HFD 2014 not 23

Not 23. Ansökan av Lunnekullen Vindkraft AB (bolaget) om rättsprövning av ett beslut ang. tillåtlighetsprövning av en gruppstation för vindkraft. - Bolaget ansökte hos miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län om tillstånd enligt 9 kap.miljöbalken, MB, att uppföra och driva en gruppstation för vindkraft inom ett område på Lunnekullen i Tibro och Karlsborgs kommuner. Efter ansökan av Tibro kommun beslutade regeringen den 6 december 2007 att förbehålla sig prövning av tillåtligheten av den planerade vindkraftsetableringen. - Av bolagets ansökan framgick bl.a. följande. Ansökan gäller tillstånd att inom ett område på Lunnekullen uppföra och driva en gruppstation för vindkraft med högst 65 vindkraftverk med en högsta totalhöjd på 150 meter och med en dimensionerad effekt på högst 200 MW. Verkens uteffekt uppgår till 2-3 MW vardera och de ska placeras med omkring 500 meters mellanrum. Den sammanlagda elproduktionen beräknas uppgå till uppemot 500 GWh per år. Det område som omfattas av ansökan är ca 15 km2 stort och lokaliserat mellan orterna Tibro och Karlsborg. Området är beläget ca 1 km söder om samhället Fagersanna, ca 1 km norr om byn Skallhult och 11-15 km från Karlsborgs flygplats. - Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län överlämnade med eget yttrande till regeringens prövning frågan om tillåtlighet enligt 17 kap. MB för den planerade gruppstationen för vindkraft. - Regeringen (Miljödepartementet, 2013-02-14) beslutade att inte tillåta den ansökta gruppstationen för vindkraft och anförde i sitt beslut bl.a. följande. För att uppnå målen i EU:s direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor är ett utnyttjande av vindkraft av stor vikt. För att vindkraften ska kunna bidra till uppfyllandet av dessa mål måste tillståndsprocessen vara rättssäker och förutsägbar. Nyttan av en vindkraftsetablering måste dock vägas mot de skador och olägenheter som etableringen medför för andra allmänna och enskilda intressen. - Den ansökta vindkraftsetableringen på Lunnekullen är belägen nära Försvarsmaktens flygplats och övriga anläggningar och verksamheter i Karlsborg. Försvarsmakten har avstyrkt att tillåtlighet ges med hänvisning till att vindkraftsanläggningen kommer att försvåra, och i vissa fall omöjliggöra, stora delar av Försvarsmaktens verksamhet i Karlsborg. Av handlingarna i ärendet framgår att Försvarsmakten redan 2006 i tillståndsprövningens samrådsskede enligt 6 kap. MB framförde att den föreslagna vindkraftsanläggningen skulle innebära en stor begränsning för övningsmöjligheterna i Karlsborgsområdet och att den inte bör uppföras i föreslaget läge. Tibro kommun har tillstyrkt förutsatt att intressekonflikten med Försvarsmakten kan lösas och Karlsborgs kommun har tillstyrkt under förutsättning att vindkraftverken inte minskar möjligheterna för Försvarsmakten att bedriva sin verksamhet. Ett flertal enskilda har avstyrkt den sökta vindkraftsetableringen. Miljöprövningsdelegationen har bedömt att tillåtlighet för verksamheten i sökt omfattning inte kan tillstyrkas. - Regeringen konstaterar att det finns konflikter mellan föreslagen vindkraftsetablering och totalförsvarets intressen i området. Bolaget har med stöd av en luftrumsutredning ansett att det, med olika tekniska lösningar som t.ex. att Försvarsmakten ändrar riktning för instrumentinflygningen, inte föreligger någon konflikt. Två tredjedelar av de planerade vindkraftverken har av bolaget inte bedömts vara i konflikt med den ordinarie inflygningsytan i höjdled. Försvarsmakten har närmare beskrivit sin verksamhet vid Karlsborg och redovisat bl.a. de säkerhetsrisker som är kopplade till den utbildnings- och övningsverksamhet som bedrivs och som innebär att militära starter och landningar inte bara genomförs enligt fastställda ut- och inflygningsprocedurer. - Regeringen konstaterar att den planerade vindkraftsanläggningen inte ligger inom område som av Energimyndigheten angetts vara av riksintresse för vindbruk, medan närliggande Karlsborgs flygplats angetts som område av riksintresse för totalförsvaret. Bolaget och Försvarsmakten har olika bedömningar av i vilken utsträckning den planerade vindkraftsetableringen kommer att påverka verksamheten vid Karlsborg. De av bolaget föreslagna verksamhetsändringarna och förutsättningarna i övrigt har inte medfört att Försvarsmakten gör en annan bedömning än att projektet kan påtagligt försvåra utnyttjandet av anläggningen. - Av 3 kap. 9 § andra stycket MB följer att ett område som är av riksintresse på grund av det behövs för totalförsvarets anläggningar ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna. Med hänsyn till det starka totalförsvarsintresse som föreligger i detta fall bedömer regeringen att vindkraftverken skulle påtagligt försvåra utnyttjandet av Försvarsmaktens verksamhet vid Karlsborg. Hinder mot verksamheten föreligger därmed enligt 3 kap. MB. - Vid den samlade bedömning som ska göras vid prövning enligt 17 kap. MB finner regeringen att verksamheten inte bör tillåtas. - Lunnekullen Vindkraft AB ansökte om rättsprövning av regeringens beslut och yrkade att detta skulle upphävas och ärendet återförvisas till regeringen för förnyad prövning. - Bolaget anförde bl.a. följande. Regeringens beslut står i strid med kravet på saklighet i 1 kap. 9 § regeringsformen eftersom regeringen felaktigt utgått från att vindkraftsanläggningen inte skulle ligga inom ett område som Energimyndigheten anser är av riksintresse för vindbruk. Regeringen har vidare underlåtit att företa en prövning enligt 3 kap. 10 § MB och gått utanför både lagtextens ordalydelse och de ramar som gäller för prövning enligt 3 kap. 9 § MB. Regeringsbeslutet strider därmed mot tillämpliga rättsregler och påtalade fel har inte saknat betydelse för ärendets utgång. - Högsta förvaltningsdomstolen höll den 19 mars 2014 muntlig förhandling i målet. - Högsta förvaltningsdomstolen (2014-04-28, Jermsten, Nord, Brickman, Saldén Enérus, Bull) : Skälen för avgörandet . Av 1 § lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut framgår att en enskild får ansöka om rättprövning av sådana beslut av regeringen som innefattar en prövning av den enskildes civila rättigheter och skyldigheter i den mening som avses i artikel 6.1 i Europakonventionen. Enligt 7 § ska Högsta förvaltningsdomstolen upphäva regeringens beslut om det strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden har angett eller som klart framgår av omständigheterna. Det gäller dock inte om det är uppenbart att felet saknar betydelse för avgörandet. - Rättsprövning innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är så utformade att det föreligger en viss handlingsfrihet vid beslutsfattandet, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (jfr prop. 1987/88:69 s. 23-25 och 234). - Av 3 kap. 9 § andra stycket MB följer att områden som är av riksintresse på grund av att de behövs för totalförsvarets anläggningar ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna. Enligt 10 § ska, om ett område är av riksintresse för flera oförenliga ändamål, företräde ges åt det ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning. Om området behövs för en anläggning för totalförsvaret ska försvarsintresset ges företräde. - Övriga i målet aktuella bestämmelser är allmänt hållna och ger ett förhållandevis stort utrymme för olika bedömningar. I målet har inte framkommit att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som finns i ett ärende av det nu aktuella slaget. Det har heller inte framkommit att det vid handläggningen förekommit något fel som kan ha påverkat utgången i ärendet. Regeringens beslut kan därför inte anses strida mot någon rättsregel på det sätt som sökanden har angett. Det framgår inte heller klart av omständigheterna i målet att beslutet på annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut ska därför stå fast. - Högsta förvaltningsdomstolen avgörande . Högsta förvaltningsdomstolen förklarar att regeringens beslut ska stå fast. - (mål nr 2907-13, fd Holmdahl)