HFD 2011 not 75

Not 75. Överklagande av Vikingens samfällighetsförening av ett förhandsbesked ang. mervärdesskatt. - Vikingens samfällighetsförening förvaltar en gemensamhetsanläggning som bl.a. omfattar ett garage. Delägare i föreningen är fyra bostadsrättsföreningar och ett fastighetsbolag. Föreningen avsåg att upplåta garageplatser till bostadsrättsinnehavare och hyresgäster i de fastigheter som ägs av delägarna i samfällighetsföreningen. Med anledning härav ansökte föreningen om förhandsbesked i frågan om den var skattskyldig till mervärdesskatt för sina upplåtelser av garageplatserna. - Skatterättsnämnden (2011-04-01, Svanberg, ordf., Ohlson, Harmsen Hogendoorn, Odéen, Renström, Sandberg Nilsson, Wingren) : Förhandsbesked . Samfällighetsföreningen är skattskyldig till mervärdesskatt för upplåtelse av de omfrågade parkeringsplatserna. -Skatterättsnämnden gjorde följande bedömning. - - - För att besvara den i ärendet ställda frågan tar Skatterättsnämnden först ställning till om de med ansökan avsedda upplåtelserna av parkeringsplatser kan anses som omsättning av tjänster i mervärdesskatterättsligt hänseende. - Med omsättning av tjänst förstås, såvitt nu är i fråga, att en tjänst utförs mot ersättning, 2 kap. 1 § tredje stycket 1 mervärdesskattelagen (1994:200), ML. Bestämmelsen motsvaras av artikel 2.1. c i mervärdesskattedirektivet. Enligt EU-domstolens praxis kan en tjänst anses utförd mot ersättning endast om det finns ett rättsförhållande mellan den som tillhandahåller tjänsten och mottagaren, enligt vilket det rör sig om ett ömsesidigt utväxlande av prestationer så att den ersättning som den som tillhandahåller tjänsten erhåller utgörs av det faktiska motvärdet av den tillhandahållna tjänsten (se t.ex. p. 14 i domen C-16/93 R. J. Tolsma). Av EU-domstolens praxis följer vidare att det för att skattskyldighet ska uppstå måste finnas en direkt koppling mellan den tjänst som tillhandahålls och det motvärde som erhålls (se p. 12 i domen 154/80 Coöperatieve Aardappelenbewaarplaats GA). - Samfällighetsföreningen är en självständig juridisk person med egen rättskapacitet. Genom att Samfällighetsföreningen ingår hyreskontrakt med hyresgäster och bostadsrättsinnehavare om upplåtelse av garageplats, har ett rättsförhållande uppkommit mellan parterna. För upplåtelsen utgår en månatlig hyra. Under dessa förhållanden tillhandahåller Samfällighetsföreningen tjänster mot ersättning. Omsättning av tjänster föreligger därmed enligt 2 kap. 1 § tredje stycket 1 ML. - Härefter uppkommer frågan om Samfällighetsföreningens upplåtelse av garageplatser utgör sådan omsättning av tjänster som är skattepliktig. - Från skatteplikt undantas enligt 3 kap. 2 § första stycket ML, med de begränsningar som följer av 3 §, omsättning av fastigheter samt överlåtelse och upplåtelse av arrenden, hyresrätter, bostadsrätter, tomträtter, servitutsrätter och andra rättigheter till fastigheter. Undantaget från skatteplikt omfattar dock inte upplåtelse av parkeringsplatser i parkeringsverksamhet, 3 kap. 3 § första stycket 5 ML. - Enligt motsvarande bestämmelser i mervärdesskattedirektivet undantas utarrendering och uthyrning av fast egendom från skatteplikt, artikel 135.1 l. Undantaget omfattar inte uthyrning av lokaler och platser för parkering av fordon, artikel 135.2 första stycket b. Bestämmelserna fanns tidigare i artikel 13 B b och artikel 13 B b punkt 2 i det numera upphävda direktivet 77/388/EEG, (sjätte direktivet). - Bestämmelsen om uthyrning av parkeringsplatser i artikel 135.2 första stycket b ska, liksom fallet var med artikel 13 B b 2 i sjätte direktivet, inte ges en snäv tolkning eftersom den utgör en avvikelse från det undantag från skatteplikt som finns för uthyrning av fast egendom. Uthyrning av parkeringsplatser omfattas därmed av direktivets allmänna system som innebär att beskattningsbara transaktioner ska beskattas, utom i uttryckligen föreskrivna undantagsfall (jfr EU-domstolens dom i mål C-428/02 Fonden Marselisborg Lystbådehavn p. 43). - Om en uthyrning av parkeringsplatser är nära kopplad till en fastighetsuthyrning för annat ändamål än parkering, t.ex. bostadsändamål, är den dock undantagen från skatteplikt i det avseendet att de båda uthyrningarna utgör en enda ekonomisk transaktion. Så är fallet när parkeringsplatsen och fastigheten ingår i samma fastighetskomplex och parkeringsplatsen upplåts till hyresgästen av samma hyresvärd som upplåter bostaden (se EU-domstolens dom i mål C-173/88 Morten Henriksen pp. 14 -16). - Samfällighetsföreningens upplåtelser av parkeringsplatser är inte underordnade någon annan av föreningen gjord fastighetsupplåtelse och ska därför bedömas självständigt. Någon omständighet som innebär att nämnda upplåtelser ska undantas från skatteplikt kan inte anses föreligga. - Slutligen ska ställning tas till om Samfällighetsföreningens omfrågade verksamhet är yrkesmässig enligt 4 kap. 1 § ML. - De svenska bestämmelserna om när en verksamhet ska anses yrkesmässig ska tolkas mot bakgrund av artikel 9 i mervärdesskattedirektivet. Artikeln motsvarar den tidigare artikel 4 i sjätte direktivet. Enligt punkt 1 första stycket i artikel 9 avses med beskattningsbar person den som, oavsett på vilken plats, självständigt bedriver en ekonomisk verksamhet, oberoende av dess syfte eller resultat. Vad som avses med ekonomisk verksamhet framgår av andra stycket. Således ska särskilt utnyttjande av materiella eller immateriella tillgångar i syfte att fortlöpande vinna intäkter därav betraktas som ekonomisk verksamhet. - Enligt svensk rättspraxis har en samfällighetsförenings genomförande av den uppgift, för vilken den tillkommit, inte ansetts innebära att föreningen därigenom i yrkesmässig verksamhet omsätter vara eller tjänst, dock under förutsättning att tillhandahållandena avser delägarfastigheternas egna behov. Om däremot samfällighetsföreningen tillhandahåller varor eller tjänster till utomstående mot ersättning har omsättningar ansetts föreligga vilka, om de är skattepliktiga, medfört skattskyldighet för föreningen om de görs i en yrkesmässig verksamhet (se RÅ 2002 ref. 13 och där anmärkta rättsfall). I SOU 2002:74 har satts i fråga om den bedömning som redovisats i nyss angiven praxis i alla delar är förenlig med EU-rätten. Således synes enligt a. SOU (s. 80 ff. och s. 158 f.) kravet på att verksamheten ska vara utåtriktad sakna motsvarighet i artikel 4 i sjätte direktivet. I utredningen hänvisas till EU-domstolens dom i mål C-23/98 J. Heerma i vilken EU-domstolen konstaterat att artikel 4 i sjätte direktivet ska tolkas så att skattskyldighet kan uppkomma för en person vars enda ekonomiska aktivitet består i att hyra ut egendom till det bolag i vilket han själv är delägare eftersom sådan uthyrning ska anses som en självständig aktivitet i bestämmelsens mening. - Samfällighetsföreningen avser att ingå hyreskontrakt med bostadsrättsinnehavare och hyresgäster i bostadshus belägna på delägarfastigheterna, dvs. fastigheter som ägs av Samfällighetsföreningens medlemmar, de fyra bostadsrättsföreningarna och Fastighets AB Förvaltaren. Den omständigheten att Samfällighetsföreningen under de angivna förutsättningarna fortlöpande mot ersättning upplåter garageplatser till de boende på medlemmarnas fastigheter innebär att föreningen bedriver en självständig ekonomisk verksamhet och att föreningen därmed utgör en beskattningsbar person i mervärdesskattedirektivets mening. Något hinder mot att tolka ML:s bestämmelser om yrkesmässig verksamhet på motsvarande sätt föreligger inte. - Mot bakgrund av det ovan anförda är Samfällighetsföreningen skattskyldig till mervärdesskatt för de omfrågade upplåtelserna av garageplatser. - Vikingens samfällighetsförening överklagade och yrkade att Högsta förvaltningsdomstolen skulle ändra förhandsbeskedet så att föreningen inte skulle anses skattskyldig för parkeringsverksamheten. -Föreningen anförde bl.a. följande. Om det skulle vara en skillnad mellan mervärdesskattelagen och mervärdesskattedirektivet beträffande kravet på att verksamheten ska vara utåtriktad och detta medför att verksamheten inte är yrkesmässig enligt mervärdesskattelagen men utgör ekonomisk aktivitet enligt direktivet, får direktivet inte tillämpas till föreningens nackdel. Om Högsta förvaltningsdomstolen skulle vara av någon annan uppfattning yrkar föreningen att förhandsavgörande från EU-domstolen ska inhämtas. - Skatteverket ansåg att förhandsbeskedet skulle fastställas. - Högsta förvaltningsdomstolen (2011-09-09, Billum, Almgren, Knutsson, Nymansson) : Skälen för avgörandet . I målet uppkommer ingen fråga om att tillämpa direktivet till den enskildes nackdel. Skäl att inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen saknas därför. - Högsta förvaltningsdomstolen gör samma bedömning som Skatterättsnämnden. - Högsta förvaltningsdomstolens avgörande . Högsta förvaltningsdomstolen avslår yrkandet om att förhandsavgörande från EU-domstolen ska inhämtas. - Högsta förvaltningsdomstolen fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked. - (mål nr 2311-11, fd 2011-08-24, Wahren)