HFD 2011 not 93

Not 93. Överklagande av A.S. ang. rätt att överklaga byggnadsnämnds beslut i ärende om olovligt byggande enligt plan- och bygglagen (1987:10), ÄPBL. - A.S. inkom till Byggnadsnämnden i Landskrona kommun med klagomål mot att gårdshuset på grannfastigheten användes som bostad. Nämnden beslutade den 17 april 2007 att lämna klagomålen utan åtgärd. A.S. överklagade men överklagandet avslogs av Länsstyrelsen i Skåne län i beslut den 4 mars 2009. Sedan A.S. överklagat fann Förvaltningsrätten i Malmö i beslut den 25 maj 2010 att användningen av gårdshuset som bostad inte var planstridig eller att någon lovpliktig åtgärd vidtagits som skulle föranleda ett ingripande från byggnadsnämnden. Kammarrätten i Göteborg beslutade den 26 november 2010 att inte meddela prövningstillstånd. - A.S. överklagade. Ägarna till grannfastigheten och byggnadsnämnden bestred bifall till överklagandet. - Högsta förvaltningsdomstolen (2011-11-10, Dexe, Jermsten, Stenman, Saldén Enérus, Nymansson) : Skälen för avgörandet . ÄPBL upphörde att gälla den 2 maj 2011 i och med att plan- och bygglagen (2010:900) trädde i kraft. Av övergångsbestämmelserna följer att äldre föreskrifter ska gälla för mål och ärenden som har påbörjats före ikraftträdandet. - Av 8 kap. 1 § första stycket 3 och 4 ÄPBL följer att det krävs bygglov för att ta i anspråk eller inreda byggnader helt eller till viss del för väsentligen annat ändamål än det för vilket byggnaden senast har använts eller för vilket bygglov har getts och för att göra sådana ändringar av byggnader som innebär att det inreds någon ytterligare bostad. - I ÄPBL finns inga bestämmelser om att byggnadsnämnden ska fatta beslut om huruvida en viss åtgärd kräver bygglov eller inte. Däremot ska byggnadsnämnden, enligt 10 kap. 1 § ÄPBL, ta upp frågan om påföljd eller ingripande enligt kapitlet så snart det finns anledning att anta att en överträdelse har skett av bestämmelserna om byggande i lagen eller av någon föreskrift eller något beslut som har meddelats med stöd av dessa bestämmelser. När en åtgärd som kräver bygglov har vidtagits utan lov ska byggnadsnämnden se till att det som har utförts blir undanröjt eller på annat sätt rättat om inte lov till åtgärden meddelas i efterhand. - I förevarande fall har byggnadsnämnden haft att ta ställning till en anmälan från A.S. om olovligt byggande på grannfastigheten. Byggnadsnämnden har beslutat att lämna klagomålen utan åtgärd. - Den fråga i målet som är aktuell för Högsta förvaltningsdomstolen att pröva gäller rätten för A.S. att överklaga byggnadsnämndens beslut. - Enligt fast praxis har bl.a. fastighetsägare rätt att överklaga beslut att bevilja grannar bygglov. Även beträffande andra typer av verksamhet där närboendes intressen ska beaktas har fastighetsägare ansetts ha rätt att överklaga beslut som t.ex. tillåter störande verksamhet i grannskapet (se bl.a. RÅ 1978 2:37 och RÅ 1980 2:13). - Den som uppträder som anmälare i ett ärende och begär att en myndighet ex officio ska ingripa mot påtalade förhållanden är däremot vanligen inte av denna anledning klagoberättigad (RÅ 1977 ref. 115). Skulle anmälarens personliga eller ekonomiska situation klart påverkas av att myndigheten inte ingriper på ett av honom önskat sätt kan han ha klagorätt, men endast under förutsättning att rättsordningen på något sätt erkänt hans intresse i saken. Det är emellertid då andra faktorer än den omständigheten att han gjort en anmälan som grundar talerätt (SOU 2010:29 s. 646 f.). - I doktrinen har den uppfattningen framförts att en granne som anmäler störande verksamhet på en fastighet till byggnadsnämnden eller miljö- och hälsoskyddsnämnden har klagorätt om hans anmälan lämnas utan åtgärd (Håkan Strömberg, FT 1984 s. 339). Detta torde också numera vara det betraktelsesätt som är allmänt förhärskande. - Högsta förvaltningsdomstolen finner att enbart det förhållandet att A.S. kommit in med klagomål till byggnadsnämnden inte ger henne rätt att överklaga nämndens beslut. Däremot får hon anses ha haft en sådan rätt i egenskap av ägare till en fastighet som gränsar till den fastighet som anmälan avsåg. - Förvaltningsrätten har lämnat A.S. överklagande utan bifall. Beträffande frågan om prövningstillstånd i kammarrätten gör Högsta förvaltningsdomstolen samma bedömning som kammarrätten. Överklagandet ska därför avslås. - Högsta förvaltningsdomstolens avgörande . Högsta förvaltningsdomstolen avslår överklagandet. (mål nr 7790-10, fd 2011-10-19, Bigner)