AD 2017 nr 32

Parter:

Svenska Elektrikerförbundet; Almega Tjänsteförbunden; Sector Alarm Service AB

Nr 32

Svenska Elektrikerförbundet

mot

Almega Tjänsteförbunden och Sector Alarm Service AB i Göteborg.

Bakgrund

Sector Alarm Service AB (bolaget) ingår i en koncern med flera bolag som sysslar med rådgivning, försäljning, installation och service av säkerhetstjänster och därtill kopplade produkter för framför allt privatbostäder. Koncernbolagen samverkar. Ett koncernbolag sköter med sin personal försäljningen av larmabonnemang, medan ett annat koncernbolag har den administrativa personalen för koncernen anställd. Bolaget arbetar med installation och service av larmen och har i samband med det kontakt med kunderna och sköter s.k. merförsäljning. Bolaget, med omkring 145 arbetstagare, har bara en enda kategori anställda, som det kallar säkerhetskonsulter. Tidigare kallade bolaget säkerhetskonsulterna larminstallatörer/installatörer. Svenska Elektrikerförbundet (Elektrikerförbundet) kallar bolagets anställda för larminstallatörer.

Bolagets verksamhet bedrevs till i slutet av 2014 av koncernbolaget SA Bevakning AB, som Elektrikerförbundet hade haft kollektivavtal med sedan 2004. I slutet av 2014 överfördes den verksamheten och säkerhetskonsulterna/larminstallatörerna till bolaget.

Bolaget var tidigare medlem i Almega IT/Telekomföretagen och därigenom bundet av det s.k. telekomavtalet, som träffats mellan på ena sidan Almega IT/Telekomföretagen och på andra sidan Seko, Service- och kommunikationsfacket, Unionen, Akademikerna och Ledarna. Telekomavtalet är ett s.k. medarbetaravtal med samma allmänna anställningsvillkor för arbetare och tjänstemän. Inför överförandet av verksamheten till bolaget träffade Elektrikerförbundet och Seko, Service- och kommunikationsfacket en s.k. gränsdragningsöverenskommelse som innebar att ”avtalsrätten” avseende bolaget tillföll Elektrikerförbundet.

Per årsskiftet 2014/2015 utträdde bolaget ur Almega IT/Telekomföretagen och blev i stället medlem i Almega Tjänsteförbunden. Almega Tjänsteförbunden och Elektrikerförbundet enades i januari 2015 om att det under perioden den 1 januari 2015-30 april 2016 för bolaget skulle gälla kollektivavtal med innehåll enligt det tidigare för bolaget gällande telekomavtalet. Denna överenskommelse har kommit att förlängas fram till och med den 31 mars 2017, men upphörde därefter att gälla.

Mellan bolaget och Elektrikerförbundet gäller i dag inte något kollektivavtal. Genom medlemskapet i Almega Tjänsteförbunden är bolaget bundet av kollektivavtalet Tjänstemannaavtal - Allmänna Anställningsvillkor Säkerhetsföretagen samt serviceentreprenad- och specialserviceföretag (tjänstemannaavtalet), som träffats mellan på ena sidan Almega Tjänsteförbunden och på andra sidan Unionen och Ledarna.

Förhandlingar om att träffa ett nytt kollektivavtal för bolaget, eller för branschen, har pågått mellan Almega Tjänsteförbunden och Elektrikerförbundet sedan 2015. Den 7 april 2017 varslade Elektrikerförbundet om stridsåtgärder, men återtog varslet sedan medling inletts.

Den 3 maj 2017 varslade Elektrikerförbundet på nytt om stridsåtgärder, enligt följande.

Svenska Elektrikerförbundet har under lång tid förhandlat med Almega Tjänsteförbunden om ett nytt kollektivavtal för Sector Alarm Service AB.

Under förhandlingarna har Svenska Elektrikerförbundet framfört krav på regleringar kring arbetstid, arbetstidsförkortning, regler vid arbete på annan ort samt boendestandard och avtal om personalutrymmen, företagshälsovård samt naturligtvis löner.

Svenska Elektrikerförbundet har konstaterat att det är de som sedan lång tid organiserar och tecknar kollektivavtal för arbete med larminstallation och att arbetet som Sector Alarm Service AB utför är arbete med larminstallation. Det är också Svenska Elektrikerförbundet som sedan 2004 haft kollektivavtal med Sector Alarm Service AB för arbetet med larminstallation.

Avtalet har tidigare förlängts vid flera tillfällen för att undvika stridsåtgärder. Något avtal har emellertid inte tecknats. Almega Tjänsteförbunden har dessutom, såsom Svenska Elektrikerförbundet uppfattat det, meddelat att de inte avser att ånyo teckna avtal med Svenska Elektrikerförbundet avseende arbetet vid Sector Alarm Service AB.

Svenska Elektrikerförbundet har därför denna dag föreslagit Sector Alarm Service AB en lösning innebärande att Svenska Elektrikerförbundet och Sector Alarm Service AB tecknar avtal. Sector Alarm Service AB har avvisat förslaget.

Med anledning av ovanstående varslar Svenska Elektrikerförbundet om stridsåtgärder att börja gälla från den 12 maj 2017 kl. 14:00.

Varslet omfattar total arbetsnedläggelse och blockad av allt arbete som utförs Sector Alarm Service AB. Arbetsuppgifterna försätts samtidigt i blockad, vilket innebär att ingen får utföra arbetsuppgifter som omfattas av arbetsnedläggelsen.

Blockaden innebär att stridsåtgärderna kvarstår även om annat företag övertar blockerat arbete. Blockerat arbete får dock övertas av företag som är medlem i Elektriska Installatörsorganisationen, EIO.

Arbetstagare som genomgår utbildning, har semester, är tjänstlediga eller är sjukskrivna undantas generellt från stridsåtgärderna. Dessa medlemmar omfattas inte av varslet förrän den dag de skall återgå i arbete. Strejken bryter inte deras ledigheter.

Bolaget gjorde den 5 maj 2017 invändning om fredsplikt och anförde därvid bl.a. följande.

Sector Alarm Service AB är bundet av kollektivavtal för Säkerhetsföretag samt serviceentreprenad- och specialserviceföretag mellan Almega Tjänsteförbunden å ena sidan och Unionen och Ledarna å andra sidan.

Elektrikerförbundet har såväl till representanter för Sector Alarm Service AB, Almega Tjänsteförbunden som till de medlare som varit utsedda att medla i tvisten förklarat att företaget inte kan undvika de varslade stridsåtgärderna på annat sätt än att träffa kollektivavtal med Elektrikerförbundet avseende allt arbete med larm- och säkerhetsteknik i bolaget. Elektrikerförbundet nöjer sig således inte med ett konkurrerande kollektivavtal för egna medlemmar utan fordrar att bolaget ska tillämpa det kollektivavtal som organisationen begär även på anställda som är medlemmar i Unionen/Ledarna som är part i det redan befintliga kollektivavtalet och därmed bundna av avtalet. Elektrikerförbundets krav skulle således till leda till att det tillämpliga branschavtalet med Unionen/Ledarna skulle undanträngas.

Elektrikerförbundets krav skulle vidare få till följd att samtliga anställda i företaget skulle betraktas som kollektivanställda och flyttas från ITP-systemet till Avtalspensionen SAF-LO.

Elektrikerförbundet har under medling påstått att de skulle ingå ett avtal med Unionen och Ledarna som innebar att Unionen och Ledarna avsade sig avtalsrätten avseende allt arbete med larm- och säkerhetsteknik i Sector Alarm Service AB. Något sådant avtal är emellertid inte träffat mellan Svenska Elektrikerförbundet och Unionen/Ledarna. Unionen och Ledarna har inte heller för avsikt att ingå något sådant avtal.

Eftersom de varslade stridsåtgärderna utgör ett angrepp på det redan befintliga avtalet mellan Almega Tjänsteförbunden och Unionen råder fredsplikt, då stridsåtgärderna strider mot 42 § medbestämmandelagen.

För det fall Elektrikerförbundet skulle vidta de varslade stridsåtgärderna trots denna fredspliktsinvändning kommer framställan om skadestånd och/eller andra rättsliga åtgärder att vidtas.

Elektrikerförbundet har skjutit upp ikraftträdandet av de varslade stridsåtgärderna i väntan på Arbetsdomstolens interimistiska beslut om stridsåtgärdernas tillåtlighet.

Yrkanden

Elektrikerförbundet har yrkat att Arbetsdomstolen ska förklara att Elektrikerförbundet är rättsligt oförhindrat att vidta stridsåtgärder i enlighet med varslet av den 3 maj 2017. Elektrikerförbundet har vidare yrkat att Arbetsdomstolen interimistiskt, för tiden till dess tvisten slutligt har prövats, förordnar i enlighet med huvudyrkandet.

Arbetsgivarparterna har bestritt yrkandet om interimistiskt beslut.

_____________

Detta beslut behandlar yrkandet om interimistiskt förordnande.

Arbetsdomstolen har den 17 maj 2017 hållit ett särskilt sammanträde med parterna för att behandla Elektrikerförbundets yrkande om interimistiskt förordnande. Parterna har inför prövningen av yrkandet om interimistiskt förordnande åberopat bl.a. vittnesattester.

Till utveckling av sin talan om interimistiskt förordnande har parterna anfört i huvudsak följande.

Elektrikerförbundet

Rättsliga grunder

Det finns inte något hinder för Elektrikerförbundet att vidta de varslade stridsåtgärderna. Fredsplikt råder inte mellan bolaget och Elektrikerförbundet, eftersom det råder kollektivavtalslöst tillstånd mellan bolaget och Elektrikerförbundet.

Elektrikerförbundet har i avtalsförhandlingar, på det sätt som är normalt på svensk arbetsmarknad, krävt ett nytt kollektivavtal med bolaget med sådana rättsverkningar som ett kollektivavtal normalt har, i syfte att ta till vara sina medlemmars intressen och även fortsatt vara erkänt som kollektivavtalspart. Det finns däremot inte någon avsikt att tränga undan ett för larminstallatörernas arbete redan befintligt kollektivavtal. Bolaget är nämligen inte bundet av ett för larminstallatörer gällande kollektivavtal, eftersom tjänstemannaavtalet inte är tillämpligt på larminstallatörernas arbete. Med hänsyn till förhållandena hos bolaget har Elektrikerförbundet inte begränsat sin begäran om kollektivavtal med bolaget till att avse ett kollektivavtal som endast ska tillämpas på de egna medlemmarna utan det ska tillämpas på allt larminstallationsarbete.

Vidare är Elektrikerförbundet oförhindrat att vidta stridsåtgärder till stöd för sitt anspråk på kollektivavtal, även om det krävda kollektivavtalet skulle strida mot det kollektivavtal som bolaget redan är bundet av, tjänstemannaavtalet. Att kollektivavtalen strider mot eller är oförenliga med varandra är ett problem som enligt rättspraxis löses inte genom förbud mot stridsåtgärder utan genom rättsprinciper om konkurrens mellan olika kollektivavtal.

Förhållandena i larmbranschen

Elektrikerförbundet organiserar och tecknar kollektivavtal för inte enbart utbildade elektriker. Elektrikerförbundet tecknar också kollektivavtal för bl.a. radio- och tv-tekniker, servicetekniker för vitvaror, hissmontörer och larmtekniker.

Arbetsgivarparternas beskrivning av den aktuella branschen stämmer inte. Det finns nämligen inte någon anledning att skilja mellan försäljning och installation av hemlarm respektive företagslarm. Det kollektivavtal som tecknades i januari 2015 mellan Almega Tjänsteförbunden och Elektrikerförbundet omfattade allt arbete med larminstallation, oavsett kund, och gjorde alltså inte någon sådan åtskillnad. Bolaget säljer och installerar än i dag både hemlarm och företagslarm.

Elektrikerförbundet har sedan lång tid tecknat kollektivavtal för larmbranschen, t.ex. genom kollektivavtal för Securitas Larm AB som sedan i vart fall 1970-talet har varit verksamt inom larmbranschen och utfört installation av larm. Securitas Larm AB, numera Stanley Security Sverige AB, var till och med 2001 bundet av Elektrikerförbundets kollektivavtal installationsavtalet genom medlemskap i Elektriska Installatörsorganisationen EIO. I april 2001 träffade Elektrikerförbundet ett företagsanpassat kollektivavtal avseende Securitas Larm AB, som benämns larm- och säkerhetsavtalet.

I början av 2000-talet upplevde larmbranschen ett uppsving och nya larmföretag etablerades, bl.a. Sector Alarm AB och SA Bevakning AB. De dominerande aktörerna i larmbranschen är i dag bolaget, Verisure och Stanley Security-gruppen (Stanley Security). Stanley Security, som installerar huvudsakligen företagslarm, har omkring 600 anställda i form av säljare, administrativ personal, utvecklingspersonal och installatörer. Elektrikerförbundet har omkring 300 medlemmar hos Stanley Security och tecknar som nämnts kollektivavtal med Stanley Security,

Verisures verksamhet är uppdelad i flera bolag. En överväldigande majoritet av de larminstallatörer som installerar Verisures larm är dock inte anställda i något av Verisure-bolagen. Verisure har nämligen en omfattande franchiseverksamhet och det är hos franchisetagarna, vilka ofta är små arbetsgivare, som larminstallatörerna är anställda. Det finns omkring 35 franchisetagare som tillsammans har omkring 400 verksamma larminstallatörer. Elektrikerförbundet tecknar kollektivavtal med vissa av dessa franchisetagare.

Elektrikerförbundet har alltså tecknat kollektivavtal med Stanley Security, bolaget och vissa franchisetagare hos Verisure. Därigenom har Elektrikerförbundet tecknat kollektivavtal för en inte ringa del av larminstallationsverksamheten i Sverige.

Det finns dessutom andra företag i larmbranschen som omfattas av installationsavtalet eller som har hängavtal på larm- och säkerhetsavtalet. För dessa företag finns det sålunda kollektivavtal avseende larminstallationsarbete med Elektrikerförbundet som part. Detta är alltså det normala.

Elektrikerförbundet har 81 medlemmar hos bolaget och en lokal fackklubb. Bolaget har förmodligen också högst tio arbetstagare som är medlemmar i Unionen, medan bolagets övriga arbetstagare troligen är oorganiserade.

Kollektivavtalshistoriken

I juni 2004 träffade SA Bevakning AB och Elektrikerförbundet ett kollektivavtal, ett hängavtal på larm- och säkerhetsavtalet, med särskilda bestämmelser om lönevillkor och avtalspension. Hängavtalet gällde mellan dessa parter till och med den 30 december 2011, då det sades upp av SA Bevakning AB. Den 16 mars 2012 träffade SA Bevakning AB och Elektrikerförbundet en överenskommelse om att hängavtalet för tiden efter den 31 mars 2012 skulle gälla med sju dagars ömsesidig uppsägningstid. Den 27 december 2012 överlämnade SA Bevakning AB ånyo en avtalsuppsägning till Elektrikerförbundet. Efter förhandlingar mellan SA Bevakning AB och Elektrikerförbundet återtog SA Bevakning AB sin uppsägning och för tiden efter den 31 mars 2013 gällde det sedan tidigare träffade hängavtalet med sju dagars ömsesidig uppsägningstid. Avtalsförhandlingar för tiden från och med den 1 april 2013 ägde rum och kollektivavtalets giltighetstid förlängdes igen.

Den 3 december 2014 sade SA Bevakning AB upp samtliga kollektivavtal med Elektrikerförbundet. Samtliga larminstallatörer hos SA Bevakning AB flyttades till bolaget, som då hette Trygga Hem Skandinavien AB. Bolaget tillhör en koncern med Sector Alarm Holdings AS i toppen. Inom bolagsgruppen Sector Alarm AB fanns och finns alltjämt förutom bolaget också SA Bevakning AB och Sector Alarm Försäljnings AB. Elektrikerförbundet har alltså för den aktuella verksamheten haft kollektivavtal med SA Bevakning AB sedan 2004 till dess bolaget tog över verksamheten i december 2014.

Hos Statistiska centralbyrån är bolaget registrerat i näringsgrenen elinstallation.

Genom att SA Bevakning AB:s verksamhet med larminstallationer överläts till bolaget i december 2014 blev, till följd av bolagets medlemskap i Almega IT/Telekomföretagen, telekomavtalet med Seko, Service- och kommunikationsfacket som arbetarpart gällande för arbetet vid bolaget. Elektrikerförbundet och Seko, Service- och kommunikationsfacket träffade emellertid en överenskommelse om att det är Elektrikerförbundet som har avtalsrätten för den verksamhet som bolaget bedriver.

För att möjliggöra ett avtalstecknande med Elektrikerförbundet som arbetstagarpart kom Elektrikerförbundet, bolaget, Almega IT/Telekomföretagen och Almega Tjänsteförbunden överens om att bolaget fortsatt skulle vara medlem i Almega Tjänsteförbunden. Medlemskapet flyttades till Almega Tjänsteförbunden per årsskiftet 2014/2015.

Efter medling träffades den 12 januari 2015 ett kollektivavtal mellan Almega Tjänsteförbundet och Elektrikerförbundet att gälla för bolaget från och med den 1 januari 2015. Parterna hade enats om att innehållet i telekomavtalet, som är ett medarbetaravtal, men inte telekomavtalet som sådant, skulle gälla som kollektivavtal mellan parterna för bolaget, och Almega IT/Telekomföretagen hade godkänt överenskommelsen. Det kollektivavtal som Almega Tjänsteförbunden och Elektrikerförbundet sålunda tecknade avseende arbetet vid bolaget är ett s.k. företagsavtal. Detta kollektivavtal är ett arbetaravtal.

Därefter har detta kollektivavtal tillämpats på arbetet med larminstallation hos bolaget. Lönerevisioner har årligen genomförts i enlighet med kollektivavtalet.

Det har pågått löpande förhandlingar mellan Elektrikerförbundet och Almega Tjänsteförbunden under avtalsperioden. Prolongeringar av kollektivavtalet har gjorts vid flera tillfällen och kollektivavtalet har gällt till och med den 31 mars 2017.

Kollektivavtalet hade inga uppsägningsregler, vilket innebar att detta, trots pågående avtalsförhandlingar, löpte ut när avtalstiden tog slut. För närvarande råder tillfälligt kollektivavtalslöst tillstånd. Genom principerna om kollektivavtals efterverkan ska emellertid också efter den 31 mars 2017 och alltjämt kollektivavtalet tillämpas på det larminstallationsarbete som bolaget utför. Kollektivavtalets efterverkan saknar dock betydelse för tillåtligheten av de varslade stridsåtgärderna.

Förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal

Sedan 2015 har kollektivavtalsparterna således mer eller mindre fortlöpande fört diskussioner om att ersätta kollektivavtalet, som har villkor hämtade från ett annat kollektivavtal, med ett kollektivavtal med egna förhandlade villkor. Man har diskuterat tecknandet av ett branschavtal och utväxlat avtalsförslag med utkast till avtalstexter. Utgångspunkten har vid diskussionerna varit ett sedvanligt arbetaravtal. Det har under förhandlingarna aldrig varit tal om att träffa kollektivavtal enbart för Elektrikerförbundets medlemmar. Almega Tjänsteförbunden har inte vid något tillfälle under dessa förhandlingar påtalat att det har funnits ett annat tillämpligt kollektivavtal, inte när avtalstidens slut närmade sig och inte heller efter det att kollektivavtalet löpte ut den 31 mars 2017. Elektrikerförbundet har alltså sedan lång tid och utan något undanträngande syfte försökt att teckna kollektivavtal med Almega Tjänsteförbunden avseende larminstallation.

I början av april 2017 uppfattade Elektrikerförbundet att förhandlingarna inte var konstruktiva och hade strandats av Almega Tjänsteförbunden. Elektrikerförbundet såg ingen annan utväg än att varsla om stridsåtgärder, vilket gjordes den 7 april 2017.

Parterna träffades därefter i medling. Inom ramen för medlingen fick Elektrikerförbundet klart för sig att Almega Tjänsteförbunden var av uppfattningen att det för arbetet som larminstallatör redan fanns ett tillämpligt kollektivavtal, tjänstemannaavtalet. Detta kollektivavtal hade funnits länge. Invändningen föranledde Elektrikerförbundet att återta sitt varsel. Efter att närmare ha undersökt saken har Elektrikerförbundet emellertid kommit fram till att det för bolaget inte finns något för larminstallatörer gällande kollektivavtal. Elektrikerförbundet har därför den 3 maj 2017 på nytt varslat om stridsåtgärder. Det är detta varsel som bolaget nu har angripit med en fredspliktsinvändning.

Elektrikerförbundet har inte begärt att bolaget nu ska byta arbetsgivarorganisation. Bolaget har inte erbjudit Elektrikerförbundet att träffa ett kollektivavtal som omfattar Elektrikerförbundets medlemmar. Det är i och för sig riktigt att Elektrikerförbundet inte vill träffa ett kollektivavtal som bara avser de egna medlemmarna, eftersom detta vore att acceptera att tjänstemannaavtalet är tillämpligt på larminstallatörernas arbete.

Det är riktigt att det avtalsförslag som Elektrikerförbundet presenterade för bolaget är ett hängavtal som hänvisar till ett kollektivavtal tecknat mellan Elektriska Installatörsorganisationen EIO, Elektrikerförbundet och Seko, Service- och kommunikationsfacket, som omfattar arbete med larm- och säkerhetsteknik.

Det enda som krävs för att undvika de varslade stridsåtgärderna är att bolaget träffar ett sedvanligt kollektivavtal med Elektrikerförbundet.

Arbetet som larminstallatör

Arbetet som larminstallatör innebär bl.a. följande.

Larminstallatören bär arbetskläder, blåkläder, i arbetet, eftersom arbetet är smutsigt och svettigt att utföra. Larminstallatören använder en rad verktyg i arbetet och dessa bärs enklast genom att de förvaras i arbetsklädernas för ändamålet avsedda fickor och hällor. För dagen aktuella arbeten noteras av bolaget i en handdator. Larminstallatören ansvarar för att ringa till kunden och meddela ungefärlig tid för besök. Larminstallatören är ansvarig för att på postkontor och hos grossister hämta nödvändigt material och utrustning. Vid nyinstallation innebär arbetet hos kunden att gå igenom installationen med kunden och om lämpligt föreslå att ytterligare komponenter läggs till installationen utöver de som ingår i de vanliga startpaketen (s.k. merförsäljning). Därefter vidtar själva monteringsarbetet som sker med hjälp av borrmaskin och skruvdragare. Den största delen av arbetet består av att skruva upp/montera larmutrustningen samt att få den att fungera, dvs. driftsätta den. Arbetstiden för en nyinstallation är normalt två timmar och 40 minuter. Efter att monteringen är klar och utrustningen fungerar instrueras kunden angående larmets funktioner. Arbetet består inte bara av nyinstallation utan det består också av servicearbeten på befintliga larmanläggningar, felsökning och reparation samt byte av batteri i larmanläggningar och brandvarnare. Visst arbete utförs mot företagskunder. Hos dessa kunder utförs arbetet något annorlunda. Frågor om var kablar och lister ska monteras osv. planeras av larminstallatören på plats hos kunden. Därefter bokas en tid för montering av larmet. Dessa arbeten är mer omfattande än installationer hos privatkunder och innebär i vissa fall att kabel måste dras. Larminstallatören har ett ansvar för att kasta skräp och sopsortera. Larminstallatören har också ansvar för att hålla bilen ren, vilket uppskattningsvis tar två timmar i veckan.

Den försäljning som larminstallatörerna utför är alltså s.k. merförsäljning. Merförsäljning är vanligt förekommande inom olika arbetaryrken. Det förekommer t.ex. inom detaljhandeln, dagligvaruhandeln, handeln med elektronik, vid verkstäder och vid arbete utfört av hantverkare. Arbetaren förväntas engagera sig i arbetet med merförsäljning. I fråga om larminstallation är det dessutom naturligt att det är larminstallatören, och inte försäljaren, som när denne tillsammans med kunden hemma hos kunden har gått igenom de exakta förutsättningarna för installationen har en uppfattning om vilken merförsäljning som kan bli aktuell och då erbjuder kunden detta.

Arbetet med den administration larminstallatören utför - upprättande av fakturaunderlag och kvittens av nycklar - är också vanligt förekommande arbetsuppgifter för arbetare och inte något specifikt för arbete som tjänstemän utför. Fakturaunderlaget tar larminstallatören fram i samband med ett uppdrag genom att fylla i en blankett med kundens namn och faktureringsadress samt uppgifter om vilken utrustning som sålts. Också kvittenserna upprättas på en färdig blankett enligt ett i förväg bestämt förfarande.

Det är bolaget som ensidigt har beslutat att ändra yrkesgruppens beteckning från larminstallatör till säkerhetskonsult. Beslutet avsåg endast beteckningen och innebar inte någon ändring i materiellt hänseende.

Arbetsgivarparterna

Rättsliga grunder

Bolaget är genom medlemskap i Almega Tjänsteförbunden bundet av tjänstemannaavtalet. Tjänstemannaavtalet, som alltså gäller hos bolaget, är tillämpligt på bolagets verksamhet och därmed på arbetet som säkerhetskonsult.

Elektrikerförbundet har begärt att bolaget ska teckna kollektivavtal. Elektrikerförbundet har inte ställt krav på ett konkurrerande kollektivavtal enbart för egen räkning, utan har uttryckligen framställt krav om att bolaget ska tillämpa det kollektivavtal som Elektrikerförbundet begär för samtliga anställda hos bolaget, dvs. även för medlemmar hos Unionen och utanförstående arbetstagare.

De varslade stridsåtgärderna utgör därmed ett angrepp på tjänstemannaavtalet. Syftet med de varslade stridsåtgärderna är att tränga undan det hos bolaget befintliga kollektivavtalet, tjänstemannaavtalet.

De av Elektrikerförbundet varslade stridsåtgärderna strider mot 42 § medbestämmandelagen och är följaktligen olovliga. Yrkandet om interimistiskt förordnande ska därmed avslås.

Verksamheten i bolaget och Sector Alarm-koncernen

Bolaget ingår i en koncern där bolagen samverkar. Verksamheten inom koncernen består i rådgivning, försäljning, installation och service av säkerhetstjänster avseende framför allt privatbostäder. Koncernen har cirka 190 000 kunder, av vilka cirka 180 000 är privatpersoner och de övriga är företag, nästan bara små företag.

Ett av bolagen i koncernen, Sector Alarm Försäljning AB, har säljare anställda. Dessa har till uppgift att få in nya kunder genom att sälja larmabonnemang i vilka ingår uppkoppling till larmcentral med väktartjänst. I samband med försäljning av larmabonnemanget kan kunden erbjudas ett s.k. startpaket med viss grundläggande larmutrustning. När säljaren har gjort denna s.k. nykundsförsäljning, tar en säkerhetskonsult hos bolaget vid.

Alla de cirka 145 anställda i bolaget är säkerhetskonsulter och de har i huvudsak samma arbetsuppgifter. Bolaget har ingen administrativ personal anställd. Sådan personal, t.ex. HR-personal, vd och övrig ledning, är anställd i Sector Alarm AB.

För ett par år sedan bestämde bolaget, utan att Elektrikerförbundet hade några invändningar, att man för bolagets anställda ska använda titeln säkerhetskonsult i stället för larminstallatör, eftersom den förstnämnda titeln bättre beskriver yrkesgruppens arbetsuppgifter. Det kan dock fortfarande finnas säkerhetskonsulter som själva kallar sig t.ex. larminstallatörer.

Arbetet som säkerhetskonsult

De startpaket med larmutrustning som säljarna i Sector Alarm Försäljning AB har gett bort måste kompletteras med ytterligare utrustning för att säkerställa kundens trygghet i bostaden. Säljare i Sector Alarm Försäljning AB har inte behörighet att genomföra denna ytterligare försäljning, utan detta görs av säkerhetskonsulterna hos bolaget.

Säkerhetskonsulternas försäljningsarbete, som är provisionsbaserat, sker i samband med att de för första gången besöker kundens hem och går igenom hemmet för att se vilka säkerhetsbehov som finns och hur man bäst tillgodoser dessa för att få en så god säkerhet som möjligt; i vilka fönster och dörrar ska magnetkontakter monteras, ska det finnas brandvarnare och glaskrossdetektorer och i så fall hur många och i vilka rum. Arbetet med att skruva fast utrustningen utgör endast en mindre del av det totala arbetet.

Ett besök hos en ny kund varar normalt i cirka två timmar och 40 minuter. Man kan kalla hela det arbete som utförs under ett sådant besök för ”installation”, men det är alltså bara en mindre del av arbetet som utgörs av installation i betydelsen ”sätta upp eller sätta fast saker”. Den mesta tiden går åt till sådant som inte är kroppsarbete. Kroppsarbete upptar cirka 20-25 procent av en säkerhetskonsults totala arbetstid vid ett kundbesök, inklusive den programmering som görs strax före monteringen och den driftkontroll som görs direkt efter att utrustningen monterats. Resten av arbetstiden använder säkerhetskonsulten till arbete av tjänstemannakaraktär, bestående i samtal med kunden gällande behovsanalys, förslag till säkerhetslösning och genomförande av försäljning av utrustning. Det intellektuella arbetet, till skillnad från det manuella arbetet, är det centrala och det som är mer avancerat och krävande än det manuella arbetet.

I uppdraget från kunden ingår också att utföra löpande service. Det kan t.ex. handla om att åka hem till kunden för att byta batteri i anläggningen. Också ett sådant besök innefattar arbete med försäljning av ytterligare delar och komponenter. På nytt, precis som vid det första besöket, går säkerhetskonsulten igenom hemmet tillsammans med kunden. Det kan t.ex. vara så att kunden vid det första besöket uttryckt tankar om att köpa en viss enhet men då avstått. Säkerhetskonsulten kan i sådana fall ta upp den tråden igen för att se om kunden nu vill göra denna komplettering. Det kan också handla om att nya mönster för inbrott har visat sig sedan det senaste besöket, som gör att ytterligare anordningar bör installeras. Ett exempel på detta är att säkerhetskonsulten, på grundval av t.ex. inbrottsstatistik, bedömer att det på senare tid blivit vanligare att tjuvar bryter sig in på övervåningen i ett hus, medan det tidigare varit vanligare att inbrott skett genom dörrar eller fönster på undervåningen. En sådan förändring kan göra att det finns anledning att förbättra skyddet på övervåningen, vilket kräver behovsanalys, samtal med kunden, och, om försäljning sker, installation av de tillkommande produkterna. Också i dessa fall utgör själva monteringsarbetet en mindre andel av tiden hos kunden. Den mesta tiden vid återbesök går alltså åt till tjänstemannaarbete och bara en mindre del till kroppsarbete.

Säkerhetskonsulten skriver i en handdator in bl.a. vad som hänt under ett kundbesök, vad kunden har köpt, hur lång tid besöket tagit och om kunden i framtiden kan vara intresserad av ytterligare produkter. De kontrakt som upprättas av säkerhetskonsulten är i pappersform och undertecknas av kunden. Också annan administration av skriftliga handlingar sköts av säkerhetskonsulten, bl.a. upprättande av fakturaunderlag, utfärdande till kunderna av kvittenser avseende nycklar som bolaget tar emot och förvarar för kundernas räkning, och hantering av autogiroblanketter. Säkerhetskonsulten ska ungefär en gång i veckan skicka in handlingarna till den enhet i systerbolaget Sector Alarm AB som sköter administrationen. Också andra uppgifter ska sammanställas ungefär en gång i veckan. Säkerhetskonsulternas administrativa arbete är tjänstemannaarbete.

Både vid det första besöket och vid återbesök hos kunden är arbetet med behovsanalys, samtal med kunden och försäljning kärnarbetsuppgifterna. Det är den delen av arbetet som ställer krav på den anställdes kunskaper, erfarenhet och personlighet. Arbetet med att montera upp eller sätta fast den fysiska utrustningen är mycket enkelt. De allra flesta kunder skulle kunna klara det arbetet på egen hand med hjälp av verktyg som finns i de flesta hushåll. Arbetet innehåller inga moment som kräver sådana kunskaper som en utbildad elektriker har. Anslutningen av utrustningen till elnätet sker genom att man sätter en vanlig stickkontakt i ett vanligt vägguttag. För att få anställning i bolaget ställs därför inga krav på utbildning som elektriker. Den internutbildning säkerhetskonsulterna får avser till övervägande del tjänstemannaarbete.

Det stämmer att det förekommer dragning av kabel i form av tunna ledningar, men endast i liten utsträckning och då hos företagskunder. Bakgrunden till att denna typ av arbete förekommer är att bolaget 2015 tog över en verksamhet från ett annat företag i vilken ingick även företagskunder. Dessförinnan hade bolaget inte haft några företagskunder. Under 2016 fick bolaget in ytterligare företagskunder. En mindre del av dessa valde en teknisk lösning som innebar att kabel måste dras. Sedan 2016 har bolaget inte tagit in några nya företagskunder som vill ha tekniska lösningar som innebär att kabel måste dras. Arbetet med att dra kabel har därför minskat kraftigt. I dag förekommer kabeldragning bara när sådana befintliga företagskunder som redan har kablar dragna önskar få sina system utvidgade eller ändrade och inte vill byta till de trådlösa lösningar som alla privatkunder och de flesta andra företagskunder har. Arbete med att dra kabel har alltså fram till slutet av 2016 förekommit hos en mindre del av företagskunderna, och förekommer i dag i ännu mindre och avtagande omfattning. Arbetet med att dra kabel är inte av sådant slag att det krävs utbildning eller behörighet som elektriker för att utföra det. Av de cirka 145 säkerhetskonsulterna är det omkring 20 som utför eller har utfört kabeldragning.

Städning av bilen och sopsortering av bl.a. förpackningar som utrustningsdelar legat i kan ta cirka två timmar per vecka. Hämtning av det material som ska monteras hos en kund sker ungefär en gång i veckan, antingen hos en grossist eller i bolagets eget lager.

Arbetet som säkerhetskonsult är varken smutsigt eller fysiskt ansträngande. Om säkerhetskonsulten blir svettig, beror det på att temperaturen är hög, t.ex. för att det är mitt i sommaren. Säkerhetskonsulten har ett par svarta arbetsbyxor med fickor. På överkroppen har han eller hon en röd pikétröja och en röd jacka med firmatryck. Få verktyg behöver användas, oftast bara en skruvdragare eller en skruvmejsel och ett vattenpass, men ibland även en mindre borrmaskin. Stege används sällan. Oftast räcker det med en fotpall för att nå de platser i taket där t.ex. en branddetektor ska monteras. Liftar användes tidigare, men sällan, i verksamheten. De används inte längre.

Tjänstemannaavtalet och förhållandena i hemlarmbranschen

Tjänstemannaavtalet är just ett tjänstemannaavtal, med Unionen och Ledarna på arbetstagarsidan, som gäller för säkerhetsföretagen samt serviceentreprenad- och specialserviceföretag inom Almega Tjänsteförbunden. Avtalsbundenhet uppkommer på vanligt sätt direkt genom medlemskapet i Almega Tjänsteförbunden. Det krävs alltså inte något särskilt inkopplingsförfarande eller liknande.

För den nämnda branschen inom Almega Tjänsteförbunden finns också ett arbetaravtal. Arbetstagarpart i detta avtal är Svenska Transportarbetareförbundet. Arbetaravtalet omfattar väktare och bl.a. ordningsvakter, skyddsvakter och värdetransportörer.

Inom hemlarmbranschen i Sverige finns i dag två större företag. Bolaget är det mindre av dessa företag. Av de svenska hushåll som har hemlarm svarar bolaget för cirka 30-35 procent. Det andra företaget, Verisure Sverige AB, har drygt 50 procent av marknaden. Återstående 15-20 procent av marknaden har ett antal mindre aktörer. Bolaget och Verisure Sverige AB har alltså tillsammans mer än 80 procent av marknaden för hemlarm. Det är riktigt att Verisure Sverige AB är uppbyggt kring franchising och att det är franchisetagarna som har personalen som installerar larmen anställd.

Verisure Sverige AB är sedan länge medlem i Almega Tjänsteförbunden. Verisure Sverige AB tillämpar tjänstemannaavtalet på anställda med befattningar som motsvarar bolagets säkerhetskonsulter. Det gör också de franchisetagare som är medlemmar i Almega Tjänsteförbunden. Verisure Sverige AB har nyligen ansökt om och beviljats utträde ur Almega Tjänsteförbunden. Verisure Sverige AB kommer i juni 2017 att gå in i Transportföretagen. Även hos Transportföretagen kommer ett tjänstemannaavtal att tillämpas på anställda med befattningar som motsvarar bolagets säkerhetskonsulter.

Kollektivavtalshistoriken

Arbetsgivarparterna kan i allt väsentligt vitsorda den av Elektrikerförbundet lämnade redogörelsen för kollektivavtalshistoriken.

Bolaget inträdde som medlem i Almega IT/Telekomföretagen i januari 2009. Genom medlemskapet blev bolaget bundet av telekomavtalet. Det är ett s.k. medarbetaravtal med samma bestämmelser om allmänna anställningsvillkor för samtliga medarbetare. Parter på arbetstagarsidan är Unionen, Akademikerna, Ledarna och Seko, Service- och kommunikationsfacket. De pensionsvillkor som gäller, ITP-avtalet, är desamma för samtliga medarbetare. Att det är ett medarbetaravtal har betydelse bl.a. för frågor om arbetsskyldighetens omfattning och innebär vidare exempelvis att turordningslistan vid en eventuell driftsinskränkning/arbetsbristsituation kommer att omfatta samtliga medarbetare på en driftsenhet.

Bolaget utträdde ur Almega IT/Telekomföretagen vid årsskiftet 2014/2015 och inträdde samtidigt i Almega Tjänsteförbunden. Bytet av arbetsgivarorganisation föranledde dock inte någon omedelbar förändring av kollektivavtalstillämpningen. Organisationsbytet innebar således inte att bolaget direkt övergick till att tillämpa hos Almega Tjänsteförbunden gällande kollektivavtal som är tillämpliga för den verksamhet bolaget bedriver. I stället träffades mellan Almega Tjänsteförbunden och Elektrikerförbundet, under medverkan av medlare, en särskild överenskommelse innebärande att det för bolaget sedan tidigare gällande telekomavtalet även fortsättningsvis skulle tillämpas, i allt väsentligt på samma sätt som tidigare, dock med den skillnaden att Elektrikerförbundet var part på arbetstagarsidan.

Arrangemanget kan till sina effekter närmast liknas vid att parterna träffade ett hängavtal enligt vilket bolaget under i överenskommelsen angiven tid skulle tillämpa telekomavtalet. Överenskommelsen gällde för perioden den 1 januari 2015 till och med den 30 april 2016 men kom senare att förlängas till och med den 31 mars 2017, varefter den upphörde. Detta innebar dock inte att bolaget stod utan kollektivavtal. Genom medlemskapet i Almega Tjänsteförbunden är bolaget nämligen bundet av tjänstemannaavtalet. Bolaget har efter den 31 mars 2017 tillämpat tjänstemannaavtalet. Principerna om kollektivavtals efterverkan är inte tillämpliga. Det råder inte något tillfälligt kollektivavtalslöst tillstånd mellan bolaget och Elektrikerförbundet, eftersom Almega Tjänsteförbunden och bolaget meddelat Elektrikerförbundet att det inte är aktuellt att träffa något kollektivavtal för bolagets säkerhetskonsulter.

I varslet från Elektrikerförbundet står det att bolaget sedan 2004 varit bundet av kollektivavtal med Elektrikerförbundet. Detta stämmer inte. Bolaget blev bundet av kollektivavtal i förhållande till Elektrikerförbundet för första gången den 1 januari 2015, då medarbetaravtalet telekomavtalet, genom den nämnda överenskommelsen, blev gällande mellan parterna. Bolaget har således aldrig varit bundet av något arbetaravtal med Elektrikerförbundet.

Förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal

Elektrikerförbundet lämnade redogörelse för förhandlingarna vitsordas som i allt väsentligt korrekt. Följande tillägg bör dock göras.

Det är riktigt att förhandlingar om att träffa ett nytt avtal kan sägas ha pågått sedan 2015. Intensiteten i förhandlingarna har dock naturligen varierat under perioden. Det stämmer att arbetsgivarparten under förhandlingarna inte särskilt har upplyst Elektrikerförbundet om att det fanns ett tillämpligt kollektivavtal som Almega Tjänsteförbunden träffat. Arbetsgivarparten har dock inte heller förnekat eller på annat sätt försökt att dölja detta. Någon särskild upplysningsskyldighet har inte funnits. Det har inte funnits några illojala avsikter. Att medlemskap i en arbetsgivarorganisation vanligen innebär bundenhet av organisationens kollektivavtal kan inte rimligen ha kommit som någon överraskning för Elektrikerförbundet.

Under förhandlingarna har Elektrikerförbundet vid flera tillfällen framfört krav om att ett arbetaravtal med Elektrikerförbundet som part ska tecknas för samtliga anställda hos bolaget, och alltså inte enbart för Elektrikerförbundets egna medlemmar. Under förhandlingar har Elektrikerförbundet också begärt att bolaget ska byta arbetsgivarorganisation.

Arbetsgivarparten har under förhandlingarna inte motsatt sig att träffa kollektivavtal med Elektrikerförbundet. Tvärtom har Elektrikerförbundet erbjudits att träffa ett kollektivavtal omfattande dess egna medlemmar hos bolaget. Elektrikerförbundet har dock kategoriskt avvisat alla sådana erbjudanden och vidhållit att kravet är att kollektivavtalet ska vara heltäckande och tillämpas på samtliga anställda hos bolaget. En följd av ett sådant kollektivavtal skulle bli att bolaget skulle tvingas att byta pensionssystem för samtliga anställda, från ITP-avtalet till avtalspension SAF/LO.

Det sista avtalsförslaget som Elektrikerförbundet lämnade till bolaget före varslet om stridsåtgärder avsåg ett hängavtal på ett mellan Elektrikerförbundet och Elektriska Installatörsorganisationen EIO gällande kollektivavtal. Enligt den föreslagna avtalsförbindelsen, mellan bolaget och Elektrikerförbundet, ska den gälla för allt arbete som kollektivavtalet reglerar. Den föreslagna avtalsförbindelsen hade alltså inte begränsats till avse Elektrikerförbundets egna medlemmar.

De varslade stridsåtgärderna utgör därmed ett klart angrepp på det kollektivavtal som gäller hos bolaget, tjänstemannaavtalet.

Rättslig argumentation

Elektrikerförbundet hävdar, trots att bolaget genom medlemskap i Almega Tjänsteförbunden är bundet av tjänstemannaavtalet, att det hos bolaget inte finns något för arbetet som säkerhetskonsult tillämpligt kollektivavtal. Elektrikerförbundets inställning kan inte förstås på annat sätt än att Elektrikerförbundet anser att endast ett arbetaravtal skulle vara tillämpligt för den verksamhet bolaget bedriver. Elektrikerförbundets uppfattning är felaktig.

Säkerhetskonsulternas arbete är till övervägande del vad som traditionellt betraktats som tjänstemannaarbete. Även Unionen, som är part i tjänstemannaavtalet, är av uppfattningen att det är fråga om till övervägande del tjänstemannaarbete. Almega Tjänsteförbunden och Unionen är överens om att tjänstemannaavtalet är tillämpligt på den verksamhet bolaget bedriver. Det finns således en gemensam partsuppfattning härvidlag. Unionen gör anspråk på att tjänstemannaavtalet ska tillämpas. Hos det i hemlarmbranschen klart dominerande företaget Verisure Sverige AB, som representerar cirka 50 procent av marknaden, tillämpas tjänstemannaavtalet.

Arbetsgivarparterna gör gällande att det hos bolaget gällande kollektivavtalet, tjänstemannaavtalet, är tillämpligt på den verksamhet bolaget bedriver och därmed på arbetet som säkerhetskonsult.

Det är dock inte nödvändigt för Arbetsdomstolen att ta ställning till om säkerhetskonsulternas arbete, helt eller till övervägande del, är att hänföra till det ena eller det andra kollektivavtalet på det sätt som sker vid prövningen av en traditionell gränsdragningstvist. En sådan tvist utmärks av att arbetsgivaren är bunden av två eller flera kollektivavtal. Ett arbete måste då ovillkorligen hänföras till något av kollektivavtalen. Om i den situationen två fackföreningar gör anspråk på att den egna organisationens kollektivavtal ska tillämpas, måste arbetsgivaren alltså välja. Ytterst kan den gränsdragningsfrågan prövas av Arbetsdomstolen som då har att avgöra vilket av de två gällande kollektivavtalen hos arbetsgivaren som ska tillämpas för ett visst arbete.

I den nu aktuella tvisten har Arbetsdomstolen i stället att avgöra, inte vilket av två kollektivavtal som ska tillämpas utan, om det hos bolaget gällande tjänstemannaavtalet är tillämpligt på den verksamhet som bolaget bedriver och därmed på arbetet som säkerhetskonsult. I en sådan tvist, dvs. en tvist om en viss verksamhet faller inom ett visst kollektivavtals tillämpningsområde, ska vid tolkningen endast beaktas tillämpningsområdet för det omtvistade kollektivavtalet, dvs. i detta fall tjänstemannaavtalet. För den prövningen saknar det alltså betydelse att det måhända på arbetsmarknaden kan finnas även ett annat kollektivavtal som i och för sig skulle kunna tillämpas på den verksamhet som tvisten rör.

Skäl

Bolaget och Elektrikerförbundet är för närvarande inte bundna av kollektivavtal i förhållande till varandra, men har tidigare varit det. Elektrikerförbundet har varslat om stridsåtgärder för att få träffa ett kollektivavtal med bolaget som ska tillämpas på allt arbete med larm- och säkerhetsteknik. Bolaget är genom medlemskap i Almega Tjänsteförbunden bundet av bl.a. tjänstemannaavtalet som Almega Tjänsteförbunden har träffat med Unionen och Ledarna. Arbetsgivarparterna anser att tjänstemannaavtalet är tillämpligt på arbetet som säkerhetskonsult/larminstallatör, vilket Elektrikerförbundet inte anser. Bolaget har framställt en fredspliktsinvändning mot de varslade stridsåtgärderna och gjort gällande att dessa utgör ett angrepp på det för arbetet tillämpliga tjänstemannaavtalet och syftar till att tränga undan det kollektivavtalet, varför de varslade stridsåtgärderna är olovliga såsom stridande mot 42 § medbestämmandelagen. Enligt Elektrikerförbundet syftar de varslade stridsåtgärderna inte till att tränga undan ett befintligt kollektivavtal utan bara till att ta till vara medlemmarnas intressen och även till att Elektrikerförbundet ska fortsatt vara erkänt som kollektivavtalspart.

Arbetsdomstolen har i tidigare avgöranden tagit ställning till tillåtligheten av en stridsåtgärd när det har gjorts gällande att den syftat till att tränga undan eller ändra befintliga kollektivavtal. Domstolen har då sammanfattningsvis uttalat följande (se t.ex. AD 2012 nr 13 och AD 2005 nr 110). Utgångspunkten är att en arbetstagarorganisation kan vidta stridsåtgärder till stöd för ett anspråk på kollektivavtal för ett tillämpningsområde där kollektivavtal redan gäller mellan arbetsgivaren och en annan arbetstagarpart, trots att det ytterligare kollektivavtalet strider mot det redan befintliga. Att kollektivavtalen strider mot eller är oförenliga med varandra är ett problem som löses inte genom förbud mot stridsåtgärder i syfte att få det senare kollektivavtalet till stånd utan genom rättsprinciper om konkurrens mellan olika kollektivavtal. Situationen är en annan när stridsåtgärden framstår som ett angrepp på det redan befintliga kollektivavtalet. I ett sådant fall strider stridsåtgärden mot 42 § medbestämmandelagen. De situationer som avses är sådana där en utomstående arbetstagarorganisation inte enbart för egen räkning ställer krav på ett konkurrerande kollektivavtal utan uttryckligen fordrar att arbetsgivaren ska tillämpa det kollektivavtal som organisationen begär även på arbetstagare som är medlemmar i den arbetstagarorganisation som är part i det redan befintliga kollektivavtalet och därmed bundna av kollektivavtalet.

Arbetsdomstolen gör följande bedömning.

Elektrikerförbundet får, såvitt hittills framkommit, i och för sig anses ha - mot bakgrund av att Elektrikerförbundet inte anser att tjänstemannaavtalet är tillämpligt på bolagets verksamhet - krävt att det kollektivavtal som stridsåtgärderna syftar till att uppnå ska tillämpas även på medlemmar i Unionen som arbetar som säkerhetskonsulter/larminstallatörer. Det finns emellertid inte någon anledning att misstro Elektrikerförbundets vid sammanträdet lämnade uppgifter om att det enda som krävs för att stridsåtgärderna, om de sätts i verket, ska hävas är att bolaget träffar ett sedvanligt kollektivavtal med Elektrikerförbundet.

Den hittillsvarande utredningen ger därmed inte stöd för någon annan bedömning än att Elektrikerförbundet med de varslade stridsåtgärderna syftar till att få till stånd ett kollektivavtal med bolaget enbart för att ta till vara sina medlemmars intressen och att bli erkänt som kollektivavtalspart. Den utredning som nu finns ger således inte stöd för slutsatsen att det kollektivavtal som Elektrikerförbundet vill träffa med bolaget är avsett att tränga undan eller ändra tjänstemannaavtalet. Utredningen på dess nuvarande stadium ger alltså inte stöd för att Elektrikerförbundet med de varslade stridsåtgärderna har ett sådant syfte som medför att åtgärderna skulle strida mot fredspliktsreglerna i medbestämmandelagen.

Arbetsdomstolen finner sammanfattningsvis att de invändningar om de varslade stridsåtgärdernas tillåtlighet som arbetsgivarparterna har gjort inte kan godtas och att Elektrikerförbundets yrkande om interimistiskt förordnande ska bifallas.

Arbetsdomstolens ställningstagande

Arbetsdomstolen förklarar, för tiden till dess tvisten slutligt har prövats, att det inte finns något rättsligt hinder mot de i varslet av den 3 maj 2017 upptagna stridsåtgärderna.

Beslut 2017-05-18, målnummer A-67-2017

Ledamöter: Sören Öman, Ulla Erlandsson (f.d. hovrättslagmannen i Svea hovrätt; tillfällig ersättare), Berndt Molin, Karl Olof Stenqvist, Ken Johnsson, Erland Olauson (f.d. förste vice ordföranden i LO; tillfällig ersättare) och Ingemar Hamskär. Enhälligt.

Rättssekreterare: Pontus Bromander