HFD 2011:37
Fråga huruvida särskilda skäl till bostadsanpassningsbidrag förelegat.
Länsrätten i Dalarnas län
H.S:s dotter Ella, född år 2002, var svårt funktionshindrad efter en hjärnhinneinflammation i späd ålder. Denna hade bl.a. lett till en svår CP-skada med utvecklingsstörning och mycket begränsad förmåga till egen rörlighet samt till epilepsi och grav synnedsättning. Hon var helt beroende av assistans dygnet runt. Familjen bodde tidigare i lägenhet. Hösten 2008 köpte de en villa i samma bostadsområde som tidigare. Hon ansökte hos Falu kommun om bostadsanpassningsbidrag för anpassning av ett badrum. - Falu kommun beslutade den 23 mars 2009 att avslå ansökan om bostadsanpassningsbidrag för ombyggnad av badrum med hänvisning till 9 § lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag. Beslutet motiverades i huvudsak med att bostaden med sina nivåskillnader (enplanshus med källare) inte var ändamålsenlig med hänsyn till dotterns funktionshinder. Enligt kommunen hade hon kunnat skaffa en lämpligare bostad om kommunen hade fått medverka med kontakter med mäklare m.m.
H.S. överklagade, i egenskap av vårdnadshavare, kommunens beslut hos länsrätten och vidhöll ansökan om bostadsanpassningsbidrag. Hon uppgav bl.a. följande. Hennes dotter Ella är multihandikappad och badrummet behöver därför anpassas så ett det går att sköta flickans dagliga hygien. Huset var det bästa tänkbara av alla hus hon tittade på. Planlösningen är öppen och Ella tar sig fram överallt. Det är inga trösklar någonstans. Hon menar vidare att det inte alls är olämpligt att det finns en gillestuga i huset. Där kan storasystern vara med kompisar utan att det stör Ella. Hon har inte för avsikt att begära hjälp för att kunna ta ner Ella i källaren.
Falu kommun vidhöll sitt beslut.
Domskäl
Länsrätten i Dalarnas län (2009-11-17, ordförande Andersson) yttrade: Lagen om bostadsanpassningsbidrag har till syfte att genom bidrag till anpassning av bostäder ge personer med funktionshinder möjlighet till ett självständigt liv i eget boende. Av 6 § framgår att bostadsanpassningsbidrag lämnas för vissa åtgärder som är nödvändiga för att en bostad ska vara ändamålsenlig som bostad för den funktionshindrade. - Ansökan om bostadsanpassningsbidrag har avslagits med hänvisning till 9 § lagen om bostadsanpassningsbidrag. Enligt den bestämmelsen lämnas vid köp eller byte av bostad bostadsanpassningsbidrag endast om det finns särskilda skäl att välja en bostad som kräver anpassning. Syftet med begränsningsregeln är att i möjligaste mån undvika eller minimera anpassningsåtgärder (prop. 1992/93:58 s. 19). - Som Falu kommun har anfört kan det i vissa fall vara mindre ändamålsenligt för en funktionshindrad att bo i ett enplanshus med källare. Ibland måste trapphiss installeras för att bostaden ska fungera på ett bra sätt. Begränsningsregeln i 9 § lagen om bostadsanpassningsbidrag har tillkommit för att i möjligaste mån undvika sådana anpassningsåtgärder vid köp eller byte av bostad. - Det som bidrag sökts till är dock ombyggnad av ett badrum. Det har inte framkommit att valet av bostad har haft någon betydelse för just detta ombyggnadsbehov. Det begärda bostadsanpassningsbidraget kan därför inte vägras med tillämpning av 9 § lagen om bostadsanpassningsbidrag. - På grund av det anförda ska det överklagade beslutet upphävas. Det bör ankomma på Falu kommun att med beaktande av det sagda pröva ansökan på nytt. - Länsrätten upphäver det överklagade beslutet och visar målet åter till Falu kommun för ny prövning i enlighet med det som sägs i domen.
Kammarrätten i Sundsvall
Falu kommun överklagade länsrättens dom och yrkade att kammarrätten skulle fastställa det av kommunen meddelade beslutet. Till stöd för sin talan anförde kommunen i huvudsak följande. Av förarbetena till lagstiftningen framgår att en helhetsbedömning ska göras av bostaden som ändamålsenlig för sökanden och bedömningen om de totala kostnaderna är kostnadskrävande. Kommunen anser bl.a. med stöd av tidigare rättsfall att vid en helhetsbedömning av de sökta åtgärderna är de att anse som kostnadskrävande. Vid ett beviljande av bostadsanpassningsbidrag för ombyggnad av badrum krävs att kommunen bedömer bostaden som ändamålsenlig för sökanden. Detta innebär att samtliga följdåtgärder för sökanden ska stödjas med bostadsanpassningsbidrag, t.ex. installation av hiss m.m. Även om sökanden hävdar att hon inte kommer att söka bidrag för sådana åtgärder har hon rätt till detta, då kommunen redan har bedömt bostaden som ändamålsenlig. Trots att kommunen inte beretts tillfälle att söka efter lämpligare bostad har kommunen i efterhand, via kontroll av de fastighetsförsäljningar som skett vid tidpunkten för förvärvet, funnit fem bostäder som kommunen bedömer som mer ändamålsenliga än den som domen avser och som i kostnadsläge och belägenhet uppfyller de ”särskilda skäl som sökanden åberopar”. Skulle länsrättens dom utgöra rättstillämpning för framtiden innebär det att olika sökanden kan förvärva klart olämpliga bostäder och som i detta fall ansöka om en enskild åtgärd och därmed erhålla bostadsanpassningsbidrag för samtliga efterkommande åtgärder.
H.S. bestred för Ellas räkning bifall till överklagandet och anförde i huvudsak följande. De var i kontakt med kommunen före köpet. Det aktuella huset var utannonserat som enplansvilla. Familjen hade att ta hänsyn till flera saker som var viktiga, bl.a. rak infart, ingen sluttning upp eller ner vid garaget, plan parkering. De fick även ta hänsyn till att det endast var 50 meter till busshållplatsen. Att det var 100 meter till ”mormor” har underlättat enormt. Hänsyn har även tagits till planlösningen inne i huset. Stora öppna ytor, breda dörrkarmar (förutom badrum), luftigt stort kök där Ella alltid kan vara med överallt för socialt samspel. Ellas sovrum är vägg i vägg med hennes sovrum. Där har en del av väggen kunnat slås ut och ett glasfönster sättas in så att Ella kan ses till på nätterna när hon vaknar av epilepsianfall eller hostkräkningar. Ellas sovrum ligger bredvid det badrum som anpassning har sökts för. Ella är multihandikappad och vårdkrävande 24 timmar per dygn. Hon kan inget själv och är gravt synskadad. Denna bostad är i högsta grad ändamålsenlig för hela familjen.
Domskäl
Kammarrätten i Sundsvall (2010-10-15, Ekholm, Nihlén, Eriksson, referent) yttrade: Tillämpligt lagrum framgår av länsrättens dom. - Frågan i målet är om H.S. haft särskilda skäl för att välja den aktuella bostaden. Ansökan avser ombyggnad av badrum till sökandens dotter i den villa som H.S. har förvärvat under hösten 2008. Hon har en dotter som är svårt funktionshindrad efter hjärnhinneinflammation. Villan är en enplansvilla med källarvåning och inredd gillestuga. - Regeringsrätten har i avgörandet RÅ 1996 ref. 49 utvecklat vad som kan anses som ”särskilda skäl”. Av avgörandet kan utläsas att det ankommer på den sökande att vidta tillräckligt omfattande försök att finna en bostad som inte kräver anpassningsåtgärder. Vidare ska hänsyn tas till om anpassningsåtgärderna till sin karaktär är sådana att svårigheter skulle finnas att hitta en bostad som innefattar nämnda anpassningar. - En helhetsbedömning ger vid handen att den anskaffande bostaden inte kan anses lämplig för den funktionshindrade dotterns behov. Vidare framgår att fem fastigheter som är att bedöma som mer ändamålsenliga funnits till försäljning vid tiden för det aktuella förvärvet. Vad H.S. har anfört kan inte anses vara sådana särskilda skäl som avses i lagen om bostadsanpassningsbidrag. Kommunen hade därför fog för sitt beslut att avslå hennes ansökan om bostadsanpassningsbidrag. - Kammarrätten ändrar länsrättens dom och fastställer Falu kommuns beslut den 23 mars 2009.
Genom sin vårdnadshavare överklagade Ella kammarrättens dom och yrkade att domen skulle upphävas och länsrättens dom fastställas. Hon framförde, utöver vad som framgår av underinstansernas domar, bl.a. följande. Familjen var före köpet av bostaden i kontakt med kommunen som klargjorde att den inte kunde hjälpa till med köp av bostad. Familjen består av två vuxna och två barn samt tre umgängesbarn i tonåren. Familjen lyckades - efter att ha tittat på massor av hus - att hitta ett hus som inte krävde några andra anpassningsåtgärder än den nu aktuella, dvs. ombyggnad av badrummet. Huset består av fyra rum och kök. Det annonserades ut som en enplansvilla men har en gillestuga. Alla rum ligger på samma plan utan trappor och trösklar. Huset var vid köpetillfället vad gäller anpassning det minst kostnadskrävande jämfört med de andra hus som såldes vid samma tid. Badrummet är det enda ställe där det behöver breddas vid ingången. Vidare krävs åtgärder så att Ella kan få plats med dusch- och toalettstolar och så att hon med hjälp av en vuxen kan sköta sin hygien. Oavsett vilken bostad familjen valt hade bostadsanpassning varit nödvändig på grund av hennes omfattande handikapp. Alla objekt kommunen hänvisar till hade krävt omfattande anpassning både ut- och invändigt. Den bostad familjen köpte stämmer överens med kommunens rekommendationer.
Falu kommun bestred bifall till överklagandet och anförde bl.a. följande. En bedömning av om hela bostaden är ändamålsenlig ska göras. Trots att kommunen uppmärksammats på bostadsbytet först i efterhand har kommunen kontrollerat de fastighetsförsäljningar av enplansvillor i området som förekom vid tiden för förvärvet av den aktuella fastigheten. Det framgår att fem mer ändamålsenliga bostäder fanns.
Högsta förvaltningsdomstolen (2011-06-09, Billum, Eliason, Jermsten, Stenman, Nymansson) yttrade: Skälen för avgörandet
Enligt 6 § första stycket lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m. lämnas bostadsanpassningsbidrag för åtgärder för anpassning av bostadens fasta funktioner i och i anslutning till den bostad som ska anpassas. Bidrag lämnas endast om åtgärderna är nödvändiga för att bostaden ska vara ändamålsenlig som bostad för den funktionshindrade.
Vid köp eller byte av bostad lämnas enligt 9 § samma lag bostadsanpassningsbidrag till kostnadskrävande åtgärder endast om det finns särskilda skäl för att välja en bostad som kräver anpassning.
I lagstiftningsärendet uttalades att det av kostnadsskäl är rimligt att den funktionshindrade vid nybyggnad eller köp eller byte av bostad väljer en bostad som är lämplig med hänsyn till hans eller hennes behov så att anpassningsåtgärder i möjligaste mån kan undvikas eller minimeras. För att bostadsanpassningsbidrag ska lämnas, bör krävas att det finns särskilda skäl för att välja en bostad som gör det nödvändigt att vidta anpassningsåtgärder. Det kan t.ex. vara fråga om en bostad som ligger nära en vårdinrättning som den funktionshindrade bör ha tillgång till. Det kan också gälla fall där den funktionshindrade trots omfattande försök inte lyckats få tag på någon annan lämplig bostad (prop. 1992/93:58 s. 19).
Frågan i målet är om det funnits särskilda skäl för Ellas familj att välja en bostad som krävde anpassning.
Högsta förvaltningsdomstolen har i ett tidigare avgörande (RÅ 1996 ref. 49) uttalat sig i frågan huruvida särskilda skäl till bostadsanpassningsbidrag förelegat. Det var i det målet fråga om en delvis förlamad och rullstolsburen man som vårdades i hemmet av hustrun. Makarna - som läst annonser om hyreslägenheter och vänt sig till hyresvärden då det blev känt att den aktuella lägenheten var ledig - ansågs inte ha vidtagit tillräckligt omfattande försök att finna en bostad som inte krävde anpassningsåtgärder i den utsträckning som var aktuell i målet. Det var inte heller visat att anpassningsåtgärderna till sin karaktär var sådana att svårigheter skulle finnas att hitta en bostad som innefattade anpassningarna.
I ett senare lagstiftningsärende som rörde lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m. har uttalats bl.a. att regelns syfte är att funktionshindrade personer ska välja bostad med stor omsorg. Om kommunen inte kan visa att det finns en bostad som är mer lämplig än den bostad som den funktionshindrade har valt föreligger det i princip särskilda skäl för valet av bostad (prop. 1999/2000:79 s. 71). Det lagstiftningsärendet rörde dock inte frågan om vad som ska anses utgöra särskilda skäl eller vem som har bevisbördan för att sådana skäl ska anses föreligga. Uttalandet saknar därför betydelse vid avgörandet av den fråga som är aktuell i detta mål.
Högsta förvaltningsdomstolen finner inledningsvis att prövningen inte kan begränsas endast till den anpassning som ansökan avser utan att även behovet av förutsebara framtida anpassningar måste kunna vägas in i bedömningen. Enbart det förhållandet att varje bostad skulle ha krävt en sådan anpassning av badrummet som Ellas ansökan avser medför därför inte att kravet på särskilda skäl för att välja den bostad som målet rör är uppfyllt.
Som skäl för att välja den aktuella bostaden har vårdnadshavaren framfört att det i praktiken är fråga om en enplansvilla med alla primära bostadsfunktioner på samma plan, att man övervägt ett stort antal bostäder men inte hittat någon lämpligare inom rätt prisklass, att planlösningen är väl fungerande med tanke på Ellas behov samt att det är en fördel att det finns en gillestuga på ett annat plan eftersom de övriga barnen då får tillgång till ett utrymme där de kan vistas utan att störa Ella.
Högsta förvaltningsdomstolen finner att Ella visat att hon haft särskilda skäl att välja den nu aktuella bostaden trots att den kräver viss anpassning. Överklagandet ska därför bifallas.
Domslut
Högsta förvaltningsdomstolens avgörande. Högsta förvaltningsdomstolen upphäver underinstansernas avgöranden och förklarar att E.S. har rätt till bostadsanpassningsbidrag. Handlingarna överlämnas till Falu kommun för handläggning.