hos hela befolkningen. Vad som i denna lag sägs om landsting gäller också kommuner som inte ingår i ett landsting, i den mån inte annat följer av 17 §. Vad här sagts utgör inte hinder för annan att bedriva hälso- och sjukvård.

[S2]Landstingets ansvar omfattar dock inte sådan hälso- och sjukvård som en kommun inom landstinget har ansvar för enligt 18 § första och tredje styckena.

[S3]Ett landsting får sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt denna lag och ska därvid ange de särskilda villkor som gäller för överlämnandet. En uppgift som innefattar myndighetsutövning får dock inte med stöd av denna bestämmelse överlämnas till en juridisk person eller en enskild individ.

[S4]Landstinget får även träffa överenskommelse med kommun, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen om att inom ramen för landstingets uppgifter enligt denna lag samverka i syfte att uppnå en effektivare användning av tillgängliga resurser. Landstinget ska bidra till finansieringen av sådan verksamhet som bedrivs i samverkan. Enligt bestämmelser i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser får landstinget delta i finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet.

[S5]Riksrevisionen får granska sådan verksamhet som bedrivits i samverkan med och delvis finansierats av Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen. Vid en sådan granskning har Riksrevisionen rätt att ta del av de uppgifter som behövs för att granska verksamheten. Lag (2014:572).

Prop. 2002/03:132: I fjärde stycket införs en hänvisning till lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser mellan allmän försäkringskassa, länsarbetsnämnd, kommun och landsting. Enligt bestämmelser i nämnda lag får ett landsting delta i sådan samordning. Vad som därvid gäller för landstinget medverkan regleras genom bestämmelserna i den lagen.

Prop. 2004/05:145: Ändringen behandlas i avsnitt 7.1 och 7.2. Begreppet sjukhus, som utgår från den organisation som anordnar vården, beskrivs i 5 § och diskuteras i avsnitt 6.1 och 7.2.1. Den hälso- och ...

Prop. 2003/04:152: Riksrevisionens möjligheter enligt femte stycket att granska sådan verksamhet som bedrivits i samverkan med och delvis finansierats av (en allmän) försäkringskassan eller länsarbetsnämnden ändras till att avse motsvarande verksamhet av den nya Försäkringskassan eller länsarbetsnämnden. Enligt övergångsbestämmelserna får Riksrevisionens granskning även ske med stöd av de äldre bestämmelserna, vilket är en förutsättning för att en fullständig granskning skall kunna ske av samverkan som har skett ...

Prop. 2006/07:52: Paragrafen behandlar landstingens ansvar att erbjuda hälso- och sjukvård och under vilka förutsättningar som landstinget får sluta avtal med någon annan om att utföra denna uppgift. De nuvarande fjärde och femte styckena föreslås upphävas.

Av fjärde stycket framgår att landsting som överlämnar till någon annan att bedriva hälso- och sjukvård som ges vid ett sjukhus i avtalet skall ange villkor om att verksamheten skall drivas utan syfte att ge vinst åt ägare eller motsvarande ...

Prop. 2001/02:190: Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.4.8.

Ändringen i femte stycket är föranledd av att Riksrevisionen övertar Riksrevisionsverkets uppgifter att granska sådan verksamhet som bedrivits i samverkan med och delvis finansierats av den allmänna försäkringskassan eller länsarbetsnämnden.

Någon övergångsbestämmelse har inte ansetts behövlig. Det följer av allmänna förvaltningsrättsliga ...

Prop. 2013/14:118: I tredje stycket andra meningen ersätts ett bolag, en förening, en samfällighet och en stiftelse med den gemensamma benämningen juridisk person. Ändringen utgör en anpassning till nuvarande lydelse av regeringsformen samt motsvarande bestämmelser i kommunallagen, tandvårdslagen och <a href="https://lagen.nu/2001:453" ...

  • RÅ 1997:9:Landstingsstyrelse har beslutat att till kommunerna i länet överföra huvudmannaskapet för habilitering och rehabilitering av fysiskt funktionshindrade barn och ungdomar som bor i sina föräldrahem och som inte erhåller hemsjukvård. Beslutet har ansetts strida mot hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
  • RÅ 2004:79:Kommun har inte ansetts skyldig att enligt socialtjänstlagen ge bistånd till psykoterapibehandling i privat regi, då sökandens tillstånd inte var så akut att han inte kunde avvakta den behandling som landstinget kunde erbjuda. Nya motivuttalanden till en i sak oförändrad lagtext har inte föranlett Regeringsrätten att frångå etablerad praxis.
  • RÅ 2003:98:Ett beslut av kommunal nämnd att lämna anbud till landsting vid upphandling av sjuktransporter har ansetts kompetensöverskridande.
  • RÅ 1996:95:Beslut av kommunfullmäktige att - under förutsättning att landstinget anställde en viss läkare vid ett sjukhus för vilket landstinget var huvudman - tillskjuta medel motsvarande kostnaden för en läkartjänst har ansetts kompetensöverskridande.
Ändrad: SFS 2004:812 (Anpassningar med anledning av en ny statlig myndighet för socialförsäkringens administration), 2002:1028 (Riksrevisionen), 2007:403 (Ytterligare reformer inom arbetsmarknadspolitiken m.m.), 2003:1212 (Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet), 2014:572 (Privata utförare av kommunal verksamhet), 2005:372 (Behörigheten för läkare i enskild verksamhet, m.m.), 1997:1306 (Skydd för förföljda personer, samordningsnummer, m.m.), 1991:1949 (om vissa läkares anställningsform m.m.), 1992:1382 (Ökad konkurrens i kommunal verksamhet), 1990:1465 (om ansvaret för service och vård till äldre och handikappade m. m.), 1985:560 (om utvecklingslinjer för hälso- och sjukvården, m.m.), 2005:534 (Driftsformer för offentligt finansierade sjukhus), 2007:241 (Driftsformer för sjukhus), 1992:567 (om hälso- och sjukvårdens ansvar vid dödsfall, m.m.)

3 a §  Landstinget ska ge patienten möjlighet att välja behandlingsalternativ enligt vad som anges i 7 kap. 1 § patientlagen (2014:821).

[S2]Landstinget ska ge patienten möjlighet att få en ny medicinsk bedömning enligt vad som anges i 8 kap. 1 § patientlagen. Lag (2014:822).

Prop. 1998/99:4: Denna paragraf är ny. I bestämmelsens första stycke regleras möjligheten för en patient att välja behandlingsalternativ. Med behandlingsalternativ avses åtgärder med medicinskt innehåll som erbjuds av legitimerade yrkesutövare. Som exempel kan nämnas kirurgiska ingrepp, läkemedelsbehandling, sjukgymnastisk behandling, rehabiliteringsmetoder, specifik omvårdnad, olika förlossningsmetoder och psykoterapeutiska insatser. I begreppet behandlingsalternativ inkluderas inte olika tänkbara alternativ...

Prop. 2009/10:67: Förslaget behandlas närmare i avsnitt 6.5. Förslaget i det nya andra stycket behandlas i avsnitt 8.

Paragrafens andra stycke ska upphävas. Enligt denna bestämmelse har patienten inte rätt till behandling utanför det landsting inom vilket han eller hon är bosatt, om hemlandstinget kan erbjuda en behandling som överensstämmer ...

Prop. 1997/98:9: Genom förslaget jämställs den kvarskrivne med bosatta (folkbokförda) personer inom det landsting där hon eller han stadigvarande vistas. Det innebär att den kvarskrivne är berättigad till fullständig hälso- och sjukvård i nämnda landsting. Om personen i fråga är folkbokförd i ett annat landsting behöver hon eller han inte vända sig till det landstinget. Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

Paragrafen föreslås även ändrad i budgetpropositionen för ...

  • RÅ 1997:9:Landstingsstyrelse har beslutat att till kommunerna i länet överföra huvudmannaskapet för habilitering och rehabilitering av fysiskt funktionshindrade barn och ungdomar som bor i sina föräldrahem och som inte erhåller hemsjukvård. Beslutet har ansetts strida mot hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
  • RÅ 1997:49:Rätten till rådgivning och annat personligt stöd enligt 9 § 1 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade har inte ansetts omfatta teckenspråksundervisning åt den funktionshindrades föräldrar (I) eller logopedbehandling åt den funktionshindrade (II).
Införd: SFS 1993:391 (om stöd och service till vissa funktionshindrade), 1998:1660 (Stärkt patientinflytande)
Ändrad: SFS 1997:993 (Skydd för förföljda personer, samordningsnummer, m.m.), 2010:243 (Stärkt ställning för patienten - vårdgaranti, fast vårdkontakt och förnyad medicinsk bedömning)
Upphävd: SFS 2014:822 (Patientlag)

3 b §  Landstinget ska erbjuda dem som är bosatta inom landstinget eller som är kvarskrivna enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481) och stadigvarande vistas där,

  1. habilitering och rehabilitering,
  2. hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning, och
  3. tolktjänst för vardagstolkning för barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade.

[S2]Landstingets ansvar omfattar dock inte habilitering, rehabilitering och hjälpmedel som en kommun inom landstinget har ansvar för enligt 18 b §. Landstingets ansvar innebär inte någon inskränkning i de skyldigheter som arbetsgivare eller andra kan ha enligt annan lag.

[S3]Habilitering eller rehabilitering samt tillhandahållande av hjälpmedel ska planeras i samverkan med den enskilde. Av planen ska planerade och beslutade insatser framgå.

[S4]Landstinget ska ge den enskilde möjlighet att välja hjälpmedel enligt vad som anges i 7 kap. 2 § patientlagen (2014:821). Lag (2014:822).

Prop. 2013/14:67: Paragrafen reglerar landstingets ansvar att erbjuda habilitering, rehabilitering, hjälpmedel och tolktjänst för vardagstolkning. Ett nytt fjärde stycke införs som innebär att landstinget ska ge patienten möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar när det finns olika hjälpmedel tillgängliga inom landstingets system för hjälpmedelsförsörjning, t.ex. genom ett upphandlat sortiment. Landstinget ska ge patienten det valda hjälpmedlet om det med hänsyn till den enskildes behov ...

Införd: SFS 1994:1750 (Ersättning från sjukförsäkringen för vissa vårdförmåner till landsting och kommuner i internationella förhållanden m.m.)
Ändrad: SFS 2014:290 (Mer inflytande för den enskilde i valet av hjälpmedel), 2000:356 (Vissa hälso- och sjukvårdsfrågor)
Upphävd: SFS 2014:822 (Patientlag)

3 c §  Landstinget ska även erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som, utan att vara bosatta i Sverige, har rätt till vårdförmåner i Sverige vid sjukdom och moderskap enligt vad som följer av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen. Detsamma ska gälla för den som avses i 5 kap. 7 § första stycket socialförsäkringsbalken och som omfattas av nämnda förordning. Vården ska i dessa fall erbjudas av det landsting inom vars område personen är förvärvsverksam eller, när det gäller en person som är arbetslös, det landsting inom vars område denne är registrerad som arbetssökande. I den utsträckning familjemedlemmar till dessa personer har rätt till vårdförmåner i Sverige vid sjukdom och moderskap enligt vad som följer av den nämnda förordningen, ska familjemedlemmarna erbjudas vård av samma landsting. Om familjemedlemmarna är bosatta i Sverige, gäller dock 3 §. Lag (2010:1314).

3 d §  Landstinget skall, i andra fall än som avses i 18 c §, erbjuda dem som är bosatta inom landstinget och som på grund av allvarlig sjukdom eller efter behandling för sådan sjukdom är i fortlöpande behov därav, förbrukningsartiklar som behövs vid urininkontinens, urinretention eller tarminkontinens. Förbrukningsartiklar som avses här får förskrivas av läkare samt av annan hälso- och sjukvårdspersonal som Socialstyrelsen förklarat behörig. Lag (2006:493).

3 e §  Landstinget får erbjuda den som får hälso- och sjukvård i hemmet (hemsjukvård) läkemedel utan kostnad. Lag (2002:163).

Prop. 2001/02:63: Paragrafen behandlas i avsnitt 7.2.

Bestämmelsen innebär att landstinget kan erbjuda patienter som får hemsjukvård läkemedel utan kostnad. Hemsjukvård kan antingen vara sjukhusanknuten eller knuten till en distriktsläkarmottagning. Med hemsjukvård avses sådan vård i den enskildes hem där patientens tillstånd kräver regelbundna besök av hälso- och sjukvårdspersonal enligt särskild överenskommelse mellan ...

Införd: SFS 2002:163 (De nya läkemedelsförmånerna)

3 f §  När den enskilde har behov av insatser både från hälso- och sjukvården och från socialtjänsten ska landstinget tillsammans med kommunen upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om landstinget eller kommunen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål.

[S2]Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det.

[S3]Av planen ska det framgå

  1. vilka insatser som behövs,
  2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för,
  3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än landstinget eller kommunen, och
  4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen. Lag (2009:979).

Prop. 2008/09:193: Förslaget behandlas i avsnitt 6.

Paragrafen är ny och innebär en skyldighet för kommuner och landsting att gemensamt upprätta en individuell plan för en enskild som har behov av insatser både från hälso- och sjukvården och från socialtjänsten. En likalydande paragraf föreslås i 2 kap. 7 § socialtjänstlagen (2001:453, SoL). Behovet ...

Införd: SFS 2009:979 (Vissa psykiatrifrågor m.m.)

3 g §  Landstinget ska erbjuda vårdgaranti åt dem som omfattas av landstingets ansvar enligt 3 eller 3 c §. Vårdgarantin ska innehålla en försäkran om att den enskilde inom viss tid får

  1. kontakt med primärvården (tillgänglighetsgaranti),
  2. besöka läkare inom primärvården (besöksgaranti),
  3. besöka den specialiserade vården (besöksgaranti), och
  4. planerad vård (behandlingsgaranti).

[S2]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om de tidsperioder inom vilka vårdgarantin ska vara uppfylld samt föreskrifter i övrigt om vårdgarantins innehåll. Lag (2014:822).

Prop. 2009/10:67: Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets yttrande.

Förslaget behandlas närmare i avsnitt 6.1. Förslaget i andra stycket behandlas i avsnitt 6.2.

Paragrafen är ny och reglerar skyldigheten för landstingen att erbjuda dem som är bosatta i landstinget en vårdgaranti. Vårdgarantin är en försäkran ...

Införd: SFS 2010:243 (Stärkt ställning för patienten - vårdgaranti, fast vårdkontakt och förnyad medicinsk bedömning)
Upphävd: SFS 2014:822 (Patientlag)

3 h §  Om landstinget inte uppfyller besöksgarantin eller behandlingsgarantin enligt 3 g § första stycket 3 eller 4 ska landstinget se till att patienten får vård hos en annan vårdgivare utan extra kostnad för patienten. Lag (2010:243).

Prop. 2009/10:67: Paragrafen är ny och behandlas närmare i avsnitt 6.5.

Paragrafen reglerar konsekvensen av att ett landsting inte förmår uppfylla delar av vårdgarantin. Om landstinget inte uppfyller utfästelserna i vårdgarantin enligt 3 g § första stycket tredje eller fjärde punkten ska landstinget se till att patienten får vård hos en annan vårdgivare inom eller utom landstinget utan extra kostnad för patienten. Om ...

Införd: SFS 2010:243 (Stärkt ställning för patienten - vårdgaranti, fast vårdkontakt och förnyad medicinsk bedömning)

3 i §  Landstinget ska rapportera in uppgifter om väntetider till en nationell databas.

[S2]Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om landstingets rapporteringsskyldighet. Lag (2010:243).

Prop. 2009/10:67: Paragrafen är ny och behandlas närmare i avsnitt 6.3.

Paragrafen reglerar landstingens skyldighet att rapportera in väntetidsdata till en nationell databas. I dag sker denna rapportering till Sveriges kommuner och landsting, som ansvarar för databasen Väntetider i vården. Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, bemyndigas att meddela föreskrifter om landstingets rapporteringsskyldighet. ...

Införd: SFS 2010:243 (Stärkt ställning för patienten - vårdgaranti, fast vårdkontakt och förnyad medicinsk bedömning)

4 §  Om någon som vistas inom landstinget utan att vara bosatt där behöver omedelbar hälso- och sjukvård, ska landstinget erbjuda sådan vård.

[S2]Landstinget ska erbjuda öppen vård åt dem som omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård. Dessa patienter omfattas inte av landstingets vårdgaranti. I övrigt ska vården ges på samma villkor som dem som gäller för de egna invånarna.

[S3]Om patienten omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård enligt 3 § svarar det landstinget för kostnaderna för vård som patienten ges med stöd av andra stycket. Detta gäller dock inte om det landstinget ställer krav på remiss för vården och dessa remissregler inte följs.

[S4]Ett landsting får också i andra fall erbjuda hälso- och sjukvård åt den som omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård, om landstingen kommer överens om det.

[S5]Särskilda bestämmelser om hälso- och sjukvård finns i lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. och lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Lag (2014:822).

4 a §  I samband med sjöräddningsinsatser i de delar av havet utanför Sveriges sjöterritorium, där sjöräddningstjänsten ankommer på svenska myndigheter, får ett landsting bedriva hälso- och sjukvård i syfte att minimera de fysiska och psykiska följdverkningarna av en olycka. Lag (2015:311).

Prop. 2001/02:184: sjukvårdsresurser till förfogande för att bistå en annan kommun eller ett annat landsting som drabbats av en sådan extraordinär händelse i fredstid som avses i lagen (2002:000) om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting. Vid sådant bistånd skall personer som tas emot från en annan kommun eller ett annat landsting omfattas av kommunens och landstingets skyldigheter ...

Prop. 2014/15:76: Bestämmelsen, som är ny, innebär att ett landsting i samband med sjöräddningsinsatser får bedriva hälso- och sjukvård i de delar av havet utanför Sveriges sjöterritorium där sjöräddningstjänsten ankommer på svenska myndigheter. Hälso- och sjukvården ska syfta till att minimera de fysiska och psykiska följdverkningarna av en olycka. Genom bestämmelsen görs undantag från lokaliseringsprincipen i 2 kap. 1 § kommunallagen (1991:900). ...

Införd: SFS 2015:311 (Om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands m.m.), 2002:834 (Extraordinära händelser i kommuner och landsting)

5 §  För hälso- och sjukvård som kräver intagning i vårdinrättning ska det finnas sjukhus. Vård som ges under intagning benämns sluten vård. Annan hälso- och sjukvård benämns öppen vård. Primärvården ska som en del av den öppna vården utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper svara för behovet av sådan grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser eller annan särskild kompetens.

[S2]Landstinget ska organisera primärvården så att alla som omfattas av landstingets ansvar för hälso- och sjukvård kan välja utförare av hälso- och sjukvårdstjänster samt få tillgång till och välja en fast läkarkontakt (vårdvalssystem). Landstinget får inte begränsa den enskildes val till ett visst geografiskt område inom landstinget.

[S3]Landstinget ska utforma vårdvalssystemet så att alla utförare behandlas lika, om det inte finns skäl för något annat. Ersättningen från landstinget till utförare inom ett vårdvalssystem ska följa den enskildes val av utförare.

[S4]När landstinget beslutat att införa ett vårdvalssystem ska lagen (2008:962) om valfrihetssystem tillämpas. Lag (2014:822).

Prop. 2004/05:145: Ändringen behandlas i avsnitt 7.3.

Genom lagändringen i första stycket, som utformats i enlighet med Lagrådets förslag, ställs krav på att varje landsting skall bedriva hälso- och sjukvård vid minst ett sjukhus i egen regi för att meddela sådan vård som endast kan tillgodoses genom att patienten tas in på en vårdinrättning. Ett landsting är således förhindrat att överlämna driften av samtliga sina sjukhus ...

Prop. 1997/98:189: I paragrafens andra stycke sägs nu uttryckligen att möjligheten att genom val få en fast läkarkontakt inte får begränsas geografiskt inom landstingsområdet. En patient skall kunna välja en fast läkarkontakt var som helst inom landstingsområdet utan att vara hänvisad till ett visst urval utifrån t.ex. områdesindelning eller bostadsort. Bestämmelsen utgör inget hinder för val av en fast läkarkontakt i ett annat landsting under förutsättning att...

Prop. 2006/07:52: Ändringen innebär att det inte längre skall ställas krav på att varje landsting skall bedriva hälso- och sjukvård vid minst ett sjukhus i egen regi.

Förslaget behandlas i avsnitt 5.1.

Ändrad: SFS 1998:1654 (Patientens ställning), 1995:835 (Primärvård, privata vårdgivare m.m.), 1993:587 (om husläkare m.m.), 2009:140 (Vårdval i primärvården), 2009:139 (Vårdval i primärvården), 2005:534 (Driftsformer för offentligt finansierade sjukhus), 2007:241 (Driftsformer för sjukhus)
Upphävd: SFS 2014:822 (Patientlag)

6 §  Landstinget svarar för att det inom landstinget finns en ändamålsenlig organisation för att till och från sjukhus eller läkare transportera personer vilkas tillstånd kräver att transporten utförs med transportmedel som är särskilt inrättade för ändamålet. Lag (1992:567).

  • RÅ 2003:98:Ett beslut av kommunal nämnd att lämna anbud till landsting vid upphandling av sjuktransporter har ansetts kompetensöverskridande.
  • AD 2012 nr 66:En kommun och ett landsting har träffat avtal om den kommunala räddningstjänstens deltagande vid olika former av larm inom den s.k. IVPA-verksamheten. Tvist har uppkommit om det enligt kollektivavtal, och utan särskild överenskommelse med de berörda arbetstagarna, ingår i arbetsskyldigheten för kommunens räddningstjänstpersonal att delta vid dessa larm och därvid utföra olika förekommande arbetsuppgifter. Även bland annat fråga om ett tolkningsföreträde enligt 34 § medbestämmandelagen har utövats felaktigt på så sätt att det har föranlett skadeståndsskyldighet för arbetstagarorganisationen.
Ändrad: SFS 1991:424 (om verksamhet och anslag inom totalförsvaret under budgetåret 1991/92), 1992:567 (om hälso- och sjukvårdens ansvar vid dödsfall, m.m.)

7 §  Landstinget ska planera sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i behovet av vård hos dem som omfattas av landstingets ansvar för hälso- och sjukvård.

[S2]Planeringen ska avse även den hälso- och sjukvård som erbjuds av privata och andra vårdgivare.

[S3]Landstinget ska även planera sin hälso- och sjukvård så att en katastrofmedicinsk beredskap upprätthålls. Lag (2014:822).

8 §  I planeringen och utvecklingen av hälso- och sjukvården skall landstinget samverka med samhällsorgan, organisationer och privata vårdgivare. Lag (1995:835).

8 a §  Landstinget ska ingå en överenskommelse med kommunen om ett samarbete i fråga om personer med psykisk funktionsnedsättning. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen. Lag (2009:979).

Prop. 2008/09:193: Paragrafen är ny och behandlas i avsnitt 5.

I paragrafen föreskrivs en skyldighet för kommuner och landsting att komma överens om ett samarbete när det gäller personer med psykisk funktionsnedsättning. Skyldigheten att ingå överenskommelser är avsedd att omfatta landstingens och kommunernas offentligrättsliga åtaganden, och överenskommelserna får inte strida mot några föreskrifter.

Med ...

Införd: SFS 2009:979 (Vissa psykiatrifrågor m.m.)

8 b §  Landstinget ska ingå en överenskommelse med kommunen om ett samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen. lag (2013:302).

9 §  Regeringen får föreskriva att landet skall delas in i regioner för den hälso- och sjukvård som berör flera landsting.

[S2]Landstingen skall samverka i frågor som rör sådan hälso- och sjukvård. Lag (1992:567).

Rikssjukvård

9 a §  Med rikssjukvård avses hälso- och sjukvård som bedrivs av ett landsting och som samordnas med landet som upptagningsområde.

[S2]Socialstyrelsen beslutar vilken hälso- och sjukvård som skall utgöra rikssjukvård.

[S3]Rikssjukvården skall samordnas till enheter där en hög vårdkvalitet och en ekonomiskt effektiv verksamhet kan säkerställas. Lag (2006:325).

9 b §  För att få bedriva rikssjukvård krävs det tillstånd. Tillståndet skall vara tidsbegränsat och förenat med villkor.

[S2]Socialstyrelsen beslutar, efter ansökan från det landsting som avser att bedriva rikssjukvård, om tillstånd och villkor.

[S3]Socialstyrelsens beslut i ärenden om rikssjukvård enligt denna lag får inte överklagas. Lag (2006:325).

Nämnder

10 §  Ledningen av hälso- och sjukvården skall utövas av en eller flera nämnder. För en sådan nämnd gäller vad som är föreskrivet om nämnder i kommunallagen (1991:900). Särskilda bestämmelser om gemensam nämnd finns i lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet. Lag (2003:194).

11 § Har upphävts genom lag (1991:909).
12 § Har upphävts genom lag (1991:903).

Personal

13 § Har upphävts genom lag (1996:787).
14 § Har upphävts genom lag (1996:787).

15 §  I landstingen ska det finnas möjligheter till anställning för läkares allmäntjänstgöring enligt 4 kap.patientsäkerhetslagen (2010:659) i sådan omfattning att alla läkare som avlagt läkarexamen och läkare med utländsk utbildning som föreskrivits allmäntjänstgöring ges möjlighet att fullgöra praktisk tjänstgöring för att få legitimation som läkare. Anställning för allmäntjänstgöring ska ske för viss tid.

[S2]I landstingen ska det också finnas möjligheter till anställning för läkares specialiseringstjänstgöring enligt nämnda lag i en omfattning som motsvarar det planerade framtida behovet av läkare med specialistkompetens i klinisk verksamhet. Regeringen får meddela föreskrifter om att läkare under sådan tjänstgöring med anställning vid en enhet som har upplåtits för högskoleutbildning för läkarexamen ska anställas för viss tid. Lag (2010:662).

16 §  Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om behörighet till tjänster inom hälso- och sjukvården och om tillsättning. Regeringen får överlåta åt Socialstyrelsen att meddela sådana föreskrifter.

[S2]I fråga om enheter inom hälso- och sjukvården som har upplåtits för högskoleutbildning för läkarexamen finns särskilda bestämmelser. Lag (2006:176).

Prop. 2004/05:162: I paragraferna har begreppet grundläggande högskoleutbildning av läkare ersatts av uttrycket högskoleutbildning för läkarexamen. Utmönstrandet av begreppet grundläggande högskoleutbildning ur högskolelagen

(1992:1434) ...

Ändrad: SFS 2006:176 (Ny värld - ny högskola)

Kommunernas hälso- och sjukvård

17 §  Bestämmelserna i 18--25 §§ gäller kommuner som ingår i ett landsting samt, i de fall det är särskilt föreskrivet, de kommuner som inte ingår i ett landsting. Lag (1992:567).

Kommunens ansvar

18 §  Varje kommun ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som efter beslut av kommunen bor i en sådan boendeform eller bostad som avses i 5 kap. 5 § andra stycket, 5 kap. 7 § tredje stycket eller 7 kap. 1 § första stycket 2socialtjänstlagen (2001:453). Varje kommun ska även i samband med dagverksamhet, som omfattas av 3 kap. 6 § socialtjänstlagen, erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som vistas där.

[S2]En kommun får även i övrigt erbjuda dem som vistas i kommunen hälso- och sjukvård i hemmet (hemsjukvård).

[S3]Landstinget får till en kommun inom landstinget överlåta skyldigheten att erbjuda sådan vård, som sägs i andra stycket, om landstinget och kommunen kommer överens om det. Överenskommelsen får avse även ansvar för förbrukningsartiklar som avses i 3 d §.

[S4]Kommunens ansvar enligt första och tredje styckena och kommunens befogenhet enligt andra stycket omfattar, med undantag för vad som anges i 26 d § tredje stycket, inte sådan hälso- och sjukvård som meddelas av läkare.

[S5]En kommun får sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som kommunen ansvarar för enligt denna lag och ska därvid ange de särskilda villkor som gäller för överlämnandet. En uppgift som innefattar myndighetsutövning får dock inte med stöd av denna bestämmelse överlämnas till en juridisk person eller en enskild individ. Lag (2014:572).

Prop. 1996/97:124: I paragrafens första stycke ges kommunen ansvaret för att erbjuda hälsooch sjukvård även åt dem som av kommunen tillhandahållits boende i enskilt bedrivna särskilda boendeformer som motsvarar dem som tillhandahålls direkt av kommunen enligt 20 § andra stycket eller 21 § tredje stycket socialtjänstlagen (1980:620). Detta sker genom en hänvisning till 69 § första stycket 2.

Prop. 2011/12:147: Paragrafen ändras. Ändringen behandlas i avsnitt 6.2.

Ändringen innebär ett klargörande av att ansvaret för hälso- och sjukvård i särskilda boendeformer bara omfattar dem som efter beslut av kommunen beviljats insatsen särskilt boende enligt 4 kap. 1 eller 2 § socialtjänstlagen (2001:453). ...

Prop. 2013/14:118: I femte stycket andra meningen ersätts ett bolag, en förening, en samfällighet och en stiftelse med den gemensamma benämningen juridisk person. Någon ändring i sak avses inte med denna ändring.

Prop. 2004/05:89: Som har framgått av övervägandena i avsnitt 5.3 bör det i entreprenadavtalen klargöras att bestämmelsen i RF 1:9 om att de som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen i sin verksamhet skall beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet också gäller vid entreprenad. I entreprenadavtalen bör vidare införas villkor som ...

Prop. 2005/06:115: I tredje stycket tas kravet på regeringens medgivande för att en kommun skall kunna ta över ansvaret för hemsjukvård bort. I dag görs en felaktig hänvisning till 3 c § i stället för till 3 d §. Denna hänvisning rättas.

Ändringarna i fjärde stycket är en följd av att kommunen i 26 c § ges en rätt att anlita läkare. Se avsnitt 5.1.2 och 5.1.3. ...

  • RÅ 1996:95:Beslut av kommunfullmäktige att - under förutsättning att landstinget anställde en viss läkare vid ett sjukhus för vilket landstinget var huvudman - tillskjuta medel motsvarande kostnaden för en läkartjänst har ansetts kompetensöverskridande.
  • RÅ 1997:9:Landstingsstyrelse har beslutat att till kommunerna i länet överföra huvudmannaskapet för habilitering och rehabilitering av fysiskt funktionshindrade barn och ungdomar som bor i sina föräldrahem och som inte erhåller hemsjukvård. Beslutet har ansetts strida mot hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
Införd: SFS 1990:1465 (om ansvaret för service och vård till äldre och handikappade m. m.)
Ändrad: SFS 2001:461 (Ny socialtjänstlag m.m.), 1997:316 (Ändring i socialtjänstlagen), 1996:1151 (None), 2006:493 (Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre), 2014:572 (Privata utförare av kommunal verksamhet), 2012:598 (Rätten att få åldras tillsammans - en fråga om skälighet, värdighet och välbefinnande i äldreomsorgen), 2005:372 (Behörigheten för läkare i enskild verksamhet, m.m.), 1992:1382 (Ökad konkurrens i kommunal verksamhet), 1992:567 (om hälso- och sjukvårdens ansvar vid dödsfall, m.m.)

18 a §  Kommunen ska ge den enskilde möjlighet att välja behandlingsalternativ inom sådan hälso- och sjukvård som avses i 18 § första–tredje styckena enligt vad som anges i 7 kap. 1 § patientlagen (2014:821). Lag (2014:822).

Prop. 1998/99:4: Paragrafen är ny och reglerar rätten att välja behandlingsalternativ inom den kommunala hälso- och sjukvården. Bestämmelsen omfattar således den specifika omvårdnad som t.ex. utförs av sjuksköterskor inom den kommunala äldreomsorgen. Den närmare innebörden framgår av kommentaren till 3 a § första och andra styckena denna lag som reglerar landstingens motsvarande skyldighet att tillgodose patienternas val av behandlingsmetod. Andra stycket har formulerats i enlighet med Lagrådets förslag.

  • RÅ 1997:9:Landstingsstyrelse har beslutat att till kommunerna i länet överföra huvudmannaskapet för habilitering och rehabilitering av fysiskt funktionshindrade barn och ungdomar som bor i sina föräldrahem och som inte erhåller hemsjukvård. Beslutet har ansetts strida mot hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
Införd: SFS 1993:391 (om stöd och service till vissa funktionshindrade), 1998:1660 (Stärkt patientinflytande)
Upphävd: SFS 2014:822 (Patientlag)

18 b §  Kommunen ska i samband med sådan hälso- och sjukvård som avses i 18 § första–tredje styckena erbjuda även habilitering, rehabilitering och hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning.

[S2]Landstinget får även utan samband med överlåtelse av ansvar för hälso- och sjukvård enligt 18 § träffa överenskommelse med en kommun inom landstinget om att kommunen ska ha ansvar för hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning.

[S3]Vad som sägs i 3 b § tredje stycket gäller även i fråga om habilitering, rehabilitering och hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning som ombesörjs av en kommun.

[S4]Kommunen ska ge den enskilde möjlighet att välja hjälpmedel enligt vad som anges i 7 kap. 2 § patientlagen (2014:821). Lag (2014:822).

Prop. 2013/14:67: I paragrafen behandlas kommunens ansvar att i vissa fall erbjuda habilitering, rehabilitering och hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. Ett nytt fjärde stycke införs som reglerar den enskildes möjlighet att välja hjälpmedel som tillhandahålls av kommunen. Ändringen motsvarar det som gäller för landstingen enligt 3 b § och den närmare innebörden framgår av kommentaren till den paragrafen.

Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

Införd: SFS 1996:1151 (None)
Ändrad: SFS 2014:290 (Mer inflytande för den enskilde i valet av hjälpmedel), 2000:356 (Vissa hälso- och sjukvårdsfrågor)
Upphävd: SFS 2014:822 (Patientlag)

18 c §  Kommunen skall i samband med hälso- och sjukvård enligt 18 § första stycket tillhandahålla förbrukningsartiklar på sätt anges i 3 d §. Beträffande behörigheten att förskriva förbrukningsartiklar som avses här gäller vad som föreskrivs i 3 d §. Lag (2000:356).

18 d §  Landstinget får på framställning av en kommun inom landstinget erbjuda samtliga som bor i en viss särskild boendeform som avses i 5 kap. 5 § andra stycket socialtjänstlagen (2001:453) eller i en del av en sådan boendeform läkemedel ur läkemedelsförråd vid det särskilda boendet.

[S2]Sådana förråd kan antingen vara förråd som innehåller flertalet av de läkemedel som de boende behöver (fullständigt förråd) eller förråd enbart för vissa basläkemedel (akutförråd).

[S3]Landstinget får även på framställning av en kommun inom landstinget erbjuda den som genom kommunens försorg får hemsjukvård läkemedel ur sådana förråd som avses i första stycket.

[S4]Läkemedel ur förråden skall vara kostnadsfria för de boende som avses i första stycket och för de enskilda som får hemsjukvård enligt tredje stycket.

[S5]Landstinget svarar för kostnaderna för läkemedel som rekvireras till de förråd som avses i första stycket. Lag (2002:163).

Prop. 2001/02:63: Paragrafen behandlas utförligt i avsnitt 7.2.

Bestämmelsen innebär att ett landsting på framställning av en kommun inom landstinget får besluta att inrätta läkemedelsförråd vid sådana särskilda boendeformer för äldre som avses i 5 kap. 5 § andra stycket socialtjänstlagen (2001:453). Landstinget skall svara för kostnaderna för läkemedel ...

Införd: SFS 2002:163 (De nya läkemedelsförmånerna)

19 §  Om en överlåtelse har skett enligt 18 § tredje stycket får landstinget lämna sådant ekonomiskt bidrag till kommunen som motiveras av överlåtelsen.

[S2]Ingår samtliga kommuner inom ett landstings område i överlåtelsen får kommunerna lämna ekonomiska bidrag till varandra, om det behövs för kostnadsutjämning mellan kommunerna. Lag (2007:1428).

20 §  Kommunen skall planera sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov av sådan vård.

[S2]Planeringen skall avse även den hälso- och sjukvård som erbjuds av privata och andra vårdgivare. Lag (1995:835).

21 §  I planeringen och utvecklingen av hälso- och sjukvården skall kommunen samverka med samhällsorgan, organisationer och privata vårdgivare. Lag (1995:835).

  • RÅ 1996:95:Beslut av kommunfullmäktige att - under förutsättning att landstinget anställde en viss läkare vid ett sjukhus för vilket landstinget var huvudman - tillskjuta medel motsvarande kostnaden för en läkartjänst har ansetts kompetensöverskridande.
Ändrad: SFS 1995:835 (Primärvård, privata vårdgivare m.m.)

Nämnder

22 §  Ledningen av kommunens hälso- och sjukvård utövas av den eller de nämnder som kommunfullmäktige enligt 2 kap. 4 § socialtjänstlagen (2001:453) bestämmer. Särskilda bestämmelser om gemensam nämnd finns i lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet.

[S2]I en kommun som inte ingår i ett landsting utövas ledningen av den hälso- och sjukvård som avses i 18 § första eller andra stycket i enlighet med 10 §. Lag (2003:194).

Personal

23 § Har upphävts genom lag (1996:787).

24 §  Inom det verksamhetsområde som kommunen bestämmer ska det finnas en sjuksköterska som svarar för

  1. att det finns sådana rutiner att kontakt tas med läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal när en patients tillstånd fordrar det,
  2. att beslut om att delegera ansvar för vårduppgifter är förenliga med säkerheten för patienterna,
  3. att anmälan görs till den nämnd, som har ledningen av hälso- och sjukvårdsverksamheten, om en patient i samband med vård eller behandling drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom.

[S2]Om ett verksamhetsområde i huvudsak omfattar rehabilitering får en fysioterapeut eller en arbetsterapeut fullgöra uppgifter som sägs i första stycket.

[S3]Bestämmelserna i första och andra styckena gäller även en kommun, som inte ingår i ett landsting, om det i en sådan hälso- och sjukvårdsverksamhet som sägs i 18 § första eller andra stycket inte finns någon läkare. Lag (2013:1141).

25 §  Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om behörighet till tjänster inom kommunernas hälso- och sjukvård och om tillsättning. Regeringen får överlåta åt Socialstyrelsen att meddela sådana föreskrifter. Lag (1992:567).

Gemensamma bestämmelser om landstingens och kommunernas hälso- och sjukvård

Avgifter

26 §  Av patienter får vårdavgifter och avgifter med anledning av att patienter uteblir från avtalade besök tas ut enligt grunder som landstinget eller kommunen bestämmer, i den mån inte annat är särskilt föreskrivet. Patienter som är bosatta inom landstinget respektive kommunen, liksom patienter som avses i 3 c §, ska behandlas lika. Landstinget får dock för sluten vård fastställa avgiftsnivåer i olika inkomstintervall och besluta om vilka regler om nedsättning av avgiften som ska gälla. Avgiften för sluten vård får för varje vårddag uppgå till högst 0,0023 gånger prisbasbeloppet enligt 2 kap.6 och 7 §§socialförsäkringsbalken, avrundat nedåt till närmaste tiotal kronor.

[S2]Av patienter som är 85 år eller äldre får vårdavgifter och andra avgifter för sådan vård och sådana förbrukningsartiklar som avses i 26 a § första stycket inte tas ut.

[S3]Avgiften tas ut av patientens förmyndare om patienten är under 18 år när

  1. vården ges, eller
  2. han eller hon uteblir från ett avtalat besök.

[S4]Om det finns flera förmyndare svarar de solidariskt för avgiften.

[S5]Om det finns särskilda skäl får avgiften tas ut av den underårige.

[S6]Endast kommunen får ta ut vårdavgifter för långtidssjukvård som den har betalningsansvar för enligt 2 § lagen (1990:1404) om kommuners betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård.

[S7]Avgifter för vård enligt 18 §, för förbrukningsartiklar enligt 18 c § eller för långtidssjukvård som en kommun har betalningsansvar för enligt 2 § lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård får, tillsammans med avgifter för hemtjänst och dagverksamhet enligt 8 kap. 5 § socialtjänstlagen (2001:453), per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,48 gånger prisbasbeloppet. Avgifterna får dock inte uppgå till så stort belopp att den enskilde inte förbehålls tillräckliga medel av sitt avgiftsunderlag för sina personliga behov och andra normala levnadskostnader (förbehållsbelopp). När avgifterna fastställs ska kommunen dessutom försäkra sig om att vårdtagarens make eller sambo inte drabbas av en oskäligt försämrad ekonomisk situation.

[S8]Avgiftsunderlaget och förbehållsbeloppet enligt sjunde stycket ska beräknas med tillämpning av 8 kap.3–8 §§socialtjänstlagen. Lag (2016:1298).

Prop. 2000/01:149: Paragrafens tredje stycke ändras så att innehållet överensstämmer med innehållet i den nya 8 kap. 5 § socialtjänstlagen (2001:453) i fråga om det högsta månadsbelopp som en kommuns avgift för kommunal vård tillsammans med avgift för hemtjänst och dagverksamhet får uppgå till. Dessutom ändras uttrycket personliga behov, boendekostnad och andra normala levnadskostnader på motsvarande sätt som i <a href="https://lagen.nu/2001:453#K8P6" ...

Prop. 2002/03:20: Förslaget behandlas i avsnitt 6.2.

Kommunen får ta ut vårdavgifter för långtidssjukvård som den har betalningsansvar för. Ändringarna i andra och tredje styckena utgör konsekvensändringar till följd av de föreslagna ändringarna i lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård.

Prop. 2009/10:88: Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2010.

Prop. 1997/98:113: I tredje stycket görs motsvarande ändringar som i 35 § andra stycket socialtjänstlagen (1980:620) när det gäller vad som skall förbehållas den enskilde för personliga behov, boendekostnad och andra levnadskostnader, samt en bestämmelse om jämkning av avgifterna med hänsyn till make/maka eller sambo. Det görs vidare en redaktionell ändring genom att hänvisningen till 35 § tredje stycket socialtjänstlagen ...

  • RÅ 2004:70:Ett landstings beslut att en patientavgift vid läkarbesök skall inkludera eventuell provtagning medan viss avgift tas ut för provtagning utan samband med läkarbesök har inte ansetts strida mot den kommunala likställighetsprincipen.
Införd: SFS 1996:787 (None)
Ändrad: SFS 2012:926 (Budgetpropositionen för 2013), 2016:1298 (Budgetpropositionen för 2017), 2001:461 (Ny socialtjänstlag m.m.), 2010:245 (Betalningsansvaret för underårigas avgifter inom hälso- och sjukvården och tandvården), 1996:1151 (None), 1994:1750 (Ersättning från sjukförsäkringen för vissa vårdförmåner till landsting och kommuner i internationella förhållanden m.m.), 2003:194 (Samverkan mellan kommuner och landsting inom vård- och omsorgsområdet), 2001:848 (Avgifter inom äldre- och handikappomsorg), 1993:48 (om avgifter inom äldre- och handikappomsorgen), 2000:356 (Vissa hälso- och sjukvårdsfrågor), 1990:1465 (om ansvaret för service och vård till äldre och handikappade m. m.), 1998:856 (Nationell handlingsplan för äldrepolitiken), 1992:567 (om hälso- och sjukvårdens ansvar vid dödsfall, m.m.)

26 a §  Den som har betalat vårdavgifter som avser öppen hälso- och sjukvård enligt denna lag i andra fall än som avses i 18 § första stycket, avgifter för förbrukningsartiklar som avses i 3 d § eller avgifter för tandvård som avses i 8 a § tandvårdslagen (1985:125) med ett belopp som motsvarar 0,025 gånger prisbasbeloppet enligt 2 kap.6 och 7 §§socialförsäkringsbalken, avrundat nedåt till närmaste femtiotal kronor, eller det lägre belopp som bestämts av landstinget, är befriad från att därefter betala ytterligare sådana avgifter under den tid som återstår av ett år, räknat från det första tillfälle då avgift betalats.

[S2]Har en förälder eller föräldrar gemensamt flera barn under 18 år i sin vård, får barnen gemensamt avgiftsbefrielse när kostnaderna för avgifter enligt första stycket sammanlagt uppgår till där avsett belopp. Sådan avgiftsbefrielse gäller även för barn som under den tid som avses i första stycket fyller 18 år.

[S3]Med förälder avses även familjehemsförälder. Som förälder räknas även den med vilken en förälder stadigvarande sammanbor och som är eller har varit gift med eller har eller har haft barn med föräldern.

[S4]Vid beräkning av avgiftsbefrielse enligt första stycket ska även sådana avdrag som har gjorts enligt 7 § andra stycket lagen (2013:513) om ersättning för kostnader till följd av vård inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet medräknas. Lag (2013:515).

Prop. 2012/13:150: Enligt paragrafens fjärde stycke ska vid beräkning av avgiftsbefrielse enligt första stycket även sådana avdrag som har gjorts enligt 7 § andra

stycket lagen (2013:00) om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområde medräknas. ...

Införd: SFS 1996:1151 (None)
Ändrad: SFS 2012:926 (Budgetpropositionen för 2013), 2011:1576 (Budgetpropositionen för 2012), 2013:515 (Patientrörlighet i EU - förslag till ny lagstiftning), 2000:356 (Vissa hälso- och sjukvårdsfrågor), 1998:555 (Reformerat tandvårdsstöd)

Forskning

26 b §  Landstingen och kommunerna skall medverka vid finansiering, planering och genomförande av kliniskt forskningsarbete på hälso- och sjukvårdens område samt av folkhälsovetenskapligt forskningsarbete. Landstingen och kommunerna skall i dessa frågor, i den omfattning som behövs, samverka med varandra samt med berörda universitet och högskolor. Lag (1996:1289).

Hälso- och sjukvård vid extraordinära händelser i fredstid

26 c §  Kommuner och landsting får på begäran ställa hälso- och sjukvårdsresurser till förfogande för att bistå en annan kommun eller ett annat landsting som drabbats av en sådan extraordinär händelse i fredstid som avses i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Vid sådant bistånd skall personer som tas emot från en annan kommun eller ett annat landsting omfattas av kommunens och landstingets skyldigheter enligt denna lag.

[S2]Om bistånd har lämnats har kommunen eller landstinget rätt till skälig ersättning av den kommun eller det landsting som drabbats av den extraordinära händelsen. Lag (2006:631).

Prop. 2005/06:115: Paragrafen är ny.

I bestämmelsens första stycke uppställs krav på landstinget att bidra med läkarmedverkan i särskilda boende och i dagverksamhet samt i ordinärt boende i de fall kommunen genom avtal med landstinget övertagit ansvaret för vården i ordinärt boende, s.k. hemsjukvård. Det innebär att läkarmedverkan skall ske så att målet för och kraven på hälso- och sjukvården, som framgår av 2 § respektive 2 a, 2 b och 2 c §§ tillgodoses. Av ett tillägg till 2 a § följer dessutom ...

Ändrad: SFS 2006:631 (Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle)

Samverkan

26 d §  Landstinget skall till kommunerna inom landstinget avsätta de läkarresurser som behövs för att enskilda skall kunna erbjudas god hälso- och sjukvård i särskilt boende och i verksamheter som avses i 18 § första stycket. Detsamma gäller i ordinärt boende om en kommun ansvarar för vården enligt 18 § andra stycket.

[S2]Landstinget skall med kommunerna inom landstinget sluta avtal om omfattningen av och formerna för läkarmedverkan.

[S3]Om landstinget inte uppfyller sina skyldigheter enligt avtalet att tillhandahålla läkare har kommunen rätt att på egen hand anlita läkare och få ersättning för sina kostnader för det från landstinget. Lag (2006:493).

Prop. 2005/06:115: Paragrafen är ny.

De läkarinsatser som avsätts för enskilda i deras hem medför inte något minskat ansvar för sådana läkarinsatser och andra specialistinsatser som enskilda kan behöva från sjukhusens specialistvård och öppen hälso- och sjukvård som kräver särskild kompetens. Den sjukhusanknutna hemsjukvården och sådan öppen hälso- och sjukvård som kräver särskild kompetens skall alltså inte ingå i de läkarresurser som landstingen skall avsätta för den kommunala hemvården. Enskilda ...

Införd: SFS 2006:493 (Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre)

26 e §  Landstinget och kommunen skall samverka så att en enskild som kommunen enligt 18 § första eller andra stycket har ansvar för, också får övrig vård och behandling, hjälpmedel samt förbrukningsartiklar enligt 3 d § som hans eller hennes tillstånd fordrar. Lag (2006:493).

Gemensamma bestämmelser för all hälso- och sjukvård

27 § Har upphävts genom lag (2010:243).

Ledningen av hälso- och sjukvård

28 §  Ledningen av hälso- och sjukvård skall vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. Lag (1996:787).

29 §  Inom hälso- och sjukvård skall det finnas någon som svarar för verksamheten (verksamhetschef). Verksamhetschefen får dock bestämma över diagnostik eller vård och behandling av enskilda patienter endast om han eller hon har tillräcklig kompetens och erfarenhet för detta.

[S2]Ansvaret för ledningsuppgifter rörande den psykiatriska tvångsvården utövas av en läkare med specialistkompetens (chefsöverläkare). Är verksamhetschefen inte en läkare med sådan kompetens, fullgörs dessa uppgifter av en särskilt utsedd chefsöverläkare.

[S3]Ansvaret för ledningsuppgifter rörande isolering enligt 5 kap. 1 § och tillfällig isolering enligt 5 kap. 3 § smittskyddslagen (2004:168) utövas av en läkare med specialistkompetens (chefsöverläkare). Är verksamhetschefen inte en läkare med sådan kompetens, fullgörs dessa uppgifter av en särskilt utsedd chefsöverläkare eller av en befattningshavare som förordnats enligt 5 kap. 24 § smittskyddslagen. Lag (2004:176).

Prop. 1997/98:109: I paragrafens andra stycke föreslås att annan än chefsöverläkare skall kunna vara verksamhetschef för en enhet där det bedrivs psykiatrisk tvångsvård. En chefsöverläkare skall även fortsättningsvis utöva verksamhetschefens uppgifter i den del av vården som regleras i tvångspsykiatrilagarna. Verksamhetschefens och chefsöverläkarens funktioner kan således läggas hos en och samma person, eller skiljas åt om vårdgivaren så anser befogat. I tredje stycket anges på motsvarande sätt vad som gäller rörande ...

Införd: SFS 1996:787 (None)
Ändrad: SFS 2004:176 (Ny smittskyddslag m.m.), 1998:533 (Yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område), 1992:1423 (om höjd beredskap), 1992:567 (om hälso- och sjukvårdens ansvar vid dödsfall, m.m.)

29 a §  Verksamhetschefen ska säkerställa att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses. Om det är nödvändigt för att tillgodose dessa behov, eller om en patient begär det, ska verksamhetschefen utse en fast vårdkontakt för patienten. Lag (2010:243).

Prop. 2009/10:67: Paragrafen har placerats före 30 § HSL i enlighet med Lagrådets yttrande.

Paragrafen är ny och behandlas närmare i avsnitt 7.2. Paragrafen tydliggör verksamhetschefens ansvar för att tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården. Inom hälso- och sjukvården ska det finnas en verksamhetschef ...

Införd: SFS 2010:243 (Stärkt ställning för patienten - vårdgaranti, fast vårdkontakt och förnyad medicinsk bedömning)

30 §  Verksamhetschefen får uppdra åt sådana befattningshavare inom verksamheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter. Lag (1996:787).

Kvalitetssäkring

31 §  Inom hälso- och sjukvård skall kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Lag (1996:787).

Underrättelseskyldighet

31 a §  Om en nämnd som utövar ledningen av hälso- och sjukvården enligt 10 eller 22 § i sin verksamhet iakttagit något som tyder på att nya medel används för missbruksändamål eller att ändringar sker i missbruksmönster av kända medel, ska nämnden utan dröjsmål anmäla detta till Folkhälsomyndigheten. Lag (2013:629).

Prop. 2012/13:116: I paragrafen görs en ändring som innebär att anmälan enligt bestämmelsen ska göras till den nya Folkhälsomyndigheten och inte till Statens folkhälsoinstitut. I övrigt görs en språklig ändring.

Prop. 1997/98:183: Paragrafen är ny. Den reglerar skyldigheten för en sådan nämnd som utövar ledningen av hälso- och sjukvården enligt 10 eller 22 § hälso- och sjukvårdslagen att utan dröjsmål till Folkhälsoinstitutet anmäla iakttagelser vad gäller nya missbruksmedel och missbruksmönster. Syftet med regleringen är att främja ett snabbare utrednings- och beslutsförfarande för nya droger, se avsnitt ...

Införd: SFS 1999:49 (Kontroll av syntetiska droger m.m.)
Ändrad: SFS 2013:629 (En mer samlad myndighetsstruktur inom folkhälsoområdet), 2001:307 (Statens folkhälsoinstitut - roll och uppgifter)

32 §  Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om hälso- och sjukvård som behövs till skydd för enskilda eller hälso- och sjukvårdens bedrivande i övrigt.

[S2]Regeringen får överlåta åt Socialstyrelsen att meddela föreskrifter till skydd för enskilda. Lag (1996:787).

32 a §  Regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, får meddela särskilda föreskrifter om hälso- och sjukvården i fredstid om det ur ett nationellt perspektiv finns behov av katastrofmedicinska insatser. Lag (2002:452).

Hälso- och sjukvården i krig m.m.

33 §  Regeringen bemyndigas att meddela särskilda föreskrifter om hälso- och sjukvården i krig, vid krigsfara eller under sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara. Lag (1996:787).

Ändringar och övergångsbestämmelser

Hälso- och sjukvårdslag (1982:763)

Lag (1983:335) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Lag (1985:129) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

    Förarbeten
    Prop. 1984/85:98
    Omfattning
    ändr. 11, 12 §§
    Ikraftträder
    1986-01-01

Lag (1985:560) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

    Förarbeten
    Prop. 1984/85:181
    Omfattning
    ändr. 3 §; nya 2 a, 2 b §§, rubr. närmast före 2 a §
    Ikraftträder
    1985-07-01

Lag (1985:570) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Lag (1985:1091) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Lag (1986:862) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Lag (1988:1544) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Lag (1990:601) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft i fråga om 4 och 15 §§ den 1 juli 1990 och i övrigt den 1 juli 1991.
    Förarbeten
    Prop. 1989/90:81
    Omfattning
    ändr. 4, 13-15 §§
    Ikraftträder
    1990-07-01

Lag (1990:1465) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. En kommun och en landstingskommun kan komma överens om att under år 1991 föra över till kommunen ansvaret för sådan hälso- och sjukvård som avses i 18 §. I sådant fall tillämpas de nya bestämmelserna på verksamheten från och med den dag då ansvaret överförs. Om en överenskommelse som här avses har träffats, får landstingskommunen under år 1991 lämna sådant ekonomiskt bidrag till kommunen som motiveras av överenskommelsen.
    Förarbeten
    Prop. 1990/91:14
    Omfattning
    nuvarande 17-20 §§ betecknas 26-29 §§, rubr. närmast före 17, 18, 19, 20 sätts närmast före de nya 26, 27, 28, 29 §§; ändr. 3, 7, 11 §§, de nya 26-28 §§; nya 17-25 §§, rubr. närmast före nya 17, 18, 22, 23 §§, rubr. närmast efter nya 25 §
    Ikraftträder
    1992-01-01

Lag (1991:424) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Lag (1991:903) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

    Förarbeten
    Prop. 1990/91:117
    Omfattning
    upph. 12 §; ändr. 10 §
    Ikraftträder
    1992-01-01

Lag (1991:909) om ändring i lagen (1990:1465) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

    Förarbeten
    Prop. 1990/91:117
    Omfattning
    upph. 11 §; ändr. 22 § i 1990:1465
    Ikraftträder
    1992-01-01

Lag (1991:1949) om ändring i lagen (1990:1465) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

    Förarbeten
    Prop. 1991/92:61
    Omfattning
    ändr. 3 § i 1990:1465
    Ikraftträder
    1992-01-01

Lag (1991:1971) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
    2. Äldre föreskrifter gäller alltjämt för läkare som har påbörjat sin specialistutbildning före ikraftträdandet.
    Förarbeten
    Prop. 1991/92:61
    Omfattning
    ändr. 15 §
    Ikraftträder
    1992-01-01

Lag (1992:567) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

    Förarbeten
    Prop. 1991/92:152
    Omfattning
    ändr. 1, 3, 4, 6, 7, 8, 9, 14, 17, 18, 19, 20, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29 §§, rubr. närmast före 3, 17 §§, rubr. närmast efter 25 §; ny 2 c §; omtryck
    Ikraftträder
    1992-07-01

Lag (1992:1382) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

    Förarbeten
    Prop. 1992/93:43, Bet. 1992/93:SoU9
    Omfattning
    ändr. 3, 18 §§
    Ikraftträder
    1993-01-01

Lag (1992:1423) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

    Förarbeten
    Prop. 1992/93:76, Bet. 1992/93:FöU2
    Omfattning
    ändr. 29 §
    Ikraftträder
    1993-07-01

Lag (1993:48) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

    Förarbeten
    Rskr. 1992/93:132, Prop. 1992/93:129, Bet. 1992/93:SoU12
    Omfattning
    ändr. 26 §
    Ikraftträder
    1993-03-01

Lag (1993:391) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

    Förarbeten
    Rskr. 1992/93:321, Prop. 1992/93:159, Bet. 1992/93:SoU19
    Omfattning
    nya 3 a, 18 a §§
    Ikraftträder
    1994-01-01

Lag (1993:587) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.
    2. Landstingets skyldighet enligt 5 § andra stycket inträder dock inte fullt ut förrän vid utgången av år 1995.
    Förarbeten
    Rskr. 1992/93:355, Prop. 1992/93:160, Bet. 1992/93:SoU22
    Omfattning
    ändr. 5, 14 §§
    Ikraftträder
    1994-01-01

Lag (1994:957) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:410, Prop. 1993/94:149, Bet. 1993/94:SoU26
    Omfattning
    ändr. 2 a §
    Ikraftträder
    1994-10-01

Lag (1994:1750) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

    Förarbeten
    Rskr. 1994/95:119, Prop. 1994/95:88, Bet. 1994/95:SfU8
    Omfattning
    ändr. 26 §; ny 3 b §
    Ikraftträder
    1995-01-01

Lag (1995:835) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
    2. En läkare som medgivits undantag från kravet på specialistkompetens i 2 § andra stycket lagen (1993:588) om husläkare i dess lydelse före den 1 januari 1996 skall anses uppfylla kravet på specialistkompetens i 5 § denna lag. Om medgivandet gäller för viss tid gäller dock detta endast under samma tid.
    Förarbeten
    Rskr. 1994/95:383, Prop. 1994/95:195, Bet. 1994/95:SoU24
    Omfattning
    ändr. 5, 7, 8, 13, 14, 20, 21 §§
    Ikraftträder
    1996-01-01

Lag (1996:787) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

    Förarbeten
    Rskr. 1995/96:281, Prop. 1995/96:176, Bet. 1995/96:SoU18
    Omfattning
    upph. 13, 14, 23 §§; 28, 29 §§ betecknas 32, 33 §§, rubr. närmast före 28, 29 §§ sätts närmast före de nya 32, 33 §§; ändr. 27 §, den nya 32 §, rubr. närmast före 27 §; nya 2 d, 28, 29, 30, 31 §§, rubr. närmast efter 26 §, rubr. närmast före 28, 31 §§
    Ikraftträder
    1997-01-01

Lag (1996:1151) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
    2. Kostnader som uppkommer under år 1997 för förbrukningsartiklar i anledning av bestämmelserna i 3 c §, förutom de kostnader som uppkommer inom sluten vård, och 18 b § ersätts av den allmänna försäkringen.
    3. Att kostnadsbefrielse enligt 7 § lagen (1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader, m.m. skall bestå efter utgången av år 1996 föreskrivs i punkt 3 övergångsbestämmelserna till lagen (1996:1150) om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m.
    Förarbeten
    Rskr. 1996/97:58, Prop. 1996/97:27, Bet. 1996/97:SoU5
    Omfattning
    ändr. 18, 26 §§; nya 3 c, 18 b, 26 a §§
    Ikraftträder
    1997-01-01

Lag (1996:1289) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

    Förarbeten
    Rskr. 1996/97:59, Prop. 1996/97:5, Bet. 1996/97:SoU6
    Omfattning
    ny 26 b §, rubr. närmast före 26 b §
    Ikraftträder
    1997-01-01

Lag (1997:142) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

    Förarbeten
    Rskr. 1996/97:186, Prop. 1996/97:60, Bet. 1996/97:SoU14
    Omfattning
    ändr. 2, 2 a §§
    Ikraftträder
    1997-07-01

Lag (1997:316) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

    Förarbeten
    Rskr. 1996/97:264, Prop. 1996/97:124, Bet. 1996/97:SoU18
    Omfattning
    ändr. 18 §
    Ikraftträder
    1997-07-01

Lag (1997:980) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

    Förarbeten
    Rskr. 1997/98:53, Prop. 1997/98:5, Bet. 1997/98:SoU8
    Omfattning
    ändr. 15 §
    Ikraftträder
    1998-07-01

Lag (1997:993) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

    Förarbeten
    Rskr. 1997/98:76, Prop. 1997/98:9, Bet. 1997/98:SkU5
    Omfattning
    ändr. 3 a §
    Ikraftträder
    1998-01-01

Lag (1997:1306) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

    Förarbeten
    Rskr. 1997/98:111, Prop. 1997/98:9, Bet. 1997/98:SfU1
    Omfattning
    ändr. 3 §
    Ikraftträder
    1998-01-01

Lag (1997:1319) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

    Förarbeten
    Rskr. 1997/98:115
    Omfattning
    ändr. 26 §
    Ikraftträder
    1998-01-01

Lag (1998:533) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Förarbeten
Rskr. 1997/98:290, Prop. 1997/98:109, Bet. 1997/98:SoU22
Omfattning
ändr. 2 a, 15, 29 §§
Ikraftträder
1999-01-01

Lag (1998:555) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
  2. För tandvårdsbehandling som påbörjats före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter.
Förarbeten
Rskr. 1997/98:289, Prop. 1997/98:112, Bet. 1997/98:SoU25
Omfattning
ändr. 26 a §
Ikraftträder
1999-01-01

Lag (1998:856) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:856)

Förarbeten
Rskr. 1997/98:307, Prop. 1997/98:113, Bet. 1997/98:SoU24
Omfattning
ändr. 26 §
Ikraftträder
1999-01-01

Lag (1998:1654) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
  2. En kommun som före ikraftträdandet av denna lag inte har ingått i ett landsting får svara för driften av primärvården inom kommunen enligt 5 § om kommunen och landstinget har träffat avtal om det.
Förarbeten
Rskr. 1998/99:54, Prop. 1997/98:189, Bet. 1998/99:SoU3
Omfattning
ändr. 5 §
Ikraftträder
1999-01-01

Lag (1998:1659) om ändring i lagen (1998:533) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Förarbeten
Rskr. 1998/99:54, Prop. 1998/99:4, Bet. 1998/99:SoU3
Omfattning
ändr. 2 a § i 1998:533

Lag (1998:1660) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Förarbeten
Rskr. 1998/99:54, Prop. 1998/99:4, Bet. 1998/99:SoU3
Omfattning
nuvarande 2 b, 2 c, 2 d, 3 a, 3 b, 3 c, 18 a, 18 b §§ betecknas 2 c, 2 d, 2 e, 3 b, 3 c, 3 d, 18 b, 18 c §§; nya 2 b, 3 a, 18 a §§
Ikraftträder
1999-01-01

Lag (1999:49) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Förarbeten
Rskr. 1998/99:139, Prop. 1997/98:183, Bet. 1998/99:SoU5
Omfattning
ny 31 a §, rubr. närmast före 31 a §
Ikraftträder
1999-04-01

Lag (2000:356) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Förarbeten
Rskr. 1999/2000:195, Prop. 1999/2000:56, Bet. 1999/2000:SoU11
Omfattning
ändr. 3 b, 18 b, 18 c, 26, 26 a §§
Ikraftträder
2000-07-01

Lag (2001:307) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Förarbeten
Rskr. 2000/01:233, Prop. 2000/01:99, Bet. 2000/01:SoU16
Omfattning
ändr. 31 a §
Ikraftträder
2001-07-01

Lag (2001:461) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Förarbeten
Rskr. 2000/01:259, Prop. 2000/01:80, Bet. 2000/01:SoU18
Omfattning
ändr. 18, 22, 26 §§
Ikraftträder
2002-01-01

Lag (2001:848) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2002.
  2. I fråga om beslut enligt 26 § tredje stycket som meddelats före ikraftträdandet men som avser tid därefter skall de nya bestämmelserna tillämpas med avseende på tiden efter ikraftträdandet.
  3. Ett överklagande av ett beslut enligt 26 § tredje stycket som fattats före den 1 juli 2002 skall prövas enligt paragrafens äldre lydelse i den del det avser tid före den 1 juli 2002. För den del av beslutet som avser tid efter ikraftträdandet skall prövningen göras enligt de nya bestämmelserna.
Förarbeten
Rskr. 2001/02:15, Prop. 2000/01:149, Bet. 2001/02:SoU3
Omfattning
ändr. 26 §
Ikraftträder
2002-07-01

Lag (2002:163) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Förarbeten
Rskr. 2001/02:194, Prop. 2001/02:63, Bet. 2001/02:SoU10
Omfattning
nya 3 e, 18 d §§
Ikraftträder
2002-10-01

Lag (2002:452) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Förarbeten
Rskr. 2001/02:261, Prop. 2001/02:158, Bet. 2001/02:FöU10
Omfattning
ändr. 7 §; ny 32 a §
Ikraftträder
2002-07-01

Lag (2002:834) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Förarbeten
Rskr. 2002/03:10, Prop. 2001/02:184, Bet. 2002/03:KU11
Omfattning
ny 4 a §, rubr.närmast före 4 a §
Ikraftträder
2003-01-01

Lag (2002:1028) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Förarbeten
Rskr. 2002/03:22, Prop. 2001/02:190, Bet. 2002/03:KU12
Omfattning
ändr. 3 §
Ikraftträder
2003-07-01

Lag (2003:194) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Förarbeten
Rskr. 2002/03:158, Prop. 2002/03:20, Bet. 2002/03:SoU12
Omfattning
ändr. 10, 22, 26 §§
Ikraftträder
2003-07-01

Lag (2003:412) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Förarbeten
Rskr. 2002/03:225, Prop. 2002/03:53, Bet. 2002/03:SoU15
Omfattning
ny 2 f §
Ikraftträder
2003-07-01

Lag (2003:1212) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Förarbeten
Rskr. 2003/04:101, Prop. 2002/03:132, Bet. 2003/04:SfU4
Omfattning
ändr. 3 §
Ikraftträder
2004-01-01

Lag (2004:176) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Förarbeten
Rskr. 2003/04:178, Prop. 2003/04:30, Bet. 2003/04:SoU6
Omfattning
ändr. 29 §
Ikraftträder
2004-07-01

Lag (2004:812) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Bestämmelserna i 3 § femte stycket gäller även verksamhet som har bedrivits före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2004/05:8, Prop. 2003/04:152, Bet. 2004/05:SfU4
Omfattning
ändr. 3 §
Ikraftträder
2005-01-01

Lag (2005:372) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005. Lagen tillämpas inte på avtal som har träffats dessförinnan.
Förarbeten
Rskr. 2004/05:258, Prop. 2004/05:89, Bet. 2004/05:SoU19
Omfattning
ändr. 3, 18 §§
Ikraftträder
2005-07-01

Lag (2005:534) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.
  2. Bestämmelsen i 3 § fjärde stycket 1 gäller inte avtal om drift av hälso- och sjukvård som har träffats före lagens ikraftträdande så länge detta avtal gäller. Avtal om förlängning får inte träffas efter utgången av år 2011.
  3. Bestämmelsen i 3 § fjärde stycket 2 gäller inte avtal om drift av hälso- och sjukvård som träffats före lagens ikraftträdande så länge detta avtal gäller. Ett avtal som förlängs får inte stå i strid med villkoret i 3 § fjärde stycket 2.
Förarbeten
Rskr. 2004/05:300, Prop. 2004/05:145, Bet. 2004/05:SoU18
Omfattning
ändr. 3, 5 §§
Ikraftträder
2006-01-01

Lag (2006:176) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:160, Prop. 2004/05:162, Bet. 2005/06:UbU3
Omfattning
ändr. 15, 16 §§
Ikraftträder
2007-07-01

Lag (2006:192) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:178, Prop. 2005/06:50, Bet. 2005/06:SoU13
Omfattning
ändr. 2 a §
Ikraftträder
2006-07-01

Lag (2006:325) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:239, Prop. 2005/06:73, Bet. 2005/06:SoU23
Omfattning
nya 9 a, 9 b §§, rubr. närmast före 9 a §
Ikraftträder
2007-01-01

Lag (2006:493) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:301, Prop. 2005/06:115, Bet. 2005/06:SoU26
Omfattning
ändr. 2 a, 3 d, 18 §§; nya 26 d, 26 e §§, rubr. närmast före 26 d §
Ikraftträder
2007-01-01

Lag (2006:631) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:295, Prop. 2005/06:133, Bet. 2005/06:FöU9
Omfattning
nuvarande 5 a §, betecknas 26 c §, rubr. närmast före 4 a § sätts närmast före 26 c §; ändr. nya 26 c §
Ikraftträder
2006-09-01

Lag (2007:241) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Förarbeten
Rskr. 2006/07:152, Prop. 2006/07:52, Bet. 2006/07:SoU11
Omfattning
ändr. 3, 5 §§
Ikraftträder
2007-07-01

Lag (2007:403) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Förarbeten
Rskr. 2006/07:179, Prop. 2006/07:89, Bet. 2006/07:AU13
Omfattning
ändr. 3 §
Ikraftträder
2008-01-01

Lag (2007:1428) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Förarbeten
Rskr. 2007/08:86, Prop. 2007/08:1, Bet. 2007/08:SoU1
Omfattning
ändr. 19 §
Ikraftträder
2008-01-01

Lag (2008:345) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Förarbeten
Rskr. 2007/08:199, Prop. 2007/08:105, Bet. 2007/08:SfU8
Omfattning
ändr. 4 §
Ikraftträder
2008-07-01

Lag (2009:139) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:172, Prop. 2008/09:74, Bet. 2008/09:SoU9
Omfattning
ändr. 5 §
Ikraftträder
2009-04-01

Lag (2009:140) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.
  2. Bestämmelsen i 5 § fjärde stycket gäller inte avtal om hälso- och sjukvårdstjänster som landstinget träffat med vårdgivare före lagens ikraftträdande, så länge avtalet gäller. Efter ikraftträdandet får ett sådant avtal, till den del det avser tjänster som omfattas av ett vårdvalssystem, inte förlängas.
Förarbeten
Rskr. 2008/09:172, Prop. 2008/09:74, Bet. 2008/09:SoU9
Omfattning
ändr. 5 §
Ikraftträder
2010-01-01

Lag (2009:430) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:237, Prop. 2008/09:150, Bet. 2008/09:KU24
Omfattning
ändr. 2 b, 2 f §§
Ikraftträder
2009-06-30

Lag (2009:979) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:12, Prop. 2008/09:193, Bet. 2009/10:SoU3
Omfattning
nya 2 g, 3 f, 8 a §§
Ikraftträder
2010-01-01

Lag (2010:211) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:213, Prop. 2009/10:83, Bet. 2009/10:SoU8
Omfattning
ny 2 h §
Ikraftträder
2010-07-01

Lag (2010:243) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:212, Prop. 2009/10:67, Bet. 2009/10:SoU7
Omfattning
upph. 27 §, rubr. närmast före 27 §; ändr. 2 b, 3 a §§; nya 3 g, 3 h, 3 i, 29 a §§
Ikraftträder
2010-07-01

Lag (2010:245) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2010.
  2. De nya bestämmelserna gäller inte avgifter för vilka betalningsskyldighet uppkommit före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2009/10:214, Prop. 2009/10:88, Bet. 2009/10:SoU9
Omfattning
ändr. 26 §, rubr. närmast före 26 §
Ikraftträder
2010-06-01

Lag (2010:662) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:342, Prop. 2009/10:210, Bet. 2009/10:SoU22
Omfattning
ändr. 2 b, 2 f, 15 §§
Ikraftträder
2011-01-01

Lag (2010:1314) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.
  2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för den som omfattas av rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen.
Förarbeten
Rskr. 2010/11:6, Prop. 2009/10:223, Bet. 2010/11:SfU3
Omfattning
ändr. 3 c §
CELEX-nr
32004R0883
Ikraftträder
2011-01-01

Lag (2011:1576) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.
  2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om kostnadsbefrielse som har uppkommit före den 1 januari 2012.
Förarbeten
Rskr. 2011/12:97, Prop. 2011/12:1, Bet. 2011/12:SoU1
Omfattning
ändr. 26 a §
Ikraftträder
2012-01-01

Lag (2012:598 ) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Förarbeten
Rskr. 2012/13:3, Prop. 2011/12:147, Bet. 2011/12:SoU21
Omfattning
ändr. 18 §
Ikraftträder
2012-11-01

Lag (2012:926) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.
  2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för avgiftsbefrielse som har uppkommit före den 1 januari 2013.
Förarbeten
Rskr. 2012/13:115, Prop. 2012/13:1, Bet. 2012/13:SoU1
Omfattning
ändr. 26, 26 a §§
Ikraftträder
2013-01-01

Lag (2013:302) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Förarbeten
Rskr. 2012/13:221, Prop. 2012/13:77, Bet. 2012/13:SoU18
Omfattning
ny 8 b §
Ikraftträder
2013-07-01

Lag (2013:408) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Förarbeten
Rskr. 2012/13:230, Prop. 2012/13:109, Bet. 2012/13:SoU20
Omfattning
ändr. 4 §
Ikraftträder
2013-07-01

Lag (2013:515) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Förarbeten
Rskr. 2012/13:269, Prop. 2012/13:150, Bet. 2012/13:SoU23
Omfattning
ändr. 26 a §
CELEX-nr
32011L0024
Ikraftträder
2013-10-01

Lag (2013:629) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Förarbeten
Rskr. 2012/13:280, Prop. 2012/13:116, Bet. 2012/13:SoU27
Omfattning
ändr. 31 a §
Ikraftträder
2014-01-01

Lag (2013:1141) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.
  2. För sjukgymnaster gäller 24 § i sin äldre lydelse.
Förarbeten
Rskr. 2013/14:130, Prop. 2012/13:175, Bet. 2013/14:SoU2
Omfattning
ändr. 24 §
Ikraftträder
2014-01-01

Lag (2014:290) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:224, Prop. 2013/14:67, Bet. 2013/14:SoU19
Omfattning
ändr. 2 b, 3 b, 18 b §§
Ikraftträder
2014-07-01

Lag (2014:572) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:280, Prop. 2013/14:118, Bet. 2013/14:KU41
Omfattning
ändr. 3, 18 §§
Ikraftträder
2015-01-01

Lag (2014:822) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
  2. Bestämmelsen i 4 § andra stycket gäller inte vård som ges enligt avtal om hälso- och sjukvårdstjänster som landstinget träffat med vårdgivare före lagens ikraftträdande, så länge avtalet gäller. Efter ikraftträdandet får ett sådant avtal inte förlängas utan att 4 § andra stycket beaktas.
Förarbeten
Rskr. 2013/14:327, Prop. 2013/14:106, Bet. 2013/14:SoU24
Omfattning
upph. 2 d §: ändr. 2 a, 2 b, 2 c, 3 a, 3 b, 3 g, 4, 5, 7, 18 a, 18 b §§
Ikraftträder
2015-01-01

Lag (2015:311) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Förarbeten
Rskr. 2014/15:199, Prop. 2014/15:76, Bet. 2014/15:SoU15
Omfattning
ny 4 a §
Ikraftträder
2015-07-01

Lag (2016:655) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Förarbeten
Rskr. 2015/16:258, Prop. 2015/16:139, Bet. 2015/16:SoU14
Omfattning
ny 2 i §
Ikraftträder
2016-07-01

Lag (2016:1298) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Förarbeten
Rskr. 2016/17:117, Prop. 2016/17:1, Bet. 2016/17:FiU3
Omfattning
ändr. 26 §
Ikraftträder
2017-01-01

Ändring, SFS 2017:30

Omfattning
upph.