HFD 2012:72
Ett barn, som bor växelvis hos sina separerade särskilt förordnade vårdnadshavare och är folkbokfört hos en av dem, har rätt till underhållsstöd.
K.H. och M.K.H. var särskilt förordnade vårdnadshavare för Ella, född 2001. Ella var folkbokförd hos K.H. och bodde varannan vecka hos honom och varannan vecka hos M.K.H. K.H. ansökte om underhållsstöd för Ella.
Förvaltningsrätten i Göteborg
Försäkringskassan beslutade den 15 december 2008 att inte bevilja underhållsstöd med motiveringen att underhållsstöd vid växelvis boende endast kan betalas ut till föräldrar och att en särskilt förordnad vårdnadshavare inte kan jämställas med förälder. I omprövningsbeslut den 1 september 2009 tillstod Försäkringskassan att beslutet den 15 december 2008 var fattat på felaktiga grunder avseende underhållsstöd vid växelvis boende och att Ella hade rätt till sådant underhållsstöd. Detta underhållsstöd var emellertid inkomstprövat och eftersom vårdnadshavarnas inkomster var för höga beviljades ändå inte underhållsstöd.
K.H. överklagade Försäkringskassan omprövningsbeslut och yrkade att Ella skulle beviljas fullt underhållsstöd. Han anförde bl.a. följande. Ella blev placerad hos dem i samband med födseln med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Tingsrätten beslutade 2008 att han och M.K.H. skulle bli vårdnadshavare för Ella. Enligt lagen (1996:1030) om underhållsstöd, USL, har ett barn rätt till fullt underhållsstöd om det varaktigt bor och är folkbokfört hos en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare som bor i landet.
Försäkringskassan bestred bifall till överklagandet och anförde bl.a. följande. Ett barn kan endast bo växelvis i underhållsstödslagens mening då det flyttar mellan sina föräldrar. En särskilt förordnad vårdnadshavare är inte att jämställa med förälder men däremot med boförälder. För ett barn med särskilt förordnade vårdnadshavare kan således underhållsstöd vid växelvis boende inte beviljas. Ett barn har rätt till fullt underhållsstöd om det bland annat uppfyller lagens krav på att varaktigt bo endast hos sin boförälder och vara folkbokfört hos denne. I förevarande mål är Ella folkbokförd hos K.H., men är varaktigt bosatt hos både K.H. och M.K.H. Ella har därför inte rätt till fullt underhållsstöd.
Domskäl
Förvaltningsrätten i Göteborg (2010-10-19, ordförande Nilsson) yttrade, efter att ha redogjort för tillämpliga bestämmelser i USL samt för utredningen i målet, följande. Förvaltningsrättens bedömning - Av lagtexten följer att barn som bor hos särskilt förordnade vårdnadshavare har rätt till underhållsstöd. De särskilt förordnade vårdnadshavarna är dock inte återbetalningsskyldiga utan denna skyldighet åligger fortfarande barnets föräldrar. Att, såsom Försäkringskassan gjort i omprövningsbeslutet, bedöma rätten till underhållsstöd utifrån den särskilda vårdnadshavarens ekonomiska situation är således felaktigt då denna inte har en skyldighet att försörja barnet ekonomiskt. - Frågan i målet är om Ella har rätt till underhållsstöd i enlighet med 3 § tredje stycket USL när hon bor varaktigt hos båda sina separerade särskilt förordnade vårdnadshavare. 3 § USL beskriver följande tre situationer då ett barn har rätt till underhållsstöd. 1. när föräldrarna inte bor tillsammans och barnet varaktigt bor hos endast en av föräldrarna, 2. när barnet bor växelvis hos bägge föräldrarna och 3. när barnet, såsom i förevarande fall, bor varaktigt hos en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare. Beloppen som maximalt kan utbetalas i underhållsstöd beror på vilken av de tre situationerna som är för handen. Förvaltningsrätten anser visserligen, i likhet med Försäkringskassan, att barn som bor varaktigt hos bägge sina särskilt förordnade vårdnadshavare inte kan ha ett växelvis boende såsom avses i 3 § andra stycket USL. Det faktum att barn med särskilt förordnade vårdnadshavare inte kan bo ”växelvis” enligt lagrummets ordalydelse påverkar dock inte bedömningen i förevarande mål. Ett barn som bor hos en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare har rätt till underhållsstöd oberoende av vårdnadshavarnas ekonomiska situation och oberoende av huruvida dessa är sammanboende eller inte. Ella har således rätt till underhållsstöd även om hon bor varaktigt hos sina separerade särskilt förordnade vårdnadshavare och överklagandet ska därför bifallas. - Förvaltningsrätten bifaller överklagandet och förklarar Ella berättigad till underhållsstöd. Det ankommer på Försäkringskassan att närmare utreda på vilket sätt underhållsstödet ska utbetalas.
Kammarrätten i Göteborg
Försäkringskassan överklagade förvaltningsrättens dom och yrkade att kammarrätten skulle upphäva domen och fastställa kassans beslut. Försäkringskassan anförde bl.a. följande. Lagstiftaren har utgått från att de två särskilt förordnade vårdnadshavarna i detta sammanhang ska vara bosatta tillsammans. Lagstiftaren har inte förutsett nödvändigheten att lagstifta om underhållsstöd i en situation då ett barn bor stadigvarande hos två särskilt förordnade vårdnadshavare som inte är sammanboende. Det finns därför inte någon regel om hur storleken av ett stöd i en sådan situation ska beräknas. Vid växelvis boende beviljas stödet på den förutsättningen att det finns två föräldrar, men ingen bidragsskyldig förälder. Storleken av stödet beräknas härvid utifrån vardera förälderns egna inkomster. Förvaltningsrättens domslut är inte grundat på någon lagregel och går inte att verkställa på ett lagenligt sätt.
K.H. ansåg att överklagandet skulle avslås och anförde bl.a. att Försäkringskassans tolkning var besynnerlig och fick orimliga konsekvenser.
Domskäl
Kammarrätten i Göteborg (2011-06-17, Holgersson, Holmberg, referent, Lindblad) yttrade: Enligt 3 § USL har ett barn rätt till underhållsstöd om föräldrarna inte bor tillsammans och barnet varaktigt bor hos endast en av föräldrarna och är folkbokförd hos den föräldern. Rätt till underhållsstöd föreligger också om föräldrarna inte bor tillsammans och barnet bor varaktigt hos båda föräldrarna (växelvis boende). Vidare har ett barn rätt till underhållsstöd om det varaktigt bor och är folkbokfört hos en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare. Vad som sägs i lagen om boförälder gäller då den eller de särskilt förordnade vårdnadshavarna. - Enligt 12 § USL ska underhållsstöd lämnas efter skriftlig ansökan av boföräldern hos Försäkringskassan. Vid växelvis boende ska en sådan ansökan göras av föräldrarna för egen del. - Enligt förarbetena till USL (prop. 1995/96:208 s. 36) förekommer i vissa fall, både vid gemensam vårdnad och vid ensam vårdnad, s.k. växelvis boende, det vill säga att barnet i stor omfattning bor hos båda föräldrarna. All erfarenhet talar för att det är bäst för barnet om det kan vidmakthålla nära och goda relationer till båda sina föräldrar även när föräldrarna inte lever tillsammans. De ändringar i föräldrabalkens vårdnadsregler som har gjorts under senare år har därför syftat till att främja samförståndslösningar och vidga utrymmet för gemensam vårdnad. Även när det gäller barnets underhåll bör reglerna ha en sådan inriktning. Reglerna om underhållsstöd bör därför enligt regeringens uppfattning utformas så att samhällsstöd kan lämnas såväl till barn som varaktigt bor hos endast en av föräldrarna, som till barn som bor växelvis hos båda föräldrarna. Underhållsstöd bör dock lämnas enbart om barnet är folkbokfört hos en av föräldrarna och varaktigt bor tillsammans med den föräldern (boföräldern), vilket inte hindrar att barnet varaktigt kan bo tillsammans med den andra föräldern. Med föräldrar bör jämställas särskilt förordnade vårdnadshavare. - Ella är folkbokförd hos K.H. och bor varannan vecka hos M.K.H. och varannan vecka hos K.H. Hon får således anses varaktigt boende hos både K.H. och M.K.H. Eftersom förutsättningarna för underhållsstöd när det gäller en särskilt förordnad vårdnadshavare är uppfyllda ska de särskilt förordnade vårdnadshavarna jämställas med boföräldrar. Förarbetena ger stöd för att det även innebär att de särskilt förordnade vårdnadshavarna i samband med växelvis boende ska jämställas med föräldrar i frågan om rätten till underhållsstöd. Beräkningen av underhållsstödets storlek blir självklart annorlunda för särskilt förordnade vårdnadshavare än för föräldrar eftersom särskilt förordnade vårdnadshavare inte är underhållsskyldiga för barnet. Ella har rätt till underhållsstöd och målet bör visas åter till Försäkringskassan för fortsatt handläggning. - Kammarrätten avslår överklagandet.
Högsta förvaltningsdomstolen
Försäkringskassan överklagade kammarrättens dom och yrkade att Högsta förvaltningsdomstolen skulle upphäva förvaltningsrättens och kammarrättens domar och fastställa Försäkringskassans beslut att inte bevilja underhållsstöd. Till stöd för sin talan anförde Försäkringskassan bl.a. följande. För ett barn som har två särskilt förordnade vårdnadshavare finns rätt till underhållsstöd bara om barnet bor och är folkbokfört hos dem båda. Det saknas lagstöd att bevilja underhållsstöd vid växelvis boende i nu aktuellt fall.
Ella bestred bifall till överklagandet.
Domskäl
Högsta förvaltningsdomstolen (2012-11-30, Melin, Almgren, Hamberg, Nymansson, Rynning) yttrade:
Skälen för avgörandet
Rättslig reglering
I 3 § USL regleras tre situationer då ett barn har rätt till underhållsstöd. För rätt till underhållsstöd enligt paragrafens första stycke krävs bl.a. att föräldrarna inte bor tillsammans och att barnet varaktigt bor hos endast en förälder och är folkbokfört hos denne (boföräldern). Barnet har enligt andra stycket rätt till underhållsstöd när föräldrarna inte bor tillsammans och barnet bor varaktigt hos båda föräldrarna (växelvis boende) och är folkbokfört hos en av dem. Enligt tredje stycket har barnet rätt till underhållsstöd om det varaktigt bor och är folkbokfört hos en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare. Vad som i lagen sägs om boförälder gäller då den eller de särskilt förordnade vårdnadshavarna.
Lagen om underhållsstöd är upphävd, men är tillämplig i målet enligt 1 kap. 3 § lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken. Motsvarande bestämmelser finns nu i 17 kap.3 och 4 §§ samt 18 kap.2 och 7 §§socialförsäkringsbalken.
Frågan i målet
Frågan i målet är om ett barn, som bor varaktigt hos båda sina separerade särskilt förordnade vårdnadshavare men är folkbokfört hos endast en av dem, har rätt till underhållsstöd enligt 3 § USL.
Högsta förvaltningsdomstolens bedömning
Ett barn står vanligen under föräldrarnas vårdnad. Föräldrarna svarar för underhåll åt sina barn efter vad som är skäligt med hänsyn till barnens behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. Lagstiftningen om underhållsstöd kan sägas syfta till att skapa en ordning som innebär att det allmänna träder in och ger barn till särlevande föräldrar ett garanterat bidrag till sin försörjning, om barnet inte har möjlighet att direkt av den bidragsskyldige föräldern få ett underhåll av tillräcklig storlek.
I vissa situationer kan allmän domstol flytta över vårdnaden till en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare. Av förarbetena till lagen om underhållsstöd framgår att även barn som bor hos särskilt förordnade vårdnadshavare bör garanteras ett visst underhåll genom att underhållsstöd kan lämnas till barnet. En särskilt förordnad vårdnadshavare är inte underhållsskyldig mot barnet utan försörjningsskyldigheten åvilar även i denna situation de biologiska föräldrarna. Den försörjningsgaranti som underhållsstödet innebär lämnas i förhållande till båda föräldrarna. Barnet får således dubbelt underhållsstöd, eventuellt med avdrag för vad föräldrarna betalar direkt till barnet (se prop. 1995/96:208 s. 35 och 82).
Bestämmelserna om underhållsstöd till särskilt förordnande vårdnadshavare i 3 § tredje stycket USL skulle visserligen kunna förstås på det sätt Försäkringskassan hävdar, nämligen att ett barn som har två särskilt förordnade vårdnadshavare har rätt till underhållsstöd bara om barnet bor och är folkbokfört hos dem båda. Utformningen av bestämmelserna ger emellertid också utrymme för att anse att folkbokföring hos en särskilt förordnad vårdnadshavare är tillräckligt vid växelvis boende.
Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar, mot bakgrund av att regleringen syftar till att ge en försörjningsgaranti för barn vilkas föräldrar inte fullt ut kan sörja för deras underhåll, att det inte kan ha varit lagstiftarens avsikt att ett barn i nu aktuell situation skulle stå helt utan underhållsstöd. Bestämmelsen i 3 § tredje stycket USL ska därför förstås så, att Ella har rätt till underhållsstöd. Av detta följer att även reglerna om återbetalningsskyldighet i 21 § USL blir tillämpliga mot barnets föräldrar. Det ankommer på Försäkringskassan att besluta om hur utbetalning av underhållsstödet ska ske.
Domslut
Högsta förvaltningsdomstolens avgörande
Högsta förvaltningsdomstolen avslår överklagandet.