RÅ 1996:49

E.C. överklagade beslutet.

Länsrätten i Göteborgs och Bohus län (1995-02-27, ordförande Linder) yttrade: Av 8 § lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. framgår att vid nybyggnad samt vid köp eller byte av bostad lämnas bostadsanpassningsbidrag endast om det finns särskilda skäl för att välja en bostad som kräver anpassningsåtgärd. Av propositionen 1992/93:58 s. 19 framgår bl.a. att det av kostnadsskäl är rimligt att den funktionshindrade vid byte av bostad väljer en bostad som är lämplig med hänsyn till behovet så att anpassningsåtgärder i möjligaste mån kan undvikas eller minimeras. För att bostadsanpassningsbidrag skall lämnas, bör krävas att det finns särskilda skäl för att välja en bostad som gör det nödvändigt att vidta anpassningsåtgärder. Det kan t.ex. vara fråga om en bostad som ligger nära en vårdinrättning som den funktionshindrade bör ha tillgång till. Det kan också gälla fall där den funktionshindrade trots omfattande försök inte lyckats få tag på någon annan lämplig bostad. - Av utredningen framgår att E.C. är 73 år och att han får sin dagliga skötsel av sin 71-åriga hustru. Makarna har tidigare bott på (adress 1, uteslutet här). Bostaden var en hyresrättslägenhet om fyra rum och kök med bostadsytan 100 kvm. Makarna har nu flyttat till (adress 2, uteslutet här), en trerumslägenhet med bostadsytan 67 kvm. Förstnämnda bostad var en bostadsanpassad lägenhet. De åtgärder för vilka E.C. ansöker om bostadsanpassningsbidrag har uppskattats kosta 55 000-60 000 kr och då är inte kostnaden för en lyftplatta inräknad. - Bostadsanpassningsbidrag skall beviljas vid byte av bostad endast om det finns särskilda skäl för att välja en bostad som kräver anpassningsåtgärd. Makarna C. har flyttat till en mindre lägenhet belägen i grannfastigheten. Denna bostad är i direkt behov av åtgärder för bostadsanpassning om uppskattningsvis 55 000-60 000 kr. Lägenheten makarna C. flyttat ifrån blev bostadsanpassad under åren 1990-92 för 103 325 kr. Länsrätten finner att det inte har funnits särskilda skäl för E.C:s byte av bostad. Han är därför inte berättigad till det sökta bidraget. - Länsrätten avslår E.C:s överklagande.

E.C. överklagade och fullföljde sin talan samt anförde dessutom bl.a. följande. Den nya bostaden var på grund av sin storlek och planering väsentligt mer lämplig för dem att bo i med hänsyn till hans behov. Hans hustrus arbetsbörda minskade dessutom på ett avgörande sätt. Hon skulle kunna vårda honom i hemmet under en längre tid än hon annars hade kunnat. Det sökta bostadsanpassningsbidraget omfattade kostnadsmässigt endast badrum och diskbänk. Lyftplatta saknades även i den fastighet som de flyttade från och kostnaden för en sådan skulle ha tillkommit även om de hade bott kvar. Kostnaden för anpassningen av den tidigare lägenheten borde inte heller ha någon betydelse för bedömningen av det nu sökta bidraget, eftersom det fanns ett avtal mellan fastighetsägaren och fastighetsnämnden om att anpassade lägenheter skulle anmälas till fastighetsnämnden så att den skulle kunna anvisa dem till behövande hyresgäster. - E.C. åberopade ett intyg utfärdat den 23 mars 1995 av arbetsterapeuten B-M.T. vid Krokslätts sjukhem och ett intyg utfärdat den 24 maj 1995 av leg. läkaren G.E. vid Gibraltargatans husläkarmottagning, Göteborg.

Kammarrätten i Göteborg (1995-06-26, Dyhre, Österlin, referent, Dahlin) ansåg att det som E.C. hade anfört inte föranledde annan bedömning än den länsrätten hade gjort och avslog därför överklagandet.

I överklagande yrkade E.C. att bostadsanpassningsbidrag skulle lämnas i enlighet med ansökan. Han anförde bl.a. att de medicinska och arbetsterapeutiska skäl som han hade åberopat för valet av ny bostad skulle anses som sådana särskilda skäl som berättigade honom till bostadsanpassningsbidrag.

Prövningstillstånd meddelades.

Boverket yttrade sig i målet och avstyrkte bifall till överklagandet. Verket anförde därvid i huvudsak följande. Reglerna för bidrag vid köp eller byte av bostad bygger på tanken att samhället och den funktionshindrade, i syfte att minimera kostnaderna, skall dela på ansvaret. Den funktionshindrade skall välja bostad med allra största omsorg. När han uppfyllt sin del av åtagandet, skall samhället träda in och uppfylla sin del, dvs. täcka de merkostnader för bostadens fasta funktioner som funktionshindret berättigar till. Tanken har aldrig varit att hindra den funktionshindrade från att flytta. Det bör vara den funktionshindrades ensak varför han väljer att flytta. Myndighetens prövning bör inriktas på den nya bostadens lämplighet. Vid bedömningen om det finns särskilda skäl för att välja en bostad är det därför skälen för valet av bostad som bör prövas och inte varför den funktionshindrade flyttar. I vilken utsträckning den tidigare bostaden har varit föremål för anpassningsåtgärder med samhällets stöd saknar också betydelse för prövningen. - Om den funktionshindrade trots omfattande försök inte lyckats få tag på någon annan lämplig bostad och kommunen inte kan visa att någon mer lämplig bostad står till buds, bör alltid särskilda skäl för valet av bostad anses föreligga och därmed rätt till bidrag. - De i målet aktuella åtgärderna är till sin karaktär sådana att det framstår som sannolikt att klaganden kan finna en bostad som redan innefattar flertalet av dessa anpassningar. Den nya bostadens storlek och planlösning är vidare inte av någon utpräglat speciell natur. Klaganden torde därför även vad gäller storlek och planlösning kunna hitta en lika lämplig bostad som den nu aktuella. Med hänsyn härtill och då klaganden inte synes ha gjort omfattande försök att få tag på någon annan lämpligare bostad kan enligt verkets mening särskilda skäl för valet av bostad inte anses föreligga.

Regeringsrätten (1996-06-04, Wahlgren, Dahlman, Berglöf, Sjöberg, Nordborg) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Genom lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m., som trädde i kraft den 1 januari 1993, fördes tidigare skilda regler för anpassningsbidrag samman i en gemensam lag.

Vid köp eller byte av bostad lämnades enligt tidigare praxis den funktionshindrade bidrag om det inte var fråga om omfattande eller kostnadskrävande anpassningsåtgärder. Bedömdes åtgärderna som omfattande eller kostnadskrävande lämnades bidrag endast om det fanns särskilda skäl för valet av bostad. I lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m. regleras förutsättningarna för bidrag vid bl.a. köp eller byte av bostad i 8 §. Enligt denna bestämmelse lämnas bostadsanpassningsbidrag endast om det finns särskilda skäl för att välja en bostad som kräver anpassningsåtgärd. I proposition 1992/93:58, som låg till grund för lagstiftningen, uttalade föredragande statsrådet att regleringen i 8 § innebar ett lagfästande av den praxis som rådde vid beviljande av bostadsanpassningsbidrag (prop. s. 32).

I propositionen anförde statsrådet vidare följande i frågan om vad som kunde anses som "särskilda skäl" (prop. s. 19).

Enligt min uppfattning är det av kostnadsskäl rimligt att den funktionshindrade vid nybyggnad eller köp eller byte av bostad väljer en bostad som är lämplig med hänsyn till hans eller hennes behov så att anpassningsåtgärder i möjligaste mån kan undvikas eller minimeras. För att bostadsanpassningsbidrag skall lämnas, bör krävas att det finns särskilda skäl för att välja en bostad som gör det nödvändigt att vidta anpassningsåtgärder. Det kan t.ex. vara fråga om en bostad som ligger nära en vårdinrättning som den funktionshindrade bör ha tillgång till. Det kan också gälla fall där den funktionshindrade trots omfattande försök inte lyckats få tag på någon annan lämplig bostad. Att i övrigt ange vad som i det enskilda fallet utgör särskilt skäl låter sig inte göra. Det får liksom hittills ankomma på beslutande kommun att bedöma detta i varje fall för sig.

E.C. har i målet hänvisat till utlåtanden av läkare och arbetsterapeut enligt vilka den nya lägenheten är bättre lämpad för makarnas behov än vad den gamla lägenheten var. Han anser att den öppnare planlösningen i den nya lägenheten gör det lättare för honom att förflytta sig och medför en väsentligt minskad arbetsbörda för hustrun i vården av honom och därigenom en ökad möjlighet för vård av honom i hemmet. De behov av förändringar som krävs i lägenheten är bl.a. dusch i stället för bad, högre toalettstol, bredare badrumsdörr och höjd diskbänk.

Såsom Boverket har anfört skall avseende inte fästas vid att den tidigare bostaden har anpassats och vid skälen för flyttningen. Frågan i målet är i stället om de av E.C. anförda skälen kan anses utgöra sådana särskilda skäl för valet av bostad som avses i 8 § lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m.

E.C. har uppgivit att makarna inför det planerade lägenhetsbytet läst annonser om hyreslägenheter belägna i och i närheten av det område de bor i samt att de hänvänt sig till Familjebostäder då det blev känt att den nu aktuella lägenheten var ledig. Någon utredning härutöver föreligger inte om att makarna skulle ha gjort försök att hitta en bostad som inte gjorde det nödvändigt att vidta anpassningsåtgärder. Enbart det förhållandet att makarna fått lägre kostnader för boendet och en allmänt sett mera lämplig och lättskött lägenhet i likvärdig boendemiljö utgör inte sådana särskilda skäl som avses i 8 §. Även om man måste beakta deras önskemål att bo kvar i det område där de levt sedan lång tid samt det faktum att lägenheten ligger nära vårdcentral och läkare, synes de inte ha vidtagit tillräckligt omfattande försök att finna en bostad som inte kräver anpassningsåtgärder i den utsträckning som är aktuell i målet. Det är inte heller visat att anpassningsåtgärderna till sin karaktär är sådana att svårigheter skulle föreligga att finna en bostad som innefattar nämnda anpassningar. Det kan på grund av det anförda inte anses utrett att E.C. är berättigad till sökt bostadsanpassningsbidrag.